LANDSKRONAS
MILJÖREDOVISNING
2019
INNEHÅLL
INLEDNING ... 3
MILJÖMÅLSARBETE ... 4
Hållbara transportsystem ... 3
Hållbara energisystem ...7
Varor och tjänster ... 8
Utbildning och information ... 8
KLIMATSMART STAD... 9
MILJÖTILLSTÅNDET ... 10
Luft ... 10
Vatten ... 15
Natur ... 18
Miljö och hälsa ...20
DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR ... 21
Foto framsida:
Fiske Saxån: Anders Ebefeldt/Studio-e.se Vattendrag Lill-Olas: Pelle Estborn Domherre: Anette Barr
Hilleshögsdalar: Wilma Rundblad
Foto baksida. Motionsspår Lill-Olas: Pelle Estborn
2
INLEDNING
I årets miljöredovisning behandlas det kommunala miljö målsarbetet och övervakningen av miljötillståndet i kommunen.
Landskrona stads miljömålsarbete styrs av kommu- nala policydokument medan miljöövervakningen, som fokuserar på miljö och hälsoaspekter, styrs av nationella lagkrav och kommunala beslut.
Åtgärderna som ska minska kommunens miljö- och klimatpåverkan berör transporter, energiproduktion och energianvändning. Naturvårdsarbetet fokuserar på övervakning, skydd och skötsel av kommunens natur- värden, både vad gäller flora och fauna.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – INLEDNING
MILJÖMÅLSARBETE
Landskrona stads nuvarande fyra huvudmiljömål sträcker sig över perioden 2012–2020. Dessa miljömål berör hållbara energisystem, hållbara transportsystem, utbildning och information samt varor och tjänster. Till varje miljömål finns det ett antal delmål och precise- ringar. Arbetet med att ta fram nya mål för kommunens miljöarbete pågår under 2020.
Status för miljömålen presenteras så här:
Gult: Målet delvist uppfyllt Grönt: Målet uppfyllt
Faunadepå vid Säbybäcken.
MILJÖMÅLSARBETE
HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM
MILJÖMÅL: UTSLÄPP FRÅN KOMMUNENS TRANSPORTARBETE SKA MINSKA.
NULÄGE
Arbetet med att införa hållbara transportsystem är en process som pågår kontinuerligt. Landskrona stad sat- sar på säkerhetsklassade miljöbilar och bilpooler som drivs med el eller grön gas. För tjänsteresor som base- ras på fossila bränslen, avsätter förvaltningarna numera 30 procent av resekostnaden till en klimatväxlingsfond som ska användas för åtgärder som minskar kommu- nens klimatpåverkan.
En negativ trend som håller i sig är de fortsatt höga koldioxidemissionerna från flygresor, speciellt lång- distansresor, samt den stora andelen körningar med privat bilar i tjänsten.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖMÅLSARBETE
TJÄNSTERESOR
Körsträckor för tjänsteresor med flyg, tåg och med egen bil i tjänst samt motsvarande koldioxid utsläpp under perioden 2016–2019.
Distanser för körningar med egen bil under 2019 i tjänst är något lägre än för resor med tåg och flyg och jämfört med 2018 har bilresorna minskat. Däremot har antalet flygkilometer varit den högsta sedan 2016. Koldioxidut- släppen är dock relativt höga för både flyg-och bilresor eftersom vi antar att dessa baseras på fossila bränslen.
Resor med tåg är de mest miljövänliga om man jämför lika körsträckor.
Foto: MOOB agency
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖMÅLSARBETE
FORDONSBRÄNSLEN
Av de, under 2019 upphandlade fordonsbränslen, räk- nas 60 procent som fossila och 40 procent som förny- bara bränslen.
Bränsle/drivmedel Volym eller
vikt OK-Q8 Bensin 95 biobensin (liter) 22 533 Diesel med låginblandning (liter) 135 757 OKQ8 GoEasy Diesel Bio+ Extra (liter) 12 217
HVO 100 (liter) 18 088
E85 (liter) 679
Naturgas (kg) 15
Biogas (kg) 45 911
El (kWh) 100 831
KOLLEKTIVTRAFIK
Stadsbussarna, som är batteridrivna, laddas med grön el. Under 2019 var antalet resor med stadsbussarna lägre än året innan och hamnade på samma nivå som 2013. Skånetrafiken kunde inte lämna någon tydlig förklaring till det minskade resandet. Eventuellt har trafikomläggningar, i samband med olika byggprojekt, påverkat resandet.
Antalet resor med stadsbussar i Landskrona för perio- den 1995–2019.
