Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevelser av bemötande inom somatisk vård hos personer med psykisk ohälsa
Litteraturöversikt
Författare: Handledare:
Kristin Eggen Ann-Christin Karlsson
Klara Sjöstrand
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Birgitta Jakobsson Larsson
2021
SAMMANFATTNING
Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till
somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård.
Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.
Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.
Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev
respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen
upplevdes engagerade.
Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt.
Nyckelord
Bemötande, kommunikation, patientens upplevelse, psykisk ohälsa, somatisk vård.
ABSTRACT
Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today.
Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care.
Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care.
Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame.
Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff.
They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed.
Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.
Keywords
Encounter, communication, patients experience, mental health problems, somatic care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Definition av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom 1
Rätten till jämlik och god vård 2
Patienters upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården 2
Vårdpersonal 3
Sjuksköterskans roll 3
Teoretisk referensram 4
Problemformulering 5
Syfte 5
METOD 5
Design 5
Sökstrategi 6
Urval 6
Inklusionskriterier 6
Exklusionskriterier 7
Tillvägagångssätt 9
Bearbetning och analys 9
Kvalitetsanalys 9
Resultatanalys 9
Forskningsetiska överväganden 10
RESULTAT 10
Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal 11
Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus 12
Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande 14
DISKUSSION 14
Resultatdiskussion 15
Personer med psykisk ohälsas upplevelser av diskriminering av vårdpersonal 15
Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus 16
Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande 18
Klinisk relevans 18
Metoddiskussion 19
Slutsats 21
Självständighetsdeklaration 21
REFERENSER 22
BILAGOR 28
INTRODUKTION
Sverige är det land i Norden, exkluderat Island, där psykisk ohälsa hos unga är vanligast förekommande (Statistiska centralbyrån [SCB], 2017). Den psykiska ohälsan har ökat de senaste årtiondena (Socialstyrelsen, 2019) och år 2020 stod psykiatriska diagnoser för
majoriteten av Sveriges sjukskrivningar (Folkhälsomyndigheten, 2020). Bland personer 65 år och äldre ökar lidandet av psykisk ohälsa och det finns studier som visar att förekomsten av depression bland befolkningen som är 65 år och äldre är ungefär fem till 15 procent
(Socialstyrelsen, 2018). År 2020 led 4 % av befolkningen mellan 16 och 64 år av depression, av kvinnorna var det 8 % och av männen 7 % som uppgav att de var lidande av allvarlig psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2021).
Orsakerna till att individer drabbas av psykisk ohälsa är varierande. Understimulering och obalans mellan krav och belöning är två riskfaktorer avseende psykisk ohälsa. Det finns samband mellan psykisk ohälsa och minskad känsla av delaktighet, ett minskat förtroende gentemot andra samt att inte ha möjlighet att arbeta mot uppsatta mål tillsammans med andra, exempelvis på en arbetsplats (Folkhälsomyndigheten, 2020). En studie har visat på att om personer med psykisk ohälsa inte går till arbetet försämras prognosen för att tillfriskna (Riedl et al., 2020). Folkhälsomyndighetens undersökning “Hälsa på lika villkor” (HLV) visar att det finns ett samband mellan nedsatt psykisk hälsa och sämre socioekonomisk standard, ohälsosamma levnadsvanor och ökade somatiska hälsoproblem (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Definition av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som kan definieras som att en individ lider av en dysfunktion i de psykosociala funktionerna och den psykosociala utvecklingen. Dessa dysfunktioner kan i sin tur leda till att individens subjektiva upplevelse av olika situationer kan orsaka lidande och minskad livskvalitet. Psykisk ohälsa kan orsakas av psykiatriska sjukdomar som exempelvis depression, posttraumatiskt stressyndrom, stress, smärta eller sömnsvårigheter (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2017).
Psykisk sjukdom kan definieras som ett begrepp som inkluderar flera psykiatriska tillstånd, exempelvis bipolär sjukdom, schizofreni, ångest, depression samt psykossjukdomar
(Inspektionen för vård och omsorg [IVO], u.å). Med benämningen psykisk ohälsa i denna litteraturöversikt kommer psykisk sjukdom att inkluderas.
Rätten till jämlik och god vård
Enligt hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (2017) har Sveriges befolkning rätt till jämlik och god vård. Alla människors lika värde och värdighet ska beaktas och vårdpersonalen ska visa respekt för patienten. Lagen beskriver även att de individer som är i stort behov av sjukvård ska prioriteras, hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa samt ska patienternas behov av säkerhet och trygghet tillgodoses (HSL, 2017).
Behovet av somatisk vård är större hos individer med psykisk ohälsa än hos många andra, beroende på att personer med en långvarig psykisk sjukdom är i riskgrupp för att utveckla en försämrad hälsa. Avsaknaden av motivation och energi hos dessa personer leder till
levnadsvanerisker såsom låg fysisk aktivitet som i sin tur blir en hälsorisk (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017b). Personer med psykisk sjukdom har också större risk att för att hamna i opassande kost- och rökvanor (IVO, u.å). I Vancampfort et al. (2013)
litteraturöversikt redovisades det att personer med schizofrenis dödsorsak i majoritet berodde på somatiska hälsoproblem. IVO redovisar i sin nationella riskanalys från 2017 att somatiskt sjuka personer inte får samma kvalitet på sin vård om de samtidigt lider av en psykiatrisk sjukdom. De redovisar ett flertal exempel där vårdpersonalen bemött patienterna på ett opassande sätt. IVO poängterar att orsaken kan bero på att hälso- och sjukvården idag upplevs mycket specialiserad, vilket leder till att vårdpersonalen har en mer begränsad
kunskap inom sitt yrkesområde. Detta kan i sin tur resultera i att personer med psykisk ohälsa inte får den somatiska vård som de behöver, då symtomen förbises (IVO, u.å). Det har
framkommit att en del personer med psykisk ohälsa blivit remitterade till den psykiatriska specialistvården när de har sökt vård för somatiska sjukdomar. Kommunikationen mellan verksamheterna har inte varit tillräcklig och det har på så sätt påverkat personerna i form av att deras somatiska sjukdomar missats (IVO, u.å).
Patienters upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården
Det framkom i en studie (Fortuna et al., 2018) att det finns ett problem att personer med psykisk ohälsa upplevde brister i bemötandet av vårdpersonal. Det visades att ett gott
bemötande mellan sjukvårdspersonal och patienter kunde ha en god inverkan på kvaliteten av
vården. Upplever patienten bemötandet som gott kan det ge positiva följder på vården, exempelvis ett patientengagemang. En ökad medverkan av patienterna i de medicinska behandlingarna kan ge en bättre klinisk prognos, samt minskade sjukvårdskostnader. Positiva vårdupplevelser hade med andra ord visat sig ge en positiv effekt hos befolkningen när det handlade om hälsan (Fortuna et al., 2018). En annan studie (Wheelers et al., 2014) uppgav att 18,4 % av dess deltagare med psykisk ohälsa (69 av 369 personer) hade sämre tillgång till somatisk sjukvård på grund av sin psykiska ohälsa. Anledningen till den bristande tillgången till somatisk vård ansågs bero på diskriminering från sjukvårdspersonalen. Orsaker till denna diskriminering kunde vara att vårdpersonalen bedömde att personernas fysiska symtom hade ett samband med deras psykiska hälsa. Diskrimineringen kunde även visa sig genom att vårdpersonalen ansåg att personer med psykisk ohälsa inte var kapabla till att diskutera somatiska hälsoproblem och därav blev deras vårdkvalitet bristande eller somatiska vård helt utebliven (Wheelers et al., 2014).
