Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0205 KS
Utredning av uppdraget att ta fram en plan för gymnasieutbildning i Sollentuna kommun
Kommunledningskontoret har i samband med kommunstyrelsens beslut 2015-03-16 om preliminär budget för 2016 fått i uppdrag att i samarbete med utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden, utifrån prognos om behov av utbildningsplatser, ta fram en plan för gymnasieplatser i Sollentuna kommun. Planen ska klargöra omfattningen och upplägg av gymnasie-utbildning i kommunens egen regi samt hur detta bör vara kompletterat med utbildningsplatser i privat regi. Planen ska också klargöra möjlig placering av ny
gymnasieskola, oavsett huvudman, och hur detta förhåller sig till en möjlig utbyggnad av Rudbeck.
I Länsstyrelsens framställan per november 2015 ökar Sollentunas fördelningstal för asylplatser för ensamkommande barn och unga till 239 platser för 2016. Beroende på
Migrationsverkets handläggningstider innebär 239 platser 1,5- 2 barn per plats. I arbetet med att se över Rudbecks kapacitet behöver detta tas i beaktande.
Samplanering har skett med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Avstämningar har även skett med stadsbyggnadsavdelningen på kommunledningskontoret.
I utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens lokalresursplan för 2016 som lämnades till trafik- och fastighetskontoret under hösten 2015 noterades det att innevarande utredning pågår och att det efterföljande beslutet kommer att vara avgörande för UAN:s lokalbehov 2017-2021.
Redovisning
En utredning har genomförts av uppdraget att ta fram en plan för gymnasieutbildning i Sollentuna kommun. Utredningen bygger på följande upplägg:
A. Statistik och prognoser
B. SWOT-analys av fyra olika scenarier
C. Planer hos övriga gymnasieanordnare i Sollentuna kommun D. Grannkommunernas planer
Under kommunledningskontorets beredning har det kommit fram att frågan om en placering av en ny gymnasieskola, oavsett huvudman, inte är aktuell för tillfället.
Gemensam gymnasieregion
Sollentuna ingår i en gemensam gymnasieregion för Stockholms län och Håbo kommun.
Förenklat innebär det att alla elever i hela Stockholms län söker till nationella program på samtliga gymnasieskolor i länet på lika villkor. De egna kommunmedborgarna har inte förtur till kommunernas egenregiskolor utan uttagningen till programmen görs utifrån meritvärde.
Den gemensamma gymnasieregionen styrs via samverkansavtal och administreras via Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB.
A. Statistik och prognoser
Prognoserna för antalet gymnasieelever både i Sollentuna kommun och i länet visar på att en kraftig ökning kommer ske fram till år 2020. Ökningen kommer fortsätta fram till 2030.
Prognoserna för Stockholms län visar att åldersgruppen 16-19 år kommer att öka med cirka 14 000 personer till omkring 107 000 personer fram till år 2020, vilket motsvarar en ökning med cirka 15%. Antalet gymnasieelever förväntas öka med 10 000 elever fram till år 2020.
Beräkningar visar att cirka 5 800 gymnasieplatser kommer att saknas år 20201. Motsvarande prognoser för Sollentuna kommun visar att fram till år 2020 kommer åldersgruppen 16-19 år att öka med cirka 800 personer till totalt cirka 4 200 personer, vilket motsvarar en ökning med 24%.
Den förväntade ökningen av gymnasieelever oavsett hemvistkommun är 680 elever fram till år 2020, dvs ytterligare 680 elever förväntas gå på någon av de gymnasier som geografiskt finns i Sollentuna kommun.
Gymnasieelever som däremot är folkbokförda i Sollentuna kommun, och som därmed kan gå på gymnasier både inom och utanför kommunen, beräknas med det förväntade scenariot +24% att öka med 600 elever.2
År 2014 fanns det 2 537 folkbokförda elever i Sollentuna som gick på drygt 170 gymnasieskolor runtom i landet. Ungefär hälften av dessa (drygt 1200 elever) gick på
Rudbeck, knappt hälften (ca 1100 elever) gick på en kommunal eller fristående skola utanför hemkommunen och ca 10% (225 elever) på en fristående skola i Sollentuna.
