BD3LI0TEKSPLAN F Ö R SOLLENTUNA K O M M U N 2016-2019
1. Planens upplägg
Planen består av fyra delar:
1. Inledning
2. Om de kommunala biblioteksverksamheterna 3. Planer för 2016-2019
4. Uppföljning
1.1 Inledning
Biblioteksplanen omfattar Sollentuna kommuns samlade biblioteksverksamhet och gäller för fyra år (2016-2019). En revidering skall ske senast 2019. Planen är ett samarbete mellan de tre förvaltningar som reglerar den samlade biblioteksverksamheten: kultur- och fritidskontoret, barn- och ungdomskontoret samt utbildnings- och arbetsmarknadskontoret.
1.2 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)
Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen som i paragraferna 4, 5 och 8 (4§, 5§, 8§) anger att det allmänna biblioteksväsendet skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att litteratur erbjuds på:
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska.
Folkbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga för att f r ä m j a deras språkutveckling och stimulera t i l l läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.
1.3 Skollagen (SFS 2010:800)
Den kommunala grund- och gymnasieskolan regleras av skollagen. Nya bestämmelser som trädde i kraft 2011 anger att skolbiblioteket ingår i skolans pedagogiska verksamhet med syfte att hjälpa elever och lärare att nå de uppsatta målen. Biblioteken erbjuder en ordnad resurs av blandade media och information som ska stötta skolan att kunna erbjuda en tidsenlig
undervisning.
2. Om de kommunala biblioteksverksamheterna
2.1 Folkbiblioteken
Sollentunas folkbibliotek har tre enheter: huvudbiblioteket vid Aniaraplatsen i Sollentuna centrum, Arena Edsberg i Edsbergs centrum och Arena Rotebro i Rotebro centrum.
Organisatoriskt innefattar Biblioteken i Sollentuna de tre folkbiblioteken och det kommunala gymnasiebiblioteket Rudbecks bibliotek.
2.1.1 Arenabiblioteken
Arena Edsberg och Arena Rotebro är Sollentunas två mindre folkbiblioteksenheter; Arena Edsberg i östra kommundelen och Arena Rotebro i norra.
Arenabiblioteken skall fungera som lokala kulturcentra och offentliga mötesplatser förankrade i lokalsamhället. Arenabiblioteken tillhandahåller ett demokratiskt rum med platser för
opinionsbildning och möjligheter till möten öppna för allmänheten, utställningar och där program kan ta plats.
Arenabibliotekens verksamhetsidé är att drivas meröppet och att dela lokaler med andra aktörer för att nå ett maximalt lokalutnyttjande och ett effektivt delande av kostnader.
Meröppet betyder att biblioteken är tillgängliga även när de är obemannade för alla som har fyllt 18 år och har ett bibliotekskort i Sollentuna. Arena Edsberg drivs i samverkan med Kulturskolan i Sollentuna och Arena Rotebro delar lokaler med ett antal lokala
dansföreningar.
2.1.2 Boken kommer
Boken kommer är en uppsökande verksamhet som biblioteket erbjuder de kommuninvånare som har begränsad fysisk möjlighet att komma till biblioteken. Biblioteket levererar varje vecka böcker och andra media till privatpersoner enligt överenskomna intervall. Målgruppen är företrädesvis seniorer men också personer med funktionsnedsättning. Boken kommer är ett sätt att nå fler kommuninvånare med ett litteraturintresse och att utöka bibliotekets räckvidd.
2.1.3 Häktet
Biblioteken i Sollentuna har ett samarbetsavtal med Kriminalvården för biblioteksservice på Häktet i Sollentuna. Häktet Sollentuna är ett av Kriminalvårdens säkerhetshäkten och har 240 platser. På uppdrag av Häktet Sollentuna arbetar Biblioteken i Sollentuna med att bygga upp ett lokalt häktesbibliotek. Bibliotekets medarbetare ronderar huvudsakligen på
restriktions avdelningarna.