Distanser för flygresor 2018 och 2019, uppdelade i resor under och över 500 km.
Trots att kortare resor enligt Landskrona stads resepo- licy ska ske med tåg, var cirka en sjättedel av samtliga flygresor kortare än 500 km.
Beräknade körsträckor och koldioxidutsläpp för kör- ningar med egen bil i tjänst för perioden 2011–2019.
Foto: Perry Nordeng
Landskrona stationsområde
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖMÅLSARBETE
LADDINFRASTRUKTUR
Under de sista två åren har utbyggnaden av laddinfra- strukturen för laddning av elbilar ökat kraftig. Det finns cirka 30 publika laddplatser i kommunen. Kommunala laddplatser finns bland annat för omsorgsförvaltningens fordon på olika platser i kommunen, i stadshuset och hos räddningstjänsten. Även de kommunala bolagen tillhandahåller laddplatser för elbilar.
CYKELRESOR
Antalet cykelpassager mäts på två ställen i staden, vid stationen och vid Kasernplan. Antalet passager vid Ka- sernplan var mycket lägre än under tidigare år. Inga uppgifter från järnvägsstationen är tillgängliga på grund av att cykelbarometern varit ur drift i samband med ombyggnadsarbeten under en stor del av året. Det finns ingen förklaring till varför cykelpassager vid Kasernplan har minskat under 2019 jämfört med tidigare år.
Antalet passager vid cykelbarometrar vid stationen och Kasernplan under 2014–2019.
FORTSATT ARBETE
• Bilar som drivs med fossila bränslen ska succesivt bytas ut mot elbilar eller bilar som drivs med grön gas.
• Resepolicyn ska uppdateras och en högre efterlevnad ska eftersträvas gällande att:
- Andelen flygresor ska minska till förmån för miljövänligare resesätt.
- Resor i tjänsten med privatbil ska minska och i ökad utsträckning ersättas med fordon ur bilpoolen (cykel eller bil) alternativt kollektivtrafik.
- Kommunanställda ska uppmanas att i ökad ut- sträckning gå eller cykla mellan arbetsplatsen och hemmet och i samband med kortare tjänsteresor inom tätorten.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖMÅLSARBETE
HÅLLBARA ENERGISYSTEM
MILJÖMÅL: KOMMUNENS VERKSAMHETER SKA VARA FOSSILFRIA (SPILLVÄRME RÄKNAS SOM FOSSILFRI).
NULÄGE
Landskrona stads energiproduktion är nästan helt fossilfri och elen som kommunen upphandlar är vind- kraftbaserad.
PRODUKTION AV VÄRME OCH EL, LANDSKRONA ENERGI
Från ett tidigare oljeberoende är energiproduktionen numera nästintill fossilfri. Utöver PPT (plast, papper, trä och flis) används biogas och spillvärme för energipro- duktionen. Jämfört med år 2000 utgör andelen spillvär- me i energiproduktionen dock endast en tredjedel.
Bränslen och energiproduktion till fjärrvärmenätet under perioden 1981-2019 i kraftvärmeverken.
UPPHANDLAD OCH PRODUCERAD EL
Elen som upphandlas av Landskrona stad är baserad på vindkraft. En ny upphandling pågår. Utöver varmvatten till fjärrvärmenätet, producerar Landskrona Energi AB el. Bränslet i Energiknuten består av en pappers/trä/
plast-mix som vid behov blandas upp med biobränslet flis. På grund av driftstörningar under 2019 var elpro- duktionen lägre än året innan.
Landskrona energi, elproduktion 2012–2019.
ENERGIFÖRBRUKNING, LANDSKRONA STAD
Energiförbrukning av fjärrvärme och el av Landskrona stad under 2019.
FRAMTIDA ARBETE
Energiproduktionen är redan hållbar, därmed bör fokus i det framtida miljöarbetet ligga på energibesparings- åtgärder (se även Klimatsmart stad).
Kontrollrummet på Energiknuten
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖMÅLSARBETE
VAROR OCH TJÄNSTER
MILJÖMÅL: EKOLOGISKT PRODUCERADE LIVSMEDEL SKA UTGÖRA MINST 50 PROCENT AV BUDGETEN FÖR LIVSMEDELSINKÖP.
NULÄGE
Även under 2019 ökade andelen ekologiska livsmedel jämfört med året innan. Sedan 2010 har ökningen näs- tan varit linjär. Miljömålet 50 procent till år 2020 kom- mer dock inte att hinna uppnås.
Andelen ekologiska livsmedel av den totala budgeten för perioden 1999–2019.
