1 (24)
PM
UPPDRAG
Duveds camping VAD-utredning
UPPDRAGSLEDARE
Rickard Olofsson
DATUM
2017-11-17
UPPDRAGSNUMMER
1644888000
UPPRÄTTAD AV
Rickard Olofsson, Sol Wallinder Kluge, Matthias Borris, Viktor Plevrakis, Mats Högberg
Duveds camping VA och dagvattenutredning – inför planskede
- Bräkningar av flöden och föroreningar samt förslag till åtgärder
Inledning och syfte
Det planeras för nya bostäder på fastigheten Hamre 2:45, Duveds camping, i Duved. Ett större område med permanentboenden planeras där bebyggelsen föreslås bestå av radhus och tvåplanshus. Delar av bostäderna kommer bestå av uthyrningslägenheter. Totalt finns planer på 120 lägenheter och 130 parkeringsplatser i området.
Med bakgrund av detta behöver en god dagvattenhantering framarbetas och vatten och avlopp lösas. Sweco Environment har därför fått i uppdrag av Drömhus AB att ta fram en VA- och dagvattenutredning för planområdet som helhet.
Syftet med rubricerad utredning är att ta fram en VAD-plan inkl. vatten, avlopp och dagvatten som visar hur dessa frågor kan lösas. Utredningen ska fungera som ett underlag inför den kommande detaljplaneprocessen.
Orientering
Det aktuella området är i sin helhet ca 3,3 ha stort och ligger i den östra delen av Duved, strax öster om järnvägsstationen. Området gränsar till järnvägen i söder. Idag består området av en camping med grusgångar, inga permanenta boenden samt mycket gräs. Öster om
exploateringsområdet rinner Lerån förbi innan den når Indalsälven. För orientering av det aktuella området, se Figur 1.
Figur 1. Orientering av Duveds camping.
Förutsättningar
Nedan beskrivs de förutsättningar som VAD-utredningen har tagit hänsyn till. Avsnittet inleds med en allmän beskrivning av vilka parametrar som styr hur dagvattnet uppträder. Därefter beskrivs de mer specifika förutsättningarna och kraven som gäller för den aktuella platsen, både gällande dagvatten samt vatten och avlopp.
Allmänt om dagvatten
Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.
Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning.
Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av
nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området.
Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosions- skador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten. Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation etablerats.
För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas.
Strandskydd Lerån
I planområdets östra del rinner Lerån, vilken omfattas av ett strandskydd. Det finns skyddsvärd växtlighet längs åfåran och ett skyddsavstånd till ån behöver därför avvägas. En exploatering av området får inte leda till en negativ påverkan, vad gäller grumling och andra störningar, på Lerån eller Indalsälven1. Tidigare utredningar visar även på att en risk finns för att Lerån tidvis svämmar över.
Natura 2000-område för Åreälven
Planförslaget berörs också av natura 2000-området för Åreälven. I arbetet med rubricerad VAD- utredning har åtgärder arbetats fram som dels ska minimera dagvattenflöden men också reducera eventuella föroreningar och/eller transport av sediment i dagvattenflödet så att planförslaget inte påverkar natura 2000-området.
Indalsälven har vid Duved måttlig ekologisk status medan den kemiska statusen ej uppnår god status. De senaste miljökvalitetsnormerna (MKN) för denna del av Indalsälven innebär att god ekologisk status ska uppnås till år 20212.
Förutom att planområdet inte ska påverka natura 2000-området negativt så ska en robust och hållbar dagvattenhantering framarbetas. Dagvattnet ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras där det uppstår genom tröga system och infiltration.
Geotekniska förutsättningar
I området för Duveds camping har en tidigare geoteknisk undersökning utförts under 20163 inför de planerade bostadshusen.
Enligt SGU:s jordartskarta som använts i den geotekniska undersökningen består de naturliga jordlagren i området av sand och finmo. Det översta lagret täcks av ett ca 0,2 m tjockt organiskt ytskick, dock inte där det finns grusvägar. Den organiska jorden underlagras främst av siltig finsand och därunder består marken av olika sammansättningar av lera, silt, sand och grus.
1 Tjänsteyttrande, Ansökan om planbesked för bostäder i form av radhus/parhus på fastigheten Hamre 2:45 (Duveds camping) i Duved, Åre kommun, 2016-01-25
2 VISS, Länsstyrelsen
3 Geoteknisk undersökning, Drömhus i Duved, Sweco, 2016-06-10
Siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och vid störningar från schaktning/packning, vilket måste beaktas i byggskedet.