Vårdpersonal
Enligt Karolinska institutet (u.åa) innebär begreppet vårdpersonal den personal som ger vård till patienter på enheter som exempelvis sjukhus och primärvårdstjänster. I denna
litteraturöversikt ligger fokus på hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet av vårdpersonal inom somatisk vård. I benämningen vårdpersonal i denna litteraturöversikt innefattas professionerna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
Sjuksköterskans roll
De etiska riktlinjer som Sveriges sjuksköterskor ska följa redovisas i International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor. I dessa riktlinjer framgår att “omvårdnad ska ges respektfullt, oberoende av [...] sjukdom [...] eller social ställning”, samt att sjuksköterskan alltid ska bemöta patienter med respekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). I
kompetensbeskrivning för sjuksköterskor beskrivs det att ett bemötande handlar om sjuksköterskans beteende mot patienten, där sjuksköterskan ska bemöta patienten med respekt och vara lyhörd (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c). Begreppet bemötande handlar om hur ett samtal utförs men också om hur mottagaren svarar (Sandberg, 2014).
Tidigare studie har visat att sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar upplevde att patienter som led av psykisk ohälsa var skrämmande och farliga, samt att patientgruppen var
svår att samtala med (Björkman et al., 2008). Sjuksköterskor har beskrivit att de känner sig rädda och har en ökad försiktighet i mötet med personer med psykisk ohälsa. I studien av Reed & Fitzgerald (2005) framkom att en majoritet av sjuksköterskorna hade en negativ inställning till att vårda personer med psykisk ohälsa som patienter. Det fanns en stark vilja till att kunna ge en bra vård till den patientgruppen men det krävs någon form av utbildning (Reed & Fitzgerald, 2005) och ökad erfarenhet för att det ska vara möjligt att uppnå
(Giandinotos & Edwards, 2015). I annan forskning beskrevs det att sjuksköterskor hade viljan att vårda patienter med psykisk ohälsa, men de kände oro som bidrog till en otrygghet i mötet med patienten. Det framkom att framför allt att yngre sjuksköterskor kände sig rädda för patienter med psykisk ohälsa (Ihalainen-Tamlander et al., 2016).
I Giandinotos och Edwards (2015) studie beskrev sjuksköterskor att de upplevde att det fanns en kunskapsbrist som stör omvårdnadsarbetet med patienter med psykisk ohälsa. De menade på att de ville åstadkomma god vård för personer med psykisk ohälsa som
patientgrupp (Giandinotos & Edwards, 2015). Liknande resultat redovisades i Ihalainen- Tamlanders et al. (2016) studie angående sjuksköterskans vilja att åstadkomma en så jämlik och god vård som möjligt för individer med psykisk ohälsa.
Teoretisk referensram
Joyce Travelbees interaktionsteori fokuserar på samspelet mellan patienten och
sjuksköterskan och kan kopplas till litteraturöversiktens syfte om bemötandet mellan personer med psykisk ohälsa och vårdpersonal. Kommunikation ligger som en grund i denna teori då det är kommunikationen som avgör hur mötet mellan patient och sjuksköterska ska bli. För att kunna ge en bra omvårdnad till patienten är det viktigt att sjuksköterskan öppnar upp för ett samtal där patientens behov kan framgå (Travelbee, 1971).
För Travelbee handlar begreppet människa om att varje individ är unik och har sina egna uppfattningar om sin hälsa och sjukdom. Individens enskilda och unika miljö under
uppväxten speglar upplevelsen av att exempelvis drabbas av en sjukdom eller upplevelsen av att lida. Generellt sett är det skrämmande för människan att bli diagnostiserad med en
sjukdom. Det är således av stor vikt att alla människor accepteras för deras känslor som till exempel kan handla om lidande, förlust och sjukdom. Enligt Travelbee (1971) är det
väsentligt att patienten själv ska förstå sin sjukdom samt att vårdpersonalen inte ska uttrycka
några förutfattade meningar till patienten. Travelbee menar att teorin ska fungera som ett verktyg för sjuksköterskan för att kunna skapa en så god relation med sina patienter som möjligt och för att de ska hitta meningen i situationer av lidande (Travelbee, 1971).
Travelbees teori fokuserar på att alla människor ska ses som en människa och inte som en sjukdom och motsätter sig generaliseringar såsom beteckning patient (Travelbee, 1971).
Detta kan anknytas till personer med psykisk ohälsa, då fokus kan hamna på den psykiska ohälsan och inte på individen i sin helhet.
Problemformulering
I Sverige är psykisk ohälsa vanligt förekommande vilket betyder att personer med psykisk ohälsa kommer behöva vård för somatiska hälsoproblem och sjukdomar. Det ställer därför krav på vårdpersonal att kunna bemöta personer med psykisk ohälsa som patientgrupp. Som sjuksköterska i Sverige finns etiska riktlinjer som ska följas. Riktlinjerna innefattar principer som bland annat innebär att omvårdnad ska ges på ett respektfullt sätt, varav patientens sjukdom eller sociala ställning inte ska ändra sjuksköterskans sätt att bemöta patienterna. Ett gott bemötandet har visat sig ha en god påverkan på individers hälsa och kvalité av deras vård. Det är således viktigt att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever
vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård.
Syfte
Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet av vårdpersonal inom somatisk vård.
METOD
Design
Studien är utformad som en litteraturöversikt med beskrivande design med artiklar av kvalitativ ansats. Litteraturöversikter syftar till att beskriva och analysera empiriska studier, vetenskapliga artiklar och på så sätt redovisa kunskapen som finns inom det specifika området (Forsberg & Wengström, 2013).
Sökstrategi
Urval
Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer, då de har en bred databas med fokus på vetenskapliga artiklar inriktade på medicin och omvårdnad (Forsberg &
Wengström, 2013). Genom sökmotorerna genomfördes datasökningar efter kvalitativa originalartiklar med hjälp av sökorden: adults, attitude, barriers, communication, consumers, discrimination, emergency department, encounter, experiences, health professionals, health- related reasons, health services accessibility, inpatient, mental disorders, mental health, mental health patients, mental health problems, mental illness, nurse-patient relations, patient experience, patient satisfaction, primary care, professional-patient relations, serious mental illness, somatic health, stigma, swedish, swedish health care, swedish primary care, qualitative research och qualitative study.
För att specificera sökningen och öka antalet sökträffar har Medical Subject Headings [MeSH] använts, som är en ämnesordsamling för PubMed. De utvalda sökorden söktes i MeSH och översattes till engelska MeSH-termer som sedan automatiskt gav träffar på begrepp med liknande betydelse i databasen PubMed. Det bidrog således till att
datasökningarna fick fler träffar än om begreppen hade använts utan MeSH-termer. Sökorden kombinerades med de booleska operatorerna »AND« och »OR« för att specificera sökningen ytterligare (Forsberg & Wengström, 2013). AND användes för att välja vilka kombinationer som tillsammans skulle finnas med, exempelvis “mental illness” AND “patient experiences”.