UTBILDNING OCH INFORMATION
MILJÖMÅL: PERSONAL OCH FÖRTROENDE
VALDA SKA HA KOMPETENS INOM MILJÖ
OMRÅDET.
NULÄGE
Utbildningsmaterialet för miljöutbildningen och miljö- ledningssystemet finns tillgängligt på intranätet för nedladdning. Utbildning i miljökunskap genomförs inom respektive förvaltning löpande.
FRAMTIDA ARBETE
• Utbildning av personal i miljökunskap fortsätter.
• Nämnder utbildas i miljökunskap.
Foto: Vivien Yue, Studio-e
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – KLIMATSMART STAD
NULÄGE
Diagrammet nedanför beskriver statusen för samtliga åt- gärder vid verksamhetsåret 2019 års slut.
Status för åtgärder i handlingsplanen, totalt 2019.
Flera åtgärder har genomförts eller delvis genomförts under verksamhetsåret. Några exempel är:
• Staden har upphandlat ett nytt elektroniskt fordons- system som möjliggör en effektiv insamling av körupp- gifter.
• Delningspooler finns nu på Ljuspunkten och i stadshu- set, med cyklar, elcyklar, elmopeder och personbilar i utbudet.
• 45 laddpunkter för tjänstefordon har etablerats och planering för vidare etablering pågår.
• Staden har medverkat i det regionala initiativet ”Fos- silbränslefritt Skåne” samt signerat uppropet ”Fossil- fritt Sverige”.
• Förändringar har gjorts i klimatväxlingsfonden, vil- ket innebär att resor i tjänst som baseras på fossila bränslen medför en 30 procent högre kostnad mot tidigare 4 procent. Inkomna medel till fonden ska användas för att delfinansiera klimatinvesteringar inom kommunen.
• Vid nybyggnation projekterar och bygger staden en- ligt Miljöbyggnad Silver, vilket omfattar kravet på minienergihus. Solceller installeras vid nyproduk-
tion, där så anses lämpligt. Under verksamhetsåret har det installerats 50 kW på Glumslövs förskola.
• Tankning av HVO på räddningstjänstens tunga ut- ryckningsfordon har under verksamhetsåret ökat till 93 procent.
FORTSATT ARBETE
Följande åtgärder föreslås prioriteras framöver:
• Ta fram en solcellsplan för kommunens fastigheter.
Planen bör inkludera en kartläggning av vilka fastig- heter som har bäst potential ur ett effektperspektiv, renoveringstakt av tak samt potentiella investerings- kostnader. Detta för att möjliggöra investeringar på rätt ställe för god ekonomisk hushållning.
• Utse ansvariga för uppdateringen av stadens ener- giplan och säkerställa genomförande.
• Färdigställa uppdateringar av centrala policydoku- ment för att styra mot mer miljö-och klimatsmarta lösningar i staden.
• Utreda hur bolagen inkluderas i stadens gemensam- ma policy- och åtgärdsarbete.
• Fortsatt analys över vilka åtgärder som kan bli ak- tuella för att ytterligare förbättra arbetet med miljö- hänsyn i upphandlingen.
• Integrera handlingsplanen för Klimatsmart stad i arbetet med uppdatering av det kommunala miljö- målsarbetet.
KLIMATSMART STAD
Staden har behov av att arbeta med fler åtgärder än de som täcks in under de lokala miljömålen. För att skapa ett samlat grepp om klimatarbetet beslutades därför 2018 en handlingsplan för ”Klimatsmart stad”. Handlingspla- nen kommer i sin tur att bli en integrerad del i det kommunala miljömålsarbetet som ska uppdateras under 2020.
Åtgärder inom handlingsplanen valdes ut med hänsyn till väsentlighet och kommunens möjlighet att påverka.
Ansvar för genomförandet av åtgärderna fördelades ut till respektive förvaltning och/eller bolag. Handlingspla- nen sträcker sig mellan 2019–2022 och inkluderar totalt 31 åtgärder inom sex områden. De olika områdena är;
transporter, policy och övergripande arbete, upphandling, energianvändning, avfall och Sveriges klimatsmartaste räddningstjänst.
Foto: Enercon
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
LUFT
Metallhaltigt stoff från industrier och avgaser från for- donstrafik belastar luften i Landskrona tätort. Medan lokala utsläppskällor har huvudsakligen en lokal påver- kan, finns det alltid en bakgrundsbelastning från natio- nella och internationella utsläppskällor.
Eftersom metaller har väl dokumenterade negativa miljö- och hälsoeffekter, övervakas belastningssituatio- nen med hjälp av olika miljöundersökningar. Spridningen av metaller via luften beror på flera faktorer som till exem- pel utsläppspunktens höjd, ämnets rörlighet, partikelstor- lek samt rådande vindriktning och vindstyrka med mera.
