21.1 Svar på remissen Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

(1)

Tjänsteutlåtande

Annika Sabel

Biträdande kommunjurist +46 8579 216 40

2013-09-11 Sidan 1 av 6

Dnr 2013/0402 KS-3 Kommunstyrelsen

Diariekod: 027

Svar på remissen Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan ( S O U 2013:49)

Förslag till beslut

o Kommunstyrelsen Överlämnar bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2013-09-11 till Justitiedepartementet som sitt yttrande över remissen "Nämndemannarippdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)".

Sammanfattning

Sollentuna kommun är en av remissinstanserna för

Nämndemannautredningens betänkande Nämndemannauppdraget - breddad rélwytering och Itvalificerad medverkan, SOU 2013:4.

Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet den 11 oktober 2013.

Utredningen har gjort en översyn av nämndemannasystemet for att överväga åtgärder med syfte att skapa ett modernt nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna.

Bakgrund

Justitiedepartementet har skickat Nämndemannautredningens betänkande Nämndemannauppdraget ~~ breddad rekrytering och Jcvalificerad

medverkan, SOU 2013:49 på remiss.

Regeringen gav i maj 2012 direktiv (dir. 2012:51) till en utredning om nämndemannasystemet. Utredningens övergripande uppdrag var att

genomföra en översyn av nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna.

Sollentuna kommun är en av remissinstanserna. Svar på remissen ska lämnas till Justitiedepartementet den 11 oktober 2013. Förslag på yttrande från kommunen bifogas tjänsteutlåtandet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har yttrat sig över remissen 2013¬

09-13. SKL:s yttrande har i de delar som angår kommunen inarbetats i förslaget t i l l kommunens yttrande.

Föreslagna förändringar

Nämndemannautredningen förslår förändringar inom nedanstående områden.

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

(2)

2013-09-11

Dnr 2013/0402 KS-3 Sidan 2 av 6

1. Färre nämndemän i domstolarna

- minskas från tre till två i tingsrätt och förvaltningsrätt, - tas bort i hovrätt och kammarrätt.

2. Ändrad rekrytering av nämndemän - fri ansöknings- och nomineringsrätt

- minst hälften av nämndemännen ska väljas ur den s.k. fria kvoten och den andra halvan, som tidigare, via partiernas egna

nomineringar,

- kravet pålämplighetsbedömningen skärps - konkursfrihet införs som ett behörighetskrav 3. Ändrad tidpunkt för val

- val av fullmäktige under hösten året efter allmänna valen.

4. Entledigande och avstängning av nämndemän

- domstolar ska fa utökad möjlighet att entlediga nämndemän.

5. Ersättnings- och tjänstgöringsvillkor - dubblering av dagarvodet

- ram för antal tjänstgöringsdagar, minst 8 och högst 25 dagar.

6. Information och utbildning

- introduktionsutbildning och repetitionsutbildning blir en förutsättning för tjänstgöring.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2015. Utredarna föreslår att de nya reglerna om val och rekrytering av nämndemän ska tillämpas första gången för de nämndemän som väljs under hösten 2015 för tiden från och med den 1 januari 2016.

Hela utredningen finns på regeringens webbsida;

http://www.regeringen.Se/sb/d/108/a/219984

Konsekvenser av förslaget enligt utredarna

I utredningen lämnas följande konsekvensbeskrivning av förslaget.

Förslaget att ta bort nämndemän i hovrätt och i kammarrätt leder till kostnadsminskningar.

Minskningen av antalet nämndemän från tre t i l l två och näirindemännens medverkan i olika måltyper medför minskade kostnader.

Förbättrade ekonomiska villkor för nämndemännen medför en

kostnadsökning som dock ryms inom den kostnadsminskning som övriga förslag föranleder.

Med nämnda kostnadsminskning kommer resurser att finnas för att

finansiera den kostnadsökning som uppstår för kommuner och landsting till följd av det reformerade rekryteringssystemet.

Det kommer dessutom att finnas utrymme för anslag till Domstolsverket för informationsinsatser.

(3)

2013-09-11

Dnr 2013/0402 KS-3 Sidan 3 av 6

Förslag medför en minskning av det totala antalet nämndemän från cirka 8 300 t i l l 5 200.