Bergdjupet har inte undersökts utan sonderingar har gjorts ner till 2-14 m under markytan i området utan att stöta på berg. Vid undersökning av grundvattnet i området uppmättes inget grundvatten i de 6,8 m djupa rören som sattes ner. Söder om området har det dock tidigare uppmätts grundvattennivåer på 1,9-4,5 m djup under markytan. Vid en provpunkt mitt i området, mot järnvägen, upptäcktes dock markvatten vid 0,84 m under markytan. Grundvattennivån mättes dock i samband med installationen av grundvattenrören, vilket innebär att en risk finns att grundvattnet ej hade hunnit rinna till helt vid inmätningen och att de utförda mätningarna inte visar en representativ grundvattennivå. För att få en mer korrekt bild av befintliga
grundvattennivåer i området rekommenderas att dessa mäts om.
Krav dagvattenhantering
Inom Åre kommun finns i dagsläget inga specifika framarbetade riktlinjer som blir styrande i samband med detaljplanarbeten utan varje detaljplan bedöms unikt.
Utgångspunkt för den här utredningen gällande dagvattenfrågan har varit att bibehålla en flödesneutralitet inom planområdet. Det vill säga att den tänkta exploateringen inte får försämra dagvattensituationen i området genom att bidra med ett ökat dagvattenflöde jämfört med nuläget.
Oljeavskiljare vid parkeringarna kan komma att bli aktuellt beroende på vilka krav kommunen ställer i det aktuella området.
Förutsättningar vatten och avlopp
Befintliga ledningar för vatten och avlopp finns både i områdets östra samt i dess västra del, vilka går genom det planerade bostadsområdet. Från de två befintliga byggnaderna på området idag leds va-ledningar till en avloppspumpstation sydväst om området, strax norr om
järnvägskorsningen. Tryckavloppsledningen från denna station, samt från Duveds
huvudavloppspumpstation, trycker sedan avloppsvattnet norrut längs den västra och norra kanten av planområdet och upp till Karolinervägen. Dimensioner, material och exakta lägen är dock i dagsläget osäkra.
Markanvändning och antaganden dagvatten
Nedan beskrivs de indata som har använts för områdets markanvändning (för nuläge och efterläge) samt de antaganden som gjorts som sedan ligger till grund för beräkningar av dagvattenflöden.
Underlaget för de allmänna beskrivningarna av nuläge och efterläge är hämtat från grundkartan4, platsbesök samt från illustrationsplanen5.
Då planområdet enligt illustrationsplanen sträcker sig bitvis på östra sidan om Lerån har beräkningsområdet begränsats till Leråns västra dikeskant då dagvatten från planområdet inte kommer kunna ledas förbi Lerån.
Ytor för markanvändningen före och efter exploatering som ligger till grund för flödes-
beräkningar har tagits fram i ArcGIS. Till varje markanvändning har en viss avrinningskoefficient använts.
Utifrån markens lutning, samt utifrån vattendelare i den framtida illustrationsplanen, har en indelning av planområdet gjorts i två delavrinningsområden där det östra området antas kunna avvattnas mot Lerån och det västra leds till områdets utsläppspunkt åt sydväst. Som
vattendelare ansätts en av de framtida vägarna i planområdet. Planerad byggnad öster om denna väg försvårar också att vattnet leds västerut. Samma områdesgränser ansätts både vid dagens och vid framtidens flödesberäkningar för att erhålla jämförbara värden. Se Figur 3 och 5 för indelning i delavrinningsområden.
Då förändringen av flöden och föroreningar efter jämfört med före exploatering inom planområdet har undersökts har plangränsen utgjort den yttre gränsen för
undersökningsområdet.
Dagens markanvändning
Idag består området av en camping med mestadels grönytor och grusgångar. Två större byggnader för campingens service och reception finns också inom området. Området gränsar i öster till Lerån, i söder till järnvägen och i norr till en upphöjd konstgräsplan. Den största delen av området sluttar svagt åt sydväst, mot järnvägskorsningen. Det är även i detta hörn som befintligt dike mellan campingen och järnvägen rinner ut från området. Den västra delen av området sluttar svagt västerut och antas kunna ledas till Lerån. Ingen övrig synlig avvattning finns inom området, utan vattnet tillåts idag infiltrera i de stora grönytorna.
Befintligt dike mellan järnvägen och campingen är grunt och kraftigt igenväxt. Trumman under vägen som korsar järnvägen (i planområdets sydvästra hörn) är till största delen igensatt.
Vattnet leds därefter en kortare sträcka längs ett dike norr om järnvägen innan vattnet leds i en trumma under järnvägen söderut och vidare till ett igenvuxet dike innan det rinner ner till Indalsälven.