I Landskrona utförs mätning av metallupptagning i gräs och grönsaker, metaller i fallande stoft, samt över- vakning av kväve- och svaveloxider, bensen, ozon och par- tiklar (PM10) i luften.
TILLSTÅND
Många luftföroreningar i Landskronaluften har minskat under de senaste tjugo åren medan andra är relativt oför- ändrade. Man måste skilja mellan lokala luftföroreningar och luftföreningar som transporteras långa vägar eller en kombination därav.
Kväve- och svaveloxider
Kväve- och svaveloxider har minskat sedan år 2000. Tyd- ligast är minskningen av svaveloxider som sedan 2003 uppvisar en linjär minskning. Under hela mätperioden har båda ämnen legat under miljökvalitetsnormerna.
Årsmedelvärden av svavel- och kväveoxider i Lands- kronaluften 1990–2019 samt miljökvalitets normerna för ämnena.
MILJÖTILLSTÅNDET
Ozon
Årliga ozonmedelvärden i luften har sedan 1994 legat relativt stabilt vid 60 µg/m3, så även under 2019.
Miljö kvalitetsnormen för ozon till skydd för människors hälsa är 120 µg som 8 timmars medelvärde.
Bensen
Sedan man började redovisa årsmedelvärden för bensen år 2005, har bensenhalter mellan 2005–2011 legat vid 1 µg/m3. Från och med år 2012 har halterna sjunkit stadigt till omkring 0,6 µg/m3 år 2019. Mätningar från tidigare perioder uppvisade betydligt högre halter. En viktig orsak till sjunkande halter är med all säkerhet minskade bensenhalter i bensin. Med början 1997, har bensenhalter gradvis reducerats från 5 procent till maxi- malt 1 procent år 2000.
Årsmedelvärden för bensen i Landskronaluften för perioden 2005–2019.
Foto: MOOB agency
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
Partiklar, PM10
För nästan samtliga miljökvalitetsnormer finns det en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärde- ringströskel (NUT 20µg/m3 för PM10). Under de sista tre åren har årsmedelvärdena legat strax under NUT.
Trenden för hela perioden är svagt sjunkande.
Årsmedelvärden av PM10 i gaturum för perioden 2005–2019.
Metaller i fallande stoft
Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar av metaller i fallande stoft utförts i Landskrona med syfte att över- vaka miljöbelastningen och spridningen. Provtagning av fallande stoft utfördes sex gånger under 60-dagars perioder vid sex olika mätstationer, Hilleshög, Vallgår- den, Gasverksgatan, Södra Kajgatan, Fartygsgatan, och Profilgatan (sedan 2016). Proverna analyseras med avseende på sju olika metaller (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt den totala stoft- mängden. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av fram- förallt höga halter av bly och zink jämfört med andra städer i Sverige.
Provtagningsplatser för fallande stoft.
För att kunna bedöma belastningssituationen med oli- ka metaller, jämförs nedfallet i Landskrona med en, av lokala utsläpp relativt opåverkad referensstation på Sö- deråsen. Denna referensstation representerar även bak- grundsbelastningen i Skåne.
Det finns en tydlig koncentrationsgradient av metall- depositionen i Landskrona, där metallhalter avtar med ökat avstånd från industriområdet. Detta indikerar att det rör sig främst om en lokal belastning. Jämfört med bakgrundsbelastningen är halterna av samtliga metaller i Landskrona förhöjda. Jämfört med mätningar från åttiotalet har dock belastningen minskat och under de senaste åren varit relativt oförändrat.
Gradient av olika metaller i fallande stoft mellan Far- tygsgatan och Hilleshög under 2019.
Figuren visar antalet gånger (baserad på årsdeposi- tion) där halter av olika metaller vid Fartygsgatan är förhöjda jämfört med Hilleshög.
Diagrammet visar antalet gånger som depositionen av olika metaller vid Fartygsgatan och Hilleshög översti- ger nedfallet på Söderåsen under 2019.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 –MILJÖTILLSTÅNDET
Metaller i gräs
De högsta koncentrationerna av metallerna i gräs upp- mättes från provtagningsplatserna omkring industri- området. Flera metaller minskar med ökat avstånd från industriområdet.
