Effektrapport 2019 - Amnesty International svenska sektionen, inklusive Amnestyfonden
Vilken nytta gör Amnesty Sverige? Hur fungerar organisationen? Det vill vi berätta med vår effektrapport. Vi har utgått från Giva Sveriges mall för effektrapportering.
(https://www.givasverige.se/kvalitet-styrning/effektrapportering/)
I effektrapporten går vi igenom hur Amnesty International är uppbyggt, vad vi vill göra och hur vi vill göra det. Vi går igenom vad vi åstadkom under 2018, och vi ger några exempel på vilken effekt vårt arbete har haft.
Amnesty International, svenska sektionen Organisationsnummer 802004-0401 Ideell förening
samt
Amnestyfonden
Organisationsnummer 802008-3435 Stiftelse
Vad vill Amnesty uppnå?
Vision
Amnestys vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vi arbetar för att långsiktigt förbättra människors villkor och samtidigt hjälpa dem som drabbas här och nu. Vårt mål är en värld där de mänskliga rättigheterna gäller alla - nu och i framtiden.
Åtagande - hur jobbar vi för att uppnå vår vision?
Amnesty utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi utövar påtryckningar mot makthavare för att förebygga, förhindra och stoppa dessa kränkningar, samt kräver att de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. För att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna arbetar Amnesty International även med information och utbildning.
Amnestyfonden arbetar med bistånd inom ramarna för de rättighetsfrågor som Amnesty International arbetar med.
Amnesty Sverige väljer under olika perioder att ställa upp mål för vårt arbete. Målen bidrar till att vi når vår vision.
Målen handlar dels om faktiska sakfrågor, som att avskaffa dödsstraffet eller påverka för att länder ska införa abortlagstiftning som säkerställer laglig och säker abort. Dessa mål kan mätas i exempelvis ändrade lagar i olika länder, att dödsdömdas straff omvandlas eller avskrivs, eller att lagförslag läggs fram. Då det arbetet är långsiktigt sätter Amnesty upp delmål med kortare horisont, som går att mäta i form av till exempel engagemang (antal underskrifter på kampanjer eller hur många personer som deltar i olika manifestationer), genomslag i media, möten med makthavare eller att frågan kommer upp i förberedning till lagstiftning. På så sätt kan vi se att det arbete och de mål vi uppnår bidrar till att uppfylla vår vision.
I vilket organisatoriskt sammanhang verkar Amnesty?
Amnesty är en del av den globala människorättsrörelsen. Som en del av den samarbetar vi ofta med andra människorättsorganisationer både på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Samarbetet kan ta sig olika uttryck, till exempel genom gemensamt påverkansarbete i form av lobby eller opinionsbildning. I vårt arbete i Sverige bidrar vi till globalt uppsatta mål bland annat genom att kanalisera svenska medlemmars och aktivisters engagemang, så att vi blir ännu flera som protesterar mot de orättvisor som sker i världen. Ett annat sätt är att påverka svenska makthavare, för att de ska kunna föra vidare Amnestys ståndpunkter och
rekommendationer i regionala eller internationella beslutsprocesser, via exempelvis EU, FN eller Världsbanken.
Amnesty International är en global rörelse där mer än sju miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. De gör det genom att skriva under namninsamlingar, delta i olika former av aktivism som till exempel demonstrationer, aktioner på stan, nätaktivism och annat. De gör det som anställda eller frivilliga.
Amnesty Sverige är en sektion av Amnesty International. Den internationella rörelsen samordnas av det internationella sekretariatet i London. Det är också de som driver regionkontor i de länder där Amnesty verkar utan att ha en egen medlemssektion.
Den svenska sektionen av Amnesty bildades 1964 och är, liksom rörelsen i stort, en
demokratisk organisation. I slutet av 2018 hade vi 96 058 medlemmar. Mellan årsmötena är styrelsen det högsta beslutande organet och det dagliga arbetet leds av generalsekreteraren.
Den svenska sektionen har ungefär 100 anställda, och de är uppdelade på tre avdelningar - Opinion och Påverkan, Kommunikation och Fundraising samt Resurser och styrning.
Avdelningscheferna tillsammans med generalsekreteraren och HR-ansvarig ingår i ledningsgruppen.
Amnesty bedriver verksamhet i ungefär 80 länder, och där drivs verksamheten av lokala
Amnestysektioner (som i likhet med den svenska sektionen drivs som självständiga kontor) eller
lokala Amnestykontor (regionkontor, som leds av det internationella sekretariatet i London).
