Reducerade mervärdesskattesatser: vanliga frågor

MEMO/03/149

Reducerade mervärdesskattesatser: vanliga frågor

(se även IP/03/1024)

Varför föreslår inte kommissionen en mer omfattande sänkning av mervärdesskattesatserna?

En utvidgning av tillämpningsområdet för reducerade skattesatser till nya sektorer skulle leda till minskad harmonisering av mervärdesskattesatserna: man bör bevara gemenskapens regelverk genom att slå vakt om den harmonisering som uppnåtts genom att den gällande normalskattesatsen tillämpas i alla medlemsstaterna, eller de flesta av dem. Enligt artikel 93 i EG-fördraget skall bestämmelser om harmonisering av lagstiftningen om omsättningsskatter antas i den mån en sådan harmonisering är nödvändig för att säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar.

Kommissionen är övertygad om att en sänkning av mervärdesskattesatserna inte är det bästa sättet att främja konsumenternas efterfrågan på vissa varor eller tjänster.

Till skillnad från till exempel punktskatter har mervärdesskatten inte till syfte att, och kan inte, ändra konsumenternas beteende. Man har dessutom konstaterat att en sänkning av mervärdesskattesatsen aldrig får ett fullständigt genomslag i konsumentpriserna. Genomslaget är till och med mycket ofta svagt och dessutom tillfälligt. En ekonomisk mekanism som grundas på antagandet att en sänkning av mervärdesskatten kommer att leda till sänkta priser och därmed till ökad efterfrågan kan därför inte fungera.

Mervärdesskatten är en skatt på konsumtionen och har som främsta syfte att generera skatteintäkter. Varje medlemsstat använder dessa intäkter enligt sina egna prioriteringar. Mervärdesskatten bör i vilket fall som helst inte användas som medel för att subventionera vissa givna sektorer.

Varför föreslår kommissionen att tillämpningsområdet för nollskattesatserna och de superreducerade skattesatserna begränsas till de varor och tjänster som anges i bilaga H?

Kommissionen föreslår inte att nollskattesatserna och de superreducerade skattesatserna rätt och slätt avskaffas: dessa kan alltså behållas för alla de varor och tjänster som anges i bilaga H. Detta innebär att de för medlemsstaterna mest känsliga områdena fortfarande är täckta: de kan fortsätta att tillämpa skattesatser lägre än 5 % på livsmedel, läkemedel, bostäder m.m.

Detta förhållningssätt ligger helt i linje med och är för övrigt det enda förhållningssätt som är förenligt med den politik som förts av kommissionen och beslutats av rådet inom ramen för förhandlingarna om anslutningsfördragen inför utvidgningen med de nya anslutande länderna. Samtliga avvikelser som dessa länder beviljats har blivit strikt tidsbegränsade: den sista löper ut den 1 januari 2010.

Avvikelserna har dessutom nästan uteslutande gällt de varor och tjänster som anges i bilaga H i dess lydelse enligt det förslag som nu läggs fram. För konsekvensens skull är det därför viktigt att redan nu gå vidare med denna första etapp när det gäller att rationalisera de övergångsvisa avvikelser som för närvarande är i kraft i de nuvarande medlemsstaterna.

Varför föreslår kommissionen att möjligheten att tillämpa en nollskattesats (eller en superreducerad skattesats) på barnkläder och barnskor slopas?

För närvarande är det bara två länder, Förenade kungariket och Irland, som tillämpar en nollskattesats på dessa varor. Luxemburg tillämpar en skattesats på 3 %. Alla andra medlemsstater tillämpar normalskattesatsen. Kommissionen anser att det för konsekvensens skull och för förenkling av systemet är dags att avskaffa de reducerade skattesatserna på de varu- och tjänstekategorier som inte omfattas av bilaga H och för vilka endast en minoritet av medlemsstaterna har beviljats en specifik avvikelse, detta av följande skäl:

• De priser som konstaterats i gemenskapen visar att en nollskattesats eller en superreducerad skattesats inte garanterar konsumenten bästa pris: om exempelvis det genomsnittliga priset på barnskor i EU är 100 (med beaktande av köpkraftspariteten) är priset på dessa skor 126 i Luxemburg (skattesats: 3 %), 119 i Danmark (skattesats: 25 %) och 116 i Förenade kungariket (skattesats:

0 %)!