Två metaller som igen uppvisar relativt höga halter i gräs under 2019 är zink, som är lättrörligt och bly som deponeras med kortare avstånd till utsläppskällan. Bly har uppmätt flera toppar sedan mätperiodens start och kan variera år från år. Medan bly visar en tydlig nedgång sedan 2009, förblir zinkhalterna relativt höga och upp- visar kraftiga variationer. För gräsundersökningen finns ingen referensstation som kan anses vara opåverkad av lokala utsläpp.
För zink kan man anta att det finns flera utsläppskäl- lor i Landskrona, dessutom är bakgrundsbelastningen i Skåne relativ hög, vilket bekräftas även från mätning- ar från Söderåsen som kan anses vara representativ för bakgrundsbelastningen av metaller i Skåne.
Även kopparhalter är högre än krom, nickel och kad- mium som ligger i det lägre koncentrationsområdet.
Kadmium flukturerar inte mycket från år till år.
Metallhalter i gräs som summa av samtliga mät- platser under perioden 1991–2019.
Förhållandet mellan metallhalter i gräs vid Sliperi gatan på industriområdet och Hilleshög. Bly och krom uppvi- sar de högsta halterna vid Sliperigatan relativt Hilles- hög. Resterande metaller uppvisar mindre skillnader.
Gräsodling för bestämning av metallnedfall
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
Bly i sallat och grönkål
Blyhalter i sallat och grönkål har varierat på vissa plats- er under de senaste fem åren. EU har gemensamma gränsvärden för bly i kålgrönsaker och bladgrönsaker som är 0,3 mg/kg friskvikt. Den högsta blyhalten i sallat 2019 uppmättes vid Tegelbruksgatan och Larvi. För grönkål uppmättes den högsta blyhalten vid Gränsgatan/Algatan, närmast industriområdet. 2019 överskred två grönkåls- prov och ett sallatsprov gränsvärdet.
Mätserien från 1981-2019 visar som tidigare år ett samband mellan blyhalter i grönsaker och odlings- platsen, det vill säga generellt högre blyhalt i sallat och grönkål ju närmre industriområdet.
Jämför man bly i fallande stoft från Söderåsen och Landskrona, blir det tydligt att blyhalterna i Landskrona tätort generellt är förhöjda.
Årsmedelvärden av bly i sallat och grönkål på de olika provtagningsplatserna 1981–2019 samt gränsvärdet 0,3 mg/kg friskvikt.
Foto: Barmalini/Adobestock
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
Provpunkter, halter och datum där gränsvärden för bly i sallat har överskridits.
Provpunkter, halter och datum där gränsvärden för bly i grönkål har överskridits.
FORTSATT ARBETE
• Rekommendationen att inte äta grönkål och sallat som odlats i centrala Landskrona (söder om Löparga- tan-Ringvägen-Österleden) kvarstår även 2020. Utan- för tätorten är värdena så pass låga att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs.
• Vissa miljöstörande industrier i Landskrona står för en stor del av vissa luftföroreningar. Eftersom tillstånd och tillsyn av dessa verksamheter utförs av andra myn- digheter, kan kommunen endast påverka dessa verk- samheter i begränsad omfattning.
• Det krävs en fortsatt miljöövervakning av luftkvali- teteten för att kunna vidta åtgärder om gränsvärden överskrids. Vid en utvärdering av miljöövervakningen har det beslutats att mätningarna i gräs inte ska göras under 2020.
• Ytterligare trafikåtgärder i tätorten, som kan bidra till att reducera luftföroreningar som kväve- och svavelox- ider, ozon och partiklar, bör utredas.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
VATTENKONTROLL I ÖRESUND
Miljötillståndet i Öresund övervakas bland annat ge- nom ett kontrollprogram i Öresunds vattenvårdsför- bunds (ÖVF) regi samt med hjälp av miljöförvaltning- ens mätsond som ligger på 30 meters djup utanför Ven.
Mätsonden registrerar ström, temperatur, salthalt och syrehalt året om. Utöver de årliga mätningarna kan till- fälliga provtagningar ske vid behov, till exempel mät- ningar av metallhalter i musslor, vilka initieras av kom- munen, företag eller staten.
TILLSTÅND
Under de senaste åren uppmättes, med sondens hjälp, kritiska syrgashalter huvudsakligen under senhösten.
Denna återkommande syrebrist i Öresunds djupare de- lar kan periodvis ha slagit ut bottenfaunan. Under delar av 2019 verkade syrehalter inte ha understigit kritiska värden för bottenfaunan, eftersom en rik och levande fauna hade etablerat sig på instrumentet vid upptagning av sonden. Dessvärre påverkade påväxten även mätin- strumentet och det finns därför inte tillförlitliga data för hela 2019.
Den beväxta mätsonden efter upptagningen. Detalj- bilden visar en äggsamling av nätsnäckan som hade lagts på sonden.