Förändringarna vad gäller rekrytering innebär ett visst ingrepp i

kommunernas och landstingens rätt att bestämma hur de ska organisera arbetet med nämndemannaval.

Konsekvenser av förslaget för kommunen

Av de föreslagna förändringarna är det främst ändringen av antal

nämndemän, sättet att rekrytera, handläggningen av valen och prövningen av lämplighet som är de förändringar som påverkar kommunen.

Idag nomineras och rekryteras nämndemännen av de politiska partierna som är representerade i fullmäktige. I praktiken bereds nomineringarna helt inom partierna och partiemas respektive valberedningar lämnar färdiga förslag till fullmäktige att ta ställning till. Den enda kontrollen som görs på

tjänstemannanivå idag är kontroll av kandidatens behörighet gentemot Överförmyndaren samt folkbokföringen.

Möjligheterna för en enskild kornmuninvånare, som inte är medlem av ett politiskt parti, att ansöka eller nomineras till ett nämndemannauppdrag, ökar om förslaget går igenom.

I och med utredarnas förslag kommer kommunen få ett större ansvar att göra en noggrann prövning av varje enskild kandidats lämplighet.

Utredaren föreslår att det ska stå kommunerna fritt att själva välja hur valet av nämndemän ska beredas men föreslår samtidigt att det sker på

tjänstemannanivå. Konsekvensen blir en utökad administration och ökade kostnader för kommunen. Ett exempel på befarad ökad arbetsbelastning är hanteringen av ansökningar inom fria kvoten. Ett lagkrav på minst 50 % nämndemän från fria kvoten kan innebära att kommunen aktivt måste rekrytera kandidater för att uppfylla lagens krav vilket också medför ökade kostnader.

Att på tjänstemannan nivå göra lämplighetsbedömningar av nominerade till olika uppdrag inför val i fullmäktige är ovanligt. För en lika hantering av alla sökande bör de båda kvotgrupperna behandlas lika. Det resulterar i att man på tjänstemannanivå ska göra lämplighetsbedömningar av de

kandidater som partierna nominerar.

Utredningens förslag innebär ett visst ingrepp i kommunernas rätt att bestämma hur de ska organisera arbetet med nämndemannaval.

(4)

2013-09-11

Dnr 2013/0402 KS-3 Sidan 4 av 6

Förslagen mer i detalj

Göra nämndemännens medverkan i domstolarna mer ändamålsenlig

Utredningen föreslår en minskning av nämndemännens medverkan i domstolarna.

Nämndemannamedverkan är vanligtvis inte motiverad i mål som

huvudsakligen innefattar komplicerade rättsfrågor. Utredningen tycker att nämndemannamedverkan bör koncentreras till mål som innefattar mer omfattande utredning eller aktualiserar svårare skälighets- eller

bevisb edö mning ar.

Tingsrätt och förvaltningsrätt

Förslag: I sådana mål och ärenden i tingsrätten och förvaltningsrätten där nämndemän ska medverka föreslås att rätten ska vara domför med en lagfaren domare och två nämndemän i stället för tre.

Utredningen föreslår också att fler mål och ärenden i tingsrätt och förvaltningsrätt ska kunna avgöras utan medverkan av nämndemän.

Hovrätt och kammarrätt

Utredningen föreslår att nämndemän inte ska delta i hovrätt och kamman-ätt.

Reformera rekryteringen av nämndemän

Utredningen föreslår tydligare krav på lämplighet samt ett bredare sätt att rekrytera (nominera) även utanför de politiska partierna s.k. fri kvot.

Lämplig nämndeman

Enligt nuvarande regler bör endast den utses till nämndeman som med hänsyn t i l l omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget (4 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken och 20 § fjärde stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).

Utredningen föreslår att bestämmelsen ändras så att bara den som är lämplig får utses till nämndeman. Utredningen föreslår att det är det väljande

organet (fullmäktige) som ansvarar för prövningen och att domstolarna bara ska pröva lämplighetsfrågan avseende brott, (s 210 i SOU). Förslaget

innebär ett förtydligande av kravet på kommuner och landsting att göra en noggrann prövning av varje enskild kandidats lämplighet.

Behörighetskrav

Utredningen föreslår att konkursfrihet införs som ett behörighetskrav för nämndemannauppdrag.

