Tilläggsyrkande angående Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

(1)

Göteborgs Stad Kommunstyrelsen 1 (1)

Ärende nr 2.1.9 KS 12 juni 2019 Tilläggsyrkande (D) 10 juni 2019 Dnr 0704/17

Tilläggsyrkande angående Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

1 Idrotts- och föreningsnämnden får i sitt samordnande uppdrag tillägget att kraftigt minska andelen projektbidrag till förmån för det ordinarie

föreningslivsstödet.

2. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut.

Yrkandet

I tjänsteutlåtandet framkommer det att föreningslivet ser den stora andelen projektbidrag som negativ då detta tar tid från den ordinarie verksamheten som därför riskerar att nedprioriteras.

Projekt tenderar därför också att i stor skala uppfinnas för att föreningar ska kunna beviljas medel, istället för att födas ur ett reellt behov. Föreningslivet är en mycket viktig del av samhället och stödet bör fördelas så att det bäst kommer till nytta och ger föreningarna kontinuitet i sina verksamheter.

Projekt är också betydligt svårare att kontrollera och följa upp än föreningars ordinarie verksamheter. Projektsatsningar tenderar att användas för att hantera svårlösta

samhällsproblem. Detta har visat sig vara ineffektivt och fyller möjligtvis främst funktionen av att visa upp en form av en politisk handlingskraft. Det är ett dåligt sätt att hantera skattemedel samtidigt som viktiga samhällsproblem snarare riskeras att begravas i mängder av tillfälliga projektsatsningar än att hanteras med plan och långsiktighet.

Demokraterna vill därför att projektbidragen minskas kraftigt till förmån för föreningslivets ordinarie verksamheter.

(2)

Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (2)

Översyn av stadens modell för föreningsbidrag.

Förslag till beslut

Yrkandet

Nedanstående ändring görs i den nya planen 1. I planen ändras följande stycke,

Redovisning och uppföljning

Bidragsgivande förvaltningar/bolag ska följa upp beviljat bidrag och kan när som helst under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. All granskning ska ske med hänsyn till medlemmarnas personliga integritet.

Till:

Redovisning och uppföljning

Bidragsgivande förvaltningar/bolag ska följa upp beviljat bidrag och ska under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska

föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. All granskning ska ske med hänsyn till medlemmarnas personliga integritet.

2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera avsnittet ”Grundläggande kriterier” i riktlinjen med följande två punkter under ”Föreningen ska”:

- Ta avstånd från hedersförtryck och rådgöra med stadens samordnare mot hedersförtryck om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta.

- Ta avstånd från våldsbejakande extremism och rådgöra med stadens samordnare mot våldsbejakande extremism om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta.

3. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut.

Kommunstyrelsen

Yrkande 2019-05-22

(3)

Göteborgs Stad kommunstyrelsen 2 (2) Föreningslivet i Sverige är unikt i världen. Sverigedemokraterna värnar om våra många ideella

föreningar som knyter oss samman genom bland annat våra fritidsintressen. I vår budget för Göteborg utökade vi verksamhetsbidragen så att fler föreningar skulle kunna få hjälp med att bedriva sin verksamhet. Föreningar som får bidrag av Göteborgs Stad måste vara demokratiska och öppna för alla. Etniska föreningar som enbart vänder sig till en specifik etnisk grupp ska inte få bidrag för sin verksamhet.

Det har även förekommit att föreningar har fungerat som rekryteringsbas för terrorister, eller haft föreläsare med en vedervärdig och föråldrad kvinnosyn. Dessa föreningar ska givetvis inte få några kommunala bidrag överhuvudtaget. Vi tror att de flesta övriga partier kan skriva under på detta. Det behövs från stadens sida mer styrning och kontroll så att inte odemokratiska, homofoba eller våldsbejakande föreningar får ta del av skattebetalarnas pengar. En åtgärd vore att berörd förvaltning/bolag åläggs att minst en gång per år göra ett oanmält verksamhetsbesök och begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll hos den förening man beviljat bidrag. Den uppsökande kontrollen måste helt enkelt skärpas.

(4)

Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)

Yrkande angående översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att komplettera avsnittet ”Grundläggande kriterier” i riktlinjen med följande två punkter under ”Föreningen ska”:

- Ta avstånd från hedersförtryck och rådgöra med stadens samordnare mot

hedersförtryck om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta.

- Ta avstånd från våldsbejakande extremism och rådgöra med stadens samordnare mot våldsbejakande extremism om man kommer i kontakt med personer eller miljöer som berörs av detta.