VATTEN
FORTSATT ARBETE
Tillståndet i Öresund beror på många omvärldsfaktorer, genom en belastning från både landytor och vatten från Östersjön och Kattegatt. Kommunala åtgärder som kan förbättra tillståndet i kommunens kustvattenområden är ett fortsatt arbete med en hållbar dagvattenhante- ring, tillsyn på verksamheter med utsläpp till vatten, åtgärder på land som minskar närsaltbelastningen samt fortsatt miljöövervakning.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
BADVATTENKVALITET
Under badsäsongen kontrolleras badvattenkvaliteten på kommunens badplatser. För alla EU-badplatser krävs det ett visst antal godkända prov per badsäsong.
Badvattnets kvalitet bedöms framförallt av antal och typ av tarmbakterier som finns i provet. Dålig vattenkvali- tet uppstår ofta efter kraftiga regn. Det är också möjligt att förorenat vatten kan föras till badplatserna vid vissa vind- och strömriktningar.
Årsnederbörden i Landskrona uppgick till cirka 600 millimeter under 2019 vilket ligger något över genom- snittsvärdet för perioden 1961–1990. Kraftiga skyfall (>30 mm/dygn) inträffade den 7 juli och 11 oktober.
TILLSTÅND
Badvattenkvaliteteten i Landskrona är god och har, med få undantag varit så under hela mätperioden. I årets badvattenprovtagning var 2 procent av samtliga prov otjänliga, 7 procent tjänliga med anmärkning och 91 procent tjänliga. Den höga frekvensen av tjänliga prov visar att badvattenkvaliteten längs Landskronas strän- der har varit god.
Mikrobiologisk bedömning av badvattenkvaliteten från samtliga badplatser i Landskrona, under perio- den 1989 till 2019.
FORTSATT ARBETE
• Inga ytterligare åtgärder avseende badvattenkvalite- ten behövs i dagsläget, eftersom badvattenkvalitete- ten på kommunens badplatser är god.
• Skulle problem med otjänligt badvatten uppstå, ska miljöförvaltningen ha fortsatt beredskap att kunna begränsa bad eller stänga badplatserna. Vid vissa all- männa problem, som till exempel höga halter cyano- bakterier, kan det vara befogat att stänga badplatserna.
• Om återkommande problem, som antas bero på en lokal påverkan skulle uppstå, ska det göras en utvär- dering och lämpliga åtgärder vidtas.
Provtagning av badvatten.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
VATTENKONTROLL I VATTENDRAG
Inom kommunens gränser finns två avrinningsområden som övervakas kontinuerligt, dessa är Råån och Sax- ån-Braån. Inom vattenförvaltningen används miljökva- litetsnormer (MKN vatten) som ställer krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen av olika ytvatten beskriver den befintliga vattenkvaliteten medan miljökvalitetsnormen beskriver vattenkvaliteten som ska uppnås och vid en viss tidpunkt.
Varje år utförs ett samordnat recipientkontrollpro- gram i Saxån-Braån samt i Råån som finansieras av de kommuner som ingår i avrinningsområdet. I kontroll- programmet mäter man bland annat kväve, fosfor, sy- restillstånd, grumlighet, metaller och bottenfauna vilket ger en bild av åarnas tillstånd och vattenkvalitet.
TILLSTÅND
Mätningarna för 2019 visar på ett liknande resultat som tidigare år. Ingen av vattenförekomsterna inom avrin- ningsområdena uppnår miljökvalitetsnormen (MKN) och tillståndet ’god status’.
Statusklassning av vattendragen i Råån och Sax- ån-Braåns avrinningsområde samt för Öresund.
Orange står för otillfredsställande status och gul för måttlig status. Ingen av åarna uppnår god status som symboliseras med grönt.
Både fosfor- och kvävehalter har minskat kraftigt sedan mätningarna påbörjades även om nivåerna är fortsatt för höga. Under de senaste åren har det dock funnits en tendens till ökande halter. Anledningen till ökningen är ännu okänd och vidare mätningar behövs för att se om trenden är bestående eller bara tillfällig. Under 2019 transporterades totalt 11 ton fosfor, 1 400 ton kväve och 639 ton TOC (total organic carbon) från Saxån-Braån till Öresund.
Utveckling av fosfor- och kvävehalterna 1980–2019.
Sett över hela tidsperioden har det skett en minskning av halterna men de senaste tio åren går det att se ett trendbrott där halterna återigen ökar.
