ABCDE
KA T A R I N A- S O F I A O C H MA R I A -G A M L A S T A N S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G A RÄldreomsorg
TJ Ä N S T E U T L Å T A N D E 2006-11-09 SID 1(14)
DNR 000418/2006
SDN 2006-11-30 Handläggare: Gunilla Jalmarsson
Tfn: 08 - 508 11 310 Barbro Ulfmoen Tfn: 08 - 508 13 157
Till
Maria - Gamla stans stadsdelsnämnd
Plan för vård- och omsorgsboende för Katarina-Sofia och Maria - Gamla stans stadsdelsområden
Förslag till beslut
1. Stadsdelsnämnden godkänner stadsdelsförvaltningarnas plan för vård- och omsorgsboende
2. Omedelbar justering
Olle Johnselius BrittMarie Kyndel
Stadsdelsdirektör Stadsdelsdirektör
Karin Johansson Claes Lagergren
Chef omsorg T f Chef omsorg
funktionshindrade och äldre funktionshindrade och äldre Sammanfattning
I planen för vård- och omsorgsboenden redovisas nuvarande behov av platser samt en prognos för nyttjandet av platser fram till år 2020.
Dessutom redovisas befintliga vård- och omsorgsboenden inom Södermalm. I planen beskrivs också pågående och planerad omstrukturering i befintliga vård- och omsorgsboenden.
_______________________________________________________
Bilaga: 1. Behovet av vård- och omsorgsboende och befintliga egna vård- och omsorgsboende år 2006
ABCDE
SID 2(14)
Ärendets beredning
Ärendet har utarbetats inom avdelningarna för äldreomsorg i Katarina- Sofia och Maria - Gamla stans stadsdelsförvaltningar.
Stadsdelsnämndernas pensionärsråd har fått information om planen för vård- och omsorgsboende1.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade våren 2000 att stadsdelsnämnderna i fem stadsdelsgrupper skulle ta fram äldreboendeplaner. Planerna reviderades/
uppdaterades under hösten 2002. Katarina-Sofia och Maria - Gamla stan gjorde dessutom en översyn av Södermalms äldreboendeplan under år 2005.
Stadsdelsnämnderna Katarina-Sofia och Maria - Gamla stan bildade en av de fem stadsdelsgrupperna. De fem stadsdelsgrupperna är följande:
Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Kista Kungsholmen Maria - Gamla stan Enskede-Årsta Älvsjö Rinkeby Norrmalm Katarina-Sofia Skarpnäck Liljeholmen Spånga Östermalm Farsta Hägersten Hässelby- Vantör Skärholmen Vällingby
Bromma
Utrednings- och statistikkontoret (USK) har gjort en prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholm för åren 2004-2030 per stadsdelsområde.
Det alternativ som ligger till grund för äldreboendeplanerna år 2000 och 2002 avser en befolkningsprognos som räknar med en ökad
medellivslängd men där takten på ökningen av medellivslängden minskar med åren. Bakom den ökade medellivslängden ligger främst en minskning av dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar. Jämfört med prognosen 2002 är antagandena om hälsoförbättring mer försiktig. Osäkerheten om den framtida utvecklingen av de äldres hälsa har ökat. För nyttjandet av äldreomsorg utgår USK från nyttjandet oktober 2003. Det är nyttjandet som är utgångspunkt för prognosen och inte efterfrågan, det vill säga ingen hänsyn har tagits till om det fanns icke verkställda beslut om vård- och omsorgsboende.
Under år 2006 har stadsdelsnämnderna i de fem regionerna fått i uppdrag av stadsledningskontoret att uppdatera och justera sina äldreboendeplaner från år 2002. Regionerna ska redovisa var sin plan under hösten 2006. De
1 I Stockholms stads äldreomsorgsplan 2006-2010 har alla särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, gruppboende och sjukhem fått en gemensam benämning, vård- och omsorgsboende. När begreppet vård- och omsorgsboende används i ovanstående text exkluderas servicehus.