2. I övrigt godkänna tjänsteutlåtandets förslag till beslut.

Yrkandet

Föreningslivet är en oerhört viktig del av Göteborgs civilsamhälle. En livskraftig ideell sektor är central för vårt demokratiska styrelseskick. Därför är det självklart och naturligt att staden stödjer föreningslivets verksamheter genom föreningsbidrag. Samtidigt är det helt avgörande att stadens resurser inte används på fel sätt. Tyvärr finns det

antidemokratiska och extremistiska personer och rörelser som har ett intresse av att tillgodogöra sig stadens resurser, via bl.a. föreningsbidrag. Det är mycket viktigt att säkerställa att detta inte händer. Därför måste stadens riktlinje för föreningsbidrag vara särskilt tydlig på denna punkt. Vi är i huvudsak positiva till det nya förslaget till riktlinjer för föreningsbidrag men ser ändå ett behov av att förtydliga riktlinjen när det gäller just hedersförtryck och extremism. Vi vill därför lägga till två punkter om detta till avsnittet om grundläggande kriterier. Socialdemokraterna har redan tidigare yrkat på detta men tyvärr valde då en majoritet i kommunstyrelsen att inte bifalla vårt förslag. Vi hoppas att man denna gång är redo att stödja vårt förslag och den viktiga kampen mot hedersförtryck och extremism.

Kommunstyrelsen

Yrkande

2019-05-03 (Socialdemokraterna)

(5)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (16)

Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas.

2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut 2017-03-01 § 144, förklaras fullgjort.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 § 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag.

Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen 2018-06-13 § 536 i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet. 74 remissvar har inkommit från förvaltningar, råd och föreningsliv. Förslagen har reviderats utifrån inkomna synpunkter.

För att uppnå önskad effekt av nya riktlinjer ser stadsledningskontoret ett behov av ökad samordning av stadens föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och

föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå:

• Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer.

• Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden och framtagning av verksamhetsanpassade anvisningar.

• Att samordna en enhetlig och målgruppsanpassad kommunikation.

• Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag.

• Att säkerställa en samordning av stadens samverkan med civilsamhället.

Sammantaget kommer den nya riktlinjen, nya handläggningsrutiner och ny e-tjänst minimera risken för att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, att få del av stadens stöd.

Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-04-10 Diarienummer 0704/17

Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon:031-3680457

E-post: cornelia.lonnroth@stadshuset.goteborg.se

(6)

Ekonomiska konsekvenser

Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler får del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt.

Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet.

Stadsledningskontoret föreslår att idrotts-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning.

Barnperspektivet

Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En

föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet.

Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet

En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor.

Miljöperspektivet

En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet.

Omvärldsperspektivet

Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandlingen av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Bilagor

1. Kommunstyrelsens prokollsutdrag 2018-06-13 § 536 med yrkande av V, M, MP, L och KD

2. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2017-03-01 § 144

3. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande 2018-03-05 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

4. Lista över stadens föreningsbidrag 5. Sammanställning av remissvar

6. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer

7. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället

(7)

Ärendet

Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 § 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag och ett förslag om ökad samordning av stadens arbete med föreningsbidrag. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen 2018-06-13 § 536 i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet.

Beskrivning av ärendet

Ärendet kommer från ett uppdrag i budgeten 2016 att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten var att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak

kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett,

kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete i kommunstyrelsen 2017-03-01§ 144.

Stadsledningskontoret har även gjort en redogörelse av stadens övriga processer rörande stöd till föreningslivet som inte ska beslutas i detta ärende.

Kartläggning

En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen genomfördes 2016-2017 i enlighet med uppdraget i budgeten 2016. Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och

föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten med representanter från föreningar har genomförts.

Intervjuer och dialog med föreningar

20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, Göteborgs stads råd för den nationella minoriteter romer och Idékom.

En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar.

Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt.

Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamheten som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist.

Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från

förvaltningarna. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska

värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund.

(8)

Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland

”slussas” föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen kan söka bidrag hos.

Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. De har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades.

I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget.

Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt.

Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt.

Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter.

Stadens stöd till föreningslivet

I det ursprungliga uppdraget stod att stadens modell för föreningsbidrag skulle ses över.

Stadens har inte haft en tydlig modell utan det har istället handlat om olika delar som inte haft en tydlig samordning. Här beskrivs vilka processer som sammantaget ska skapa ett likvärdigt, rättssäkert och transparent stöd till föreningslivet.

Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning

Den e-tjänst, Bida bookmaker, som används i staden idag har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst.

Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandlingsprocessen och cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och

lokalbokning. Göteborgs Stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 som planeras vara i drift 2020.

Den nya e-tjänsten ska vara transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare.

(9)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (16) Förmedlingstjänst

Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från

kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokaler. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling.

Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter.

I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige 2014-06-05 § 10 att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga av sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen 2017-01-25 §50 (Dnr 1281/16)fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret.

Modellen ska bidra till:

- Att öka lokalutbudet till föreningslivet

- Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - Rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell är ute på remiss i staden under våren 2019.

Normkritiskt material om värdegrundsarbete

Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och

föreningsförvaltningen leder arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017-2021 att ta fram ett

stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar var inbjudna att delta i arbetet.

Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Materialet är klart och kommer att publiceras inom kort.

Samverkan med föreningsliv

2012 antog kommunfullmäktige en ”Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer” Syftet var att formalisera samverkan mellan staden och

(10)

civilsamhället med målet att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg.

En åtgärdsplan beskriver vilka åtaganden man har kommit överens om. Parterna ska utforma konkreta åtgärdsplaner kopplade till åtaganden varav några har direkt koppling till detta arbete.

En kanslifunktion Got United är navet i arbetet. Kanslifunktionen organiseras av civilsamhället och fungerar även som en länk mellan de tre intresseinriktningarnas former, medlemvårdanden, civilsamhällets roll som röstbärare och opinionsbildande intresseorganisation samt civilsamhällets roll som utförare eller serviceproducent.

• Kanslifunktionen ska förbereda hearings och andra för ändamålet relevanta mötes- och dialogformer.

• Säkerställer att möten och dialoger sprids geografiskt.

• Planera och genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen om civilsamhället för kommunens verksamheter.

• Fungerar som remissinstans.

• Inneha funktionen som ett samlat forum för frågor om samverkan mellan organisationer inom civilsamhället och kommunen.

• Ansvara för hantering av ansökningar avseende anslutning till överenskommelsen.

• Dokumentera och sammanställa rapport bestående av uppföljning och analys av insatser som underlag för uppföljning av överenskommelsen.

• Ansvara för en samlad uppföljning av överenskommelsen vart fjärde år.

Staden samverkar även med civilsamhället genom föreningspoolen och genom en modell som tagits fram i SDN Västra Göteborg.

Föreningspoolen startades utifrån ett uppdrag från idrotts- och föreningsnämnden.

Föreningspoolen är ett pilotprojekt som ska genomföras 2018-2019 varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden.

Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete.

I Göteborgs Stads budget 2018 finns ett uppdrag till alla nämnder och styrelser att utveckla ett samarbete med civilsamhället enligt modellen för SDN Västra Göteborg.

Idag saknas samordning av stadens olika former för samverkan med civilsamhället.

Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag och processkartor

Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från

kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social

resursförvaltning, kulturförvaltningen samt två stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats.

Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument (2017-01-26, § 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet.

(11)

Riktlinjerna för föreningsbidrag har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs.

De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga än tidigare riktlinje.

Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. Dessa kriterier underlättar möjlighet att

utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Hur utvärderingen ska gå till kommer att beskrivas i anvisningar kopplade till varje bidragsform.

Förslaget till Göteborgs Stads nya riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser.

Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna.

Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag

antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med

processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt

stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har

föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och -

klassning gjorts.

Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och icke- diskriminerande verksamhet.

Demokrativillkor i statsbidragsförordningen

8 mars 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över demokrativillkoren i

statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Syftet med översynen var att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de

internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.

Utredaren ska göra en samlad analys av vilka svårigheter och utmaningar de ansvariga myndigheterna och det civila samhället har med dagens system och föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen med

(12)

beaktande av föreningsfriheten och motverka ageranden som är i strid med samhällets grundläggande värderingar.

Utredningen är inte färdig utan arbetet med att ta fram förslag till demokrativillkor och metodmaterial pågår. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 20 juni 2019.

Stadsledningskontoret har varit i kontakt med den statlig utredredningen och tagit del av det arbete som gjorts för att säkerställa att stadens grundkriterier ligger i linje med de i statliga kriterierna vars syfte är att allmänna medel ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar.

Remittering av nya riktlinjer

Ärendet återremitterades av kommunstyrelsen 2018-06-13 § 536 i enlighet med yrkande av V, M, MP, L och KD med uppdrag att remittera tjänsteutlåtande och frågeställningar till berörda förvaltningar och brett till föreningslivet. Remissvaren skulle enligt yrkandet belysa förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna.