FORTSATT ARBETE
Det krävs stora insatser för att nå miljökvalitetsnor- merna för vatten. Dels behöver kommunen fortsatt ar- beta med de åtgärder som finns i vattenmyndighetens åtgärdsprogram och som handlar om tillsyn av miljö- farliga verksamheter, beakta miljökvalitetsnormerna i översikts- och detaljplaner samt upprätta planer för hantering av dagvatten och VA. Dessutom krävs fysiska åtgärder i landskapet för att begränsa spridningen av föroreningar och näringsämnen.
Med särskilda medel från Havs- och vattenmyn- digheten (HaV) har en åtgärdssamordnare anställts i Saxån-Braåns vattenråd under två års tid. Även i Rååns vattenråd har en samordnare kunnat anställas på halvtid.
Samordnarna arbetar med att i dialog med markägar- na få till nya våtmarksanläggningar och restaurering av vattendrag för att öka möjligheterna att uppnå miljökvali- tetsnormerna för vatten. Syftet med åtgärderna är främst näringsreduktion men ger även andra positiva effekter som flödesutjämning och ökad biologisk mångfald.
Signalkräfta i Säbybäcken.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
NATUR
RÅKINVENTERING
Råkan är en omtvistad fågel som genererar en del kla- gomål under häckningssäsongen. Råkan är ett naturligt inslag i Skåne och har funnits i stort antal under lång tid. Den minskade dock kraftigt under 1950–1960-talet på grund av betat utsäde och förföljelse. Ökningen som kunnat ses därefter är snarare att betrakta som en åter- hämtning från väldigt låga nivåer.
TILLSTÅND
Sedan 2001 har råkbeståndet i Landskrona inventerats.
Efter 2008 går det att se en kontinuerlig minskning i Landskronaområdet och efter 2013 även i Annelöv.
Orsaken till nedgången kan eventuellt sättas i samband med habitatförluster.
Antalet råkar i Landskrona kommun mellan 2001 och 2019.
FORTSATT ARBETE
Inventeringen ger bra underlag för att bedöma behovet av eventuella åtgärder. Eftersom populationen minskar utför staden ingen kontinuerlig jakt under jaktsäsong.
Råkan är fredad under häckningen mellan den 1 mars och 1 augusti och skyddsjakt beviljas väldigt restriktivt.
Fastighetsägare kan själv vidta förebyggande insatser om råkorna upplevs som ett problem. Det kan till exempel innebära bättre sophantering, färre kortklippta gräsmatt- or, utgallring av kronor eller i sista hand fällning av träd.
Foto: Pelle Estborn
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖTILLSTÅNDET
VINTERFÅGELRÄKNING
Svensk fågeltaxering syftar till att följa hur de svenska fåglarnas antal förändras över tid. Det finns flera oli- ka inventeringstillfällen som sker över hela landet och i Landskrona är det framförallt vinterfågelräkningen som genomförs. Vinterfågelräkningen utförs med punkttaxe- ringsmetoden. I denna sker alla räkningar av fåglarna från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt.
Punkterna förläggs längs en förbestämd rutt.
TILLSTÅND
Fåglarna påverkas, direkt eller indirekt, av många fakto- rer som klimatförändringar, urbanisering, habitatförlust, miljögifter med mera. På vilket sätt de påverkas skiljer sig åt mellan olika arter och det kan vara stora variationer mellan åren. Inventeringen som sker i Landskrona blir en del av den nationella statistiken för att kunna se trender i den svenska fågelpopulationen. Den nationella statistiken används bland annat som indikatorer för olika nationella miljömål och är även en del av den europeiska uppfölj- ningen.
Vid en nationell analys av de senaste tio årens inven- teringar går det att se att sammanlagt för 204 arter är det en signifikant ökning för 19 procent av arterna och en signifikant minskning för 15 procent av arterna. Övri- ga är statistiskt sett stabila. Den genomsnittliga trenden för alla arter under 10-års perioden är en ökning med 0,09 procent per år. För specifika indikatorarter för mil- jömålen är det dock fler minskningar än ökningar och generellt går det att se en trend att arter med varma ut- bredningsområden ökat på bekostnad av arter med kalla
utbredningsområden. Mer ingående statistik om fåglar- nas populationsutveckling går att läsa i ”Övervakning av fåglars populationsutveckling” årsrapport för 2019.
Antalet fåglar och fågelarter under vinterfågelräk- ningen 2018/2019.
FORTSATT ARBETE
En fortsatt övervakning är viktig då den ingår i den natio- nella statistiken som visar på förändringar i ett större sammanhang. Fåglarna påverkas av många olika fak- torer, en del som kommunen inte själv styr över, men genom att bevara naturområden och arbeta aktivt med naturvårdsinsatser på kommunens marker, minska klimatpåverkan med mera så förbättras även förutsätt- ningarna för många fågelarter.
