Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger

(1)

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande

Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla

Monika Hattinger

www.distans.htu.se

(2)

www.htu.se © Monika Hattinger

Varför en bok om LC?

^Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast inte dokumenterade

» DJUPARE FÖRSTÅELSE FÖR KOMPLEXITETEN!

^{Ge stöd} ^{åt råd} inför uppstart och utveckling av LC – Politiker, huvudmän, tjänstemän,

utbildningsanordnare

Fokus på pOET, dvs Organisation, Ekonomi och Teknik

(3)

Bokens innehåll

Två delar

Del 1, en analys och tankedel

– Beskrivningar på både lyckade och mindre lyckade satsningar

– Modeller och nyckelbegrepp som används inom

”lärcentrumrörelsen”

– Överblick och kvalitet

Del 2, en praktisk handboksdel – Checklistor

– Praktiska exempel – Analys av exempel

(4)

Bokens innehåll

Del 1

Något om LC:s tillkomst och villkor Beskrivningsmodeller

Former och klassificering av flexibel DU Kunskap, lärande och nätverksorganisering Samverkan med utbildningsanordnare Flexibel utbildning inom folkbildningen Bibliotekens roll

Regional tillväxt och samverkansmöjligheter Kvalitetsutveckling på LC

Hur skapas ett välfungerande LC?

Del 2

Vision, mål och strategi Organisatorisk placering Finansiering

Stödfunktioner

Pedagogik och administration Teknik

Support (bibliotek, vägledning, validering)

Samverkan

Samarbetspartners/utb.anordnare Nätverksmedlemskap

(5)

Behov i regionen -

möta olika målgrupper

Grupper av individer under samma period, t ex på företag

Enskilda individer flexibelt över tid?

Kan man mixa detta?

Hur möter vi de olika kraven på god kompetensförsörjning som stödjer de individuella och affärsmässiga behoven?

Kan flexibel distansutbildning i en lärcentrummiljö vara en möjlighet?

(6)

Efterfrågat utbildningsbehov - HUR?

Ospecificerat regionalt behov

Distributions- form

Program- /

kursutveckling

Genomförande

Examination

Uppföljning Vilken ledning

och organisation krävs för att

lyckas?

(7)

Beskrivningsmodeller

3 modeller – 3 utsiktspunkter

Strukturmodell: Mötesplats – Mäklare – Motor

– Hur skall LC struktureras och hur skall olika uppgifter utformas?

– Positioner

Funktionsmodell: Olika typer av aktörsroller – Drivare, stödjare, ”incitament” (”ingångkörare”) – Vilka aktörer finns det och hur ser deras roller ut?

Processmodell: utvecklingen i sig

– Vad kan vi utgå ifrån på lokalt plan som kan förmeras – Kontinuiteten i skeendet t ex det nya växer fram ur det

gamla

(8)

Lärcentrum - 3M

^Mötesplats

^Mäklare

^Motor

Grepperud, G. & Thomsen,T. (2001): Villkår for et regional utdanningslöft

Ett lärcentrum är någon form av arena där vuxnas lärande och kompetensutveckling fokuseras och möjliggörs

(9)

3M….

Inom resp begrepp ryms ett antal funktioner som

övergripande syftar till att ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. Begreppen är breda och kan ges olika

innebörder vilket i sin tur ger öppningar för olika

tolkningar. Vilken praktisk innebörd begreppen får styr den faktiska användaren, t ex de som bygger upp LC- verksamheten.

Ur Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra (Utbildningsdepartementet 2004, s. 12)

(10)

Mötesplatsen

En fysisk trevlig och öppen miljö

Studiesocial miljö

Teknik i form av datorsalar, bredbandsuppkopplingar, videokonferenssystem mm

Distanstekniker och administrativ supportpersonal

Biblioteks- och vägledningsresurser

Studierum och café

(11)

Utbildnings- anordnare

S A M O R D N I N G

Arbetsliv/

Näringsliv

FLEXIBELT LÄRANDE/DISTANS

Mäklarfunktionen

(12)

Motorfunktionen

Tre möjliga motorfunktioner som LC kan ha:

Medvetandegöra själva studierna, t ex information, uppsökande verksamhet och marknadsföring

(individperspektivet)

Näringslivsinriktade aktiviteter, t ex kompetensutveckling i företag (organisationsperspektivet)

Skapande av utvecklingsarenor, t ex genom skapande av forum via kommunernas och regionernas tillväxtavtal

(13)

Regional tillväxt?

LC är inte bara en UTBILDNINGSFRÅGA det är en UTVECKLINGSFRÅGA!

2004

89 % (251) av landets kommuner har LC

63 % (183) har högskoleutbildning

22% finns i någon form av strategisk kommunal organisation

45 % samarbetar med den kommunala näringslivsorganisationen

39 % tillgodoser näringslivets efterfrågade utbildningsbehov

16% är engagerade i genomförandet av tillväxtprogrammen

(14)

Några exempel på LC i Sverige

Från LC med all vuxenutbildning under gemensam organisation/ett och samma tak till nischade LC med enbart

högskoleutbildning…

Hälsingeutbildning i Jämtland, 6 kommuner i samverkan, www.halsingeutbildning.nu

Cityakademin, Lärcentrum i Örebro (REKO, Regionalt

Kompetensforum i Örebro län), www.orebro.se/cityakademin

Stenungsunds LC, www.stenungsund.se/vuxenutbildningen

Högskolecentra i norra Kalmar län (enbart högskoleutbildning)

(15)

Distansutbildningsservice/studentnytta Distansutbildningsservice/studentnytta

Design Pedagogik Metodik Teknik

Innehåll - Material Simulering

Film

Anpassning till distributionsformer Kurs-

Produktion

Kurs-

Distribution

Internet E-post

LMS - lärplattformar Videokonferens- ISDN/IP

Streaming media CD-ROM

Nätbaserade möten

Organisation/

Miljöer

Lärcentrum

Högskolan/campus Hemmet

Arbetsplatsen - AIL Nätet/Virtuellt

Distansöverbryggande teknik

(16)

Samarbete med Lärcentrum

Från ”ax till limpa…” Utbildningsutbud

Hur går det till att starta en kurs på lärcentrum?

– Lärcentrumregister – Utbildningsutbud

– Intresseanmälan med utbildningsutbud och information sker årligen – Kurskoordinering, fördelningen sker främst på uppdrag av

Westumstyrelsen internt inom 4 noder samt till andra samverkanspartner

Anmälnings- och antagningsstatistik

Ev inställande av kursortsalternativ

Kursstart, information

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger