Rapport
Bokslutsgranskning 2004 för Finspångs kommun
2005-04-21
Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i
Finspångs kommun
Susanne Svensson Lars Rydvall Magnus Eriksson
Innehåll
1 SAMMANFATTNING ...1
2 INLEDNING ...2
2.1 SYFTE OCH BAKGRUND...2
2.2 GENOMFÖRANDE...2
2.3 RAPPORT...2
3 ÅRSREDOVISNINGEN...2
3.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN...2
3.1.1 Balanskravsutredning ...3
3.2 RESULTATRÄKNING...4
3.2.1 Jämförelsestörande poster ...5
3.3 BALANSRÄKNING...5
3.3.1 Materiella anläggningstillgångar ...5
3.3.2 Finansiella anläggningstillgångar ...6
3.3.3 Omsättningstillgångar ...7
3.3.4 Eget kapital ...8
3.3.5 Avsättningar ...8
3.3.6 Skulder ...8
3.4 DRIFTREDOVISNING/VERKSAMHETSBERÄTTELSER...9
3.5 KASSAFLÖDESANALYS...10
3.6 KONCERNREDOVISNING...10
4 ÖVRIGA OBSERVATIONER OCH FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR ...10
5 BILAGOR ...10
1 Sammanfattning
Ernst & Young har fått i uppdrag av kommunrevisionen i Finspång att granska bok- slut och årsredovisning avseende kommunen och koncernen för räkenskapsåret 2004. Av nedanstående punkter framgår de viktigaste slutsatserna och rekommenda- tionerna.
o Årets underskott uppgår till 1 318 tkr att jämföra med budgeterat överskott på 936 tkr.
o I den balanskravsutredning som upprättats av kommunen uppgår resultatet till – 5 908 tkr. I enlighet med lagstiftningen är det endast realisationsvinster som skall exkluderas från det redovisade resultatet. Vår bedömning är att kommunens resultat enligt balanskravsutredning uppgår till – 32 869 tkr då hänsyn ej ska tas till jämförelsestörande poster.
o I förvaltningsberättelsens balanskravsutredning går det inte att utläsa årets justerade resultat. Då det även innehåller föregående års underskott med 918 tkr. Förvaltningsberättelsen saknar rekommendation om det justerade under- skottet skall återställas eller inte.
o Årsredovisningen bedöms i allt väsentligt uppfylla kraven enligt kommunal- lag och god redovisningssed inom kommunal verksamhet. Årsredovisningen bedöms sammantaget ge en rättvisande bild av kommunens resultat och ställ- ning.
o Vissa svagheter, både vad gäller struktur och innehåll, har likt föregående år noterats i nämndernas verksamhetsbeskrivningar.
2 Inledning
2.1 Syfte och bakgrund
Syftet med denna rapport är främst att ge de förtroendevalda revisorerna en något ut- förligare information om bokslutet och det ekonomiska läget 2004 för att kunna tillstyrka kommunens årsredovisning och att denna är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning.
2.2 Genomförande
Granskningen har genomförts enligt den överenskomna tidpunkten i mars 2005.
Till ekonomiavdelningen har ett PM upprättats med noteringar av mer praktisk karaktär gällande mindre felaktigheter och förslag till förbättringar.
2.3 Rapport
Denna rapport följer resultat- och balansräkningens uppställning i årsredovisningen.
De olika balans- och resultatposterna kommenteras avseende förändringar och väsentliga noteringar. Alla belopp är angivna i tusen kronor (tkr) om inte annat anges och belopp inom parentes avser föregående räkenskapsår.
3 Årsredovisningen
Årsredovisningen har fr o m detta år ändrat layout. Den bedöms i allt väsentligt uppfylla kraven enligt kommunallag och god redovisningssed inom kommunal verksamhet och sammantaget ge en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.
3.1 Förvaltningsberättelsen
I förvaltningsberättelsen beskrivs nämndernas verksamhet översiktligt. Närmare be- skrivningar över verksamheterna finns i nämndredovisningen. Förvaltningsberätt- elsen är i sin helhet informativ.