OR användes för att utöka antalet begrepp och för att få fler träffar, exempelvis “patient experience” OR “patient satisfaction” (Karolinska Institutet, u.åb). För att finna artiklar i CINAHL gjordes en sökning i fritext med liknande sökord som användes i sökningarna i PubMed. Dessutom har manuella sökningar utförts utifrån referenslistor från studier och litteraturöversikter som framkom vid databassökningarna.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterier som artiklarna skulle uppfylla var att de skulle vara kvalitativa
originalartiklar på engelska eller svenska publicerade mellan år 2005 och 2021, tillgängliga i fulltext via i CINAHL eller PubMed via lärosätets universitetsbibliotek, forskningsetiskt godkända och vetenskapligt granskade genom peer-review. Deltagarna skulle vara 18 år eller
äldre som vårdas eller fått vård inom somatisk primär- eller slutenvård samt att personens perspektiv skulle stå i fokus.
Exklusionskriterier
Studier som inte fanns tillgängliga i fulltext, kvantitativa artiklar och där
undersökningsgruppen inte led av psykisk ohälsa exkluderades. Studier som bedömdes ha låg kvalité exkluderades då Forsberg och Wengström (2013) menar att de artiklarna inte ska inkluderas i en litteraturöversikt.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning.
Datum Databas Sökord Utfall Lästa
abstracts
Uppfyller
inklusionskriterier
Utvalda efter granskning
2021-09-07 PubMed experiences AND
discrimination AND mental health problems AND adults
218 3 1 1
2021-09-07 PubMed Mental health AND
consumers AND primary care
850 1 0 0
2021-09-08 CINAHL mental health-Related Reasons AND experiences AND emergency Department
3 1 0 0
2021-09-12 PubMed "Health services accessibility"
[Title/Abstract] AND
"Somatic
health"[Title/Abstract] AND
"Swedish health
care"[Title/Abstract] OR
"primary care"
[Title/Abstract] AND Mental Disorders [MeSH Terms] OR
"mental illness"
[Title/Abstract] AND
"Qualitative
research"[Title/Abstract]
Filter: 10 år.
114 6 1 1
2021-09-13 PubMed inpatient[MeSH Terms] OR
"Patient satisfaction" [MeSH Terms] OR Nurse-patient relations[MeSH Terms] OR
"patient experience"
[Title/Abstract] AND "mental health" OR "Mental
disorder"[MeSH Terms] OR
"Mental
illness"[Title/Abstract] AND
344 11 0 0
encounter [Title/Abstract] OR communication[Title/Abstract ]
Filter: 10 år.
2021-09-13 PubMed inpatient[MeSH Terms] OR
"Patient satisfaction" [MeSH Terms] OR Nurse-patient relations[MeSH Terms] OR
"patient experience"
[Title/Abstract] AND "mental health" OR "Mental
disorder"[MeSH Terms] OR
"Mental
illness"[Title/Abstract] AND encounter [Title/Abstract] OR communication[Title/Abstract ] AND
swedish*[Title/Abstract] OR
"swedish
healthcare"[Title/Abstract]
OR "swedish primary care"[Title/Abstract]
Filter: 10 år.
5 5 0 0
2021-09-13 PubMed "qualitative study" AND
"mental disorders" OR
"serious mental illness" AND
"primary care" AND adult [MeSH]
Filter: 10 år.
173 7 1 1
2021-09-16 PubMed Mental ill* AND stigma AND qualitative study
128 3 1 1
2021-09-16 CINAHL Patient satisfaction AND professional-patient relations AND mental health patients
243 4 0 0
2021-09-21 PubMed primary care AND mental health AND qualitative study AND barriers
76 5 2 2
2021-09-22 Manuell sökning
2
2021-09-22 CINAHL Attitude AND mental illness AND patient experienc* AND health professionals
514 6 2 2
Tillvägagångssätt
För att hitta de valda artiklarna användes en bred variation av sökorden i sökningen för att få fram så många titlar som möjligt. De titlar som ansågs relevanta för litteraturöversiktens syfte valdes ut för att sedan dess abstract skulle läsas. De artiklar som därefter fortfarande ansågs relevanta valdes ut för att hela innehållet skulle läsas för att därefter bedömas om de kunde inkluderas i litteraturöversikten. Inledningsvis genererades sökningarna i totalt 2668 artiklar.
Endast de artiklar med relevanta titlar valdes ut för att vidare läsa deras abstrakt för att avgöra relevansen mot litteraturöversiktens syfte. Antalet abstracts som lyftes var 52 stycken och därefter lästes 20 artiklar i sin helhet. Av dessa exkluderades åtta artiklar efter genomläsning då de inte svarade på litteraturöversiktens syfte eller uppfyllde inklusionskriterierna. Tolv artiklar besvarade litteraturöversiktens inklusionskriterier och dessa lästes noggrant igenom för att sedan utföra kvalitetsgranskning på vardera artikel. Tillslut kvarstod 10 artiklar som inkluderades till litteraturöversikten. Sökningen har sammanställts i tabell 1.
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
För att uppnå en så trovärdig slutsats som möjligt krävs det att vetenskapliga artiklar ska kvalitetsgranskas. För att bedöma artiklarnas kvalitet vidtogs Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall för kvalitativa artiklar där studierna kunde värderas ha hög, medel eller låg kvalité. Granskningsmallen bedömer och diskuterar: studiens syfte,
undersökningsgrupp, metod för datainsamling, dataanalys samt utvärdering. Mallen innehåller inte ett graderingssystem, samt är byggd på flertalet ja- och nej-frågor, därav utvecklades ett poängsystem för att kunna gradera studiernas kvalitet (Forsberg och Wengströms, 2013). Ett ja- svar gav ett poäng, bortsett från frågan angående om det fanns risk för bias, där nej gav ett poäng. Låg kvalitet motsvarar 0 till 5 poäng, medel 6 till 11 poäng samt hög 12 till 17 poäng. Studier med låg kvalité exkluderades, och tio artiklar inkluderades med medel eller hög kvalité, se bilaga 1.
Resultatanalys
Fribergs (2017) analysmetod för kvalitativa studier har använts för att systematiskt bearbeta och sammanställa ett resultat av artiklarna. De utvalda artiklarna lästes igenom noggrant ett flertal gånger för att få en tydlig helhetsbild av studierna, varav artiklarnas resultat stod i fokus. Artiklarnas resultat redovisades sedan i litteraturöversiktens resultatdel samt i en
tabellöversikt, se bilaga 1. Tabellöversikten bidrog till att artiklarnas resultat enkelt kunde jämföras med varandra. Studiernas resultat undersöktes och analyserades noggrant och enskilt, för att sedan tillsammans diskuteras och sammanställas i tre kategorier med liknande innehåll från de olika studierna (Fribergs, 2017).