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – MILJÖ OCH HÄLSA
TILLSTÅND
Undersökningen visar att blyhalten i blod hos barnen sjunkit sedan 1978, både i Landskrona och Trelleborg.
I Trelleborg slutade mätningarna dock redan 2005. I Landskrona var blyhalterna 2018 och 2019 på sin läg- sta nivå och det verkar som om halterna planar ut. Idag ligger halterna i nivå med södra Sverige. Orsaken till minskningen beror på flera faktorer, som till exempel förbud mot bly i motorbensin, minskade utsläpp av bly från industrier och en minskad användning av hushålls- kärl med blyglasyr.
Blyhalter i blod (B-Pb, geometriska medelvärden) hos sammanlagt 4271 barn i Landskrona under perioden 1978–2019
MILJÖ OCH HÄLSA
Mot bakgrund av en relativt stor blybelastning i Landskrona har Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universi- tetssjukhuset i Lund sedan 1978 undersökt halten av bly i blod hos barn från Landskrona respektive Trelleborgs kommuner.
FORTSATT ARBETE
Halter av bly i blod hos barn har sjunkit till bakgrunds- nivåer för södra Sverige. Även om blyhalten i blod hos barn har minskat är det viktigt att fortsatt följa utveck- lingen om resultat från luftövervakningssystem ger anledning till att misstänka ökad belastning.
Foto: Pelle Estborn
Foto: Viarps kör- och ridklubb Foto: Viarps kör- och ridklubb
LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2019 – DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR
Biologisk mångfald. Biologisk mångfald är ett sam- lingsbegrepp som omfattar variationen mellan och inom olika arter, i alla jordens livsmiljöer. Hög biologisk mång- fald säkerställer stabila ekosystem och ger bland annat ökat skydd för skördar, garanterar pollinering av växter, ger en god produktion i haven och bidrar till ett stabilt klimat.
Faktor (gräs). Den totala halten av en metall i gräs från en provtagningsplats delat med motsvarande halt från en annan provtagningsplats.
Flödesutjämning. Våtmarker har en flödesutjämnande funktion (stor reglervolym) under perioder där vattenflö- det i vattendragen varierar kraftigt.
Friskvikt. (engelska fresh weight) Massan hos ett biolo- giskt objekt, till exempel ett blad, inklusive massan av det naturliga vatteninnehållet.
ICP AES (optisk emissionspektrometri). ICP-AES är optisk emissionspektrometri med induktivt kopplad plasma. Plasman bildas av argongas som flödar genom ett radiofrekvensfält och då hålls i ett delvis joniserat till- stånd, det vill säga gasen innehåller elektriskt laddade partiklar. Gasen når då en mycket hög temperatur, upp till cirka 10 000°C. Vid denna höga temperatur avger de flesta grundämnen ljus av karaktäristiska våglängder, som kan mätas och användas för haltbestämning.
Det prov som skall analyseras leds in i plasman i form av en aerosol av fina vätskedroppar. Ljuset från de olika grundämnena uppdelas i skilda våglängder med hjälp av ett gitter och uppfångas av ljuskänsliga detektorer. På detta sätt fås en samtidig bestämning av upp till ett 40-tal grundämnen. ICP-AES är alltså en multielementteknik. I känslighet motsvarar ICP-AES i stort sett atomabsorption med flamma, det vill säga detektionsgränserna ligger typ- iskt på nivån µg/l i vattenlösning.
Habitat. En miljö där en viss växt- eller djurart kan leva.
KEMISKA TECKEN
Cd – kadmium Cr – krom Cu – koppar Ni – nickel Pb – bly Zn – zink
DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR
Mikrogram. Mikrogram är en SI-enhet som motsvarar 10-6 gram, alltså ett miljondels gram. SI-symbolen för mikrogram är µg.
Miljökvalitetsnorm. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten när man fastställer en miljö- kvalitetsnorm är kunskap om miljö- och hälsopåverkan av människa och natur utan hänsyn till ekonomiska el- ler tekniska aspekter. Normen ska avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötill- ståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
Milligram. Milligram är en SI-enhet som motsvarar 10-3 gram, alltså ett tusendels gram. SI-symbolen för milligram är mg.
Population. Inom biologin avser ordet population en grupp individer av en art (växter och djur) som finns inom ett visst område vid en viss tid.
Torrsubstans. Massan av torrsubstansen i ett analys- prov eller en organism, förkortas ts.