Utredningar och aktioner görs i närmare 150 länder. Organisationens högsta beslutande organ kallas för Global Assembly och hålls varje år, men kan sammankallas oftare vid behov. Global Assembly beslutar bland annat i frågor om Amnesty Internationals åtagande och väljer en internationell styrelse som svarar för den löpande verksamheten under året.
Aktivismen är en viktig del av Amnestys sätt att organisera sitt arbete. En central del, av aktivismarbetet i Sverige utförs av lokala grupper. Amnesty Sverige hade 196 lokala grupper runt om i landet vid årets slut 2017. Av dessa var 68 ungdomsgrupper, med medlemmar i åldern 16-19 år. Det finns även ett antal specialgrupper som är inriktade på ett särskilt tema eller region. Amnestys arbete bygger på många människors ideella arbete och gruppernas aktioner vid våra kampanjer är avgörande för vårt genomslag.
Förutom svenska sektionen består Amnesty Sverige av Amnestyfonden, samt distrikt- och arbetsgrupper som var för sig är juridiska personer. Ungefär hälften av grupperna är egna juridiska personer som årligen lämnar in en verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning till den svenska sektionen.
Amnestyfonden är en stiftelse inom Amnesty Sverige som arbetar med människorättsbistånd - alltså bistånd som kompletterar Amnesty Internationals övriga arbete genom att erbjuda konkret stöd i akuta situationer. Stödet går dels till individer vars mänskliga rättigheter kränkts, dels till arbete som ska förhindra att övergrepp äger rum och att förövare ställs till svars, alltså det arbete som bedrivs av enskilda människorättsförsvarare och lokala människorättsorganisationer världen över. Syftet är att mildra de många gånger förödande ekonomiska och sociala
konsekvenserna av människorättsbrott samt att stärka individer och organisationer och göra det möjligt för dem att själva värna och verka för mänskliga rättigheter i sin egen miljö. Fonden kan också ge stöd till flyktingar i Sverige för tortyrskadeutredningar och rättshjälp i syfte att
garantera en rättssäker asylprocess. Människorättsbiståndet innebär att akut hjälp kan ges till människor eller organisationer som arbetar med de frågor som Amnesty International arbetar med mer långsiktiga lösningar på.
Amnestyfonden grundades 1966 och har en egen styrelse, och två heltidsanställda
medarbetare. De två medarbetarna sköter det dagliga arbetet med att bereda ansökningar till Amnestyfonden och bistår styrelsen i dess arbete. Amnestyfonden har ett nära samarbete med Amnesty International. Det är kollegor på Amnestys regionkontor eller olika avdelningar på Amnestys internationella huvudkontor som i första hand förmedlar de ansökningar som når Amnestyfonden.
Vilka strategier har vi för att uppnå våra mål?
För att försöka förändra världen och nå vår vision har Amnesty utvecklat en förändringsteori som förklarar hur vi ser att samhällsförändring sker. Den förklarar hur vi ser på världen och hur
vi tror att vi kan förändra den till det bättre. Den heter Dimensions of Change och är grunden för vår analys av förändringar inom och över teman, länder, målgrupper och tid.
Det som alltid står i fokus för Amnestys projekt och kampanjer är “förändring i människors liv”.
Men även om Amnestys arbete har som mål att få till stånd en förändring för individer, måste vi också uppnå strukturella förändringar om vi vill att förändringen ska vara långsiktig. Mycket av Amnestys verksamhet fokuserar på att påverka makthavare att agera till förmån för en viss befolkning. Därför innehåller Amnestys förändringsteori ytterligare tre dimensioner:
● förändring avseende myndigheters lagar och policys
● förändring gällande ansvarsutkrävande
● förändring av aktivism och mobilisering för mänskliga rättigheter
Dessa tre dimensioner är sammanlänkade. En förändring inom ett av dessa områden kan också generera en förändring på de andra områdena. Ett projekt eller program kan fokusera på en eller flera dimensioner.