2.1.4 Webben
Bibliotekets webb är navet för kommunikation, dialog och elektroniska tjänster. Som
kommunikationskanal utgör webben bibliotekets förlängda arm som förlänger räckvidden och stärker varumärket. Webbplatsen är det digitala biblioteksrummet, att j ä m f ö r a med de fysiska biblioteksrummen. Webben är också en viktig kanal för de låntagare som har begränsad möjlighet att besöka biblioteken. Utvecklingen går mot att användarna i allt högre grad efterfrågar digitala tjänster och e-böcker både i och utanför bibliotekens lokaler.
2.2 Grundskolan
f '* f
2.2.1 Skollag och läroplan .
I den nya skollagens kapitel om huvudmän och ansvarsfördelning har man lagt till en bestämmelse om elevers tillgång t i l l skolbibliotek, där står att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framhålls rektorns ansvar för
"bibliotek". Avsnittet om rektorns ansvar innehåller en uppräkning av ett antal områden där rektor "inom givna ramar" har ett särskilt ansvar.
Skolverket definierar ett skolbibliotek som "en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevemas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal".
Varken i skollagen eller i bibliotekslagen finns det några bestämmelser som ställer krav på att det ska finnas en skolbibliotekarie.
2.2.2 Skolinspektionens krav
Följande krav ska vara uppfyllda, enligt Skolinspektionen, för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek:
1. Eleverna har tillgång t i l l ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevemas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att f r ä m j a språkutveckling och stimulera till läsning.
2.2.3 Fysisk närhet och funktion för skolbiblioteket
En vanlig fråga är om en skolenhet måste ha ett eget bibliotek eller om eleverna i stället kan hänvisas till exempelvis ett allmänt bibliotek eller t i l l en annan skolenhets skolbibliotek.
Lagens val av uttrycket "tillgång t i l l " , i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar, under förutsättning att kraven på hur skolbiblioteket ska fungera är uppfyllda. Skolbiblioteket bör därför ligga så att det går att använda i undervisningen, antingen i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan.
Förutom den fysiska lösningen är ett grundläggande krav att skolbiblioteket fyller funktionen att stödja elevemas lärande, det v i l l säga används aktivt i utbildningen.
Skollagens förarbeten förutsätter också att skolbiblioteket är en "gemensam och ordnad resurs" av information. Det innebär en fysisk lokal där biblioteket finns, till skillnad från t i l l exempel att det finns böcker spridda i olika klassrum. Skolbiblioteket ska också, enligt bibliotekslagen, inte bara rymma böcker utan även "informationsteknik och andra medier".
Biblioteket ska även tillgodose behov av material för utbildningen, stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt bidra t i l l deras språkutveckling. Detta ställer krav på såväl facklitteratur som skönlitteratur.
2.2.4 Kommunala grundskolor i Sollentuna
Fem skolor har verksamhet för Förskoleklass till och med årskurs 6 - Eriksbergsskolan, Kärrdalsskolan, Tegelhagen, Töjnan och Vaxmora, Dessa mindre enheter har alla någon form av bokrum med tillgång till e-böcker, fack- och skönlitteratur och digitala böcker. Alla har en pedagog som på en del av sin tjänst ansvarar för bokrummets/skolbibliotekets struktur och ordning och i flera fall kan ladda ner från Legimus för utlåning. Flera elever har dessutom fått egen nedladdningskod vilket upplevs som bekvämt att ha i den egna mobiltelefonen. Någon enhet använder sig av en profiltjänst frän BTJ med prenumeration sammanställd av
barnbibliotekarie där för ålderanpassad fack- och skönlitteratur. Vilket innebär att det görs ett professionellt urval vid inköp av litteratur t i l l skolbiblioteket. A l l a elever besöker
folkbiblioteket eller något av Arenabiblioteken regelbundet tillsammans med sina lärare.