Förvaltningsberättelsen bedöms uppfylla det innehåll lagen kräver.
3.1.1 Balanskravsutredning
En balanskravsutredning handlar enligt oss primärt om att beskriva hur ett redovisat underskott skall justeras under nästkommande tvåårsperiod. Upprättad balanskravs- utredning har justerats enligt följande:
Årets resultat enligt resultaträkningen (tkr) - 1 318
Avgår realisationsvinster - 31 551
Avgår realisationsförluster 918
Nedskrivningar 26 043
Resultat enligt balanskravet - 5 908
I förvaltningsberättelsens balanskravsutredning går det inte att utläsa årets justerade resultat då även föregående års underskott med 918 tkr ingår. Förvaltnings- berättelsen saknar rekommendation om det justerade underskottet skall återställas eller inte.
Enligt lagstiftningen är det endast realisationsvinster som skall exkluderas från det redovisade nettoresultatet vid avstämning av balanskravet för att beräkna eventuellt underskott som skall återställas. Årets realisationsvinster uppgår till 31 551 tkr. Den justering på 26 043 tkr för nedskrivning av materiella anläggningstillgångar är ej korrekt. Nedskrivningen avser fastigheter som kommunen beslutat att behålla. Detta innebär lägre avskrivningar under kommande år varför justering för denna typ av kostnader ej skall påverka balanskravsavstämningen.
Vi anser att i lagstiftningen finns inte stöd för kommunens uppställning av balans- kravsutredningen. Den ger intryck av att kommunen genom att justera resultatet för jämförelsestörande poster av olika slag i sig utgör synnerliga skäl. Vi anser att endast realisationsvinster ska exkluderas nettoresultatet och att kommunen i de fall negativa resultat redovisas får hävda synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela det negativa resultatet. Resultatet av en justering exkluderat jämförelsestörande poster framgår av nedanstående uppställning.
Avstämning mot balanskravet (KL 8 kap 5 §):
Årets resultat enligt resultaträkningen (mkr) - 1 318
Avgår realisationsvinster - 31 551
Resultat enligt balanskravet - 32 869
Kan kommunen påvisa så kallade synnerliga skäl behöver inte underskottet åter- ställas. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om synnerliga skäl föreligger.
Att inte justera ett redovisat underskott måste ligga inom ramen för vad som är att betrakta som god hushållning. Om så är fallet exemplifieras synnerliga skäl i enlighet med lagstiftningen som:
• avyttring med stora förluster som följd
• om ett betydande upparbetat eget kapital redovisas (betydande soliditet).
Sammanfattande kommentarer
Balanskravet innebär att budgeterade intäkter skall överstiga budgeteradekostnader.
Om ett negativt resultat ändå uppkommer skall detta återställas under den näst- kommande tvåårsperioden om inte synnerliga skäl föreligger. Realisationsvinster skall som huvudprincip inte inräknas vid avstämning mot balanskravet. Av årsredo- visningen skall det framgå hur kommunen planerar att återställa det redovisade underskottet. Om synnerliga skäl föreligger behöver inte underskottet återställas och då avses hela underskottet och inte endast den del av underskottet som orsakats av olika jämförelsestörande poster. Vår analys innebär att Finspångs kommun har att återställa 32,9 mkr senast under 2006 om inte synnerliga skäl kan påvisas.
Kommunen skall i sin argumentation visa att kommunen bedrivs i enlighet med god ekonomisk hushållning för att i enlighet med lagens regler hävda synnerliga skäl.
Kommunens soliditet har minskat till 39,7 % från 39,8 %. Under åren 2000 – 2002 var soliditeten mellan 45,5 % till 47,7 %. För att god ekonomisk hushållning ska anses föreligga bör en betydande soliditet redovisas.
3.2 Resultaträkning
Kommunen redovisar ett underskott på 1 318 tkr att jämföra med föregående års överskott på 300 tkr. Nedan visas jämförelse mot budget och föregående år.