Med avstamp i vår förändringsteori beslutar Global Assembly om en strategisk plan som prioriterar vissa frågor och områden. Den planen gäller hela globala rörelsen. Hur Amnesty sedan arbetar beror på syftet - allt ifrån lobbyarbete och diplomatiska påverkanssamtal till utåtriktade aktioner, manifestationer, brevskrivande och namninsamlingar. Varje år har Amnesty också ett antal större globala kampanjer där flera sektioner riktar allt ljus på en och samma fråga under samma period för maximal effekt. Grunden för allt Amnestys arbete är noggranna utredningar om olika människorättskränkningar runt om i världen. Nedan följer en beskrivning av våra metoder:
VI UTREDER PÅ PLATS
En grundsten i Amnesty Internationals arbete är de utredningar vi gör. Det är våra utredningar som gör att vi kan avslöja kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och det är de som ligger till grund för vårt påverkansarbete. Utredningarna är oberoende, trovärdiga och ger oss fakta - och de görs nästan alltid på plats. Det händer att vi inte får komma in i landet det gäller - då talar vi istället med människor som flytt därifrån, men också med advokater, journalister och lokala människorättsorganisationer.
AMNESTY PÅVERKAR MAKTHAVARE FÖR ATT SKAPA FÖRÄNDRING
Amnesty International arbetar med att påverka makthavare, regeringar och stater för att de ska förhindra att det sker brott mot mänskliga rättigheter, straffa de som kränker mänskliga
rättigheter och att skapa lagar som skyddar länders invånare mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De utredningar som Amnesty tar fram ligger till grund för arbetet.
AMNESTY SAMLAR MÄNNISKORS KRAFT FÖR ATT SÄTTA PRESS PÅ DE SOM KRÄNKER MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
En av de viktigaste bitarna av Amnesty Internationals arbete är vanliga människors röst. Det är allmänhetens stöd som gör att saker faktiskt förändras, att världen får veta vad som sker och att det som en del vill dölja dras fram i ljuset. Det ser till att människor som är fängslade utan
rättegång eller är falskt anklagade för påhittade brott inte glöms bort. Vårt globala nätverks röster gör det möjligt för oss att se till att de som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter ställs till svars.
Vilken kapacitet och vilket kunnande har Amnesty för att uppnå våra mål?
Amnestys utredare har sin bas på det internationella sekretariatet i London eller på något av Amnestys regionkontor. Här finns både land- och sakfrågeexperter som samarbetar med andra lokala organisationer och nätverk över hela världen. Som nämndes ovan utreds och
dokumenteras dessa människorättskränkningar världen över och sammanställs i rapporter som blir basverktyg som hela rörelsen kan arbeta med. Amnesty har ett gemensamt finansiellt system för hela den globala rörelsen. Det möjliggör ekonomiska analyser och rapportering på global, regional och landnivå på samma sätt som samordningen av vårt påverkansarbete.
På den svenska sektionen finns det också land- och sakkunniga, samt experter inom aktivism och kampanj, lobby, kommunikation, medlemsvård, insamling, ekonomi och IT.
Under de årliga kampanjerna arbetar den svenska sektionen i projekt där flera delar av
organisationen samverkar för att nå de bästa resultaten. De land- och sakkunniga fungerar som ämnesexperter. Kommunikatörerna informerar både i sociala och traditionella medier om sakfrågan, de bakomliggande orsakerna och Amnestys insatser för att skapa engagemang och nå en förändring. Lobbyisterna träffar beslutsfattare på nationell, regional och internationell nivå för att informera om situationen och Amnestys krav eller rekommendationer. Aktivistsamordnare mobiliserar Amnestygrupper som i sin tur informerar och mobiliserar allmänheten att agera för att sätta press på beslutsfattare. Insamling lyfter också det aktuella temat i sina kanaler, till exempel i givarbrev. Ekonomer och IT-specialister ser till att kampanjen har de rätta förutsättningarna för att implementeras. Amnestyfonden arbetar med bistånd till
människorättsförsvarare (både individer och organisationer), människor som har utsatts för tortyr, samvetsfångar och deras anhöriga, personer som tvingats fly på grund av dödshot, anhöriga till försvunna eller utomrättsligt avrättade och flyktingar i Sverige.
När Amnesty i Sverige arbetar på detta sammanhållna sätt är vi starka och när vi agerar för ett och samma mål tillsammans och samtidigt med hela den globala rörelsen kan vi uppnå stora förändringar.
Hur vet vi om Amnesty gör framsteg?