I planområdets nordöstra del finns en bevuxen låg vall mellan campingen och Lerån för att förhindra att vattnet rinner denna väg. En öppning finns dock i vallens södra del. I övrigt har Lerån hög kapacitet för vattentransport.
4 GK_Hamre2_45, Metria, 2011-01-26
5 Alternativ 1, Utredningsskiss Duved Hamre 2:45, Sweco, 2017-08-21
Norr om planområdet finns en nylagd fotbollsplan som dräneras till rännstensbrunnar och leds bort från området. En karta över området med tillhörande gräns för utredningsområdet ses i Figur 2.
Figur 2. Dagens markanvändning samt planområdesgräns för undersökningsområdet.
Utifrån grundkartan4 och platsbesök har dagens markanvändning karterats i ArcGIS. I Figur 3 ses dagens markanvändning (mörkgrått för takytor, ljusgrått för grusytor och grönt för gräsklädd campingmark). Indelningen mellan östra och västra avrinningsområdet, med tillhörande
utsläppspunkter (blå cirklar), ses också i figuren.
Figur 3. Dagens markanvändning framtagen i ArcGIS. Utsläppspunkt för dagvattnet i området markeras med blå cirkel. Gräns för östra och västra avrinningsområdet markeras med rött.
Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för nuläget redovisas i Tabell 1 för västra avrinningsområdet och Tabell 2 för östra. Avrinningskoefficienter är tagna från P1106. En något högre avrinningskoefficient används för campingmarken jämfört med för endast gräsytor då campingmarken delvis innehåller tillfälliga mindre byggnader och husvagnar som till viss del hindrar infiltrationen.
6 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01.
Tabell 1. Markanvändning i västra avrinningsområdet före exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,08 0,9
Grusyta 0,76 0,4
Campingmark 2,12 0,15
Tabell 2. Markanvändning i östra avrinningsområdet före exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Campingmark 0,3 0,15
Framtida markanvändning
Vid en exploatering planeras permanenta bostäder och parkeringsplatser på campingområdet.
Parkeringsplatser planeras mot järnvägen, då en skyddszon hindrar planerandet av bostäder för nära järnvägen. En skyddszon med restriktioner om bostadsbebyggelse finns även vid Lerån.
Då inga byggnader får uppföras bortom dessa skyddsavstånd kan utrymme finnas för dagvattenåtgärder i dessa områden.
Infarten till området blir strax norr om järnvägskorsningen. En gemensam park planeras i mitten av området. I övrigt är det för tidigt i planerna för att veta vilka material som kommer användas i området. Se Figur 4 för en illustration över framtidsläget.
Figur 4. Illustrationsplan över området7.
En kartering av den framtida markanvändningen har gjorts i ArcGIS. För en kartbild över de olika marktyperna efter utbyggnation, se Figur 5. Ljusgråa ytor är hårdgjorda ytor, mörkgråa är takytor och gröna ytor är parkmark. Utsläppspunkter för dagvatten ut från området markeras med blå cirklar. Indelningen i östra och västra avrinningsområdet illustreras också.
7 Alternativ 1, Utredningsskiss Duved Hamre 2:45, Sweco, 2017-08-21
Figur 5. Framtida markanvändning karterade i ArcGIS med hårdgjort (ljusgrått), takytor (mörkgrått) och parkmark (grönt). Utsläppspunkt för dagvatten markeras med blå cirkel. Gräns för östra och västra avrinningsområdet markeras med rött.
Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för efterläget redovisas i Tabell 3 för västra avrinningsområdet och Tabell 4 för östra. Då planerna är i ett tidigt skede är det ännu oklart hur markytorna kommer se ut, exempelvis om vissa tak ersätts med gröna tak eller om vissa vägar ersätts med grusvägar. För att erhålla konservativa beräkningar i
dagvattenutredningen har därför alla takytor antas bestå av plåt och alla hårdgjorda ytor bestå av mindre infiltrerbart material så som asfalt.
Tabell 3. Markanvändning i västra avrinningsområdet efter exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,64 0,9
Hårdgjord yta 0,62 0,8
Parkmark 1,70 0,1
Tabell 4. Markanvändning i östra avrinningsområdet efter exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,06 0,9
Hårdgjord yta 0,01 0,8
Parkmark 0,23 0,1
Bedömning av förväntade dagvattenflöden och föroreningsbelastning
Utifrån markanvändning före och efter utbyggnation, samt med vald avrinningskoefficient för respektive markanvändning, har flöden tagits fram för nuläget och efterläget. Ett
dimensionerande regn med 10 års återkomsttid har använts enligt P1108. För att visa ett extremscenario har även resulterande flöden från ett 100-årsregn redovisats. Regnens varaktighet har ansatts till 18 min utifrån rinnsträckan i området. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att visa på förväntade framtida flöden. Klimatfaktorn har ansatts i båda scenarierna för att visa på skillnaden i ett framtidsläge med eller utan utbyggnationer. För att uppskatta föroreningsbelastningen användes en årsnederbörd på 660 mm/år enligt regnstatistik från SMHI:s mätstation 13224. Beräkningarna utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v17.3.3).