Samtliga elever har tillgäng till en egen bärbar dator alternativt färplatta.
Nio skolor spänner över alla stadier, förskoleklass t i l l och med årskurs 9 - Gärdesskolan, Helenelundsskolan, Häggviks skolor, Runbacka skolor, Sollentuna International School (SIS) Djupdal, Sofielundssskolan, Tal- och språkcentrum Brage, Utbildning Rotebro samt
Utbildning Silverdal. Följande skolor är exempel på hur man organiserat verksamheten:
Helenelundsskolan har ett stort skolbibliotek, med anställd skolbibliotekarie. Man använder FreeLib för ut- och inlåning och skolbiblioteket erbjuder skön-och faktalitteratur anpassat för alla åldrar, olika språk osv. Biblioteket p å H e l e n e l u n d erbjuder även e-böcker och datorer finns att tillgå i lokalen. Samtliga elever har dessutom tillgång till en egen bärbar dator alternativt lärplatta.
Häggviks skolor har sitt lågstadium på Skälbyskolan, där man har ett litet bibliotek med skön- och facklitteratur och eleverna har tillgång till inläsningstj änst Mellan- och högstadiet finns på Häggviksskolan där man samarbetar med Sollentuna Musikklasser (SMK) om ett stort skolbibliotek som är bemannat 09.00-15.00 varje dag. Bokutlånen sker via FreeLib. Det finns skönlitteratur på både svenska och engelska, mycket lättlästa böcker och en stor avdelning med facklitteratur. Biblioteket har avtal med MTM/Legimus för att ge elever med läs- och skrivsvårigheter egen nedladdning av talböcker och ett avtal med Inläsningstjänst för samtliga elever. A l l a elever har egen dator och tillgång till NE.se och Landguiden. Skolbiblioteket är välbesökt både under lektionstid och raster.
P å SIS/Djupdal används ett klassrum som skolbibliotek där skön- och facklitteratur finns på svenska och engelska. Skolan har talbokstillstånd utfärdat av regeringen för att utlån av talböcker via Legimus.
Utbildning Rotebro har ett nära samarbete med Arena Rotebro och samtliga årskurser Fsk-9 utnyttjar biblioteket mycket frekvent. Det gäller även förskolan. Bibliotekarien har varit på skolan och informerat om på vilket sätt v i kan samarbeta och vilka tjänster som Arena Rotebro kan tillhandahålla. Alla elever har tillgång till digitala uppslagsböcker via sin egen dator/lärplatta som ex. NE, Saol, e-böcker, aktuella appar m f l . Ärrmesinriktade fackböcker finns även digitalt för de äldre eleverna.
På Edsbergsskolan finns endast högstadium, årskurs 7 till och med årskurs 9. Där har man ett grupprum som används som skolbibliotek, där skön- och facklitteratur finns. Det finns även klassuppsättningar av litteratur och en lärare som har avsatt tid att hålla skolbiblioteket öppet en timme varje vecka. Lärarna besöker biblioteket på lektionstid med eleverna.
Edsbergsskolan har inte avtal med inläsningstjänst då man avvaktar ett kommungemen samt beslut.
Häggvik + S M K skolbibliotek har tillsammans med Helenelundsskolans bibliotek ett litet biblioteksnätverk med träffar ca 1 gång per termin, där även Sofielundsskolan och Runan har deltagit.
Samtliga elever i de kommunala skolorna har tillgång till en egen bärbar dator alternativt lärplatta.
2.3 Gymnasieskolan
Sollentuna kommuns egen gymnasieskola Rudbeck har sedan mänga är en överenskommelse med kommunens folkbibliotek för att driva ett gymnasiebibliotek. Samarbetet väver ihop bibliotekens såväl breda som djupa kunskap om att bedriva bibliotek med Rudbecks erfarenhet av gymnasieutbildning.