Fördelningen av det antal gymnasieelever, oavsett hemvistkommun, som går vid någon av de gymnasieskolor som finns i kommunen ser ut så här:
Slutsats: Läsåret 2014/2015 läste 58 procent av Sollentunas totalt ungefär 2 5503
gymnasieelever vid de gymnasier som ligger geografiskt i Sollentuna, det vill säga ungefär 1 460 elever.
1KSL:s beräkningar.
2 Historiskt sett visar statistiken att andelen gymnasieelever motsvarar cirka 76% av det totala antalet 16-19-åringar.
Gymnasieskola i Sollentuna
Antal elever 2014/2015
Varav elever boende i kommunen
Varav elever boende utanför kommunen
1. Rudbeck 1 936 1 211 725
2. Mikael Elias teoretiska gymnasium 239 98 141
3. NTI-gymnasiet i Sollentuna 205 67 138
4. Yrkesgymnasiet Sollentuna 196 47 149
5. Consensum vård- och hälsogymnasium 111 18 93
6. Häggviks Gymnasiesärskola 158 23 135
Totalt 2 845 1 464 1381
År 2014 gick det 19364 elever vid Rudbeck, fördelat på 1211 elever boende i kommunen och 725 elever boende utanför kommunen. Prognosen för Rudbeck visar att år 2020 beräknas 2 400 elever gå på gymnasieskolan. med scenariot att ökningen av elever kommer följa den totala ökningen av åldersgruppen 16-19 år, dvs 24%.
Detta ger en ökning med 500 elever vid Rudbeck fram till år 2020, varav 300 elever skulle vara folkbokförda i Sollentuna och 200 elever komma från andra kommuner baserat på historisk statistik.
Fördelningen mellan andelen elever på Rudbeck som är folkbokförda i kommunen och andelen elever som är boende utanför kommunen var därmed år 2014:
- 62%, vilket motsvarar 1 211 elever, är folkbokförda i kommunen.
- 38%, vilket motsvarar 725 elever, är boende utanför kommunen.
Motsvarande siffror år 2020 skulle ge 1500 i kommunen folkbokförda elever respektive 900 elever folkbokförda utanför kommunen.
Slutsats: Av Rudbecks totala antal elever år 2014, dvs 1936 elever, var 62%, motsvarande 1211 elever, folkbokförda i kommunen. Motsvarande siffror år 2020 visar att Rudbeck skulle behöva ta emot ytterligare 500 elever varav 300 elever förväntas vara folkbokförda i
kommunen.
Sollentunaelevers förstahandsval av program
Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet och Teknikprogrammet toppar de program som Sollentunas gymnasieelever i första hand söker sig till (och går på). Därefter kommer Estetiska programmet, Introduktionsprogrammet och El- och energiprogrammet i popularitet.5
En slutsats är att förstahandsvalen bland Sollentunaelever och elever i regionen i övrigt stämmer väl överens med de program som Rudbeck erbjuder.
Slutantagning vid terminstart 2015 (efter reservantagning) för Sollentunas elever: 672 folkbokförda Sollentunaelever (av 899 sökande) har kommit in på sitt förstahandsval vilket motsvarar ca 75%.
Totalt 387 Sollentunaelever antogs på Rudbeck, varav 344 Sollentunaelever kom in på Rudbeck på sitt förstahandsval och 29 Sollentunaelever kom in på Rudbeck på sitt andrahandsval.
Sollentunaelevers förstahandsval och antagna där Rudbeck har ett högt söktryck jämfört med andra gymnasieskolor.
3 Utdrag ur UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen), nerslag december 2014.
4 Antalet elever vid Rudbeck år 2015 är 2008 elever, dvs det har redan skett en ökning med ca 70 elever mellan 2014 och 2015.
5 Källa: KSL
Exempel på sökta skolor Antagna 1:a hand
Rudbeck 387 344
Danderyds gymnasium 31 16
Täby Enskilda Gymnasium 16 14
NTI-gymnasiet i Sollentuna 22 13
Solna Gymnasium 15 13
Åva gymnasium 15 13
Yrkesgymnasiet, Sollentuna 22 12
Marina Läroverket i Danderyd 12 11
Consensum 11 10
Globala gymnasiet 10 10
Mikael Elias Teoretiska gymn. Sollentuna 27 9 Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan 9 9
Södra Latin 8 8
Stockholms Hotell och Restaurangskola 8 7
Väsby Nya Gymnasium 18 7
B. Swot-analys av fyra scenarior
Som en del i att besvara uppdraget om hur ovan beskrivna ökning av antalet elever kan hanteras, har en s.k. SWOT-analys genomförts. I analysen identifieras Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot för ett antal olika alternativ:
1. Ut-/Ombyggnad av den befintliga kommunala gymnasieskolan Rudbeck.
2. Etablering av en ny kommunal gymnasieskola i kommunen.
3. Låta fristående skolor hantera den förvänta elevtillströmningen.
4. Kommunen agerar inte aktivt
Swot-analysen har genomförts av en arbetsgrupp bestående av förvaltningschef för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret Helene Bengtson, gymnasiechef Per Frithiofson, verksamhetscontroller på utbildnings- och arbetsmarknadskontoret Lena Jande och Sara Potter samt kommunstrateger på kommunledningskontoret Caroline Olsson och Fredrik Lind.
Här redovisas några plus och minus med respektive alternativ.
1. Ut-/Ombyggnad av den befintliga kommunala gymnasieskolan Rudbeck.
Om utgångspunkten är att kunna erbjuda samma andel av Sollentunas elever som idag har en studieplats på den kommunala gymnasieskolan, Rudbeck, är ett alternativ att bygga om skolan.
Rudbeck är en skola som har upparbetade rutiner och väl fungerande organisation och administration. Det finns på skolan en samlad kompetens och en utbyggnad kan ge skolan ytterligare fördjupning och breddning.
Då det finns etablerade strukturer på skolan kan en utbyggnad av skolan ske
förhållandevis enkelt. I jämförelse med ett annat tänkbart alternativ – att etablera en ny gymnasieskola i kommunal regi – beräknas en utbyggnad av Rudbeck bli mer
kostnadseffektiv. Genom en ökad elevtillströmning kan resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom att utnyttja det breda kursutbudet, med många valmöjligheter, gör att
Rudbeck kan erbjuda utbildningar som normalt inte har så många sökanden (t ex humanistiska programmet).
Eftersom en ombyggnation av Rudbeck endast kräver smärre ingrepp innebär förslaget att arbetet kan påbörjas inom en snar framtid och möta de behov som finns i dagsläget och på kortare sikt. Emellertid behöver en ombyggnation av skolan ske i samplanering med den planerade ombyggnad som väntar Gärdesskolan för att skapa en helhetslösning.
Sammanfattning i några punkter:
Plus
§ Rudbeck är en redan etablerad skola med upparbetade rutiner och en väl fungerande organisation och administration – och ett starkt varumärke.
§ En utbyggnad kan påbörjas inom en snar framtid och därmed finns större möjlighet att möta behovet på kort sikt (2020)
§ En etablerad skola med samlad kompetens bland lärare och övrig skolpersonal och ett kostnadseffektivt alternativ.
§ Förväntat fortsatt högt söktryck till Rudbeck vilket kan mötas med en utbyggnad.
Minus
§ Behovet på längre sikt (efter år 2020) möts inte.
§ Hur kommer en utbyggnad påverka stämningen? Finns det en risk för en skola som blir för stor och opersonlig?