Förslag: en person som är i konkurstillstånd får inte väljas till nämndeman, en person som under pågående mandatperiod försätts i konkurs - entledigas.

(5)

2013-09-11

Dnr 2013/0402 KS-3 Sidan 5 av 6

Rekrytering och val av nämndeman

Utgångspunkten är att föryngra nämndemannakåren

Idag ansvararpolitiska partierna i praktiken för rekryteringen av samtliga nämndemän. Följande föreslås om rekrytering:

® Partierna nominerar

Partiernas möjlighet att nominera ska finnas kvar men till max 50%

av nämndemannauppdragen.

e Egen ansökan

Var och en som är intresserad av uppdrag som nämndeman ska kunna ansöka till uppdraget till den kommun respektive landsting där han eller hon är folkbokförd. Ansökan ska ske på ett för ändamålet framtaget formulär.

• Nominering av annan

Det ska även vara möjligt för var och en att nominera annan till uppdraget. Den som blivit nominerad till nämndemannauppdrag ska, genom att underteckna ett för ändamålet framtaget formulär,

bekräfta nomineringen.

Fri kvot - lagkrav

Dessutom föreslår utredningen lagkrav på att fullmäktige ska välja minst hälften av nämndemännen från den grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige (en s.k.

fri kvot). Den fria kvoten ska väljas genom majoritetsval. För valet i övrigt ska möjligheten att begära proportionella val finnas kvar.

Tidpunkt för val i fullmäktige

Idag sker val av nämndemän av fullmäktige på hösten det år då allmänna val hålls.

För att ytterligare tydliggöra att uppdraget är opolitiskt föreslår utredningen att tiden för val av nämndemän ska särskiljas från de allmänna valen.

Genom en övergångsbestämmelse föreslås att mandatperioden för de nämndemän som ska väljas vid nästa val (hösten 2014) endast ska vara ett år. Nyval av nämndemän sker återigen under hösten 2015. Framöver kommer nämndemän därmed att väljas under hösten året efter att allmänna val har hållits.

Entledigande och avstängning av nämndemän,

Förslag att domstolar far utökad möjlighet att entlediga nämndemän.

En nämndeman ska enligt den nuvarande ordningen entledigas om han eller hon har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget (4 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken och 21 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Utredningen föreslår att en nämndeman ska kunna entledigas redan om han eller hon har visat sig olämplig för uppdraget.

(6)

2013-09-11

Dnr 2013/0402 KS-3 Sidan 6 av 6

Ersättnings- och tjänstgöringsvillkor

Utredningen föreslår en dubblering av dagarvodet.

Utredningen föreslår att det införs en målsättningsregel som innebär att varje nämndeman under ett år ska tjänstgöra 8 dagar och inte mer än 25 dagar.

Arvodet betalas ej av kommunen.

Information och utbildning

En omfattande utbildning är inte förenlig med nämndemännens roll som lekmän. Men det är viktigt att nämndemännen förstår vilken roll de har och har kunskap om frågor som är av betydelse för tjänstgöringen.

Utredningen föreslår att genomgången introduktionsutbildning ska vara en förutsättning för at nämndemannen ska kunna tjänstgöra. Omvald

nämndeman ska inom sex månader genomgå en repetitionsutbildning för att fa fortsätta tjänstgöra.

Kommundirektör

Bilagor:

1. Förslag till yttrande från Sollentuna kommun

2. Sveriges kommuner och landstings yttrande 2013-09-13.

(7)

Yttrande

2013-09-30

/

Sidan 1 av 2

Dnr 2013/0402 KS-3 Diariekod: Diariekod: 027

Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Svar på remissen Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan ( SOU 2013:49)

Sollentuna kommun lämnar nedanstående yttrande över remissen

"Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)".

Ändamålsenlig nämndemannamedverkan i domstolarna

Sollentuna kommun har inget att invända mot förslaget.

Lämplighetskravet

Sollentuna kommun har inget att invända mot förslaget. Kommunen instämmer i Sveriges kommuner och landstings (SKL) yttrande om att uppdraget som nämndeman måste tydliggöras ytterligare och att det därför är positivt med en målsättningsregel och att enbart den som är lämplig far utses till nämndeman.