ABCDE
SID 3(14)
reviderade planerna ska behandlas av samtliga stadsdelsnämnder och vara stadsledningskontoret tillhanda senast den 30 november.
Enligt anvisningarna bör revideringen av planer för vård- och
omsorgsboende utgå från konsultföretaget Solving International Bohlin &
Strömbergs (Solvings) analys beträffande behovs- och resursinventering.
Under hösten 2005 och våren 2006 gjorde Solvings en analys av
äldreboendeplaneringen inom samtliga fem stadsdelsgrupper. Analysen inriktades på:
• Behovsinventering
• Resursinventering
• Pågående planering
• Bedömning och förslag
I september 2006 presenterade Solvings även en stadsövergripande sammanställning av de fem regionerna med en uppdatering och analys.
Vid bedömning av behovet har Solvings använt USK:s prognos men också räknat med ett alternativ, som bygger på antalet nyttjade platser den 1 december 2005. Uppgiften om antalet nyttjade platser har hämtats från stadens IT-system, ”Paraplyet”, och därefter verifierats och i vissa fall korrigerats av respektive stadsdelsförvaltning. Antalet nyttjade platser har därefter räknats fram utifrån de antaganden USK gjort om minskning respektive ökning av behovet av antalet äldreomsorgsplatser.
USK:s befolkningsprognos 2003-2020
Solvings har i rapporten utgått från USK:s befolkningsprognos 2003-2020.
Enligt prognosen fram till år 2020 antas antalet äldre över 65 år att öka både i Katarina-Sofia och Maria - Gamla stan, figur 1. Enligt prognosen över äldreomsorgstagare kommer antalet att öka något i Katarina-Sofia samtidigt som det minskar marginellt i Maria - Gamla stan, figur 2.
Avseende vård- och omsorgsboende skiljer sig stadsdelsförvaltningarna åt.
Katarina-Sofia är en av få stadsdelsförvaltningar som prognostiseras få ett ökat antal äldreomsorgstagare med behov av heldygnsomsorg fram till år 2020, figur 3.
ABCDE
SID 4(14)
Figur 1: Befolkningsprognosen för antalet personer äldre än 65 år i Katarina-Sofia och Maria-Gamla stan
Källa: Befolkningsprognosen 2004-2014, USK
Figur 2: Totala antalet äldreomsorgstagare i Katarina-Sofia och Maria- Gamla stan
Källa: Prognosen över antalet äldreomsorgstagare, USK
ABCDE
SID 5(14)
Figur 3: Antalet äldreomsorgstagare med heldygnsomsorg i Katarina-Sofia och Maria-Gamla stan
Källa: Prognosen över antalet äldreomsorgstagare, USK
Sammanfattning av Solvings rapport ”Planering för äldreboende på Södermalm”
I Katarina-Sofia kommer antalet vård- och omsorgsboende att öka med närmare 100 personer vilket motsvarar 25 procent. I Maria - Gamla stan kommer det att ske en minskning med cirka 30 personer vilket motsvarar en minskning med 7 procent.
I och med att utbudet av platser i egna vård- och omsorgsboenden inte planeras att öka kommer således ”gapet” mellan utbud och efterfrågan av platser att öka ytterligare. Allt annat oförändrat innebär detta att Katarina- Sofia måste köpa ytterligare platser för att täcka det ökade behovet.
Behovet av platser i vård- och omsorgsboenden i Maria - Gamla stan kommer att minska under större delen av prognosperioden för att i slutet återigen öka. Trots att Maria - Gamla stan har för avsikt att under år 2006 minska antalet platser kommer enligt prognosen utbudet av platser att i det närmaste sammanfalla med efterfrågan.