Se Tabell 5 för beräknade flöden i nuläget samt Tabell 6 för efterläget. I flödesberäkningarna för efterläget är inga LOD-åtgärder inräknade.
Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn för dagens markanvändning.
Område Flöde nuläge 10-årsregn
[l/s]*
Flöde nuläge 100-årsregn [l/s]*
Västra delavrinningsområde 140 300
Östra delavrinningsområde 13 27
*inkl. klimatfaktor på 1,25
Tabell 6. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn för framtida markanvändning.
Område Flöde efterläge 10-årsregn [l/s]*
Flöde efterläge 100-årsregn [l/s]*
Västra delavrinningsområde 250 540
Östra delavrinningsområde 24 52
*inkl. klimatfaktor på 1,25
8 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110 januari 2016.
I samband med exploateringen kommer dagvattenflöden inom planområdet att öka, detta då andelen hårdgjorda ytor ökar. För att inte öka flödet ut från planområdet, och på så sätt belasta områden nedströms, ska dagvattnet fördröjas inom planområdet. De magasinsbehov som krävs för att fördröja ett dimensionerande regn (dvs. ett 10-årsregn) efter utbyggnation ner till flöden från nulägessituationen redovisas i Tabell 7. Denna volym gäller för den totala vattenvolymen.
Om ett magasin är fyllt med makadam eller övrigt material behöver själva magasinsvolymen utökas utifrån materialets porositet.
Tabell 7. Magasinsbehov som krävs för att bibehålla flöden i nuläget även efter utbyggnation.
Område Magasinsbehov [m3]
Västra avrinningsområdet 110 Östra avrinningsområdet 6
Förslag till allmänna dagvattenhanterande åtgärder som skapar den magasineringsvolym som behövs beskrivs i efterföljande avsnitt.
I Tabell 8 och Tabell 9 redovisas föroreningskoncentrationer som planområdet ger upphov till för både nuläget och efterläget.
Tabell 8. Föroreningskoncentrationer för dagens markanvändning.
Ämne Enhet Västra
delavrinningsområde
Östra
delavrinningsområde
Total
P mg/l 0,12 0,17 0,13
N mg/l 2,60 3,10 2,60
Pb µg/l 2,70 3,10 2,70
Cu µg/l 11,00 11,00 11,00
Zn µg/l 39,00 46,00 39,00
Cd µg/l 0,23 0,25 0,23
Cr µg/l 1,30 1,30 1,30
Ni µg/l 3,00 4,00 3,10
Hg µg/l 0,01 0,01 0,01
SS mg/l 25,00 34,00 25,00
Oil µg/l 68,00 65,00 67,00
PAH16 µg/l 0,57 0,18 0,53
BaP µg/l 0,02 0,02 0,02
I Tabell 9 markeras även de föroreningar som får ökad koncentration efter utbyggnation jämfört med nuläget. Dessa markeras med grått.
Tabell 9. Föroreningskoncentrationer för framtida markanvändningar (gråmarkerade värden visar ämnen som får en ökad koncentration jämfört med nuläget).
Ämne Enhet Västra
delavrinningsområde
Östra
delavrinningsområde
Total
P mg/l 0,10 0,09 0,10
N mg/l 1,40 1,40 1,40
Pb µg/l 5,80 3,60 5,60
Cu µg/l 15,00 9,00 14,00
Zn µg/l 37,00 24,00 36,00
Cd µg/l 0,38 0,41 0,38
Cr µg/l 2,20 2,60 2,20
Ni µg/l 2,40 2,60 2,40
Hg µg/l 0,03 0,01 0,02
SS mg/l 33,00 23,00 32,00
Oil µg/l 110,00 110,00 110,00
PAH16 µg/l 0,20 0,18 0,20
BaP µg/l 0,01 0,00 0,01
Beräkningen av föroreningskoncentrationer visar att koncentrationer för ett flertal ämnen förmodligen ökar i samband med exploateringen. För att uppnå fastställda MKN för recipienten, så måste dagvatten renas. Detta beskrivs i efterföljande avsnitt.