Forskningsetiska överväganden
De inkluderade studierna i litteraturöversikten har granskats forskningsetiskt, vilket är en viktig aspekt inom forskningen och bör därför tas hänsyn till (Forsberg & Wengström, 2013;
Parahoo, 2014). Inom forskningen är det ett krav att söka ett forskningsetiskt tillstånd innan studiens början, och det ska därför tillgodoses enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460). De studier som inkluderades skulle uppfylla de fyra etiska principerna: informationsprincipen, samtyckesprincipen, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Informationsprincipen innebär att deltagarna i studien måste vara medvetna om deras uppgift och att det är frivilligt. Samtyckesprincipen syftar till att deltagaren har bestämmanderätt över sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet innebär att forskaren har tystnadsplikt och att uppgifter om deltagaren aldrig kommer att identifieras.
Nyttjandekravet är den sista etiska principen och innebär att uppgifter och information som framkommer under studien inte får användas utanför forskningen (Sveriges riksdag, 2001).
De etiska aspekterna som tillgodosågs i denna litteraturöversikt var att samtliga resultat presenterades objektivt samt att allt resultat från de inkluderade studierna redovisades, oavsett vad de påvisade (Forsberg & Wengström, 2013).
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturöversikt utgick från tio kvalitativa artiklar från Australien (Cranwell et al., 2016; Happell et al., 2016; McCabe & Leas, 2008; Morgan et al., 2016), Kanada (Roberge et al., 2016; Ross et al., 2015), Nya Zeeland (Liggins & Hatcher, 2005), Spanien (Martínez-Martínez et al., 2020), Sverige (Björk Brämberg et al., 2018) och USA (Borba et al., 2011). Alla studier samlade in data med hjälp av intervjuer varav majoriteten använde semistrukturerade intervjuer. Sju av studierna utförde individuella intervjuer (Björk Brämberg et al., 2018; Borba et al., 2011; Cranwell et al., 2016; McCabe & Leas, 2008;
Morgan et al., 2016; Roberge et al., 2016; Ross et al., 2015), två studier använde
fokusgrupper (Happell et al., 2016; Martínez-Martínez et al., 2020) och en studie redovisade
inte om det var individuella eller gruppintervjuer som utfördes (Liggins & Hatcher, 2005).
Samtliga intervjuer skedde ansikte mot ansikte förutom en studie (Morgan et al., 2016) som använde sig av telefonintervjuer. Totalt för samtliga studier deltog 1649 personer med psykisk ohälsa varav 119 var kvinnor, 79 var män och 1412 var odefinierade. Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal, Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus, samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande.
Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal
Personer med psykisk ohälsa har upplevt att de inte blivit bemötta med respekt av vårdpersonalen (Borba et al., 2011; Cranwell et al., 2016; Happell et al., 2016; Martínez- Martínez et al., 2020). Personer med psykisk ohälsa hade upplevelsen av att vårdpersonalen ansåg att det var en börda att tillgodose deras behov, att kommunicera med dem och på så sätt upplevdes bemötandet som känslolöst (Borba et al., 2011). Personerna kunde få upplevelser av att de endast var en alldaglig arbetsuppgift för vårdpersonalen (Cranwell et al., 2016) och att bemötandet då kändes empatilöst och som att personalen saknade engagemang (Cranwell et al., 2016; Martínez-Martínez et al., 2020). Vårdpersonalen tog sig inte tid att ha en dialog med personerna, låta dem ställa frågor eller ge förklaringar angående deras fysiska hälsa och behandling (Borba et al., 2011; Cranwell et al., 2016; McCabe & Leas, 2008; Morgan et al., 2016). De kände sig inte heller rådfrågade eller inkluderade i sin vård vilket bidrog till en negativ upplevelse hos personerna med psykisk ohälsa (Cranwell et al., 2016).
Fortsättningsvis framfördes upplevelser om att vårdpersonalen inte respekterade personernas autonomi, exempelvis genom att vårdpersonalen påverkade personerna när de skulle fatta beslut kring sin behandling (Martínez-Martínez et al., 2020). Deltagarna i McCabe och Leas (2008) studie beskrev att de upplevt vårdpersonalen som opersonliga och affärsmässiga i sitt bemötande. Detta uppfyllde inte personernas önskan om ett bemötande där upplevelsen var att vilja bli förstådd, respektfullt behandlad samt lyssnad på.
Personer med psykisk ohälsa reagerade dessutom på att vårdpersonalen hade förutfattade meningar om dem (Martínez-Martínez et al., 2020) och att vårdpersonalen kunde agera dömande just på grund av deras psykiska ohälsa (Borbas et al., 2011). Exempelvis kunde de bli bemötta som om de saknade intelligens (Cranwell et al., 2016; Happell et al., 2016). Det framkom att deltagare förklarade att på grund av sina ångestdiagnoser trodde inte
vårdpersonalen på hens medicinska problem eller på att hen var en framgångsrik läkare
(Morgans et al., 2016). Vårdpersonalen antydde att personer med psykiska problem inte kunde ha insikt i sin hälsa (Happell et al., 2016). En upplevelse som beskrevs var inför en knäoperation då vårdpersonalen ifrågasatte hens förmåga att ta hand om sig själv, efter att hens psykiska ohälsa blivit känd. Personen kände sig illa behandlad av vårdpersonalen, och ansågs bli behandlad som att hen var galen och korkad (Borba et al., 2011). Det framgick att när individer med psykisk ohälsa upplevde sig stigmatiserade av vårdpersonalen kunde det i sin tur minska deras mod i att våga berätta om de fysiska symtom som de faktiskt led av (Roberge et al., 2016).
Det framkom att personer med psykisk ohälsa var frustrerade över att deras fysiska hälsa inte togs på allvar (Björk Brämberg et al., 2018; Happell et al., 2016; Liggins & Hatcher, 2005;
McCabe & Leas, 2008). Dessa upplevelser medförde oro, eftersom de kände ett behov av att få bli tagna på allvar och bli lyssnade på (McCabe & Leas, 2008). En situation som framkom var i samband med somatisk vård för en ljumskskada. Vårdpersonalen menade att det inte var en ljumskskada personen drabbats av utan att problemet var i personens huvud och att
kontakt med en psykolog istället var relevant. Trots att personen försökt förklara att hen hade ont i ljumsken och att smärtan uppstod efter en viss rörelse, ville inte vårdpersonalen tro på det och därav inte heller hjälpa personen (Happell et al., 2016). Ytterligare personer har beskrivit liknande historier där vårdpersonalen inte har trott på de fysiska symtom som de har beskrivit. Vårdpersonalen har då antytt att symtomen endast varit påhittade eller illusioner till följd av deras psykiska ohälsa och inte bedömt symtomet vidare (Björk Brämberg et al., 2018; Borba et al., 2011; Happell et al., 2016; Liggins & Hatcher, 2005). Personer har på så sätt beskrivit att de upplever brister beträffande tillit för vårdpersonalen, då deras symtom och fysiska tillstånd har ignorerats och inte undersökts vidare på grund av personalens misstro (Happell et al., 2016). Dessutom, när personerna med psykisk ohälsa inte blev tagna på allvar när de sökte vård så tvivlade de på sig själva och på om de somatiska symtomen var äkta eller bara egna föreställningar (Björk Brämberg et al., 2018).
Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus
Personer med psykisk ohälsa upplevde att de i mötet med vårdpersonalen inte blev erbjudna behandling för deras fysiska hälsoproblem då personalen menade på att det snarare handlade om deras psykiska tillstånd (Happell et al., 2016; Liggins & Hatcher, 2005; McCabe & Leas, 2008; Morgan et al., 2016). Dessutom menade personer med psykisk ohälsa att detta var ett
vanligt agerande av vårdpersonalen (Happells et al., 2016). De kunde känna sig förbisedda gällande deras fysiska hälsoproblem, vilket resulterade i att de upplevde missnöje av bemötandet (McCabe & Leas, 2008).
En situation som lyfts fram var när vårdpersonalens bemötande ändrades när personalen fick reda på att det förekom en diagnostiserad psykisk sjukdom hos personer. Vårdpersonalen uttryckte då att hen var där för att få uppmärksamhet (Morgan et al., 2016). Ytterligare upplevelser som framkom var en situation där vård söktes för ett fysiskt problem, i detta fall en misstanke om hjärnskakning. Vårdpersonalen hade noterat att personen tidigare hade besökt sjukhuset på grund av psykiska problem och upplevde att det var orsaken till att sjukvårdspersonalen bestämde att psykiatrin istället skulle fortsätta undersökningen. En tredje situation där personer med psykisk ohälsas upplevelser skildras är ett återberättande av en liknande situation där vårdpersonalen tolkade personens fysiska symtom som psykiskt.
Personen led av sedan tidigare av ångest och istället för att undersöka de fysiska symtom som hen sökte vård för var vårdpersonalens råd att hen skulle börja meditera (Morgan et al., 2016). Det framfördes ytterligare beskrivningar av erfarenheter där en person hade
upplevelsen av att mycket som diagnostiseras som psykisk ohälsa många gånger egentligen berodde på fysiska problem (Happell et al., 2016). Dessutom beskrevs det att personernas självstigmatisering ökade då deras psykiatriska diagnos användes för att tolka deras fysiska problem av vårdpersonalen (Björk Brämberg et al., 2018). Det förekom en upplevelse av att endast få hjälp med den fysiska hälsan när personen var väldigt sjuk eller arg (McCabe &
Leas, 2008).
I bemötandet mellan patient och vårdpersonal uppstod situationer där vårdpersonalen inte förstod personer med psykisk ohälsas situation eller varför de sökte vård (Ross et al., 2015).
Upplevelser som personerna redogjorde för handlade om att vårdpersonalen använde ett maktmissbruk när de talade med dem under vårdbesöken, exempelvis genom att när vårdpersonalen inte förstod patientens situation agerade de tysta och artiga istället för att försöka förstå personen (Liggins & Hatcher, 2005). En känsla som framkom var att
vårdpersonalen inte hade någon förståelse för personens situation, samt att vårdpersonalen inte visste hur de skulle kunna förstå individer med schizofreni. Det ansågs att förståelsen var något som vårdpersonalen behövde öva på vid bemötandet med personer med psykisk ohälsa (McCabe & Leas, 2008). Upplevelsen var att det krävs utbildning för sjuksköterskor och läkare inom området psykisk ohälsa (Ross et al., 2015).
Personer med psykisk ohälsa upplevde att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när de blev medvetna om att de hade en psykiatrisk diagnos (Happell et al., 2016; Ross et al., 2015) eller om personen tidigare hade ätit antidepressiva läkemedel (Morgan et al., 2016). Personerna förklarade att deras upplevelse av bemötandet av vårdpersonalen baserades på personalens attityder och värderingar gentemot dem (Ross et al., 2015). De upplevde att vårdpersonalens attityder var att personer med psykisk ohälsa inte kunde ha någon insikt i sin hälsa och att de saknade kunskap (Happell et al., 2016) samt att deras sätt att reagera, deras sinnesstämning och beteenden speglade deras psykiska sjukdom (Martínez-Martínez et al., 2020). Exempelvis framkom det att personer med dissociativ identitetsstörning blev ivägskickad då vårdpersonalen menade på att de inte tar hand om personer med en sådana diagnoser (Ross et al., 2015).
Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande
Vissa positiva upplevelser noterades. I Cranwell et al. (2016) studie beskrev personer med psykisk ohälsa att de upplevde vårdpersonalen som engagerade och stöttande, exempelvis genom att vårdpersonalen la ned tid på att förklara så att de förstod sin behandling.
Upplevelser av att relationen med sina vårdgivare var mycket positiv, och då särskilt när de upplevde en personcentrerad och empatisk vård framkom (Ross et al., 2015). Det framfördes erfarenheter av att vårdpersonalen kunde förbise deras psykiska diagnos och då se hela människan med både fysiska och psykosociala behov (Roberge et al., 2016; Ross et al., 2015). Ett bemötande upplevdes positivt när vårdpersonalen hade inlett samtal om annat än sjukdomar (Roberge et al., 2016).
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplevde bemötandet inom somatisk vård, vilket har besvarats utifrån de utvalda artiklarna. Resultatet visade på att många individer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen, exempelvis genom att vårdpersonalen inte tog sig tid att föra en dialog eller förklara behandlingen. Personerna kände frustration över att de inte blev tagna på allvar i bemötandet av vårdpersonalen. Flera individer med psykisk ohälsa beskrev att
vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick reda på att de hade en psykiatrisk diagnos. Det kunde visa sig genom att vårdpersonalen misstrodde deras
beskrivningar av sina somatiska symtom och behandlades då för sina psykiska hälsoproblem istället för det fysiska som de sökte vård för. Det fanns även positiva upplevelser i
bemötandet med vårdpersonalen, exempelvis att de var stöttande, engagerad samt att tog sig tid till att förklara exempelvis personernas behandlingar.
Resultatdiskussion
Personer med psykisk ohälsas upplevelser av diskriminering av vårdpersonal
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) redovisar att hela Sveriges befolkning har rätt till jämlik vård och att vårdpersonal ska visa respekt för sina patienter oavsett vem patienten är eller deras sjukdom. Likaså beskriver ICN:s etiska kod för sjuksköterskor att omvårdnaden och bemötandet av patienter ska ske respektfullt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) och med lyhördhet mot personen som är patient (Svensk sjuksköterskeförening, 2017c).
Resultatet i denna litteraturöversikt visar på motsatsen. Personer som lider av psykisk ohälsa upplevde inte alltid att de blivit bemötta med respekt av vårdpersonalen. Situationer där personerna inte blivit trodda på eller tagna på allvar har bidragit till att de tvivlat på sig själva och på om de somatiska symtomen var på riktigt (Björk Brämberg et al., 2018).
Travelbees omvårdnadsteori beskriver att sjuksköterskan måste öppna upp för samtal så att patientens behov framgår för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt (Travelbee, 1971). Denna litteraturöversikt visar på att ett flertal personer med psykisk ohälsa som sökt somatisk vård inte upplevt en god omvårdnad från vårdpersonalen då det framkommit att de inte tagits på allvar eller blivit lyssnade på (Björk Brämberg et al., 2018; Happell et al., 2016;
McCabe & Leas, 2008). Vårdpersonalen har bidragit till att individer med psykisk ohälsa fått upplevelsen av att inte få komma till tals eller bli delaktiga i sin egen vård (Morgan et al., 2016). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) finns det ett samband mellan den psykiska ohälsan och deras känsla av minskad delaktighet samt känslan av minskad tillit hos
andra. Detta kan indikera på att vårdpersonalens bemötande inte ger patienten en trygg vård eller ett förebyggande arbete mot ohälsa så som de bör göra enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017).