Nationella verksamhetsplaner utformas så att Amnestys arbete och aktiviteter i respektive land bidrar till att uppfylla Amnestys internationella, gemensamma, övergripande mål. Amnesty planerar mål- och resultatstyrt. Det innebär att vi ser en kedja från våra aktiviteter till förväntad effekt. Utifrån analyser säkerställer vi att våra aktiviteter faktiskt leder till de effekter vi vill uppnå. Målen i den svenska verksamhetsplanen är uppdelade i delmål, resultatmål och aktivitetsmål där olika nyckeltal är definierade. Kvantitativa nyckeltal är till exempel: antal människor som agerar mot en kränkning, antal grupper som agerar vid en nationell aktionsdag,
antal genomförda aktiviteter, antal anordnade påverkansmöten. Exempel på kvalitativa indikatorer är: att en viss minister i samtal med representanter från ett visst land tar upp en fråga som vi driver, att Sverige intar en stark position i internationella förhandlingar, och så vidare.
Nyckeltalen ger oss sedan en möjlighet att följa upp och se om vi når våra förväntade effekter eller inte. Vi följer upp verksamheten var tredje månad. Efter varje större aktivitet, aktionsdag eller kampanj utvärderar vi även detta i relation till förväntade resultat och effekter. Den svenska verksamhetsplanens struktur följer våra globala finansiella system vilket möjliggör
kostnadsanalyser nära kopplat till verksamhetsmål.
En stor del av Amnestys arbete bedrivs i projektform och projekten utgår också ifrån de mål som är formulerade i vår verksamhetsplan. Vi arbetar utifrån en projektmodell som har som syfte att göra arbetet ännu mer målstyrt och effektivt samtidigt som modellen skapar större tydlighet och trygghet för personalen under själva arbetsprocessen. Modellen ska också bidra till det kontinuerliga lärandet för vår organisation. Varje projekt utvärderas.
Allt Amnestys arbete ska i förlängningen ha effekt på människors liv och därmed skydda och stärka de mänskliga rättigheterna. Vissa förändringar kan ske snabbt, exempelvis när en dödsdom blir omvandlad, medan andra förändringar tar betydligt längre tid. Ett exempel är att påverka världens länder att avskaffa dödsstraffet. På 70-talet hade bara 16 länder avskaffat dödsstraffet. I slutet av 2018 hade 106 länder helt avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning.
Vad har Amnesty åstadkommit så här långt?
Arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden, är en långsiktig process.
Det utförs inte av en ensam organisation eller av en ensam kampanj. De konkreta resultat som vårt arbete och våra kampanjer har årligen är en del av en större process för att åstadkomma förändring. Amnesty arbetar inte i ett vakuum utan vi är med och bidrar till förändringar och efterlevandet av de mänskliga rättigheterna. Vissa gånger kan effekterna av kampanjerna också dröja flera år. Amnesty tillämpar en försiktighetsprincip på grund av svårigheter att avgöra vårt specifika bidrag i större förändringar eller samvariation med många andra påverkande faktorer under lång tid, speciellt i en social förändring.
Amnesty är en människorättsorganisation med högt förtroende i Sverige. Detta förtroende har vi bland annat fått för att vi ihärdigt fortsatt vårt arbete för mänskliga rättigheter oavsett om
effekterna ser ut att vara inom räckhåll eller ej. En hel del av vårt arbete handlar om att dokumentera och protestera mot kränkningar oavsett hur oddsen ser ut. Som
människorättsorganisation måste vi förstås fortsätta dokumentera och protestera mot exempelvis de fruktansvärda övergrepp och kränkningar som äger rum i Syrien. Som människorättsorganisation har vi ett ansvar och en skyldighet att protestera.
Under 2018 fokuserade Amnesty Sverige i större utsträckning än förut på Sverige. En stor
del av det kan kopplas till framför allt två saker: det svenska riksdagsvalet i
september 2018, och det faktum att Amnesty Sverige under 2018 släppte den första rapporten som rörde Sverige på tio år.
Utifrån de mål som satts upp för den aktuella perioden ger vi här några exempel på vårt arbete och effekter av uppnådda resultat.
● Ett mångårigt arbete på Irland nådde målet då en folkomröstning den 25 maj 2018 resulterade i en jordskredsseger för dem som ville se en grundlagsändring när det gäller rätten till abort. I december godkände parlamentet en ny abortlag som ger landets kvinnor tillgång till fri abort till och med vecka 12. Senare aborter tillåts om graviditeten utgör en risk för kvinnans liv eller hälsa, eller om fostret inte är livsdugligt. Den nya lagen skrevs under av presidenten den 20 december 2018 och trädde därmed i kraft.