Förslag till dagvattenhanterande åtgärder
Nedan beskrivs ett antal dagvattenhanterande åtgärder som bedöms som lämpliga för det aktuella planområdet. Föreslagna dagvattenåtgärder ses i Bilaga 19
9 Bilaga 1. Dagvattenåtgärder, rinnvägar och delavrinningsområde, GH 2017-11-08
Dels beskrivs vad som är viktigt att tänka på ur dagvattensynpunkt i byggskedet, dels beskrivs generella dagvattenåtgärder som bör gälla för området i stort och dels beskrivs mer specifika åtgärder som är möjliga för delar av området.
Som grundprincip för dagvattenhanteringen inom planområdet ska dagvattnet primärt hanteras där dagvattnet uppstår och så högt upp i planområdet som möjligt. Avrinningen ska i möjligaste mån ske i öppna system och över markytan. Infiltration ska generellt möjliggöras inom hela planområdet. Denna grundprincip skapar en trög och ren avrinning istället för en snabb och smutsig.
Både östra och västra delavrinningsområdet kommer i efterläget innehålla stora grönytor, vilket möjliggör infiltration samt ytlig behandling och fördröjning av dagvattnet innan det släpps vidare mot recipienten.
Dagvattenåtgärder vid byggskede
I samband med att markarbeten utförs där tidigare vegetationstäckt mark kommer blottläggas ökar risken både för ökade flöden och sedimentationstransport. Risken för spridning av eventuella föroreningar är också förhöjd. Dagvattenåtgärder ska därför upprättas både i byggskede och driftskede.
För att minimera risken för sedimentationstransport och för att minska flöden från byggskedet föreslås att tillfälliga mindre sedimentationsdammar anläggs. Dessa anläggs förslagsvis i flera punkter i området så att flöden och sediment kan samlas upp för hela området. Dammarna anläggs i uppsamlingspunkter, en bit nedströms i området, dit vattnet kan transporteras och samlas upp. Det viktigaste är att tillräcklig volym tillskapas och att dammarna utformas så att en låg vattenhastighet erhålls för att möjliggöra sedimentation och för att undvika att uppsamlat sediment sköljs ur.
Sedimentationsfällor kan enkelt upprättas genom att en fördjupning tillskapas och där en geotextil läggs längs botten och upp mot en vall som dämmer upp vattnet och som fungerar som mekaniskt filter. På så vis kan en volym skapas och vattnet bromsas upp så sedimentering blir möjlig. För exempel på hur en tillfällig sedimentationsdamm kan utformas se Figur 6.
Figur 6. Principskiss tillfällig sedimentationsdamm.
För att minimera sedimentationstransporten kan en etappvis etablering av området göras för att undvika att stora områden blottläggs samtidigt. Den avskalade vegetationen kan sparas och bevattnas och sedan läggas tillbaka för att påskynda återetableringen av växtligheten. Ytor som helt har skalats av från växtligheten bör besås för att påskynda återetableringen.
Innan schaktning påbörjas ska alla befintliga ledningar (va, tele, opto m.m.) markeras ut i fält.
Ingen direkt avledning via uppsamlande ledning och många släppunkter
Avledning via ledning ska så långt det är möjligt minimeras. Undantag för avledning via ledning är under vägar och gångstråk samt efter att dagvattnet genomgått någon form av
dagvattenhanterande åtgärd för att sedan avledas till släppunkter.
Hantering av dagvattnet ska planeras så att flera mindre släppunkter uppnås istället för att dagvattenflödet samlas till en gemensam större avrinning via uppsamlande ledningar/stråk.
Exempelvis kan kantstenar och väglutningar bidra till en jämnare fördelning av dagvattnet.
Många släppunkter är också en viktig princip där höjdskillnader och slänter planeras eftersom risken för erosionsskador minskar om flödena avrinner i flera små stråk mot få större punkter.
Vegetationsytor och svackdiken
Som omnämnts ovan så är en viktig princip trög och ren avrinning över vegetationsytor.
Förutom tröghet och fastläggning av partiklar och föroreningar så skapas förutsättningar för infiltration.
Inom området ska vegetationsytor därför generellt uppmuntras och väljas framför hårdgjorda ytor. För att utnyttja grönytor maximalt ska dagvatten från hårdgjorda ytor avledas ut på intilliggande vegetationsytor så att översilning kan ske.
Då området är relativt platt fås låga vattenhastigheter på markytan och stora möjligheter finns för infiltration på grönytor. Dock innebär den svaga lutningen att det är viktigt med en väl planerad höjdsättning för dikets lutning så vattnet rinner åt rätt håll.