• Eftersom endast tre medlemsstater tillämpar dessa avvikelser skulle ett bibehållande av dem strida mot målsättningen med detta förslag, att förenkla och rationalisera.

• Ett bibehållande av dessa avvikelser skulle kunna förorsaka snedvridningar av konkurrensen eftersom de gör det möjligt för företag i de berörda medlemsstaterna att ta ut lägre priser än företag i de andra medlemsstaterna, som tillämpar normalskattesatsen, eller att behålla högre vinstmarginaler tack vare den förmånliga mervärdesskattesatsen. Man kan dessutom konstatera att barnkläder och barnskor i de berörda länderna inte är särskilt mycket billigare än kläder och skor för vuxna, trots den mycket lägre mervärdesskattesats som tillämpas. Samma tendens konstateras i alla andra medlemsstater i vilka normalskattesatsen tillämpas på samtliga dessa varor.

• Begreppet ”barnkläder och barnskor” har inte definierats på gemenskapsnivå och avgränsningen skiljer sig alltså mellan de tre berörda medlemsstaterna. De kan inte knytas till ett exakt tulltaxenummer i Gemensamma tulltaxan, vilket ger upphov till ytterligare komplikationer.

Varför vill kommissionen inte längre ha några ”parkeringssatser”?

”Parkeringssatsen” tillämpas på varor och tjänster som inte anges i bilaga H och för vilka vissa medlemsstater den 1 januari 1991 tillämpade en reducerad skattesats, en superreducerad skattesats eller nollskattesats (avvikelsen förhandlades fram vid antagandet av direktiv 92/77/EEG eller inom ramen för anslutningsfördragen).

Dessa medlemsstater har tillstånd att fortsätta att tillämpa reducerade skattesatser i stället för normalskattesatsen.

Vilka förändringar föreslås för bostadssektorn?

För att förenkla den komplicerade och snåriga situation som nu råder och förbättra den inre marknadens sätt att fungera föreslås det att en kategori läggs till i bilaga H så att reducerade skattesatser kan tillämpas även på följande transaktioner:

• Tillhandahållande, byggande, ändring, renovering, reparation och underhåll av bostäder.

• Uthyrning av bostäder om en medlemsstat valt att inte undanta denna från mervärdesskatt.

Genom dessa ändringar rationaliseras väsentligt tillämpningsområdet för reducerade skattesatser, men samtidigt utökas avsevärt medlemsstaternas möjligheter att tillämpa en reducerad skattesats när det gäller bostäder.

I dagens situation visar det sig att många medlemsstater, genom diverse specifika avvikelser, avviker från skyldigheten att reservera den reducerade skattesatsen för bostäder som ett led i socialpolitiken och tillämpar en reducerad skattesats på flera transaktioner avseende privata bostäder. Begreppet ”sociala bostäder” har dessutom inte definierats på gemenskapsnivå, vilket lett till det i medlemsstaternas lagstiftning förekommer mycket olika definitioner av ”sociala bostäder”. Bostäder omfattas för närvarande, inom ramen för olika åtgärder, av en reducerad skattesats i 10 medlemsstater.

Genom ändringen inlemmas dessutom två kategorier som för närvarande omfattas av det direktiv genom vilket medlemsstaterna tillåts att fram till och med den 31 december 2003 tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa arbetsintensiva tjänster (renovering och reparation av bostäder respektive fönsterputsning och städning i privata hushåll).