Samarbetet har genom åren utvecklats väl och gymnasiebiblioteket är en viktig del i Rudbecks arbete att nå uppsatta utbildningsmål.
Genom överenskommelsen får Rudbeck del i den senaste teknikutvecklingen för att använda ett gymnasiebibliotek optimalt inom den pedagogiska verksamheten. Folkbiblioteket får dessutom en direkt kanal till många ungdomar och kan på så sätt f å nya idéer för att utveckla övrig biblioteksverksamhet.
3. Plan for 2016-2019
3.1 Folkbibliotekens satsningsområden
Bibliotekslagen (SFS 2013:801) anger att folkbiblioteken ska främja litteraturens ställning, läsning och tillgång till litteratur. Arbetet med att f r ä m j a skönlitteraturen är en ständig utvecklingsfråga för Biblioteken i Sollentuna, både vad gäller litteraturens ställning i det fysiska biblioteksrummet och i digitala format. Målet är att tillgodose befintliga målgruppers behov och att sträcka sig mot helt nya. Bibliotekslagen nämner särskilt vissa målgrupper som prioriterade: personer med funktionsnedsättning, de nationella minoritetsgrupperna samt personer som har annat modersmål än svenska.
Bibliotekslagen nämner även barn och unga som prioriterade. Detta betyder att
folkbiblioteken ska verka för att f r ä m j a språkutveckling och stimulera till läsning hos denna målgrupp. Biblioteken i Sollentuna riktar ett särskilt fokus mot barn och unga i den löpande verksamheten, i programverksamheten och i de digitala resurserna.
Säkerhetsfrågorna har aktualiserats som ett eget fokusområde. Biblioteken i Sollentuna har sett en ökning av incidenter som krävt ingripanden från väktare och säkerhetspersonal, framför allt p å huvudbiblioteket i Sollentuna centrum. Säkerhetsincidenterna påverkar personalens arbetsmiljö, besökamas trygghet och tar resurser i anspråk för bland annat extra städinsatser och underhåll. Incidenterna orsakar också merarbete utanför ordinarie
biblioteksverksamhet för bibliotekspersonalen. Genom samarbete med kommunens
säkerhetsavdelning och väktare så tryggar v i säkerheten i våra lokaler för både medarbetare och besökare.
Biblioteken i Sollentuna vill arbeta för att förbättra servicen till invånarna. Biblioteket undersöker möjligheterna till att på olika sätt öka tillgänglighetsgraden och servicenivån med säkrad trygghet. Ett exempel skulle kunna vara meröppet på huvudbiblioteket, gärna i
samverkan med annan kommunal verksamhet.
3.1.1 Satsningsområde 1 - Hitta boken
Folkbiblioteken i Sollentuna har SAB som klassifikationssystem för att klassificera böcker och andra media. Det är ett vanligt, svenskt system som används av många bibliotek.
Biblioteken i Sollentuna v i l l modifiera användningen av klassifikationssystemet och skapa ett mer besökarorienterat system. Syftet med förändringen är att besökaren lättare ska kunna hitta det den söker, att beståndet ska vara mer lättöverskådligt och att associerade media skall finnas i anslutning till den eftersökta boken. Förbättringen kommer särskilt att underlätta för de prioriterade grupperna barn och unga respektive personer med funktionsnedsättning att hitta det de söker i bibliotekens samlingar. Ett exempel är böcker och andra media om äldrevård som idag är uppdelade mellan avdelningarna för vård, samhällsvetenskap och ekonomi. Med den nya lösningen samlas de på ett ställe.
3.1.2 Satsningsområde 2 - Nationella minoritetsgrupper
De nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska.
Som nämns i bibliotekslagen skall biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt dessa språkgrupper. I Sollentuna finns framför allt den sverigefinska gruppen representerad.
Biblioteken i Sollentuna inför en strategi för att stärka dessa grupper i sitt språk och sin identitet. Det handlar inte bara om att kunna erbjuda media på minoritetsspråken, utan även verksamhet utformad i samråd med målgrupperna. Biblioteken kan också sprida kunskap om vilka de nationella minoriteterna är och varför de har en särskild ställning i lagrummet.
3.1.3 Satsningsområde 3 - HBT-certifiering
Den 8 maj 2014 mottog Biblioteken i Sollentuna ett certifikat som bevis p å att våra fyra bibliotek uppfyller kriterierna för RFSL:s hbt-certifiering. Det betyder att v i arbetar
normkritiskt med di skri mineringsgrun derna i lagstiftningen för att synliggöra och inkludera hbt-personer i alla åldrar. Biblioteken i Sollentuna verkar för att skapa en plats där alla
invånare och besökare skall känna sig trygga, bekräftade och inkluderade. Inför de kommande åren säkrar v i ett fortsatt arbete med alla diskrimineringsgrunder med särskilt fokus på de som berör hbt-personer.
3.1.4 Satsningsområde 4 - Samverkan med Kulturskolan
Kulturskolan erbjuder en skrivarverkstad i samarbete med biblioteket från år 2015. De kommande åren kommer v i att öka samarbetet mellan folkbiblioteken och Kulturskolan, framför allt inom programverksamheten för de prioriterade målgrupperna barn och unga respektive personer med en funktionsnedsättning.
3.1.5 Satsningsområde 5 - Digitala biblioteket
Biblioteken i Sollentuna v i l l öka kunskapen om e-resurserna med syfte att sprida användningen. E-resurser omfattar bland annat e-böcker, e-artiklar, databaser och webbplatser.
E-böcker lånas med bibliotekskortet via bibliotekets katalog och är tillgängliga dygnet runt.
E-böcker kan läsas på dator, mobiltelefon, surf- eller läsplatta.
För webbens del finns större möjligheter att skapa en överskådlig struktur med innehåll anpassat till bibliotekets serviceutbud och de prioriterade målgrupperna. Det digitala
biblioteket blir ett viktigt strategiskt redskap för att nå dessa användares behov. Biblioteken i
Sollentuna kommer att h ö j a ambitionen när det gäller de digitala delarna av verksamheten särskilt för den prioriterade målgruppen barn och unga.
3.1.6 Mått och uppföljning for folkbiblioteken
För att kunna mäta kvalitet och utveckling av verksamheterna i biblioteksplanen kommer en rad mått att följas upp. Måtten är formulerade efter hur kvaliteten utvecklas utifrån
läsfrämj andesatsningen och kopplas även specifikt till de regelverk och målgrupper som beskrivs i bibliotekslagen.
Svenska biblioteksföreningen anger i sin Handbok i utvärderingsarbete-
Prestationsindikatorer för biblioteksverksamhet (2005) fyra skäl till att mäta en biblioteksverksamhet.
Det första är att ta reda på vad användarna tycker om verksamheten. Det andra, som står i relation t i l l den första, är att mäta hur biblioteket används. Den tredje anledningen är att beskriva för anslagsgivarna, i det här fallet politiken, hur medlen används i verksamheten.
Vad och hur mycket verksamhet får de för pengarna? Det f j ä r de och sista är att mäta hur effektiva de inre processerna p å biblioteket är, till exempel att mäta hur effektiv
cirkulationsprocessen är eller hur läng t i d ett förvärv tar.
I Handbok i utvärderingsarbete beskrivs tolv indikatorer för att mäta kvaliteten i
biblioteksverksamheten. A v de tolv indikatorer som står i Handboken är det främst sju som bör prioriteras, de indikatorer som i första hand har ett brukarperspektiv som ett stöd i uppföljningen och kvalitetssäkringen av verksamheten. Det handlar till exempel om antalet besökande i relation till antalet invånare, prioritering i inköp av litteratur och nöjdhet med verksamheten. (Se bilaga för en redogörelse av de relevanta indikatorerna).