Frågeställningarna var:

1. Anser ni att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur?

2. Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser ni på dessa krav?

3. Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för?

Det har kommit in 74 remissvar från samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och

föreningsnämnden, nämnden för konsument och medborgarservice, social resursnämnd, kulturnämnd, HBTQ-råd, svensk-finska rådet och resterande från föreningslivet.

Remissvaren i sin helhet finns på stadsledningskontoret under ärendet Dnr 0704/17.

Åtta nämnder tillstyrker förslaget till nya riktlinjer med vissa förslag till revidering och förtydliganden. Fyra nämnder lämnar synpunkter på förslaget men har inte tagit ställning.

En nämnd anser inte att ny modell för staden är färdig utan vill ha ytterligare delar belysta.

Svaren beträffande de föreslagna kriterierna kan grovt delas upp enligt följande:

- Kriterierna är bra utformade.

- Kriterierna är otydliga och behöver förtydligas.

- Kriterierna får inte vara så konkreta att de detaljstyr föreningarnas verksamhet för att de ska få möjlighet till bidrag.

Ett flertal remissinstanser är nöjda med förslagen i stort men ser svårigheter i hur uppföljningen ska ske när det gäller tillämpning och följsamhet av kriterierna och pekar på att vissa delar behöver förtydligas.

Flera remissinstanser anser att begreppen ”religiös” respektive ”konfessionell” behöver tydliggöras och att ordet verksamhet bör bytas ut mot aktivitet för att förtydliga att det är aktiviteten som styr bidraget inte vilken organisation som arrangerar.

(13)

Ett flertal remissinstanser tycker den tredje frågeställningen: ” Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för?” var svår att förstå och därför svår att besvara.

Flera remissinstanser pekar på behovet av en normkritisk kompetens hos förvaltningarnas handläggare: ”De behöver ha en djup förståelse för civilsamhällets oberoende, dess viktiga demokratiska uppdrag och röstbärande funktion, samt en gedigen kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och normkritik.”

Ett flertal remissinstanser pekar på vikten av dialog mellan Staden/handläggare och föreningarna. Det skapar förutsättningar för erfarenhetsutbyte och uppföljning.

Flertalet remissinstanser uttrycker sig positivt över att ett ny e-tjänst ska tas fram som ersättare för befintliga Bida bookmaker.

Ett flertal av stadsdelsnämnderna beskriver en oro för att en centralisering när det gäller vissa delar av handläggning och beslut av föreningsbidragen till idrotts- och

föreningsnämnden, kan leda till försämrade möjligheter för kontakterna med föreningslivet på lokal nivå.

Några remissinstanser tycker att beskrivning av föreningslivet i riktlinjerna är för snäv och att syftet att skapa meningsfull fritid inte omfattar hela föreningslivet.

Här nedan följer de grundkriterier som skickades ut på remiss och förslag till nya som reviderats utifrån remissvar och statens förslag till demokrativillkor:

Förslag som skickades ut på remiss

- Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem.

- Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och

deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.

- Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld.

- Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger.

- Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn.

- Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag.

- Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös.

- Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor.

Nytt förslag efter remissrunda och med hänsyn taget till statlig utredning.

Föreningen ska:

• Ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor samt fungera enligt demokratiska principer.

• Ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn.

• Ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag.

• Verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.

(14)

Föreningen kan inte beviljas bidrag för verksamhet/aktivitet som:

• Innehåller partipolitiska eller religiösa inslag.

• Har en uppmuntrande attityd till alkohol, tobak eller andra droger.

Bidrag får inte lämnas till en förening om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten:

• Motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

• Diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde.

• Utövar, främjar eller rättfärdigar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter.

I det nya förslaget har det tydliggjorts att det är aktiviteter med partipolitiska eller religiösa inslag som en förening inte kan beviljas bidrag för. Grundkriterierna har också delats in i tre olika delar för att göra det tydligt vad en förening ska och inte ska göra för att beviljas bidrag samt vad en förening inte kan beviljas bidrag för.

I riktlinjerna har också inledningen skrivit om för att bättre omfatta hela föreningslivet.

Fortsatt arbete och implementering

Organisation

Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har gjorts i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas mer eller mindre regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över.

I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av

föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en större samordning av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag.

Implementering och fortsatt arbete

När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar för att konkretisera riktlinjerna.

Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden samordnar arbetet.

Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 4 för lista över stadens föreningsbidrag.