Sjuksköterskor har påtalat att de tycker att det är svårt att samtala med personer med psykisk ohälsa, samt att de kan upplevas farliga och skrämmande (Björkman et al., 2008), vilket skulle kunna vara en orsak till att bemötandet blir lidande. I litteraturöversiktens resultat
redovisas upplevelsen av att bemötandet snarare skapade en oro hos personerna utifrån upplevelsen av att inte bli lyssnad på (Borba et al., 2011). Resultatet i litteraturöversikten visar på exempel där personerna med psykisk ohälsa inte blivit inbjudna till en konversation med vårdpersonalen då de varken lyssnade på personen eller svarade på frågorna som ställdes (Borba et al., 2011). Forskning har likaså redovisat att sjuksköterskor varit mer försiktiga i bemötandet med personer med psykisk ohälsa (Reed & Fitzgerald, 2005). Individer med psykisk ohälsa upplevde bemötandet som okänsligt och kallt då vårdpersonal uttryckt det som påfrestande att prata med dessa personer (Borba et al., 2011). Enligt Travelbee (1971) bygger ett gott bemötande på god kommunikation där sjuksköterskan är öppen för samtal och lyssnar på sin patients behov (Travelbee, 1971). Möjligtvis kan det bidra till att patienten kan bli involverad och få en bättre förståelse för sin vård.
Vidare redogör litteraturöversiktens resultat att personer med psykisk ohälsa råkat ut för situationer där vårdpersonalen valde att inte tro eller förstå dem. Utifrån förutfattade meningar har vårdpersonalen dragit egna slutsatser om att det personer med psykisk ohälsa beskriver inte kan vara sanning (Björk Brämberg et al., 2018; Borba et al., 2011; Happell et al., 2016; Liggins & Hatcher, 2005). I nästan hälften av samtliga studier i litteraturöversikten redogörs flertalet exempel på situationer där vårdpersonalen bemött personerna med misstro och fördomar. Enligt Travelbees omvårdnadsteori (1971) är det grundläggande att patienten ska förstå sin sjukdom samt att vårdpersonalen inte ska uttrycka sig felaktigt eller dömande mot personen. För att uppnå en framgångsrik vård ska inte sjukvårdspersonalen generalisera eller placera personens psykiska hälsa i centrum i omvårdnadsarbetet (Travelbee, 1971).
Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus
Personer med psykisk ohälsa har beskrivit att de upplevt att vårdpersonal har ändrat sin attityd mot dem när de fått reda på att det finns en psykisk ohälsa i bakgrunden (Happell et al., 2016; Martínez-Martínez et al. 2020). Detta låg till grund för hur personerna baserade sin upplevelse av bemötandet från vårdpersonalen (Ross et al., 2015) och i dessa fall var
upplevelsen inte positiv. Vårdpersonalen har sammankopplat personers psykiska mående trots att personerna har sökt somatisk vård av en annan anledning (Happell et al., 2016;
Martínez-Martínez et al. 2020). Detta bemötande överensstämmer inte med Travelbees omvårdnadsteori för hur vårdpersonal bör handla i bemötandet med sin patient, då teorin poängterar att människan inte ska ses som en sjukdom, utan som en människa (Travelbee,
utifrån vad Travelbees omvårdnadsteori poängterar och på så sätt blev kommunikationen och bemötandet bristande. I en situation beskrevs det att personer med psykisk ohälsa blev felbedömd av vårdpersonalen på grund av att hen tidigare sökt vård på grund av psykisk ohälsa (Morgan et al., 2016). Detta visade på att vårdpersonalen bedömde situationen
felaktigt, eftersom personen sökte för misstankar om att ha drabbats av en hjärnskakning och inte för eventuella psykiska problem. Personalen utgick således från tidigare vårdbesök vilket påverkade vårdbesöket negativt. I ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a) för sjuksköterskor beskrivs det att omvårdnaden alltid ska ges med respekt och oberoende av sjukdom, vilket inte togs till hänsyn av vårdpersonalen enligt personens upplevelse av bemötandet i den situationen.
Individer med en långvarig psykisk ohälsa är i riskgrupp för att drabbas av försämrad somatisk hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Det har påvisats att personer som lider av psykisk ohälsa har sämre tillgång till somatisk vård, vilket berodde på att personerna blev diskriminerade av sjukvårdspersonalen (Wheelers et al., 2014). Enligt
litteraturöversiktens resultat upplevde personer med psykisk ohälsa sig diskriminerade av vårdpersonal, exempelvis genom att personerna inte upplevde ett engagemang av
vårdpersonalen eller att de fick vara delaktiga i sin vård (Cranwell et al., 2016). Dessutom uppgav personerna att de inte erhållit en respekterad autonomi i bland annat sitt
beslutsfattande (Martínez-Martínez et al., 2020).
IVO redovisar att personer med psykisk ohälsa inte får samma tillgång till eller samma kvalité på sin somatiska vård som personer som inte lider av psykisk ohälsa får (IVO, u.å).
Detta skildras i situationer som när personer med psykisk ohälsa sökte somatisk vård och vårdpersonalen ansåg att vårdbesök handlade mer om att få uppmärksamhet än själva behovet av att se till de fysiska symtomen (Morgan et al., 2016). Bortprioritering av en patients rätt till god vård och respekt på grund av vårdpersonalens egna känslor och uppfattningar stöds inte av riktlinjerna och lagen som vårdpersonal i Sverige ska följa (HSL, 2017; Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). I Sverige har alla rätt till jämlik och god vård samt att alla människor har ett lika värde och ska respekteras (HSL, 2017), detta brister i denna situation då personen inte behandlades jämlikt eller med respekt.
Personer med psykisk ohälsa reagerade på situationer där personalen inte förstod varför de sökte vård eller var förstående för deras situation (Ross et al.,2015). Detta överensstämmer
inte med Travelbees (1971) omvårdnadsteori som menar på att sjuksköterskan ska öppna upp för samtal där patientens behov ska kunna framgå. Det uppmärksammades att det finns känslor om att känna sig förbisedd angående sina fysiska symtom (McCabe & Leas., 2008).
Kan detta betyda att det finns viss kunskapsbrist hos vårdpersonal inom somatisk vård
gällande området psykisk ohälsa? Sjuksköterskor har beskrivit att de upplever viss otrygghet i mötet med personer med psykisk ohälsa men att de också har en vilja att hjälpa denna
patientgrupp (Ihalainen-Tamlanders et al., 2016). För att personerna med psykisk ohälsa ska erhålla ett gott patientbemötande, krävs utbildning för vårdpersonalen inom området psykisk ohälsa (Ross et al., 2015).
Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande
Personer med psykisk ohälsa var inte endast negativa till sjukvården utan studier visade även positiva upplevelser av bemötandet med vårdpersonalen (Cranwell et al., 2016; Ross et al., 2015). Resultatet visar att att vårdpersonalen upplevdes tillmötesgående, empatiska samt såg hela personen och inte dömde dem på grund av deras psykiska ohälsa (Roberge et al., 2016;
Ross et al., 2015). Vårdpersonalen såg personerna för de människor dem var och inte som en psykisk sjukdom, vilket överensstämmer med hur sjuksköterskor ska agera enligt Travelbees (1971) omvårdnadsteori samt enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a). Tidigare forskning har visat på att vårdpersonal hade en vilja och en ambition för att utveckla vården för personer med psykisk ohälsa (Giandinotos &
Edwards, 2015; Ihalainen-Tamlanders et al., 2016). Studier har även poängterat att det krävs ökad kunskap och erfarenhet för att vårda denna patientgrupp (Giandinotos & Edwards, 2015).
Klinisk relevans
Denna litteraturöversikt skulle kunna bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för hur personer med psykisk ohälsa kan uppleva bemötandet inom hälso- och sjukvården. Den visar på att vårdpersonalens bemötande mot patienter spelar stor roll för hur mötet kommer att bli. Ett gott och respekterande bemötande kan ge en positiv upplevelse, vilket kan bidra till förbättrad vårdkvalité. Utökad kunskap om psykisk ohälsa för vårdpersonalen kan i sin tur bidra till förbättrad vårdupplevelse och ökad patientsäkerhet för patientgruppen med psykisk ohälsa. Det är viktigt att alla människor ska känna sig trygga med att söka vård och bli respekterade av vårdpersonalen. På så sätt kan samhällets folkhälsa förbättras och
upprätthållas samt kan befolkningen känna sig trygga med att de kommer att få den hjälp de behöver av hälso- och sjukvården.
Metoddiskussion
Denna studie besvarade sitt syfte med en litteraturöversikt med beskrivande design som metod. Genom litteraturöversikten har redovisad kunskap inom ett område vägts mot varandra och analyseras (Forsberg & Wengström, 2013) och på så sätt har en djupare och bredare aspekt av det specifika området redovisas. Det kan ha bidragit till mer kunskap inom området och således vara relevant för sjuksköterskor inom somatisk vård i möte med den patientgruppen.
För att stärka tillförlitligheten inhämtades artiklarna från databaserna PubMed och CINAHL, varav tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskningen. Dessa databaser användes
eftersom de har fokus på vetenskapliga artiklar inriktade på medicin och omvårdnad. Det var en fördel att artiklarna inhämtades från fler än en databas, då det vidgade sökträffarna och tillgången till tidigare forskning inom området. Användningen av MeSH-termer samt de booleska operatorerna »AND« och »OR« vidgade sökningarna ytterligare och gav mer specifika träffar (Forsberg & Wengström, 2013). Trots att metoder för vidgande sökningar användes, blev inte sökresultaten för studier som kunde inkluderas så omfattande. Manuella sökningar var därav en sökstrategi som också nyttjades när artiklar skulle hittas. Om fler artiklar funnits finns möjligheten för att tillförlitligheten hade ökat då det hade bidragit till ett bredare urval, vilket inte var möjligt i detta fall. Möjligtvis kunde ännu en databas nyttjats för att vidga tillgången till artiklar ytterligare, exempelvis databasen PsycINFO.
Studiernas publiceringsdatum kan vara till arbetets nackdel och fördel. Kvaliteten på resultatet skulle möjligtvis kunna minska i och med att studierna var publicerade från 2005 och framåt. Det bidrog till att det inte endast var de nyaste forskningsresultaten som fanns med. En nackdel med exklusionskriterierna var att eventuella relevanta studier exkluderades då de inte fanns tillgängliga i fulltext via universitetsbiblioteket. Däremot stärks resultatet av att studier med låg kvalitet, det vill säga studier som exempelvis inte hade tydligt beskrivna inklusions- och exklusionskriterier eller beskrivning för metod och datainsamling,
exkluderades.
Angående kvalitetsanalysen kan det vara en brist att granskningsmallen som användes var från 2003 (Forsberg & Wengström, 2013) då det kan finnas nyare mallar. Dessutom kan det vara en brist att det inte fanns något graderingssystem för att bedöma om artiklarna hade låg, medel eller hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2013) och därav skapades ett eget
poängsystem. Detta bidrog således till att graderingen mellan medel och hög kan ha blivit felaktig. En styrka med kvalitetsanalyserna kan vara att det genomfördes och granskades av två personer och därav jämfördes två olika perspektiv i och med analyserna.
Studierna som använts i litteraturöversikten hade sitt ursprung från många olika länder vilket kan ha bidragit till att resultaten blir mer trovärdiga då ett bredare perspektiv beaktas. Något som dock kan vara till en nackdel var att endast en studie var svensk, då introduktionen i stora drag beskriver svensk sjukvård. Däremot kan ämnet ändå vara relevant och appliceras i Sverige och svensk sjukvård eftersom det finns information om att personer med psykisk ohälsa inte får samma kvalité på sin vård (IVO, u.å) och att den psykiska ohälsan dessutom ökar (Socialstyrelsen, 2019), vilket kommer leda till att denna patientgrupp ökar i antal.
Analysmetoden som användes i litteraturöversikten var Fribergs (2017) analysmetod för kvalitativa studier. Genom att en utformad analysmetod användes, blev sammanfattningen och tillvägagångssättet säkrat för att ha utförts på ett tillförlitligt sätt. Samtliga artiklar som inkluderades var kvalitativa och på grund av att samtliga artiklar var utformade med samma design var det enklare att sammanställa resultatet. Ännu en fördel som stärker trovärdigheten för arbetet var att det var två personer som genomförde analyserna och sammanställningen av artiklarna. Flera perspektiv, oberoende av varandra, togs då till hänsyn till när kategorier skulle formas och resultatet objektivt skulle redovisas.
Ett krav i denna litteraturöversikt var att alla studier skulle vara forskningsetiskt granskade (Forsberg & Wengström, 2013; Parahoo, 2014) samt att kraven för
informationsprincipen, samtyckesprincipen, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet skulle uppfyllas (Sveriges riksdag, 2001). Detta har beaktats i arbetet och stärker således trovärdigheten i arbetet. Författarna hade viss förförståelse inom ämnet, på grund av erfarenheter som vårdgivare samt genom universitetsutbildningen för sjuksköterskor.
Förförståelsen har i så stor utsträckning som möjligt beaktats och undvikits, genom
gemensamma diskussioner och reflektioner under sammanställning av resultatet. Dessvärre
bör det beaktas då det kan finns en risk för att förförståelsen kan ha påverkat litteraturöversiktens resultat.
Slutsats
Litteraturöversikten visar på att personer med psykisk ohälsa upplever brister i bemötandet med vårdpersonal, som till exempel diskriminering i form av att inte bli respekterad eller trodd på. Upplevelsen av att somatisk hälso- och sjukvård förbises på grund av den psykiska hälsan orsakar frustration och missnöje. De positiva upplevelserna i bemötandet från
vårdpersonalen handlar om att känna sig sedd och att vårdpersonalen visar ett engagemang i bemötandet. Slutsatsen som dras är att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte blir respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, på grund av deras psykiska ohälsa. Det har lett till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård.