Med de här indikatorerna bör biblioteket kunna följa och f å en god uppfattning om kvaliteten och nöjdheten i sin verksamhet. Det blir också möjligt att sätta fokus p å de målgrupper som anges som prioriterade i bibliotekslagen och läsfrämjandesatsningen. Dessutom bör måtten även bli en del av uppföljningen i kommunens ordinarie planeringsarbete. Vissa av måtten följs upp årligen, andra utifrån periodiciteten för befintliga enkäter.
Metoden f ö r kunskapsinsamlingen är enkäter, antingen direkt i handen p å besökarna eller via mejlutskick. P å vissa av aktiviteterna är det också möjligt att använda sig av medborgardialog för att mäta kvaliteten i verksamheten. Handbok i utvärderingsarbete visar också på enkla beräkningsmodeller för att f a fram jämförbara mått.
Ansvar och finansiering
Den detaljerade planeringen kommer att göras inom ramen för den årliga verksamhetspl aneringen.
3.2 Grundskolans satsningsområden
3.2.1 Satsningsområde 1 - prioritering i inköp av litteratur
• Bokinköpen ska ske målinriktat utifrån skolans behov och stödja läsutvecklingen och undervisningen i olika ämnen.
• Skolbiblioteket ska vara utrustat så att eleverna har tillgång till referens-, fack-, och skönlitteratur, tidningar och tidskrifter samt internet, databaser och multimedia, som eleverna kan behöva för skolarbetet.
• Legimus - samarbete med folkbibilioteket.
3.2.2 Satsningsområde 2 - Tillgänglighet
• Biblioteket ska vara så tillgängligt som möjligt, för såväl boklån som läsning, skolarbete, informationssökning, utställningar och spontana besök och ha öppettider anpassade efter elevemas behov.
• Elever i behov av särskilt stöd ska tillgodoses med lämplig skönlitteratur och faktaböcker, samt f å stöd att komma igång med sin läsning bl a genom nyttjande av e-resurser.
• Skolbiblioteket ska erbjuda olika språk-, skriv- och läsmöjligheter som passar alla elevers kommunikation ur ett mångfaldsperspektiv.
• Skolbiblioteket ska erbjuda böcker och andra lärverktyg anpassade utifrån elevemas behov, ålder och med olika svårighetsgrad.
• Lån ska registreras med scanner kopplad till dator i programmet FreeLib för god tillgänglighet.
Grundskolans arbete följs årligen upp inom ramen för skolans eget systematiska kvalitetsarbete och i den kommunala målstyrningsprocessen.
3.3 Gymnasieskolans satsningsområde
Rudbeck genomför från och med läsåret 2014-2015 en stor satsning för att med hjälp av I K T (informations- och kommunikationsteknik), lärarnas erfarenhet och deras kreativitet utveckla skolans undervisning. I satsningen ingår bland annat att samtliga elever under sin studietid disponerar varsin elektronisk lärplatta.
Hur den resursen kan användas för att ytterligare utveckla skolans nytta av sitt gymnasiebibliotek är en självklar del i utvecklingsarbetet.
Gymnasiebibliotekets arbete följs årligen upp i Rudbecks eget systematiska kvalitetsarbete och i den kommunala målstyrningsprocessen.
4. Uppföljning
Bibliotekens satsningsområden är avsedda att genomföras inom ramen för den ordinarie målstymingsprocessen i kommunen. Där genomförs en årlig uppföljning med resultatanalys.
Biblioteket avser att genomföra en egen revision genom uppföljning av biblioteksplanen i slutet av gäl landeperioden. Revisionen skall visa hur väl ambitionerna i biblioteksplanen och verksamheten har uppfyllts under åren. De indikatorer som följer upp verksamheten och nöjdheten under planens giltighetsperiod blir ett underlag t i l l revisionen.