När det gäller regionen Södermalm förutspås Katarina-Sofias ökade behov slå igenom och behovet i hela regionen Södermalm kommer att öka med 9 procent. Samtidigt minskar antalet kommunala platser i regionen med 4
ABCDE
SID 6(14)
procent. Efterfrågan av platser överstiger således utbudet av platser och detta gap kommer dessutom att öka under prognostiden. Östermalm köper idag platser av Katarina-Sofia men förväntas minska köpen då de
producerar egna platser i vård- och omsorgsboenden. För regionen Södermalm innebär detta en större tillgång till egna platser.
Trots större tillgång av platser i vård- och omsorgsboenden skriver Solvings i rapporten att de anser det förefalla befogat att bygga om och behålla Hornstulls sjukhem. En ombyggnad till gruppboende för
demenshandikappade behövs mot bakgrund av Länsstyrelsens krav på att minska nuvarande demensenheters storlek.
Sammanfattning av Solvings rapport ”Planering för äldreboende i Stockholms stad”
Efterfrågan på heldygnsomsorg antas minska med cirka 10 procent i Stockholms stad under perioden 2005-2020. Inom regionen Södermalm kommer efterfrågan att öka, medan den minskar i övriga regioner.
Nuvarande prognoser visar sammantaget att efterfrågan relativt sett minskar mer än antalet platser. Stadens eget utbud motsvarar emellertid inte efterfrågan, utan skillnaden regleras genom att staden köper platser externt, i huvudsak hos privata aktörer. Det finns flera skäl, bland annat ekonomiska, krav på flexibilitet och valfrihet att en viss del upphandlas av privata aktörer.
I staden efterfrågas år 2005 totalt 6601 heldygnsomsorgsplatser. Antalet köpta platser av privata aktörer är 1771 platser, vilket motsvarar 27
procent. Skillnaden är stor vad gäller andelen privata köp inom regionerna, figur 4.
ABCDE
SID 7(14)
Figur 4: Antalet heldygnsomsorgsplatser som regionerna efterfrågar inklusive köp från privata aktörer, december 2005
Källa: Stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad
Den totala efterfrågan på korttidsplatser i staden är 375 platser, av vilka 303 finns i egen regi, vilket motsvarar 81 procent av antalet platser.
Resterande andel köps i huvudsak av privata aktörer.
Ett förslag som Solvings lyfter fram i rapporten är att samla
korttidsplatserna regionvis eller till några regioner i staden. Fördelen skulle vara att utnyttja stadens lokalkapacitet bättre. Boendet har inte lika stora krav på standard som heldygnsomsorg och det kan också finnas verksamhetsmässiga fördelar att samla korttidsboendet på färre ställen.
För detta krävs ytterligare utvärdering och analys.
Stadsdelsförvaltningarnas behovsinventering, bilaga 1
I de två stadsdelnämnderna på Södermalm fanns i september 2006 sammanlagt 865 personer boende med heldygnsomsorg, varav 339 i Katarina-Sofia och 526 i Maria - Gamla stan. Vid detta tillfälle fanns det 3 personer med beslut om gruppboende för demenshandikappade inom Katarina-Sofia och 9 personer inom Maria-Gamla stans som ej var verkställda.
Av de äldre som har en heldygnsomsorgsplats bor 77 procent på
stadsdelsförvaltningarnas egna vård- och omsorgsboende2, 4 procent på
2 Inkluderar entreprenaddrivna vård- och omsorgsboende.
ABCDE
SID 8(14)
övriga vård- och omsorgsboenden inom Södermalm, 11 procent i övriga staden och 8 procent utanför staden.
De placeringar inom vård- och omsorgsboende som finns utanför staden är 37 till antalet för Katarina-Sofia varav 10 utanför länet och 28 för Maria - Gamla stan varav 9 utanför länet. En orsak till placeringarna utanför staden är att det finns behov av ett vård- och omsorgsboende med en speciell inriktning som inte finns inom de egna förvaltningarna.