Vilken skattesats kan tillämpas på gas och elektricitet?

Kommissionen föreslår att en kategori läggs till i bilaga H så att en reducerad skattesats kan tillämpas på tillhandahållande av elektricitet, av gas via distributionsnätet för naturgas och av fjärrvärme.

Dessa tre försörjningssätt för energi är alla rörbaserade, fungerar på ett likartat sätt och uppfyller samma behov. Normalskattesatsen kommer däremot fortfarande att vara tillämplig på andra energiprodukter.

Medlemsstaterna får för närvarande tillämpa en reducerad skattesats på naturgas och elektricitet om de i förväg erhållit tillstånd från kommissionen efter det att denna undersökt att åtgärden inte medför någon risk för att konkurrensen snedvrids.

Erfarenheten visar att detta förfarande med tillstånd i förväg kan slopas eftersom det inte framförts några klagomål eller avgörande bevis som kan läggas till grund för ett konstaterande av att de reducerade skattesatser som tillämpas av sju medlemsstater föranlett någon snedvridning av konkurrensen. Kommissionen föreslår dessutom att det förtydligas att medlemsstaterna har rätt att tillämpa olika skattesatser inom en och samma kategori i bilaga H endast om detta inte leder till snedvridning av konkurrensen. Medlemsstaterna är skyldiga att på kommissionens begäran överlämna de uppgifter som krävs för att den skall kunna kontrollera att detta villkor är uppfyllt. Förfarandet med tillstånd i förväg är därför inte längre motiverat.

Varför föreslår kommissionen inte en reducerad skattesats på skivor, cd-skivor och andra ljud- och bildbärare?

Det pågår en omfattande mediakampanj för att skattesatserna på skivor, cd-skivor och ljudkassetter (ljudbärare) skall sänkas: det är dock uppenbart att det inte kan göras någon åtskillnad mellan dessa kulturprodukter och t.ex. sådana ljud- och bildbärare som video, dvd m.m. och att det krävs ett gemensamt förhållningssätt.

För närvarande tillämpas normalskattesatsen i alla medlemsstater på alla ljud- och bildbärare. Den gällande lagstiftningen medger inga avvikelser, och situationen är alltså förhållandevis väl harmoniserad.

För det första bör det erinras om att genomslaget i konsumentpriserna av en sänkning av mervärdesskattesatsen mycket ofta är svagt och dessutom tillfälligt.

För det andra vore det ett steg bakåt för den inre marknaden om dessa varor lades till, eftersom sannolikt endast en minoritet av medlemsstaterna skulle införa dessa reducerade skattesatser, med tanke på den stora budgetkostnad en sådan åtgärd skulle medföra.

Det vore därför svårt att utsträcka de reducerade skattesatserna till dessa varor inom ramen för en rationalisering och förenkling av de reducerade mervärdesskattesatserna. Eftersom det handlar om varor som är lätta att transportera är riskerna för omlokalisering och konkurrenssnedvridning långt ifrån försumbara.

En sänkning av mervärdesskatten är inte heller något effektivt medel i kampen mot pirattillverkning på global nivå eller mot uppkomsten av olagliga och alternativa marknader. Även om en sänkning av mervärdesskattesatserna fick ett fullständigt genomslag i det slutliga konsumentpriset skulle detta pris ändå vara högre än det som tas ut på den svarta marknaden. En sänkning av mervärdesskatten skulle därför snarare vara ett slags stöd till sektorn.

Samma sak gäller numerisk piratkopiering genom nedladdning från Internet: en sänkning av mervärdesskattesatsen skulle inte hindra konsumenterna från att fortsätta med detta. Sådant material som möjliggör kopiering säljs nämligen fritt och endast en verkligt avskräckande åtgärd skulle kunna ändra detta beteende. En sänkning av mervärdesskatten kan inte bromsa denna företeelse.