§ Dagens programutbud innehåller endast ett yrkesförberedande program och det bedöms som svårt att utvidga programutbudet (å andra sidan är det
högskoleförberedande program som efterfrågas).
§ En samplanering krävs med den planerade ombyggnad som väntar Gärdesskolan.
2. Etablering av ny kommunal gymnasieskola i kommunen
Antalet gymnasieelever kommer att öka kraftigt fram till 2020 och en viss ökning förväntas ske även fram till 2030. Ett alternativ eller komplement till en eventuell
utbyggnad till Rudbeck kan vara att etablera en ny kommunal gymnasieskola i kommunen då Rudbeck antagligen inte kommer kunna hantera ökningstakten fram till 2030. Genom
att etablera en ny gymnasieskola i kommunen finns större flexibilitet för att dimensionera utbildningen efter behov på längre sikt. Om ambitionen dessutom är att i framtiden
möjliggöra för en större andel Sollentunaelever – och inte endast samma andel som idag – att studera i sin hemkommun kan alternativet med en ny gymnasieskola ses som en möjlighet.
En ny gymnasieskola kan också bredda utbudet av utbildningar i kommunen, samt ge kommunen ny kunskap och erfarenhet, t.ex. genom att samarbeta med Rudbeck. I
dagsläget erbjuds endast ett yrkesförberedande program på Rudbeck. Trots en utbyggnad av Rudbeck bedöms det av utrymmesskäl vara svårt att administrera yrkesförberedande program på skolan. Profilen hos en ny gymnasieskola skulle kunna vara av sådant slag att det kompletterar Rudbeck, skapar ett bredare utbud av utbildningar i kommunen och attraherar en annan målgrupp. I händelse den nya skolan lokaliseras i anslutning till Rudbeck ges möjligheter till att skapa ett större Campus. Det ställer, å andra sidan, större krav på infrastrukturen i området.
En ny gymnasieskola, med en särskild profil och pedagogik, kan skapa förutsättningar för att öka andelen elever som klarar en gymnasieexamen inom tre år, vilket har bäring på det kommunala aktivitetsansvaret. En möjlig försvårande omständighet är att kommunen inte har möjlighet att göra särskilda satsningar på en ny skola, utan att frångå den länsprislista som finns för ersättningar mellan kommuner och skolor.
En möjlig risk är att den nya skolan blir en konkurrent till Rudbeck. Den risken bedöms minska om utbudet på de båda skolorna skiljer sig åt.
Ytterligare en gymnasieskola i kommunen kan stärka beredskapen för ett högre söktryck.
Det kan innebära att det går att motverka uppkomsten av en situation, där en mindre andel av elever från Sollentuna kan studera i sin hemkommun på grund av höjda meritvärden för antagning.
Att etablera en ny skola i kommunal regi innebär, till skillnad från till exempel att låta marknaden (fristående skolor) ta hand om det ökade elevantalet, att kommunen har kontroll över och insyn i verksamheten. Att skolorna är i egen regi kan också innebära en större kontinuitet eftersom friskolor i regel inte har samma lokala förankring som en kommunal skola. Fristående skolor kan förändra sitt utbud snabbt eller flytta/avveckla sin verksamhet med kort varsel. De elever som då eventuellt påverkas behöver t.ex. få
vägledning och hjälp att hitta en ny studieplats – ett ansvar kommunen behöver ta.
Till nackdelarna med att etablera en ny kommunal gymnasieskola hör att kostnaderna kan bli förhållandevis höga för kommunen, åtminstone initialt. Processen med att etablera en ny skola är ganska lång och det tar tid att skapa ett varumärke och ett positivt rykte för den nya skolan. En annan risk, jämfört med att bygga ut Rudbeck, är att kunskaper och erfarenheter splittras mellan två organisationer och att det kan uppstå konkurrens om personal och resurser mellan de två skolorna. Det kan också vara svårt för en nystartad, mindre skola att rekrytera personal, då det möjligen inte går att erbjuda heltidstjänster. Ett relativ låg popularitet och sämre rykte för en ny skola kan spilla över och också drabba Rudbeck. Om den nya skolan inledningsvis saknar attraktivitet kan den få en elevgrupp som har valt skolan i andra och tredje hand, vilket kan påverka elevernas motivation negativt.