Vid samma tidpunkt, september 2006, fanns 35 personer på
korttidsboende. Katarina-Sofia nyttjade 17 och Maria - Gamla stan 18 korttidsplatser. Vid detta tillfälle fanns inom Maria - Gamla stan en väntelista på 3 personer med beslut om korttidsboende. Av de äldre som har en plats i korttidsboende vistas 99 procent på stadsdelsförvaltningarnas egna korttidsboenden och 1 procent har ett korttidsboende i länet.
I september 2006 hade 267 personer ett beslut om boende i servicehus, varav 247, det vill säga 93%, var tillgodosedda inom Södermalm.
Stadsdelsförvaltningarnas äldreboendeplan från år 2005 följde tendensen från år 2000 och 2002, då det totala behovet av vård- och omsorgsboende minskade och efterfrågan var mindre än de av USK prognostiserade behoven av vård- och omsorgsboende. Tendensen pekade också på att behovet av gruppboende för demenshandikappade ökade.
Vid en jämförelse av nyttjandet år 2002 och 2006 har antalet platser med heldygnsomsorg minskat med 9 procent, från 950 platser till 865.
Minskningen var störst under åren 2002-2005 och berodde i huvudsak på ökat kvarboende i det egna hemmet. Det blev vanligare att återgå till det egna hemmet direkt efter en sjukhusvistelse, mycket beroende på
utvecklingen av stödet i det egna hemmet. Hemtjänsten och
hemsjukvården är bättre rustade för att ta emot personer med stora behov av omsorg och omvårdnad. En annan förklaring till att behoven inom regionen ligger under USK:s prognos åren 2002-2005 kan vara de omstruktureringar av Rosenlund och Tanto sjukhem som genomfördes inom Maria - Gamla stans stadsdelsområde.
Sedan september 2005 har tendensen vänt inom Maria - Gamla stan.
Behovet av antalet platser med heldygnsomsorg ökade med 15 fram till årsskiftet 2005/2006 och har sedan legat kvar på en högre nivå under år 2006. Ökningen som skedde hösten 2005 kan delvis bero på
nedläggningen av Mälteriets och Skinnarvikens servicehus. Personer med stora vård- och omsorgsboende som tidigare klarade ett boende på
servicehus är idag behov av en plats med heldygnsomsorg.
ABCDE
SID 9(14)
Stadsdelsförvaltningarnas resursinventering, bilaga 1
Vid kartläggningstillfället i september fanns inom Södermalm 745 heldygnsomsorgsplatser på stadsdelsförvaltningarnas egna vård- och omsorgsboenden inklusive entreprenaddrift och 230 platser i enskild regi.
Av befintliga korttidsboenden på Södermalm var samtliga 49 platser förvaltningarnas egna inklusive entreprenaddrift.
Av de befintliga 745 platserna med heldygnsomsorg sker en försäljning av 72 platser till andra stadsdelsnämnder och kommuner.
De två stadsdelsområdena hade i september 2006 en täckningsgrad på 86 procent av egna heldygnsomsorgsplatser som ska jämföras med år 2002 då täckningsgraden var 78 procent. Detta innebär att om alla personer med ett beslut om heldygnsomsorg skulle önska en plats på vård- och
omsorgsboenden i egen regi/entreprenad inom Södermalm saknas 120 platser.
Från och med april 2005 finns det tre servicehus på Södermalm med totalt 317 servicehuslägenheter. I stadsdelsområdena finns också seniorbostäder vilka förmedlas av bostadsförmedlingen.
Stadsdelsförvaltningarnas bedömning av ändamålsenlighet och standard av befintliga vård- och omsorgsboendeenheter
Samtliga vård- och omsorgsboenden inom Södermalm har en modern boendestandard med undantag av Hornstulls sjukhem och till vissa delar ett våningsplan på Vintertullens äldreboende.
På grund av de korta boendetiderna inom heldygnsomsorgen utsätts lokalerna för ett stort slitage. Vård- och omsorgsboendena måste
kontinuerligt underhållas för att hålla en godtagbar standard. Exempel på detta är Hornstulls sjukhem och Vindragarens gruppboende som bör renoveras eller ersättas med nya lokaler som är bättre anpassade för de boende samt har bättre arbetsmiljö för personalen.