Rekrytering och val av nämndemän

Sollentuna kommun har inget att invända mot att rekryteringsbasen för nämndemännen breddas. Men kommunen avstyrker förslaget att det införs en lagreglerad s.k. f r i kvot för val av nämndemän. Sollentuna kommun anser, i enlighet med det som SKL framfört i sitt yttrande, att dagens tydliga samband mellan allmänna val till kommunala fullmäktigeförsamlingar och partiernas nomineringar av kandidater skapar en legitimitet och förankring bland medborgarna.

Sollentuna kommun instämmer i SKL:s yttrande om att Domstolsverket bör ges i uppdrag att tillsammans med partierna utforma riktlinjer och metoder för att nå organisationer och medborgare som är intresserade av

samhällsuppdrag även utanför partierna.

Sollentuna kommun avstyrker utredningens förslag vad gäller rekryteringssätt och val.

Sollentuna kommun invänder mot att rekrytering av nämndemän ska hanteras av kommunerna. Förslaget kommer att leda till ökad arbetsbörda och ökade kostnader för kommunerna.

Sollentuna kommun avstyrker utredningens förslag om kommunernas hantering av lämplighets- och behörighetsprövning av sökanden och nominerade. En tjänstemannaprövning av en kandidats lämplighet kan bara

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

(8)

Yttrande

2013-09-30

Dnr. 2013/0402 KS-3 Sidan 2 av 2

genomföras med olika typer av tester eftersom tjänstemännen till skillnad från partierna, aldrig har personlig kännedom om kandidaterna. Kommunen ser ingen anledning till att ändra på dagens system där partierna själva

prövar lämpligheten inför nomineringen. Utredningens förslag innebär i praktiken att kommunerna på tjänstemannanivå kommer att Överpröva partiernas egna, i demokratisk ordning, nominerade kandidater. Om det i ett senare skede visar sig att en kandidat är olämplig har domstolen med stöd av den förslagna ändringen om entledigande, alltid möjlighet att stänga av eller entlediga nämndemän.

Ändrad tidpunkt för v a !

Entledigande och avstängning av nämndemän,

Ersättnings- o c h tjänstgöringsvillkor

Sollentuna kommun Sollentuna kommun har inget att invända mot förslaget.

Information och utbildning

Sollentuna kommun har inget att invända mot förslaget. V i tycker det är bra att domstolarnas ansvar för utbildning, information och dialog med

nämndemännen betonas.

(9)

z

Sveriges Kommuner och Landsting

YTTRANDE ^{Vårt dnr:}

13/4379

2013-09-13

Ekonomi och styrning

Lotta Liedberg Enheten för processrätt och domstolsMgor

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

I samråd med Emilia Danilesson Avdelningen för Juridik

Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Sammanfattning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) yttrar sig härmed över remissen Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49).

S K L : s sammanfattande synpunkter

SKL delar utredningens uppfattning att nämndemännen har en viktig funktion i våra domstolar och bidrar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättväsendet och skapa legitimitet för domstolarnas avgörande genom att utöva insyn i domstolarna och ha inflytande över avgörandena.

• SKL avstyrker utredningens förslag att förvaltningsrätten ska bestå av en lagfaren domare om inget annat är föreskrivet.

• SKL avstyrker utredningens forslag att tingsrätten vid huvudförhandling ska vara domför med en lagfaren domare om det inte för något av de brott som prövas är föreskrivet svårare straff" än fängelse i två år, när tingsrätten avgör en fråga som avses i 38 kap. 6 § BrB samt i mål om förvandling av bötesstraff.

• SKL tillstyrker utredningens förslag att minska antalet nämndmän från tre till två i tingsrätt och förvaltningsrätt.

• SKL avstyrker förslaget att nämndemän inte ska medverka i hovrätten och kammarrätten. SKL anser att nämndemän bör delta i de mål i Överrätten där de deltar idag.

• SKL avstyrker förslaget att det införs en s.k. fri kvot för val av nämndemän.

Dagens tydliga samband mellan allmänna val till kommunala fullmäktige- församlingar och partiernas nominering av kandidater skapar en legitimitet och förankring bland medborgarna.