(15)

För att riktlinjen och dess kriterier kunna tillämpas på ett rättssäkert och transparent sätt krävs en normkritisk kompetens hos förvaltningarnas handläggare. De behöver ha en förståelse för civilsamhällets oberoende, dess viktiga demokratiska uppdrag och

röstbärande funktion, samt en gedigen kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och normkritik. Utbildningen av handläggarna bör också ske i samordning av idrotts- och föreningsförvaltningen.

Bidrag som inte omfattas av de nya riktlinjerna

En utredning från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor pekar på att hela 40 procent av unga i åldern 13–19 år inte är medlem i någon förening. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem i någon förening alls bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsnedsättning. Det finns idag flera versioner av ”snabb slant”, ett bidrag i form av ett mindre belopp som kan sökas för tillfälliga evenemang med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som inte är

organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret föreslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden i nära samverkan med ungdomsfullmäktige.

Stadsledningskontorets bedömning

I det ursprungliga uppdraget stod det att stadens modell för föreningsbidrag ska ses över.

Stadens har inte haft en tydlig modell utan det har istället handlat om olika delar som inte haft en tydlig samordning.

Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer bidra till att skapa likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler.

Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer.

Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet.

Sammantaget kommer den nya riktlinjen, nya handläggningsrutiner och ny e-tjänst minimera risken för att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, att få del av stadens stöd. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd.

Av de 74 remissvar som inkommit har de flesta varit nöjda men flera har sett behov av förtydligande av grundkriterier och hur de ska följas upp.

(16)

Stadsledningskontoret har vägt in synpunkter från remissinstanser och statlig utredning av demokrativillkor och gjort revideringar och förtydligande i riktlinjerna utifrån detta. I det nya förslaget har det tydliggjorts att det är aktiviteter med partipolitiska eller religiösa inslag som en förening inte kan beviljas bidrag för. Grundkriterierna har också delats in i tre olika delar för att göra det tydligt vad en förening ska och inte ska göra för att beviljas bidrag samt vad en förening inte kan beviljas bidrag för.

I riktlinjerna har också inledningen skrivit om för att bättre omfatta hela föreningslivet.

Det är viktigt att notera att en ny riktlinje inte löser alla problem, men den är grunden som behövs för att styra övriga processer. Den är också utgångspunkt för fortsatt arbete med att ta fram anvisningar för hur stadens olika bidrag ska hanteras och följas upp.

Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag är nödvändig för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att ” stödja stadens föreningsliv”

(Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd §2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med ställningstaganden i detta tjänsteutlåtande.

I uppdraget ska det ingå:

• Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden och ta fram verksamhetsanpassade anvisningar.

• Att samordna en enhetlig och målgruppsanpassad kommunikation.

• Att säkerställa en samordning av stadens samverkan med civilsamhället.

Att samordna arbetet med implementering av nya stadengemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrotts- och föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret.

I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Under processen har för- och nackdelar av centralisering av

föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en större samordning av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag.

Magnús Sigfússon Eva Hessman

Direktör stadsutveckling Stadsdirektör

(17)

Bilaga 1 Utdrag ur Protokoll

Sammanträdesdatum: 2018-06-13

Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

§ 536, 0704/17 Beslut

Enligt yrkande från V, M, MP, L och KD:

1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden.

2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till föreningslivet.

Tidigare behandling

Bordlagt den 11 april 2018, § 285, den 25 april 2018, § 342, den 16 maj 2018, § 442, och den 23 maj 2018, § 483.

Handlingar

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 5 mars 2018.

Yrkande från S den 23 maj 2018.

Yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj 2018.

Tilläggsyrkande från KD, M och L den 11 april 2018.

Yttrande från KD, M och L den 16 maj 2018.

Yttrande från L, M och KD den 11 april 2018.

Yrkanden

Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) och Martin Wannholt yrkar bifall till yrkande från S den 23 maj 2018.

Daniel Bernmar (V) yrkar bifall till yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj 2018.

Propositionsordning

Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna och Martin Wannholts yrkande bifallits. Omröstning begärs.

Omröstning

Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till Ann-Sofie Hermanssons och Martin Wannholts yrkande och Nej för bifall till Daniel Bernmars yrkande.”

(18)

Mariya Voyvodova (S), Marina Johansson (S), Jonas Attenius (S), Martin Wannholt och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (5).

Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M) och Hampus Magnusson (M) röstar Nej (7).

Lars Hansson (-) avstår från att rösta.