Bokslut Budget Bokslut
2004 2004 2003
Verksamhetens intäkter 257 179 189 274 244 546
Verksamhetens kostnader -963 356 -909 905 - 957 801
Avskrivningar -45 939 -20 500 - 20 173
Verksamhetens nettokostnader -752 116 -741 131 - 733 428
Skatteintäkter 637 399 644 647 625 662
Generella statsbidrag 112 929 103 420 109 519
Finansiella intäkter 17 707 15 400 18 110
Finansiella kostnader -17 236 -21 400 - 19 563
Årets resultat -1 318 936 300
Följande nämnder har avvikelser > 3 000 tkr mellan driftredovisning och budget:
o Humanistisk nämnd 3 610
o Socialnämnd -7 993
Kommentarer till de största avvikelserna:
Humanistisk nämnd
Förklaringen till överskottet är bland annat att vuxenutbildningen visar ett överskott på 1,9 mkr och att förvaltningsövergripande nettokostnader har ett överskott på 1,8 mkr vilket främst beror på lägre personal- och investeringskostnader.
Socialnämnd
Underskottet består av följande stora delposter:
Individ och familjeomsorg 2 756 tkr
Äldreomsorg 1 690 tkr
Särskilda omsorgerna 4 238 tkr
I bilaga 1 redovisas kommunens totala resultaträkningar för år 2004, 2003 samt 2002. Vid jämförelse av kostnaderna för dessa tre år konstateras inga orimliga avvikelser mellan åren.
3.2.1 Jämförelsestörande poster
Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 3, Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysning för jämförelseändamål, ska upplysning lämnas i not om så kallade jämförelsestörande poster till berörda resultatmått. I verksamhetens nettokostnader ingår reaförluster och vinster samt ned- skrivningar med 4 591 tkr vilket det också lämnas upplysning om.
3.3 Balansräkning
3.3.1 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 232 577 tkr (332 876 tkr) Balanspostens förändring ser ut på följande sätt:
Ingående bokfört värde 332 876
Årets inköp 5 329
Årets avyttringar (bokfört värde) -66 440
Årets nedskrivningar -25 712
Årets avskrivningar -13 476
Utgående bokfört värde 232 577
Kommunen har under året sålt Storängsgården och Tegelbacken vilka avser 94 % av årets avyttringar. Nedskrivningar har skett med 26 mkr varav 92 % av beloppet avser Grossvad och Rejmyre. Kommunen avser att behålla de fastigheter som har ned- skrivits under året. Nedskrivningarna var från början en anpassning till tänkta marknadspriser vid avyttring av tillgångarna. Den genomförda nedskrivningen innebär lägre avskrivningar kommande år.
Enligt Referensgruppens förslag till redovisning av exploateringsverksamhet ska exploateringsfastigheter och tomtmark, avsedda för bostads- samt industriändamål, klassificeras som omsättningstillgång om de är avsedda för försäljning. Likt tidigare år redovisas all markreserv som anläggningstillgång. Under räkenskapsåret har av-
yttringar genomförts med ett anskaffningsvärde på 261 tkr. Kommunens avsikt med markreserverna framgår ej av årsredovisningen.
Maskiner och inventarier 25 355 tkr (24 616 tkr) Balanspostens förändring ser ut på följande sätt:
Ingående bokfört värde 24 616
Årets inköp 7 571
Årets avyttringar (bokfört värde) -80
Årets nedskrivningar -331
Årets avskrivningar -6 421
Utgående bokfört värde 25 355
Årets nedskrivningar avser de poster som nämns under Mark, byggnader och tekniska anläggningar. I övrigt har inget av väsentlighet noterats.
Pågående nyanläggningar 6 217 tkr (9 963 tkr) Pågående projekt vid årsskiftet är:
Nyhemsskolan ventilation etapp 2 2 833
Östra Hårstorp etapp IV 2 449
Övrigt 935
Summa 6 217
Pågående nyanläggningar avser investeringsprojekt som ännu ej är avslutade.