Det stämmer att gemenskapen enligt artikel 151.4 i EG-fördraget skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar inom andra politikområden, men detta agerande får inte stå i strid med målsättningarna för politikområdena själva. Enligt artikel 93 i fördraget skall det ske en harmonisering av omsättningsskatterna: att införa en möjlighet till reducerade skattesatser skulle strida mot denna målsättning.

Varför får en reducerad skattesats tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter men inte på skivor, cd-skivor m.m.?

Den reducerade skattesatsen på böcker, tidningar och tidskrifter är en historisk realitet som man inte kan bortse ifrån: dessa varor har av de flesta medlemsstaterna ansetts uppfylla ett viktigt bildningssyfte som gjort det motiverat att, liksom livsmedel, läkemedel m.m., betrakta dem som absolut nödvändiga varor som bör vara föremål för en reducerad mervärdesskattesats. Så är fortfarande fallet och man bör även här

Däremot bör denna kategori begränsas till pappersupplagorna av dessa media och inte utsträckas till digitala, elektroniska eller on-lineupplagor. Dessa upplagor innehåller nämligen olika funktioner (sökning, sammanställningar…) som gör att de liknar elektroniska tjänster, på vilka en reducerad skattesats inte kan tillämpas.

Därför bör sänkningen inte utsträckas till att andra kulturprodukter såsom skivor, cd- skivor m.m.

Varför föreslår inte kommissionen reducerade skattesatser för miljövänliga produkter?

Önskemålen om reducerad skattesats på detta område kan delas upp i två kategorier:

• Önskemål om reducerade skattesatser för specifika varor och tjänster. Ett exempel är tillhandahållande av cyklar (på vilka det för närvarande inte tillämpas någon reducerad skattesats) samt underhåll och reparation av dessa varor (fyra medlemsstater – Belgien, Irland, Luxemburg och Nederländerna – tillämpar för närvarande en reducerad skattesats på dessa inom ramen för försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster).

• Alla slags varor som uppfyller vissa miljönormer. Många önskemål har lämnats in om reducerade skattesatser på exempelvis biologiska produkter eller produkter som erhållit europeisk miljömärkning.

För närvarande tillämpas i flertalet fall i samtliga medlemsstater normalskattesatsen på dessa varor och tjänster, och den harmonisering som åstadkommits bör bibehållas. Dessutom bör man inte göra åtskillnad mellan identiska produkter beroende på huruvida de uppfyller vissa miljönormer: detta skulle leda till ett åsidosättande av den princip om mervärdesskattens neutralitet som tillämpas på liknande produkter, en princip som EG-domstolen erinrade om i sin dom av den 3 maj 2001.

För livsmedel finns det redan en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats, och det bör inte införas någon ytterligare differentiering på detta område.

Som redan sagts är genomslaget i priserna av en sänkning av mervärdesskattesatserna mycket ofta svagt och dessutom tillfälligt.

Varför föreslår inte kommissionen reducerade skattesatser för produkter som förbättrar trafiksäkerheten, framför allt hjälmar och skyddsdräkter för motorcykelförare?

Denna målsättning kan tyvärr inte förverkligas genom en sänkning av mervärdesskattesatsen: även om man tillämpade en reducerad skattesats skulle köppriset för sådan utrustning fortfarande vara högt, och en inriktning på särskilda åtgärder för att uppmuntra köp och användning av produkter av detta slag är att föredra.

Normalskattesatsen är tillämplig i hela gemenskapen utom i Förenade kungariket, som beviljats en specifik avvikelse som gör det möjligt att bibehålla en nollskattesats för hjälmar för motorcyklar och cyklar. I detta förslag till direktiv föreslås att nollskattesatsen avskaffas för de produkter som inte anges i bilaga H:

normalskattesatsen skulle alltså vara tillämplig i hela gemenskapen.

Varför föreslår inte kommissionen en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på arbeten i samband med renovering av historiska minnesmärken?

Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats gäller för närvarande endast i fråga om bostäder. En medlemsstat (Förenade kungariket) tillämpar dock nollskattesats på vissa arbeten som hänför sig till historiska byggnader. Normalskattesatsen är däremot tillämplig i de andra medlemsstaterna.

Denna avvikelse bör slopas och normalskattesatsen bör slutgiltigt göras allmängiltig.

Det behövs nämligen ingen reducerad mervärdesskattesats på detta område:

medlemsstaterna har mycket bättre sätt för att finansiera arbeten som hänför sig till historiska byggnader (att bevilja direkta subventioner för de arbeten som utförs eller till och med helt bekosta dem, att ge bidrag till ägare av andra byggnader som klassats som kulturminnesmärken än sådana som används som bostäder…).

Vad händer med de arbetsintensiva tjänsterna? Kommer den reducerade skattesatsen helt och hållet att slopas för dem?

Nej. I samband med försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster upprättades en begränsad lista över sektorer bland vilka de medlemsstater som önskade delta i försöket kunde välja att tillämpa en reducerad skattesats.

Denna lista täckte långt ifrån samtliga tjänster som kunde betraktas som sådana:

exempelvis ingick inte restaurangtjänster även om de av många erkänts vara arbetsintensiva.

Kommissionen föreslår att en reducerad skattesats tillämpas på alla bostäder och all restaurangverksamhet: många tjänster på vilka det för närvarande inom ramen för försöket tillämpas en reducerad skattesats kommer därför även efter det att rådet antagit direktivet att kunna vara föremål för en reducerad skattesats i de medlemsstater som så önskar. På så sätt kommer en reducerad skattesats att kunna tillämpas på exempelvis renovering och reparation av privata bostäder i samtliga medlemsstater som så önskar, inbegripet dem som inte deltagit i försöket.

För andra tjänster som nu är föremål för reducerad skattesats (exempelvis små reparationstjänster) kommer den reducerade skattesatsen däremot inte längre att kunna tillämpas. På grundval av försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster och med beaktande av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat och de använda analysmetodernas begränsningar förefaller det inte klart kunna påvisas att sänkningen av mervärdesskattesatserna haft några gynnsamma verkningar på sysselsättningen. När det gäller verkningarna på den svarta marknaden görs samma iakttagelse. Dessutom har det framkommit att till en och samma budgetkostnad leder en sänkning av arbetskostnaderna till 52 % fler arbetstillfällen än en sänkning av mervärdesskattesatsen, även med antagandet att sänkningen av mervärdesskattesatsen får fullt genomslag i konsumentpriserna.

Det finns därför inte något argument som egentligen talar för att man fortsätter försöket med reducerade skattesatser för arbetsintensiva tjänster.

Är de reducerade satserna fortfarande frivilliga för medlemsstaterna?

Ja. Kommissionen anser att det också i fortsättningen bör vara frivilligt att tillämpa de reducerade skattesatserna, för denna fråga är nära förbunden med medlemsstaternas finanspolitik och med hur de organiserar de offentliga finanserna.

De kommer alltså liksom tidigare att kunna tillämpa en reducerad skattesats på vissa kategorier i bilaga H eller, inom varje kategori, på vissa av de transaktioner som avses i kategorin.

Vilken inverkan på ekonomin och budgeten kommer förslaget om reducerade skattesatser att få för medlemsstaterna?

Utvärderingen av det berörda förslagets ekonomiska kostnader grundar sig på huruvida det uppstår en intäkt för statsbudgeten och på eventuell inflationspåverkan.

Budgetförluster kan uppstå för medlemsstater som beslutar att tillämpa en reducerad skattesats på sektorer för vilka de tidigare inte haft den möjligheten, t.ex. bostäder och restauranger. Det bör dock påminnas om att

• de reducerade skattesatserna är frivilliga,

• det kan införas en andra reducerad skattesats som ligger mellan den lägsta skattesatsen (minst 5 %) och normalskattesatsen, och

• att medlemsstaterna inom ramen för gällande gemenskapsbestämmelser får begränsa tillämpningsområdet för de kategorier som anges i bilaga H.