● Teodora del Carmen Vásquez i El Salvador födde ett dödfött barn. Hon anklagades för att ha försökt göra abort, men dömdes sedan till 30 års fängelse för mord. I februari 2018 frigavs hon efter drygt tio år i fängelse. Amnesty hade då under flera år arbetat för hennes frigivning. Hösten 2018 tilldelades Teodora svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati: Per Anger-priset. Hon kom till Stockholm för att ta emot priset i november, och konstaterade då att utan internationella
påtryckningar från bland annat Amnesty skulle hon fortfarande vara fängslad.
● I maj 2018 antog Sveriges riksdag en ny sexualbrottslagstiftning som innefattade en samtyckeslag (även kallad frivillighetslag) gällande våldtäkt. Därmed har Sverige säkerställt att landet lever upp till folkrättsliga krav om att kriminalisera alla sexuella handlingar som utförs utan samtycke/mot en person som inte frivilligt deltar. Den nya lagen välkomnades av Amnesty Sverige, som länge lyft kravet på en samtyckeslag.
Amnesty Sverige har nu inlett ett arbete för att identifiera vad mer som ska till för att våldtäktsoffer ska få tillgång till rättvisa, upprättelse och stöd.
● VM i fotboll för herrar gick av stapeln den 14 juni till 15 juli 2018. Ryssland stod värd för mästerskapet. Amnesty såg turneringen som en möjlighet att stå upp för
människorättsförsvarare i Ryssland där utvecklingen är mycket oroande. Under kampanjen samlade vi, tillsammans med andra Amnesty-sektioner i världen, in
namnunderskrifter för tre människorättsförsvarare: Oyub Titijev, Andrei Rudomaka och Igor Nagavkin. Globalt samlades totalt 169 241 underskrifter ihop och de överlämnades sedan till myndigheterna i Ryssland.
● I oktober 2018 kom ett positivt besked från svenska regeringen i fallet med Lundin Petroleum och anklagelser om delaktighet i folkrättsbrott i Sudan/Sydsudan. Den svenske åklagaren som utreder Lundin Petroleums vd och styrelseordförande för misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott i det som nu är Sydsudan fick godkänt av regeringen att väcka åtal. Det betyder att vi förhoppningsvis snart kommer att se ett åtal
där representanter för Lundin Petroleum kommer att ställas inför svensk domstol för delaktighet i folkrättsbrott som begicks 1997–2003.
● Amnesty Sverige uttalade oss flera gånger under 2018 i media om övergreppen mot rohingyer i delstaten Rakhine i Myanmar. Ett särskilt fokus lades på behovet av
ansvarsutkrävande, bland annat i samband med en rapport som släpptes i juni 2018 där 13 militära befälhavare och polischefer namngavs som nödvändiga att utreda för brott mot mänskligheten. Amnesty International lämnade över 90 000 underskrifter från människor runt om i världen till medlemmar av FN:s råd för mänskliga rättigheter med krav på att inrätta en mekanism för att hålla förövare till svars för övergreppen.
● I slutet av juni 2018 samlade vi in underskrifter i en aktion vars mål var att sätta stopp för separationen av barn och deras föräldrar vid gränsen mellan USA och Mexiko. Aktionen fick ett rekordstort antal underskrifter i Sverige – 108 373. Uppmärksamheten världen över ledde till att president Trump gav order om ett stopp för separationer samtidigt som asylsökande familjer fortfarande riskerade att tas i förvar. Den risken kvarstår. Ett försök att lämna över underskrifterna till Amerikanska ambassaden i Stockholm lyckades inte – ambassadpersonalen vägrade ta emot listorna.
● På en dryg vecka i september 2018 samlades 20 763 underskrifter in för att protestera mot en omröstning i Guatemalas kongress. Omröstningen rörde bland annat lagförslag 5272, som skulle innebära en skärpning av nuvarande abortlagstiftning, som endast tillåter abort om graviditeten utgör en fara för kvinnans liv. Den 18 september fick vi besked om att det verkade som att den globala uppslutningen i protest mot lagförslaget gjort skillnad – omröstningen om lagen hade skjutits upp.
● Amnestyfonden har under 2018 löpande gett stöd till kvinnorättsförsvarare och kvinnor som är särskilt utsatta för våld, diskriminering och stigmatisering på grund av sitt kön. Av hela rörelsens bistånd har 38 % nått kvinnor.