Sammanfattning i några punkter:
Plus
§ En ny skola ger möjligheter att tänka nytt och ger ny kunskap och erfarenhet till kommunen (och eventuellt ett nytt innehåll).
§ Ett långsiktigt alternativ, bortom år 2020.
§ En ny skola kan minska söktrycket till Rudbeck – under förutsättning att den blir lika attraktiv.
§ Möjligheter att samarbeta med Rudbeck och som ett komplement med annan profil, andra program.
§ Kan vara ett alternativ till elever som behöver studera i småskalig miljö (kommunala aktivitetsansvaret).
Minus
§ Det kan bli förhållandevis höga kostnader, åtminstone initialt.
§ En administrativ apparat och andra resurser behöver skapas och ganska lång etableringsprocess.
§ Tar tid att bygga upp ett varumärke. Vill eleverna söka denna skola?
§ Ett relativ låg popularitet och sämre rykte för en ny skola kan spilla över och också drabba Rudbeck.
§ Det kan uppstå konkurrens om personal och resurser mellan de två skolorna. Risk för litet tjänsteunderlag (lärare).
3. Friskolor tar hand om ökningen
Ett tredje alternativ – som reducerar kommunens ekonomiska insats och risk – är att låta marknaden sköta den prognosticerade elevuppgången. Om fristående skolor kan fylla de kommande behoven, innebär det att elever från Sollentuna inte behöver pendla så långt till sin skola. En ökning av antalet friskolor kan också medföra att utbildningsutbudet breddas i kommunen, med en ökad valfrihet som resultat. Det kan också finnas vissa möjligheter för kommunen att i dialog med friskolorna lämna synpunkter och önskemål om deras utbud.
En fördel med friskolor är att de förhållandevis snabbt kan ställa om sin verksamhet efter aktuell efterfrågan. I regel är fristående skolor små, vilket kan gynna de elever som trivs och lär sig bäst i småskaliga miljöer. Det finns dock en risk i att fristående skolor, på grund av resursbrist, inte prioriterar att tillmötesgå elever i behov av särskilt stöd.
En annan risk är att det saknas intresse från kommersiella aktörer att etablera
verksamheter i Sollentuna kommun. Då tvingas en större andel Sollentunaelever pendla längre eftersom de inte får en studieplats på Rudbeck, som inte erbjuder alla nationella program. Det kan leda till besvikelse hos elever och föräldrar och innebära att förtroendet för skolan sjunker. De elever som kommer att antas till Rudbeck framöver kommer däremot ha bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen, eftersom
antagningspoängen sannolikt kommer att höjas i samband med ett större söktryck. Det kan skapa en skola med en hög motivationsgrad hos elever och personal.
En nackdel – i förhållande till att bedriva gymnasieutbildningen i egen regi – är att kommunens insyn i verksamheterna minskar. Detsamma gäller möjligheterna att påverka inriktning och utbud. Nya fristående aktörer, eller en expansion av befintliga friskolor, kan innebära att Rudbecks utbud delvis dupliceras och att det därmed uppstår en starkare konkurrenssituation, jämfört med idag. För Rudbecks vidkommande kan det innebära att skolan tvingas ta bort vissa program, som blir för små och kostnadskrävande.
En annan nackdel är att det är svårare att få till stånd ett samarbete och utbyte mellan aktörer med olika huvudmän. Att Rudbeck konkurrensutsätts kan också medföra positiva effekter – att den nuvarande gymnasieskolan ytterligare vässar sig verksamhet.