Forskning inom området är begränsat och det behövs således mer forskning om hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötande av vårdpersonal inom somatisk vård. Detta för att vårdpersonalen ska kunna ta del av forskningen för att öka förståelsen och kunskapen kring hur bemötandet med personer med psykisk ohälsa kan förbättras.
Självständighetsdeklaration
Författare Kristin Eggen och författare Klara Sjöstrand har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSER
* Artiklar som ingår i resultatanalysen
* Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A, Welin, P., & Rusner, M. (2018).
Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness:
a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice, 19(1), 2-11. 10.1186/s12875-017-0687-0.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177. https://doi- org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
* Borba, C., DePadilla, L., McCarty, F., von Esenwein, S., Druss, B., & Sterk, C. (2011). A Qualitative study examining the perceived barriers and facilitators to medical healthcare services among women with a serious mental illness. Womens Health Issues, 22(2), 217-224.
10.1016/j.whi.2011.10.001.
* Cranwell, K., Polacsek, M., & McCann, V. (2016). Mental health consumers' with medical co-morbidity experience of the transition through tertiary medical services to primary care.
International Journal of Mental Health Nursing, 25(2), 127-135.
https://doi.org/10.1111/inm.12174
Folkhälsomyndigheten. (1 december 2020). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-
och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på? (Artikelnummer 18112).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6db68e38e372406aab877b4669736eec/o jamlikhet-psykisk-halsa-sverige-kortversion.pdf
Folkhälsomyndigheten. (12 januari 2020). Vuxna – psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vuxna--psykisk-halsa/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3 uppl.). Natur & Kultur.
Fortuna, K., Lohman, M., Batsis, J., DiNapoli, E., DiMilia, P., Bruce, M., & Bartels, S.
(2018). Patient experience with healthcare services among older adults with serious mental illness compared to the general older population. The International Journal of Psychiatry in Medicine, 52(4-6), 381–398. 10.1177/0091217417738936.
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.) Studentlitteratur.
Giandinotos, J-A., & Edwards, K-L. (2015). The phenomenon of co-morbid physical and mental illness in acute medical care: the lived experience of Australian health professionals.
BMC Research Notes, 8(295), 1-9. 10.1186/s13104-015-1264-z
* Happell, B., Ewart, S., Bocking, J., Platania-Phung, C., & Stanton, R. (2016). That red flag on your file': misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal of Clinical Nursing, 25(19-20), 2933-2942. 10.1111/jocn.13355.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Loyttyniemi, E., Souminen, T., & Välimaki, M.
(2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: a cross-sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 23(6-7), 427–437. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1111/jpm.12319
Inspektionen för vård och omsorg. (u.å). Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg Förstudie inför nationell tillsyn, avdelning syd.
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/tillsyn/prioriterade-riskomraden-2018- 2020/forstudierapport-samsjuklighet.pdf
Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket (u.åa). Vårdpersonal. I Svensk MeSH. Hämtad 30 September 2021 från https://mesh.kib.ki.se/term/D009740/nursing-staff
Karolinska institutet. (u.åb). Vad är nyttan av MeSH-termer. Karolinska institutet.
https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
* Liggins, J., & Hatcher, S. (2005). Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27(5). 359-364.
https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2005.05.006
* Martínez-Martínez, C., Sánchez-Martínez, V., Ballester-Martínez, J., Richart-Martínez, M.,
& Ramos-Pichardo, J-D. (2020). A qualitative emancipatory inquiry into relationships between people with mental disorders and health professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 28(4), 721-737. 10.1111/jpm.12727.
* McCabe, M., & Leas, L. (2008). A qualitative study of primary health care access, barriers and satisfaction among people with mental illness. Psychology health and medicine, 13(3), 303-312. 10.1080/13548500701473952
* Morgan, A., Reavley, N., Jorm, A., & Beatson, R. (2016). Experiences of discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 754-762.
10.1177/0004867416655605.
National Health Service. (u.å). Liaison psychiatry. https://www.healthcareers.nhs.uk/explore-
Parahoo, K. (2014). Nursing Research- principles, process and issues (3 uppl.). Palgrave Macmillan.
Reed, F. & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), 249–257. 10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x.
Riedl, L., Blank, D., Kohl, M., Lang, A., Kehl, V., Brieger, P., & Hamann, J. (2020). Return- to-work-experts for inpatient treatment of patients with mental illnesses– a proof-of-concept- study (RETURN): the study protocol. BMC Psychiatry, 20(177), 1-8.
https://doi.org/10.1186/s12888-020-02504-4
* Roberge, P., Hudon, C., Pavilanis, A., Beaulieu, M-C., Benoit, A., Brouillet, H., Boulianne, I., De Pauw, A., Frigon, S., Gaboury, I., Gaudreault, M., Girard, A., Giroux, M., Grégoire, È., Langlois, L., Lemieux, M., Loignon, C. & Vanasse, A. (2016). A qualitative study of
perceived needs and factors associated with the quality of care for common mental disorders in patients with chronic diseases: the perspective of primary care clinicians and
patients. BMC Family Practice, 17(134), 1-14. 10.1186/s12875-016-0531-y.
* Ross, L., Vigod, S., Wishart, J., Waese, M., Dean Spence, J., Oliver, J., Chambers, J., Anderson, S., & Shields, R. (2015). Barriers and facilitators to primary care for people with mental health and/or substance use issues: a qualitative study. BMC Family Practice, 16(135), 1-13. 10.1186/s12875-015-0353-3
Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal, professionalitet och medmänsklighet.
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2018). Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre, Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser (Artikelnummer 2018-9-12).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna- jamforelser/2018-9-12.pdf
Socialstyrelsen. (2 juni 2021). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Socialstyrelsen. (2019). Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom, Huvudrapport med förbättringsområden (Artikelnummer 2019-5-12).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-5-12.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring. En kartläggning av kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter (SBU kartlägger 273).
https://www.sbu.se/contentassets/8b34180cd1394d4b8eec8c46ffbc542f/samverkan-psykisk- ohalsa.pdf
Statistiska centralbyrån. (9 juni 2017). Sämre psykisk hälsa bland unga i Sverige än i övriga Norden. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Samre-psykisk-halsa-bland-unga-i- Sverige-an-i-ovriga-Norden/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr].
Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20e tiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Jämlik vård och hälsa [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A 4mlik%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sveriges riksdag. (2001). Departementsserien (DS 2001:62).
https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/302459a782b54b92bfbe69cf4b6f4b85/etikpr ovning-av-forskning-som-avser-manniskor
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing (2 uppl.). F.A. Davis Company.
Vancampfort, D., Wampers, M., Mitchell, A., Correll, C., De Herdt, A., Probst, M., & De Hert, M. (2013). A meta-analysis of cardio-metabolic abnormalities in drug naïve, first- episode and multi-episode patients with schizophrenia versus general population controls.
World Psychiatry, 12(3), 240-250. https://doi.org/10.1002/wps.20069
Wheeler, A., McKenna, B., & Madell, D. (2014). Access to general health care services by a New Zealand population with serious mental illness. Journal of Primary Health Care, 6(1), 7-16. 10.1071/HC14007