I de fall som dagvatten måste transporteras förordas att svackdiken används. Svackdiken är breda, grunda vegetationstäckta diken med låg lutning vilket gör att dagvattnet både kan transporteras, infiltrera, fastläggas och fördröjas i viss mån. Dessa diken kan exempelvis anläggas längs vägar, parkeringar och andra hårdgjorda ytor. Där terrängen medger så bör svackdiken vara målbilden.
Svackdiken kan även avslutas med upphöjd kupolbrunn i de fall svackdiket ska anslutas mot en ledning. Detta skapar en viss magasinerande funktion i diket innan det leds vidare.
Inom planområdet föreslås att svackdiken med upphöjd kupolbrunn används i områdets södra del, på båda sidor om huvudvägen med tillhörande parkeringar. I områdets östra del är dock utrymmet begränsat mellan planerad väg och planområdesgränsen, varför det föreslås att planerad väg flyttas något norrut för att svackdiken ska rymmas längs hela vägsträckan.
Föreslagna dagvattenlösningar illustreras i Bilaga 1.
Svackdiken kan även användas som tillfälliga snöupplag eftersom smältvattnet då har möjlighet att renas och fördröjas i dessa diken innan det leds vidare.
Se Figur 7 för illustration av vegetationsyta och svackdike.
Figur 7. Illustration vegetationsyta och svackdike.
Parkeringar, vägar och järnväg
Dagvatten från parkeringsytor inom området ska avledas till intilliggande grönytor och/eller svackdiken. Ytavrinningen bör planeras så att dagvattnet kan fördelas i många punkter och översilas på grönytor. Den planerade huvudvägen i områdets södra del föreslås vara bomberad för att möjliggöra att vattnet ska kunna avrinna på båda sidor om vägen. För att uppnå detta krävs en planerad höjdsättning och nedsänkta kantstenar alternativt urtag i kantsten så att dagvattnet inte stoppas upp. Det är viktigt att behålla grönytor längs huvudvägen i områdets södra del då stora ytor planeras att hårdgöras.
Om föreslagna svackdiken inte ryms på båda sidor om den planerade huvudvägen bör vägens lutning istället vara så att vattnet rinner mot den vägkant som har ett uppsamlande svackdike.
Översilning till intilliggande grönytor och/eller intilliggande diken ska även gälla för de mindre vägarna i bostadsområdet. Även för dessa ytor gäller en planerad höjdsättning så att de intilliggande grönytorna i möjligaste mån ska kunna nyttjas som dagvattenhanterande åtgärder.
Om de mindre vägarna inne i bostadsområdet ska vara körbara kan det krävas diken även längs dessa vägar. För att undvika att stora mängder vatten leds längs dessa diken behöver de punkteras.
I vissa områden behöver dagvattnet ledas över hårdgjorda ytor eftersom dessa annars skär av tänkta rinnvägar. För att möjliggöra att dagvattnet tar sig vidare kan exempelvis ränndalar anläggas i dessa punkter. Detta gäller framförallt för de mindre vägarna inne i bostadsområdet.
Se föreslagna placeringar i Bilaga 1. Exempel på stenlagd ränndal ses i Figur 8.
Figur 8. Exempel på ränndal.
Dagvattnet söder om den planerade huvudvägen ska tas omhand inom fastighetsgräns och inte ledas ut mot järnvägen. Om gemensamma dagvattenlösningar ska planeras med Trafikverket för järnvägen får detta utredas i senare skede.
Oljeavskiljare vid parkeringarna kan komma att bli aktuellt beroende på vilka krav kommunen ställer i det aktuella området.
Utlopp från området
Det befintliga utloppet för det västra avrinningsområdet återfinns i områdets sydvästra hörn, dock är detta till stora delar igentäppt av material. En rensning skulle behöva göras för att återfå trummans ursprungliga kapacitet. Underlag saknas från Trafikverket hur ledningsnätet går vid järnvägen, därför har en uppskattning gjorts av utloppet och hur vattnet transporteras vidare nedströms, se Figur 9. Dagvattenledningar markeras med grönt och bäck markeras med blått.
Uppskattad dimension på dagvattenledningarna är 600 mm.
Det är viktigt att säkerställa att avrinningsvägen är funktionell hela vägen ner till recipienten.
Figur 9. Utlopp från det västra delavrinningsområdet går via ledningar (grönt) till ett dike (blått).
Det mindre delavrinningsområdet i öster planeras, med befintlig höjdsättning, kunna avledas till Lerån. Det är dock viktigt att det endast är behandlat vatten som släpps vidare till Lerån. En fördröjande och renande dagvattenåtgärd måste därför anläggas innan utloppet.
