• No results found

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bedömning av skriftlig

färdighet inom utbildning i svenska för invandrare

svenska för invandrare

Symposium 2012

Stockholms universitet 4-5 oktober Helén Lindholm och Mikael Olofsson Institutionen för språkdidaktik

(2)

Utbildning i svenska för invandrare

Ny kursplan fr.o.m. 1 juli 2012

”Harmonisering” med andra skolformers

”Harmonisering” med andra skolformers styrdokument.

Kunskapskrav

Betyg från (F)E till A

(3)

Betygskriterier Kunskapskrav

A B VG

G EUM

B

C

D

E

F

(4)

Sfi i relation till den gemensamma europeiska referensramen

Användare på nybörjarnivå Självständig användare Avancerad användare

A1 A2 B1 B2 C1 C2

Sfi D Sfi C

Sfi B

Sfi A

(5)

Progression i kunskapskraven

med fokus på skriftlig färdighet

(6)

Progression mellan kurserna A-D

I huvudsak vad och var:

vad man ska kunna göra, dvs. vad man ska vad man ska kunna göra, dvs. vad man ska kunna skriva,

i vilka kontexter/sammanhang

(7)

Vad och Var

Kurs A: Eleven kan hantera några vardagsnära situationer, där skrift förekommer.

Kurs B : Eleven kan för hand och på dator skriva några enkla texter för att kommunicera i vanliga situationer i vardagslivet.

Kurs C : Eleven kan skriva enkla texter, med viss

Kurs C : Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att

kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.

Kurs D: Eleven kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att

kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.

(8)

Forts. Vad/Hur (Betyg E)

Eleven…

Kurs A: skriver sin namnteckning och bidrar till att fylla i personliga uppgifter så att de passar in i enkla, vanligt förkommande formulär.

Kurs B: skriver enkla och begripliga korta meddelanden,

hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser.

hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser.

Kurs C: skriver sammanhängande och begripliga texter om erfarenheter, intryck och åsikter samt faktaorienterade och andra formella texter om bekanta ämnen.

Kurs D: skriver med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande texter om bekanta ämnen.

(9)

Progression inom kurserna

Hur/På vilket sätt, dvs. hur väl man visar sin skriftliga förmåga.

skriftliga förmåga.

(10)

Hur/På vilket sätt

OBS! Samma för kurs B, C och D:

Betyg A: Eleven skapar väl fungerande sammanhang/struktur.

Betyg C: Eleven skapar relativt väl fungerande Betyg C: Eleven skapar relativt väl fungerande

sammanhang/struktur.

Betyg E: Eleven skapar i huvudsak fungerande sammanhang/struktur.

(11)

Forts. Hur/På vilket sätt

OBS! Gäller för kurs (C) och D:

Betyg A: Eleven /…/ visar (prov på) god variation i ordförråd och meningsbyggnad

Betyg C: Eleven /…/ visar (prov på) förhållandevis god Betyg C: Eleven /…/ visar (prov på) förhållandevis god

variation i ordförråd och meningsbyggnad

Betyg E: Eleven /…/ visar (prov på) viss variation i ordförråd och meningsbyggnad

(12)

Bedömning av skriftlig färdighet

utifrån nationella slutprovet

(13)

Lärarinformation

fr.o.m. Nationellt slutprov 1, 2012

Ur innehållet:

Utgångspunkter för

Utgångspunkter för provkonstruktionen

Språksyn och språkförmåga

Komponenter i kommunikativ språkförmåga

(14)

Beskrivning av kommunikativ språkförmåga, tidigare prov

(fritt efter Bachman & Palmer 1996)

(15)

Bedömningsprotokoll, nationella prov t.o.m. vt 2012

(16)

SOCIOKULTURELL KOMPETENS

TEXTKOMPETENS

Beskrivning av kommunikativ språkförmåga, prov 1 2012 (fritt efter Celce-Murcia 2008)

S

LINGVISTISK

KOMPETENS

TEXTKOMPETENS

(17)

GLOBAL BEDÖMNING E C A

- Syfte/genre

- Innehåll och omfång - Begriplighet

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

ANALYTISK BEDÖMNING

- Textstruktur -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Bedömningsmatris Skriva, kurs C

- Språklig variation och säkerhet

-xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

-Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

- Skriftspråksnormer -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx -xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

SAMMANVÄGD BEDÖMNING E D C B A

(18)

GLOBAL BEDÖMNING

Syfte/genre

Innehåll och omfång

Innehåll och omfång

Begriplighet

(19)

ANALYTISK BEDÖMNING

Textstruktur

 Texten har en för syftet i huvudsak fungerande struktur.