3.3.2 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar 9 098 tkr (9 098 tkr)
Aktier i FFIA 8 900
Övrigt 198
9 098 Inga förändringar har skett under räkenskapsåret
Eget kapital inkl obeskattade reserver uppgår i FFIA-koncernen till 86 556 tkr (68 478 tkr).
Långfristiga fordringar 352 021 tkr (317 371 tkr) Balansposten består av följande:
SOK 150
Frilufsfrämjandet 150
Brf Majelden 16 000
Finspångs Tekniska Verk AB 306 160
FFIA 25 305
Finet AB 4 256
Summa 352 021
Förändringen avser 30 000 tkr i ytterligare utlåning till Finspångs Tekniska Verk AB samt 4 500 tkr till FFIA samt ny utlåning på 150 tkr till Frilufsfrämjandet.
Ränta på de avtal som belöper med ränta har beaktats t o m 31 december 2004.
3.3.3 Omsättningstillgångar
Förråd 197 tkr (210 tkr)
Förrådet avser representationsgåvor och blanketter. Posten är oväsentlig och föränd- ringen mellan åren är obetydlig varför posten ej kommenteras ytterligare.
Kortfristiga fordringar 70 609 tkr (65 068 tkr) Balansposten består av följande:
2004 2003
Kundfordringar 7 900 9 689
Statsbidragsfordringar 24 871 19 175
Interima fordringar 22 335 18 406
Fordran moms 6 519 4 334
Kortfr fordringar på koncernföretag 8 984 13 478
Summa 70 609 65 068
Kundfordringar
Reservering för osäkra kundfordringar har skett med 43 tkr och bedöms vara tillräcklig.
Statsbidragsfordringar
De tre största posterna består av skattekonto 9 931 tkr, nyanställningsstöd 2 571 tkr samt skattefordran 5 934 tkr.
Interima fordringar
Posten består till största del av leverantörsfakturor som avser kostnader för år 2005. I årsredovisningen är 15 973 upptaget under rubriken övriga fordringar vilket är felaktigt. Det korrekta vore att saldot ingick i interimsfordringar.
Kortfristiga fordringar på koncernföretag
Skillnaden mot föregående år består av mindre fordringar på Vallonbygden gällande konsultarvoden och hyror samt något högre fordran på Beställarförbundet.
Kassa och bank 142 180 tkr (80 920 tkr)
Handkassor på enheter och förvaltningar uppgår till totalt 76 tkr och kassan hos ekonomiavdelningen till 11 tkr. Resterande 142 093 tkr avser Postgiro och bank. Till checkkontot finns en beviljad kredit på 29 000 tkr. För koncernen uppgår den be- viljade checkkrediten till totalt 100 000 tkr. I årsredovisningen är kommunens kredit upptagen till 34 000 tkr och koncernens kredit till 66 000 tkr.
3.3.4 Eget kapital
Balansposten förändring mellan räkenskapsåren är följande:
Ingående eget kapital 334 021
Korrigering av IB -21
Årets resultat -1 318
Utgående eget kapital 332 682
I not 11 till det egna kapitalet specificeras delar av kapitalet. I denna framgår att 435 tkr har reserverats för framtida verksamhet. Vidare finns reservation med 15 617 tkr för bostadspolitiska åtgärder Det har blivit allt vanligare att kommuner fonderar och specificerar det egna kapitalet trots att något sådant krav inte finns i gällande lagstiftning. Det finns inget i lagstiftningen som hindrar kommunen från att göra denna form av specifikation men detta är ett internredovisningsmässigt perspektiv på det egna kapitalet.
3.3.5 Avsättningar
Balansposten består av följande:
2004 2003
Pensioner 13 328 10 070
Löneskatt 3 233 2 443
Summa 16 561 12 513
Enligt rekommendation nr 5 Redovisning av särskild löneskatt ska blandmodellen tillämpas vilket innebär att löneskatten ska fördelas till de poster där pensioner redo- visas. Kommunen följer denna rekommendation.