Länsstyrelsen har efter tre tillsynsbesök, år 2002, 2003 och 2005, riktat kritik mot den låga boendestandarden på Hornstulls sjukhem. Maria - Gamla stan har vidtagit åtgärder för att förbättra boendestandarden, bland annat har en av de två avdelningarna omvandlats till ett korttidsboende som omfattar 24 platser. På den kvarvarande avdelningen har 32 platser reducerats till 27 då samtliga dubbelrum avvecklats. Det saknas
fortfarande egna hygienutrymmen och kokmöjligheter till samtliga rum.
De som bor på Hornstulls sjukhem har efter information om
bostadsstandarden tackat ja till platsen. Oftast har de äldre och/eller deras anhöriga besökt sjukhemmet innan de bestämt sig för platsen.
ABCDE
SID 10(14)
Vid tillsyn år 2003 bedömde Länsstyrelsen att verksamheten på plan fem på Vintertullens äldreboende inte har fullvärdig boendestandard. De 41 lägenheterna på våningsplanet saknar kök/pentry. Länsstyrelsen begärde av Katarina- Sofia stadsdelsnämnd att få ett yttrande med förslag på åtgärder för att rätta till bristerna.
I yttrandet till Länsstyrelsen beskrev Katarina-Sofias stadsdelsnämnd att vid ombyggnaden av Vintertullens servicehus var det av byggnadstekniska skäl, till exempel bärande pelare och schakt, inte möjligt att få in
kokmöjligheter på plan fem utan att göra avkall på tillgänglighetskrav i wc/dusch eller framkomligheten i bostaden för övrigt. På övriga
våningsplan på Vintertullen finns sammanlagt 75 lägenheter som samtliga är försedda med kök eller kokmöjligheter. Katarina-Sofia bedömer att Vintertullens äldreboende har en hög boendestandard med möjlighet att tillgodose de boendes varierande behov.
Stadsdelsförvaltningarnas planerade och pågående förändringar (omstrukturering, utbyggnad och/eller avveckling) inom
lokalbeståndet Hornstulls sjukhem
Länsstyrelsen har genom åren haft återkommande påpekanden avseende boendestandarden på Hornstulls sjukhem.
Maria - Gamla stans stadsdelsförvaltning har diskuterat tre tänkbara åtgärdsalternativ med Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning:
1. Ombyggnad som enligt stadens lokal- och byggnadsenhet (Loben) innebär ett omfattande ingrepp i fastigheten då nya
avloppsstammar måste dras. De boende måste evakueras inom såväl delar av servicehuset som sjukhem och korttidsboende.
2. Lägga avdelningen i ”malpåse”, vilket innebär evakuering av de boende på sjukhemmet.
3. Omvandla sjukhemmet till ett korttidsboende.
Under året har samtal förts med entreprenören HSB Omsorg AB om att fortsätta driften enligt alternativ tre. Enligt Solvings rapport ”Planering för äldreboende i Stockholms stad” lyfts frågan om att samla korttidsplatserna regionvis. Alternativ tre skulle alltså ligga i linje med detta resonemang.
Korttidsboende
Korttidsboendet är idag koncentrerat till två enheter, Horntull och Vintertullen. Därutöver finns enstaka korttidsplatser på Nytorgsgården, Sjöstadsgården och Guldbröllopshemmet. Korttidsplatserna på
Sjöstadsgården kommer att omvandlas till heldygnsomsorgsplatser om Hornstulls sjukhem omstuktureras till korttidsboende enligt ovan.
ABCDE
SID 11(14)
Vindragaren
Vindragarens äldreboende med demensinriktning ligger insprängt i Reimersuddes seniorboende, före detta Mälteriets servicehus. Lokalerna finns i två huskroppar och på fyra våningsplan högst upp i fastigheten.