• SKL anser att Domstolsverket bör ges i uppdrag att tillsammans med partierna utforma riktlinjer och metoder för att nå organisationer och medborgare som är intresserade av samhällsuppdrag även utanför partierna.

Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

(10)

2013-09-13 Vårt dnr.

13/4379

• SKL tillstyrker utredningens förslag om en dubblering av dagarvodet då detta gör nämndemannauppdraget mer attraktivt, vilket har större möjlighet att locka fler kandidater än den s.k. fria kvoten.

© SKL tillstyrker också förslagen om utökad utbildning av såväl nya som omvalda nämndemän samt betoningen av domstolamas ansvar för dialogen med nämndemännen i frågor som har betydelse för deras tjänstgöring.

o SKL anser att utredningens förslag på lämplighetskriterier bör förtydligas ytterligare samt att domstolarnas ansvar för lämplighetsbedömningen och kontroll av nämndemännen också bör förtydligas.

o SKL tillstyrker förslaget att tiden för val av nämndemän ska särskiljas från de allmänna valen och förläggas ett år efter dessa.

En översyn av nämndemannasystemet

Nämndemannatraditionen har gamla anor i Sverige. Den svenska moderna nämnden härstammar från landskapslagarnas tid på 1200-talet. Glansperioden för nämnden var på 1500-talet och en bit in på 1600-talet Sedan dess har såväl inflytande som antalet nämndemän reducerats vid olika tillfallen i historien. I och med

nätnndemannareformen 1983 minskades antalet nämndemän från fem till tre och de fick samtidigt individuell rösträtt. Det senaste betänkandet inom området är

Nätodemannakommitténs betänkande Framtidens nämndemän (SOU 2002:61).

Kommittén ansåg t.ex. att åtgärder i riktning mot en öppnare rekrytering av nämndemän var nödvändiga för att komma tillrätta med ålderssammansättningen.

Detta skulle ske via bland annat informationsinsatser inför val av nämndemän som Domstolsverket skulle ansvara för samt att rekryteringen delvis skulle ske via en s.k.

fri kvot, inledningsvis 20 procent. Svenska Kommunförbundet och

Landstingsförbundet yttrade sig över remissen i november 2002. Förbunden ställde sig bakom ett förbättrat ersättningssystem för nämndemän men avvisade utredningens förslag om hantering av bedömning och urval av kandidater till en fri kvot.

I Sverige finns i nuläget cirka 8 300 nämndemän varav drygt 65 procent tjänstgör i tingsrätt och cirka 30 procent i förvaltningsrätt. Nämndemännen nomineras av de politiska partierna och utses för fyra år genom val av kommun- respektive

landstingsfullmäktige. Under 2012 uppgick kostnaderna för nämndemannasystemet till 153 740 000 kronor.

I maj 2012 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt

nämndemannasystem som även i framtiden kan upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. En referensgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier har varit knuten till utredningen.

SKL delar utredningens uppfattning att nämndemännen har en viktig funktion i våra domstolar och bidrar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättväsendet och

(11)

2013-09-13 Vårt dnr:

13/4379

3(5)

skapa legitimitet for domstolarnas avgörande genom att utöva insyn i domstolarna och ha inflytande över avgörandena. Nämndemännen bidrar till en demokratisk kontroll genom att som allmänhetens representanter bevaka domstolarnas oberoende och självständighet från yttre påverkan. Att de nomineras genom partier som ställer upp i allmänna val vid vilka medborgarna kan utkräva ansvar för partiernas insatser medför förtroende bland medborgarna och en legitimitet för uppdraget. Deras medverkan är en garanti för att domstolarnas verksamhet ligger i linje med allmänna värderingar i samhället

S K L : s ställningstagande

Nämndemannamedverkan i domstol

Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om specialisering för skaftemål (Dir. 2013:49). Att avskaffa nämndemän i skattemål innan något krav på

specialisering genomförts vore högst olyckligt. SKL har tidigare i ett flertal remissvar lyft fram vikten av att det sker en specialisering inom domstolarna för att dömandet ska kunna anses rättssäkert Mål rörande offentlig upphandling skiljer sig t.ex. från många av de övriga mål som förvalmingsdomstolarna handlägger. Dessa handlar om kommersiella transaktioner inom alla tänkbara sektioner såsom köp av

röntgenutmstning, ekologiskt odlade grönsaker och stora byggentreprenader. Detta ställer stora krav på sakkunskap hos dem som dömer. Detsamma gäller skattemålen och flertalet av de mål som avgörs av förvaltningsdomstolarna. I brist på

specialisering hos domstolarna bör det i vart fall kunna krävas att den lagfarna

domaren kan förklara för nämndemännen vad lagen innebär och hur den ska tillämpas.