3.3.6 Skulder
Långfristiga skulder 334 572 tkr (354 704 tkr)
Nettoförändringen under 2004 på långfristiga skulder utgörs av att ett lån i sin helhet amorterats med 20 000 tkr. Övriga amorteringar uppgår till 132 tkr.
Kortfristiga skulder 138 884 tkr (123 364 tkr) Balansposten består av följande:
2004 2003
Kortfristig del av långfristiga skulder 132 132
Leverantörsskulder 40 488 41 248
Skuld koncernföretag 0 727
Interima skulder 9 973 10 414
Källskatt 10 143 10 487
Semesterlöneskuld 36 880 35 376
Arbetsgivaravgifter 10 707 11 096
Löneskatt 3 864 0
Individuell del till pensionsvalet 15 944 14 803
Övriga skulder till staten 19 036 7 028
Upplupen ränta 7 274 7 573
Summa 154 441 138 884
Semesterlöneskuld
Ökningen av skulden är rimlig med hänsyn till att antalet anställda och löner har ökat.
Löneskatt
Löneskatt har beräknats på skulden för individuell del avseende pensionskostnader.
Föregående år nettoredovisades denna post i skattefordran.
Interima skulder
Posten avser diverse upplupna kostnader för de olika förvaltningarna.
Övriga skulder till staten
I posten ingår slutavräkningar för skatt på 15,2 mkr.
Likt tidigare år finns ej någon löneskuld uppbokad. Då det finns vikarier och timan- ställda bör det finnas en löneskuld. Storleken av upplupen löneskuld är svår att be- döma då uppgifter saknas. Kommunen tillämpar samma princip som tidigare år var- för påverkan på årets resultat bedöms som ej väsentligt.
3.4 Driftredovisning/verksamhetsberättelser
I tidigare bokslutsgranskningar har några noteringar gjorts angående verksamhets- berättelserna. Noteringarna gällde bland annat disposition, avsaknad av en enhetlig rubrikstruktur liksom möjlighet till överblick och jämförbarhet mellan nämnderna.
Det kan konstateras att dessa svagheter i stor utsträckning består även i 2004 års års- redovisning.
Verksamhetsberättelserna tenderar fortfarande att i första hand lyfta fram för- hållanden som berör ansvar, aktiviteter och insatser inom olika områden. Nämnderna tycks också själva kunna avgöra vad och i vilken omfattning verksamheten skall beskrivas. Redogörelserna ger förvisso en god bild av hur nämnden arbetat med sitt
uppdrag, men redovisar i mindre utsträckning vilket resultat eller kvalitet som uppnåtts under året kopplat till de beslutade målen. Det är därför svårt att i årsredovisningen i tillräcklig utsträckning bedöma hur långt verksamheten nått i måluppfyllelse.
I enlighet med tidigare års rekommendationer går verksamhetsberättelserna således att utveckla ytterligare. För detta behöver kommunen ta fram tydliga riktlinjer för på vilket sätt nämnderna ska presentera sin verksamhet. Riktlinjerna behöver därför klargöra en enhetlig disposition, omfattning på redogörelsen, vilka väsentliga om- råden som skall prioriteras, samt på vilket sätt nämnden ska beskriva graden av mål- uppfyllelse.
3.5 Kassaflödesanalys
Likvida medel har ökat med 61 260 tkr. Föregående år var det en ökning med 69 030 tkr.
3.6 Koncernredovisning
I koncernredovisningen ingår Beställarförbundet med 29,8 % samt FFIA-koncernen med dess tre dotterbolag. Koncernens resultat uppgår till 19 085 tkr (2 557 tkr) varav Finspångs kommuns resultat uppgår till – 1 318 tkr. Utan realisationsvinster från fastighetsförsäljningar hade koncernens resultat varit negativt.
4 Övriga observationer och förslag på förbättringar
Nedan kommenteras vad som har observerats i övrigt från granskningen samt förslag på förbättringar.
För att enklare utläsa de totala intäkterna och kostnaderna fördelade per styrelse/nämnd bör det i not 1 hänvisas till driftredovisningen i förvaltningsberättelsen.
5 Bilagor 1. Resultatanalys