Diskussioner förs om framtiden för Vindragaren. Idag finns det brister i den fysiska arbetsmiljön, som påverkar samordningen och driften av verksamheten inom demensboendet. Micasa fastigheter i Stockholm AB som äger och förvaltar Reimersuddes seniorboende har i diskussioner med Maria - Gamla stan visat intresse för att omvandla demensboendets lokaler till seniorboende.
Stadsdelsförvaltningarnas kommentarer till Solvings prognos av behovet av vård- och omsorgsboende till och med 2020
Stadsdelsförvaltningarna har tagit del av USK:s senaste
befolkningsstatistik och ser inga stora förändringar jämfört med prognosen i Solvings rapport.
Den 31 december 2005 uppgick antalet äldre över 65 år inom Södermalm till 15 065 personer och beräknas enligt prognosen öka till 17 286 år 2010 och uppnå 20 182 år 2015. Förändringen sker till största delen inom Katarina-Sofia. Ökningen börjar bli synlig omkring år 2006/2007 och sker inom åldersgruppen 65-79 år. En förklaring till den kraftiga ökningen är att en stor del av den så kallade rekordgenerationen (födda 1945-1954) uppnår pensionsåldern under dessa år. Fram till år 2015 sker enligt prognosen en jämt fördelad minskning av personer 80 år och äldre.
ABCDE
SID 12(14)
År 2007 2010 2015
Totalt 65- år 15 678 17 286 20 182
65-79 år 10 473 12 280 15 310
80- år 5 205 5 006 4 872
Under perioden 2007 till 2015 ökar åldersgruppen 65-79 år med 28 pro- cent, varav 10 procent mellan åren 2007-2010. År 2018 förväntas vara en vändpunkt för minskningen av antalet äldre i gruppen 80 år och äldre, därefter sker en ökning. Då har de som är födda på 1940-talet börjat nå 80- årsåldern.
I USK:s prognos antas att nyttjandet av äldreomsorg ökar med åldern.
Detta medför att om antalet äldre ökar i stadsdelsområdena så ökar således även behovet av äldreomsorg. Stadsdelsförvaltningarna bedömer dock inte att behovet av äldreomsorg i åldersgruppen 65-79 år är proportionell med ökningen av antalet äldre.
Enligt Solvings prognos kommer antalet personer med behov av vård- och omsorgsboende år 2020 att öka i Katarina-Sofia med närmare 100
personer vilket motsvarar 25 procent. I Maria - Gamla stan kommer det att ske en minskning med cirka 30 personer vilket motsvarar en minskning med 7 procent.
Prognos äldrebefolkning 2005-2015
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
2005 2007 2009 2011 2013 2015
År
Antal personer Därav 80- år 65- år
ABCDE
SID 13(14)
Med viss försiktighet bedömer stadsdelsförvaltningarna Solvings prognos av de äldres behov av heldygnsomsorg som tillförlitlig inom regionen Södermalm fram till år 2020. Efterfrågekurvan av heldygnsomsorgsplatser som Solvings har tagit fram i rapporten baseras dels på USK prognos för framtida behov av heldygnsomsorgsplatser, dels på
stadsdelsförvaltningarnas behov av platser den 1 december 2005.
Stadsdelsförvaltningarna delar också Solvings uppfattning att det är viktigt att följa utvecklingen kring det framtida behovet av heldygnsomsorg i området Hammarby Sjöstad.
Solvings skriver också i rapporten att det förefaller befogat att bygga om och behålla Hornstulls sjukhem och som förslag på inriktning föreslås gruppboende för demenshandikappade. Stadsdelsförvaltningarna delar uppfattningen om ombyggnad av Hornstull men anser det mera lämpligt att omvandla sjukhemmet till ett korttidsboende och på sikt samla
korttidsboendet på Södermalm till ett alternativt två enheter, Hornstull och Vintertullen.