Sammanfattning i några punkter:
Plus
§ Att låta marknaden sköta den förväntade elevuppgången reducerar kommunens ekonomiska insats och risk.
§ En ökning av antalet friskolor kan medföra att utbildningsutbudet breddas i kommunen, med en ökad valfrihet som resultat.
§ Friskolor kan förhållandevis snabbt ställa om sin verksamhet efter aktuell efterfrågan.
§ I regel är friskolor små, vilket kan gynna de elever som trivs i småskalig miljö.
§ Rudbeck konkurrensutsätts vilket kan medföra positiva effekter.
Minus
§ En risk att fristående skolor inte prioriterar att tillmötesgå elever i behov av särskilt stöd, på grund av resursbrist.
§ En risk att det saknas intresse från kommersiella aktörer att etablera verksamheter i kommunen.
§ Kommunens insyn i verksamheterna minskar. Detsamma gäller att påverka inriktning och utbud.
§ Konkurrenssituation till Rudbeck.
§ Det kan vara svårare att få till stånd ett samarbete och utbyte mellan kommunen och aktörer med olika huvudmän.
4. Kommunen agerar inte aktivt
Detta tredje alternativ som redovisades ovan, dvs att låta markanden sköta den gymnasiala utbildningen, dvs. att kommunen inte agerar aktivt kan uppfattas som passivt agerade och möjligen skada Sollentunas rykte som aktör i gymnasieregionen.
Sammanfattning i några punkter:
Plus
§ Rudbeck har ett gott anseende och fungerar bra som det är. Söktrycket förväntas öka så platser fylls.
§ Studiemotiverade elever med höga betyg kommer till Rudbeck.
§ Rudbeck blir ännu mer attraktiv som arbetsplats.
§ Att kommunen inte agerar aktivt i ett tidigt skede utan avvaktar andra
kommuners/aktörers initiativ, medför att nya utbildningar kan anpassas efter en faktisk
situation och inte utifrån en bedömning av hur andra aktörer kommer att agera.
Minus
§ Att låta marknaden sköta den gymnasiala utbildningen, dvs att kommunen inte agerar aktivt, kan uppfattas som passivt agerande och möjligen skada Sollentunas rykte som aktör i gymnasieregionen.
§ Mindre andel Sollentunaelever får plats på Rudbeck (antagningspoängen höjs).
§ Få förstahandsval kan tillgodoses.
§ Besvikna Sollentunaelever och föräldrar.
§ Kan innebära merjobb med administration, t ex vägledning och att hitta skolor/platser till elever.
C. Planer hos övriga gymnasieanordnare i Sollentuna
För att få en bild av de fristående gymnasieskolornas beredskap och kapacitet har kontakt tagits med rektorerna för de fyra skolor som är etablerade i kommunen idag, det vill säga Consensum, Mikael Elias gymnasium, NTI och Yrkesgymnasiet.
Sammanfattningsvis har de fristående skolorna i Sollentuna i dag inga planer på att expandera för att kunna ta emot fler elever. Det finns utrymme för att ta emot fler elever och skulle söktrycket öka markant finns hos Yrkesplugget, NTI och MEG möjliget till att expandera i befintliga lokaler.
D. Grannkommunernas planer
Som en andra del i att besvara uppdraget om framtidens gymnasieskola har kontakt tagits med ett antal kommuner i Sollentunas närområde. Syftet har varit att inventera
kommunernas strategier och planer inför framtiden för att skapa plats för ett större antal gymnasiestuderande.
Tillfrågade kommuner har varit: Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby.
Sammanfattningsvis har de ovan nämnda kommunerna i dagsläget inga planer på att bygga ut eller bygga om befintliga kommunala skolor. Det är heller inte aktuellt att bygga ny skola i någon av kommunerna. I de flesta kommunerna finns kapacitet för att ta emot ytterligare elever under de kommande åren. De diskussioner som förs i kommunerna rör primärt kurs-/programutbud och skick på befintliga lokaler.