Vilka är de varor och tjänster på vilka medlemsstaterna enligt kommissionens förslag får tillämpa reducerade skattesatser?

Kategori Beskrivning

1 Leverans av livsmedel (inklusive drycker men exklusive alkoholhaltiga drycker) för människors och djurs konsumtion, av levande djur, fröer och plantor, av ingredienser som normalt är avsedda för framställning av livsmedel och av produkter som normalt är avsedda att användas som komplement till eller ersättning för livsmedel.

2 Vattendistribution.

3 Leverans av farmaceutiska produkter av de slag som normalt används för hälsovård, för förebyggande av sjukdomar och för behandling i medicinskt eller veterinärmedicinskt syfte, inbegripet produkter som används som preventivmedel eller för sanitärt skydd.

4 Leverans av medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att lindra eller behandla funktionshinder, för den funktionshindrades uteslutande personliga bruk samt leverans av elektriska, elektroniska eller andra apparater, elektrisk, elektronisk eller annan utrustning eller transportmedel, avsedda för eller särskilt utformade för funktionshindrade.

Reparationer av de ovan nämnda varorna.

Leverans av barnbilstolar.

5 Transport av passagerare och medfört bagage.

6 Tillhandahållande, inklusive lån från bibliotek, av böcker (inbegripet broschyrer, foldrar och liknande trycksaker, album, tecknings– och målarböcker för barn, noter i tryck eller manuskript, kartor och hydrografiska och liknande förteckningar), dagstidningar och tidskrifter förutom sådana som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam.

7 Tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar.

Mottagning av radio- och televisionssändningar.

8 Tillhandahållande av tjänster av författare, kompositörer och utövande konstnärer samt royaltyer till dessa.

9 Tillträde till sportevenemang och rätt att utnyttja sportanläggningar.

10 Leverans, byggande, ändring, renovering, reparation, underhåll och städning av bostäder. Uthyrning av bostäder i den mån detta tillhandahållande av tjänster inte undantagits från skatteplikt med stöd av artikel 13.

11 Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster som normalt används vid jordbruksproduktion men exklusive kapitalvaror såsom maskiner och byggnader.

12 Leverans av levande växter och andra produkter från blomsterodling (inklusive lökar, rötter och liknande produkter, snittblommor och prydnadsbladväxter) och leverans av vedbränsle.

13 Logi som tillhandahålls av hotell och liknande anläggningar, inbegripet tillhandahållandet av semesterlogi och uthyrning av campingplatser och platser för husvagnsparkering.

14 Restaurangtjänster.

15 Leverans av varor och tillhandahållande av tjänster av välgörenhetsorganisationer som är erkända av medlemsstaterna och som är engagerade i socialvård eller socialt trygghetsarbete, i den mån leveransen eller tillhandahållandet inte undantagits från skatteplikt med stöd av artikel 13.

16 Tillhandahållande av tjänster av begravningsentreprenörer och kremeringsföretag samt leverans av varor med karaktär av bitransaktion till sådant tillhandahållande.

17 Tillhandahållande av sjukvårds– och tandvårdstjänster liksom värmebehandling, i den mån dessa tjänster inte är undantagna från skatteplikt i enlighet med artikel 13.

18 Vårdtjänster i hemmet (t.ex. hjälp i hemmet och vård av barn, gamla, sjuka eller funktionshindrade).

19 Tillhandahållande av tjänster i anslutning till avloppsrening, gaturenhållning, sophämtning samt hantering eller återvinning av avfall, andra än sådana som tillhandahålls av de organ som avses i artikel 4.5.

20 Leverans av elektricitet, av gas via naturgasnätet och av fjärrvärme.