 Textbindningen är enkel och sker med hjälp av de vanligaste sambandsorden.

Ex. och, men, sedan, som , därför att…

Ex. och, men, sedan, som , därför att…

 Nödvändiga referenser till tid, person och plats görs och fungerar i huvudsak.

Ex. Malmö –det – den stora och fina plats – där;

min lägenhet – köket;

Jag ska berätta om min födelsedag. Den dagen är speciell för mig.

(20)

Språklig variation och säkerhet

 ”…till viss del anpassat till syfte och mottagare”

Hej! Jag är en kille som heter…

Hej! Jag är en kille som heter…

Jag tycker du har fel.

Jag håller inte med dig.

(21)

Språklig variation och säkerhet, forts.

 ”… visar prov på viss variation och viss precision i ordval”

precision i ordval”

Klippa gräs i gården

Han har skicklighet att laga god mat

att envisa studenter (i st f ”undervisa”)

(22)

Språklig variation och säkerhet, forts.

 ”… i huvudsak grundläggande grammatiska

strukturer men visar även prov på mer avancerade strukturer men visar även prov på mer avancerade grammatiska strukturer”

meningsbyggnad/satsbyggnad

tempusböjning

bestämdhet

kongruens

(23)

Skriftspråksnormer

 Testtagaren följer i huvudsak relevanta

skriftspråksnormer och behärskar grundläggande skriftspråksnormer och behärskar grundläggande stavningsregler.

 Avvikelser är i allmänhet inte störande för begripligheten.

(24)

GLOBAL BEDÖMNING E Syfte och genre

Innehåll och omfång

 Texten är en fungerande berättande och beskrivande text med viss anpassning till situation och mottagare.

 Testtagaren berättar om en viktig dag i sitt liv

Bikupa (2 minuter):

Begriplighet

 Testtagaren berättar om en viktig dag i sitt liv och redogör för varför den är speciell.

 Texten är sammanhängande och begriplig.

(25)

Bikupa (10 minuter):

Analytisk bedömning

Textstruktur

Språklig variation och säkerhet Skriftspråksnormer

Sammanvägd bedömning

(26)

Bedömning i sfi

”Utgångspunkt för bedömningen ska vara elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i

olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv”

(….)

”Läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens

”Läraren måste göra en helhetsbedömning av elevens

språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt. Den språkliga korrektheten ska relateras till den innehållsliga och språkliga komplexiteten.”

References

Related documents

Skolutbildning bör kunna kompletteras med intern eller extern vidare- utbildning med motsvarande innehåll.. Fotnot: I Sverige ges mätningsteknisk utbildning av varierande längd

 Gör diagrammen så att läsaren snabbt kan sätta sig in i vad det handlar om och dra lämpliga slutsatser... Rapportskrivning Projektledning

Lärarna beskrev att de tyckte de hade fått för lite stöd från skolan genom till exempel tid att diskutera med andra lärare eller fortbildningsdagar.. Andra svar som framkom som

Detta kapitel behandlar tidigare svensk och internationell forskning avseende i huvudsak tre områden – provens betydelse för undervisningen och elevernas lärande,

Andel (%) felsvar som placerats i kategorin semantiskt relaterade fel, hur dessa fördelade sig mellan testets substantiv- och verbdel samt mellan respektive åldersgrupp. där

Medan visa av lärare anser att deras egna kunskaper inte är tillräckliga för att kunna sätta betyg på elevers kunskaper i de yngre åldrarna, att deras undervisning

Alla musiklärarna på skolan från lågstadiet till högstadiet har varit med och utformat dessa lokala betygskriterier i musik. Dock så är den inte längre sammanhållande då

På frågan om eleverna visste vad de blir bedömda på svarade nästan samtliga respondenter att de inte visste i den grad som de borde precis som Annerstedt & Larsson (2010)