Utkastare från takytor
Samtliga tak i området ska förses med utkastare över mark och inte ledas ned i ledning. Denna relativt enkla lösning möjliggör översilning och infiltration i gräsytor av det dagvatten som härrör från områdets takytor. Då en utökning av tak och övriga hårdgjorda ytor (såsom vägar) är de ytor som till störst del skapar större och plötsligare dagvattenflöden är det viktigt att i möjligaste mån leda ut vattnet på gräsytor. För illustration av utkastare till vegetationsyta se Figur 10.
Figur 10. Illustration utkastare till närliggande vegetationsyta via ränna.
Planerad höjdsättning
För att nå ytor eller åtgärder som är lämpliga och/eller avsedda för att hantera dagvatten så krävs en planerad höjdsättning. Det är viktigt att ha en god planering redan i tidigt skede så att dagvattenhanteringen möjliggörs så nära källan som möjligt.
En planerad höjdsättning är även viktig vid extrema regnhändelser då sekundära rinnvägar fås.
Anläggningar och ledningar kan i dessa fall vara fulla, och marken vara vattenmättad, varför dagvattnet rinner av på ytan istället. Det är då viktigt att ha en höjdsättning som leder bort ytvattnet från byggnader och att instängda områden undviks.
Om den planerade huvudvägen i områdets södra del är upphöjd fungerar vägen även som en barriär för att förhindra att stora vattenmängder når järnvägen vid ett extremt regn.
Val av material
Ett aktivt val av mer genomsläppliga material är positivt ur ett dagvattenperspektiv. Ett material som är mer genomsläppligt möjliggör infiltration och trög avrinning i jämförelse med en
hårdgjord yta. Ytor bör i första hand vara vegetationstäckta och där det är möjligt bör grusytor väljas före asfalterade ytor. Val av material måste dock väljas utifrån vad ytan ska användas till samt hur den framtida driften och skötseln ska hanteras.
De mindre vägarna inom bostadsområdet kan med fördel bestå av grus istället för asfalt.
Parkeringsytor kan också göras mer genomsläppliga genom att de exempelvis består delvis av stensättning och fogar eller att mindre grönstråk planeras in mellan parkeringsplatserna.
Förutom positiva dagvattenhanterande egenskaper i mer genomsläppliga material så skapar en variation av material och en ökad andel grönytor trivsel och ett mer omväxlande gaturum.
Fördröjningsmagasin
För att bibehålla de flöden som skapas i området vid nuvarande markanvändning trots att området nu förändras med avseende på markanvändning så krävs fördröjande åtgärder. För att uppnå detta föreslås att volymer tillskapas som kan hantera det tillkommande dagvattenflödet när området är utbyggt. De huvudprinciper som föreslås för området är en kombination av ovan nämnda dagvattenåtgärder, dock kan större fördröjningsmagasin bli aktuella i området.
Fördröjningsmagasin kan vara både ytliga och underjordiska. Vid underjordiska magasin, och om grundvattennivån är tillräckligt låg i valt område, kan infiltrerbar botten användas.
Magasinets funktion är både att minska flödet samt att rena dagvattnet. Om stora flöden förväntas till magasinet är det viktigt med erosionsskydd. Rening kan ske i flera steg i ett magasin, både via sedimentation och via naturlig biologisk rening. Ett exempel på ytligt magasin/damm ses i Figur 11.
Figur 11. Exempelskiss på ytligt fördröjningsmagasin/damm.
Utformningen av underjordiska fördröjningsmagasin kan variera mycket beroende av hur stora ytor som finns tillgängliga. Om fördröjningsmagasinet anläggs med ett material så som
exempelvis makadam eller stenkross så måste det säkerställas att tillräcklig hålrumsvolym finns tillgänglig. Om tillgängliga ytor är begränsat så kan mer prefabricerade fördröjningsmagasin anläggas, dessa tar ofta mindre ytor i anspråk och är mer förberedda för löpande drift och skötselinsatser.
Ett något större fördröjningsmagasin, alternativt ett bredare svackdike med upphöjd kupolbrunn, kan vara lämpligt i det östra avrinningsområdet som sista reningssteg innan släpp till Lerån.
Övrigt
Som övrig åtgärd kan gröna tak eller sedumtak nämnas. Möjlighet att anlägga gröna tak avgörs till stor del av vilka hustyper som blir aktuella i området.
Gröna tak består oftast av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga, vilket bidrar till att fördröja och minska flödestoppar samt reducerar den årliga avrunna volymen.