Protokollsanteckningar

David Lega (KD) anmäler att tilläggsyrkandet från KD, M och L den 11 april 2018 återtas.

Representanterna från KD, M och L antecknar som yttrande en skrivelse från den 16 maj 2018.

Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 11 april 2018.

Protokollsutdrag skickas till

Samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd, kulturnämnden och föreningslivet genom stadsledningskontoret

Dag för justering 2018-06-27

Vid protokollet

Sekreterare Mathias Sköld

Ordförande Justerande

Ann-Sofie Hermansson Jonas Ransgård

(19)

Yrkande V, M, MP, L och KD Kommunstyrelsen Ärende 2.1.22 2018-05-16

Återremissyrkande avseende Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället

Stadens föreningsbidrag fyller en central roll för föreningslivet i staden. Därför är det viktigt att en förändring av systemet har genomgått en grundlig process för att förankra justeringarna i såväl berörda nämnder som föreningslivet. För att göra detta behöver ärendet remitteras till bidragsgivande nämnder och brett till föreningslivet.

Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna.

Anser remissinstanserna att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur?

Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden.

Hur ser föreningslivet och förvaltningarna på sådana krav? Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för.

Förslag till beslut i kommunstyrelsen

1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden.

2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt

frågeställningarna ovan till föreningslivet.

(20)

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll

Sammanträdesdatum 2017-03-01

§ 144, Dnr 1434/15

Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari 2017.

Yttrande från L, M och KD den 28 februari 2017.

Yttrande från SD den 1 mars 2017.

Beslut

Enligt stadsledningskontorets förslag:

Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Protokollsanteckningar

Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars 2017.

Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars 2017.

__________

Expedieras

Vid protokollet Lina Isaksson

2017-03-17

Ordförande Justerare

Ann-Sofie Herm

(21)

Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (11)

Översyn av stadens modell för föreningsbidrag

Förslag till beslut

1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas.

2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut

2017-03-01 § 144,

förklaras slutfört.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 § 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram förslag till stadengemensamma riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag.

Riktlinjerna kommer att skapa en grund för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa likvärdig och rättssäker hantering av stöd till föreningslivet. Stadsledningskontoret ser ett behov av att centralisera vissa delar av handläggningen och beslut från stadsdelarna till idrotts- och föreningsnämnden. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas

förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas.

Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå:

• Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden.

• att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet.

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-05 Diarienummer 0704/17

Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon:031-3680457

E-post: cornelia.lonnroth@stadshuset.goteborg.se

(22)

Ekonomiska konsekvenser

Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler få del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt.

Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet.

Stadsledningskontoret föreslår att idrott-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning.

Barnperspektivet

Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En

föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet.

Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet

En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor.

Miljöperspektivet

En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet.

Omvärldsperspektivet

Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Bilagor

1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2017-03-01 § 144 2. Lista över stadens föreningsbidrag

3. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer

4. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället

(23)

Ärendet

Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 § 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag.

Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag.

Beskrivning av ärendet

Ett uppdrag i budget 2016 var att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten är att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete.

Kartläggning

En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget 2016. Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen,

kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten har genomförts.

Intervjuer och dialog med föreningar

20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDÈKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar.

Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt.

Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamhet som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist.

Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från

förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör.

Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund.

Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland ”slussas” föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos.

(24)

Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas.

Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. Man har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till önskemål om kriterier eftersom de i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är

”enklare och går snabbare”.

I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget.

Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring. I nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning.

Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget.

Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt.

Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att

tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via post och att få komma på rådgivning fram som lösningar.

Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem.

I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Det upplevs svårt att hitta vad som finns att söka och vem de ska vända sig till.

Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt.

Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker.

Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar

(25)

sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt.

Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från

volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp.

Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker.

Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta.

Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag

Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar samt bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från

kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats.

Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument (2017-01-26, §20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet.

Riktlinjerna har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs.

De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. I tidigare riktlinjer var ett av grundläggande kriterierna ”att föreningen inte får ha en uppmuntrande attityd och delta i verksamhet som kan skapa en positiv attityd till diskriminering.” I de nya riktlinjerna ska föreningen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Ett nytt grundkrav är också att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet.

Förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I

(26)

riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser.

För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier:

• Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem.

• Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder.

• Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld.

• Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger.

• Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn.

• Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag.

• Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös.

• Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor.

Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Se bilaga 3 för gällande riktlinjer samt bilaga 4 för förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället.

Processkartläggning

Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag

antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med

processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt

stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har

föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och -

klassning gjorts.

Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och icke- diskriminerande verksamhet.