SKL anser därför att nämndemän tillsvidare ska delta även vid avgörande av skattemål.

SKL oroas över de förändringar som just nu föreslås inom rättsväsendet. I skattemål förslås att en lagfaren domare ska döma ensam i mål i förvaltningsrätten. Samtidigt har det kommit förslag på att prövningstillstånd ska införas för dessa mål i kammar- rätten och att besvärstiden ska sänkas till tre veckor (SOU 2010:44 samt Ds 2010:17).

Nu föreslås även att en lagfaren domare ska döma ensam i vissa brottmål samtidigt som förslag om prövningstillstånd för samma måltyper föreslås i hovrätten (SOU 2013:17). SKL menar därmed att införande av dessa domförhetsregler skulle försämra prövningen av dessa mål och därmed rättssäkerheten.

SKL tillstyrker förslagen om ett minskat antal nämndemän från tre till två. Ett minskat antal nämndemän från tre till två innebär inte att majoritetsförhållandet mellan jurister och nämndemän rubbas. Trots att förslaget innebär en minskning så bibehålls alltså allmänhetens möjlighet till insyn, inflytande och förtroende för domstolarna.

SKL avstyrker förslaget att nämndemän inte ska medverka i hovrätten och kammar- rätten. Nämndemän ska delta vid prövningen av brottmål och de familjemål där detta sker idag. f kammarrätten deltar nämndemän framförallt i mål rörande tvångsom- händertagande. Dessa måltyper innebär ett stort ingripande i en människas liv och det är därför av särskild vikt att samhället ges insyn vid denna form av mål.

(12)

2013-09-13 Vårt dnr:

13/4379

4(5)

Rekrytering av nämndemän

Utredningen har kommit fram till att rekryteringen måste breddas till andra kretsar än de politiska partierna for att uppnå en mer allsidig sammansättning och föryngring av nämndemannakåren. Därför föreslås ett reformerat rekryteringsförfarande där var och en som är intresserad av nämndemannauppdraget ska kunna ansöka till detta i den kommun respektive landsting där man är folkbokförd. Utredningen föreslår att det införs ett lagfäst krav på att fullmäktige ska välja minst hälften av nämndemännen från en grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige. Den här s.k. fria kvoten ska väljas genom majoritetsval.

Inför nämndemannavalet ska kommuner och landsting kontrollera kandidaternas behörighet och göra en bedömning av deras lämplighet för nämndemannauppdrag.

Kommunerna och landstingen avgör själva hur detta ska beredas, men enligt utredningens bedömning är det lämpligt att detta arbete utförs på tjänstemannanivå.

SKL anser att utifrån utredningens förslag om minskning av antalet nämndemän och minskad nämndemannamedverkan i domstol har partierna större möjlighet att uppnå en mer allsidig sammansättning i sin nominering av nämndemän. SKL avstyrker därför förslaget att det ska införas en s.k. f r i kvot för kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti då detta bedöms vara en begränsning av det kommunala självbestämmandet. Dagens tydliga samband mellan allmänna val till konimundafullmälctigeförsamlingar och partiernas nominering av kandidater skapar en legitimitet och förankring bland medborgarna. Partierna utgör idag en slags garant för att lämpliga kandidater med mandat i respektive partiorganisation nomineras till nämndemannavalen i fullmäktige. SKL är tveksamma till att frångå denna princip och att lägga över ansvaret på tjänstemannanivå i kommun och landsting. SKL föreslår istället att partierna far rollen att vara en medborgarförankrad beredning som nominerar kandidater från såväl det egna partiet som andra organisationer. På så sätt behålls nämndemannasystemets medborgliga förankring samtidigt som rekryteringen breddas. Här bör Domstolsverket ges i uppdrag att tillsammans med partierna utfoima riktlinjer och metoder för att nå organisationer och medborgare som är intresserade av samhällsuppdrag även utanför partierna.