● En stor del av Amnestyfondens bistånd gått till tillfälliga evakueringar av
människorättsförsvarare och deras familjer i Afghanistan. Majoriteten är kvinnliga människorättsförsvarare som framför allt arbetar för kvinnors ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. I samarbete med andra människorättsorganisationer möjliggjorde vi att Amnestyfondens bistånd att människorättsförsvararna kunde fortsätta att arbeta under förbättrade och säkrare förhållanden och att de kunde återvända hem när situationen lugnat ner sig.
● Amnestyfonden gav under 2018 stöd till 594 människorättsförsvarare och i många fall även till deras anhöriga. Ett sätt att tysta människorättsförsvarare är att hota deras familjer. Att bidra till deras skydd är lika viktigt för att de ska orka fortsätta att kämpa.
Majoriteten av stöden är reaktiva och handlar om att ge skydd, medicinsk och psykosocial vård samt rättshjälp.
● Under diktaturen i Argentina på 1970-talet tillät Ford Company militären att gå in och gripa fackligt anslutna arbetare och tortera dem i fabrikens lokaler. Sedan 2014 har Amnestyfonden bidragit med rättshjälp till advokater att driva fallet i domstol kräva rättvisa. I slutet av 2018 kom domen mot två högt uppsatta chefer på Ford som fick fängelse, tio respektive tolv år. Domstolen har tidigare dömt en general i samma fall och bedömt att hans brott var att betrakta som ett brott mot mänskligheten. Domen är historisk då det i Argentina är det första fallet mot ett transnationellt företag gällande dess kopplingar till diktaturen. Domen banar därmed väg för rättvisa i liknande fall.
● I början av 1990-talet protesterade Ogonifolket mot den förödande miljöförstöringen i Nigerdeltat kopplade till oljebolaget Shells utvinning i området. Amnesty har genomfört oberoende utredningar och dokumenterat Shells roll i det urskillningslösa dödandet, samt de våldtäkter och den tortyr som begicks av Nigerias regering i sina försök att slå ned allt motstånd. Amnestyfonden har bidragit med rättshjälp till änkorna till fem män som avrättades genom hängning. I februari 2019 inleds förhandlingarna i en domstol i Nederländerna där Shell står anklagade för att ha anstiftat människorättskränkningarna.
Änkorna kräver upprättelse, ekonomisk kompensation och en ursäkt från Shell.
● I Filippinerna frigavs tortyröverlevaren Jerryme Corre, som suttit häktad sedan januari 2012. Han frigavs den 2 mars 2018 i brist på bevis för det narkotikabrott han anklagats för. Amnesty inledde tidigt en omfattande kampanj för Jerryme Corre och i mars 2015 överlämnade en uppmaning med 70 000 underskrifter till den filippinska polisen för att uppmana dem att utreda tortyren och misshandeln.
● Oppositionspolitikern och samvetsfången Anwar Ibrahim i Malaysia frigavs i maj 2018.
Anwar Ibrahim fängslades första gången 1998 för "missbruk av makt" och i en senare rättegång år 2000 dömdes han även för “sodomi”. Åtalen mot honom anses dock vara politiskt motiverade. Amnesty International hade arbetat med Anwar Ibrahims fall ända sedan han fängslades första gången 1998.
● Den svensk-etiopiske hjärtläkaren Fikru Maru frigavs 2018 efter fem år i fängelse i Etiopien. Amnesty hade arbetat med fallet sedan han greps första gången, och genomförde en aktion för Fikru Maru senast i februari 2018 och samlade då in över 3 000 underskrifter.
● Dödstraffet avskaffades i lag i Burkina Faso. Det var i praktiken avskaffat under många år, men i och med antagandet av en ny strafflag blev det under 2018 lagstadgat.
Därmed har Burkina Faso anslutit sig till det allt större antal länder som förpassat dödsstraffet till historiens skräphög. Under de senaste tjugo åren har ett flertal länder i Afrika helt avskaffat dödsstraffet, däribland Benin, Elfenbenskusten, Guinea, Senegal, Togo, Republiken Kongo, Burundi, Gabon, Rwanda och Madagaskar. Att arbeta avskaffandet av dödsstraff är något som Amnesty har fokuserat på under lång tid, och här är ett exempel på hur vissa frågor kräver långsiktigt engagemang för att
åstadkomma resultat.
● Torsdagen den 6 september 2018 avskaffade Indiens högsta domstol en lag - sektion 377 - som innebar att sex mellan personer med samma kön kunde leda till livstids fängelse. Flera olika människorättsorganisationer, däribland Amnesty International, hade i många år arbetat för att lagen skulle avskaffas.