Stadsdelsförvaltningarnas förslag på strategi för förhållandet mellan antalet/andelen köpta platser (kommunalt eller enskilt) och egen regi Faktorer, utöver befolkningsförändringar, som påverkar behovet av platser i vård- och omsorgsboende är till exempel utbyggd hemtjänst, en väl fungerande vårdkedja, vårdtider samt förhållanden i övrigt inom landstingets hälso- och sjukvård. Den generella bostadsstandarden har förbättrats, vilket innebär att äldre personer kan klara sig i sina lägenheter på ett bättre sätt än tidigare med hjälp av insatser från hemtjänsten och hemsjukvården.
Andra faktorer som kan påverka behovet är ändringar av lagstiftningen, rättspraxis och stadens riktlinjer.
Ytterligare en viktig faktor som påverkar planeringen är de äldres val av vård- och omsorgsboende. Enligt biståndshandläggarna inom
stadsdelsförvaltningarna är de äldres önskemål idag att i första hand få en plats på ett vård- och omsorgsboende i den egna stadsdelen. Det finns dock även ett behov att köpa externa platser med speciell inriktning eller utifrån den enskildes eget önskemål.
Täckningsgraden av platser i egen regi var i september år 2006 86%.
Stadsdelsförvaltningarna bedömer att cirka 80% av totala antalet platser bör kunna tillgodoses av egen regi/entreprenad inom stadsdelsområdena.
Återstående platser bör köpas externt för att undvika kostnader för tomma platser i egen regi/entreprenad. Nuvarande förhållande mellan
antalet/andelen köpta platser och egen regi bör dock kvarstå tillsvidare.
ABCDE
SID 14(14)
Den 1 januari 2008 införs kundval inom vård- och omsorgsboende och beroende på de äldres val kan täckningsgraden inom stadsdelsområdena då behöva minska eller öka. Stadsdelsförvaltningarna räknar med att ett eventuellt överskott av platser går att sälja till andra förvaltningar, mycket på grund av stadsdelens centrala läge.
Flexibelt utnyttjande av lokaler/boenden och alternativa lösningar Stadsdelsförvaltningarna genomför en lokalmässig inventering av befintliga lokaler för att kunna möta olika scenarios inom vård- och omsorgsboenden.
Bedömning av respektive servicehus funktionalitet som servicehus eller som annat vård- och omsorgsboende
Från och med april 2005 omvandlades två servicehus på Södermalm, Mälteriet och Skinnarviken, till seniorboende med hyresrätt. Beslutet om seniorboende innebär att personer 65 år och äldre kan få tillgång till en seniorbostad via Bostadsförmedlingen utan beslut om bistånd.
Båda stadsdelsförvaltningarna har egna servicehuslägenheter så att de äldre som ansöker om servicehus efter ett positivt biståndsbeslut kan bli erbjudna att bo kvar inom Södermalm. Under det senaste året har efterfrågan på servicehuslägenheter minskat. En förklaring till detta kan möjligen vara tillkomsten av seniorboende som idag är ett alternativ till servicehus. Beläggningen på förvaltningarnas egna servicehus har hittills i år varit 98 procent för Hornstull och Tanto inom Maria - Gamla stan och 99 procent för Vintertullen inom Katarina-Sofia.
Behovet av gruppboende för personer med demenssjukdomar Inom stadsdelsområdena finns gruppboenden för demenshandikappade och äldreboenden med demensinriktning. Verksamheterna fungerar bra och enheterna är kostnadseffektiva. Lokalerna är så disponerade att det vid behov finns möjlighet att dela in enheterna i mindre grupper.
Tendensen pekar på att det är antalet platser på vård- och omsorgsboende med demensinriktning som ökar medan behovet av övriga platser minskar.
Behovet av vård- och omsorgsboende med speciella inriktningar Grupper av äldre som väntas öka i framtiden är personer med psykiska funktionshinder, personer med missbruksproblematik och neurologiska handikapp. Det är av stor vikt att stadsdelsgrupperna gemensamt planerar för dessa personer utifrån behoven av vård- och omsorgsboenden.