Om en f r i kvot ändå införs förutsätter SKL att forändringen införs enligt den vedertagna finansieringsprincipen då en rekryteringsprocess utanför de politiska partierna riskerar att bli ett tids- och kostnadskrävande uppdrag för kommun- och landstingsförvaltriingen.

Utredningen föreslår att kommuner och landsting tillförs 43 miljoner kronor för

rekrytering av nämndemän vart fjärde år. Då detta är ett oprövat system är det svårt att uppskatta reformens faktiska kostnader. Dess resurser ska dessutom fördelas på 290 kommuner och 20 landsting och regioner.

Förbättrade villkor för uppdraget

SKL anser att nämndemännens villkor bör förbättras och uppdraget bör göras mer attraktivt. Detta är en större möjlighet för att uppnå ett bredare underlag till

urvalsprocessen och mer representativ sammansättning i nämndemannakåren än den s.k. fria kvoten. SKL tillstyrker därför utredningens förslag om en dubblering av

(13)

2013-09-13 Vårt dnr:

13/4379

dagarvodet. Förslaget innebär att halvdagersättning betalas ut för tjänstgöring i upp till fyra timmar och att heldagsersättning ska utgå för tjänstgöring överstigande fyra timmar. Vidare föreslås en extra ersättning vid tjänstgörande efter kl. 16.30 samt ett inläsningsarvode för förberedelsearbete som överstiger en timme. Även utredningens förslag om utökad utbildning av nämndemannakåren bidrar till att göra uppdraget mer attraktivt. SKL är således positiva till förslaget att genomgången utbildning ska vara en förutsättning för att en ny nämndeman ska kunna påbörja sin tjänstgöring i domstolen. Detsamma gäller förslaget att omvalda nämndemän ska genomgå en repetitionsutbildning som en fömtsättning för fortsatt tjänstgöring. Liksom

utredningen anser SKL att det är viktigt att betona domstolarnas ansvar för dialogen med nämndemännen i frågor som har betydelse för deras tjänstgöring. Detta är också ett led i att göra uppdraget mer attraktivt. Dialogen är en förutsättning för att

nämndemännen ska kunna förvalta det förtroende som samhället har gett dem och utföra ett gott arbete i rätten. Vidare bör domstolens ansvara för att dialogen med de politiska partierna förtydligas då det uppstår situationer med nämndemän som är olämpliga för uppdraget.

SKL anser att uppdraget som nämndeman måste tydliggöras ytterligare och är därför positiva till en målsättningsregel som innebär att varje nämndeman under ett år ska tjänstgöra åtta dagar och inte mer än tjugofem dagar. Att enbart den som är lämplig får utses till nämndeman är också positivt. Utredningens förslag på lämplighetskriteriet bör dock förtydligas ytterligare. Skärpningen av bestämmelsen innebär enligt förslaget ett förtydligande av kravet på fullmäktige att göra en noggrann prövning av varje enskild kandidats lämplighet. SKL anser att domstolarnas ansvar för

lämplighetsbedömningen och kontroll av nämndemännen också bör förtydligas.

Tidpunkt f ö r va! till nämndeman

SKL är positiva till förslaget att tiden för val av nämndemän ska särskiljas från de allmänna valen. Från och med 2015 kommer nämndemän att väljas under hösten året efter att allmänna val har hållits, Förslaget förbättrar möjligheterna att partiernas rekryteringsprocess ska nå bredare grupper. Som en konsekvens av detta föreslås mandatperioden för de nämndemän som ska väljas vid nästa val 2014 endast ska vara ett år.

Sveriges Kommuner och Landsting

Reservation lämnades av Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, bilaga 1

(14)

RESERVATION Bilaga 1

Styrelsen 2013-09-13

Reservation från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna

Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan

Vänsterpartiet delar inte uppfattningen att antalet nämndemän ska minskas från tre till två. Vänsterpartiets uppfattning är att man med vidtagna åtgärder så som t.ex.

förbättrade villkor ökar möjligheterna för en bredare rekrytering och ökat intresse för uppdraget som nämndeman och med detta skulle flera av dagens problem undanröjas.