Beroende på substratets tjocklek kan den årliga volymen minskas med upp till 90 %. Ett exempel på gröna tak i fjällmiljö ses i Figur 12.
Figur 12. Gröna tak i fjällmiljö.
Drift och skötsel
För samtliga dagvattenåtgärder är det viktigt att skötselplaner upprättas. Det är även viktigt att dagvattenåtgärderna görs tillgängliga för drift och skötsel över tid, exempelvis kan vägar behöva anläggas fram till dagvattenåtgärden. Syftet med dessa anvisningar är att säkerställa så att en god funktion uppnås över tid.
Förslag till VA-lösning
Till de planerade bostäderna ska va-ledningar anslutas. Förslag till va-lösning är då att en avloppspumpstation anläggs söder om in- och utfartsgatan till planområdet. Huvudledningarna (spill-och vattenledningar) läggs i gatan med lutning från öster mot avloppspumpstationen.
Huvudvattenledningen ansluts till den befintliga vattenledningen som ligger parallellt med grusvägen (som korsar järnvägen) väster om området. Avloppsvattnet pumpas upp till en befintlig tryckavloppsledning som går igenom angöringsytan för den tänkta miljöstationen.
I gångvägarna läggs också huvudledningar till vilka servisledningar från husen ansluts.
Tillsynsbrunnar sätts på spillvattenledningarna och på vattenledningarna sätts
huvudavstängningsventiler. Servisledningarna avslutas innan byggnaderna med en spolbrunn på avloppsservisen och en servisventil på vattenledningen. Mitt på huvudvattenledningen, i gatan, sätts en brandpostanordning. Se Bilaga 2 för principförslag av nya VA-ledningar i planområdet.
Alternativ VA-lösning
Alternativt kan det nya området anslutas till den befintliga avloppspumpstationen som i dag används för de två befintliga husen. Troligtvis måste den då uppgraderas. Detta får i sådana fall utredas i projekteringsstadiet.
Sammanfattning och slutsats
Planområdet har delats in i två delavrinningsområden, det östra som leds ut mot Lerån och det västra som leds mot järnvägskorsningen i planområdets sydvästra hörn. Denna indelning har gjorts utifrån terrängen och en planerad väg som kommer utgöra fysisk vattendelare.
Det är viktigt att endast behandlat vatten släpps ut i Lerån och att funktionen för hela avrinningsvägen från det västra delavrinningsområdet ner till recipienten säkerställs.
För att inte belasta utloppen från området mer än idag bör målbilden vara att dagens flödessituation ska eftersträvas även efter exploatering. Mycket dagvatten kommer därför behöva omhändertas inom området, dock planeras stora gröna områden som möjliggör detta.
Nedan sammanfattas huvuddragen av resultaten från utredningsarbetet:
• Huvudåtgärder för dagvattenhantering i området bör vara ytavrinning, tydliga avrinningsstråk (exempelvis svackdiken) och utkastare på gräs
• I byggskedet behöver tillfälliga uppsamlande dagvattenåtgärder användas för att hindra sedimentationstransporten
• Det är viktigt att stora gräsytor behålls i området för att infiltration ska möjliggöras
• Om möjligt bör den planerade huvudvägen i södra området flyttas något norrut för att möjliggöra svackdiken även på vägens södra sida
• Svackdiken med upphöjd kupol rekommenderas i områdets södra del då detta skapar möjlighet för vattnet att både fördröjas och att renas
• Utkastare från takytor rekommenderas ledas direkt till gräsytor för infiltration
• Många släppunkter bör behållas i området
• Om möjligt bör mer genomsläppliga material användas istället för täta
• Det är viktigt att säkerställa att avrinningsvägen för det västra avrinningsområdet är funktionell hela vägen ner till recipienten
• Ett mindre dagvattenmagasin kan vara lämpligt som sista åtgärd i det östra delavrinningsområdet
• Vid ett extremscenario fås större ytavrinning, det är då viktigt med välplanerad höjdsättning. En upphöjd väg i söder kan fungera som barriär mot järnvägen
• Vissa föroreningar får en något ökad koncentration efter utbyggnation jämfört med innan, dock är ökningen relativt liten
• Föreslaget reningsstråk vid parkeringarna (se Bilaga 1) är en robust lösning som kommer ge en signifikant minskning av både föroreningar och flöden
• Oljeavskiljare vid parkeringarna kan komma att bli aktuellt beroende på vilka krav kommunen ställer i det aktuella området
Bilagor
• Bilaga 1: Dagvattenåtgärder, rinnvägar och delavrinningsområden, 2017-11-17.
• Bilaga 2: Principförslag i plan. Nya VA-ledningar, 2017-10-13.
