l Hjältarna som jobbar för delaktighet och trygghet i hemmakvarteren

(1)

SÅ GJORDE VI

Bra förhandling gynnar alla grannar

SKOLAN

Motionsdags – vad händer sedan?

OMVÄRLD

När 1/3 av inkomsten går till hyra

HYRESGÄSTEN

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 5/2017 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE

l Hjältarna som jobbar för delaktighet och trygghet i hemmakvarteren

Trygga

bostadsområden

tema :

EXPERTERNA Okej att installera tvätt- maskin?

(2)

MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

HYRESGÄSTEN utkommer i 11 500 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.

ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se.

GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Richard Ström. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Printfabriken AB 2017. ISSN: 0018-8360

Trygghet handlar om många olika faktorer

N

är vi i Hyresgästföreningen ställer frågor till hyresgäster om vilka frågor som är viktiga kommer trygghet väldigt högt upp på listan.

Inte konstigt eftersom ett hem är den plats där du tillbringar väldigt mycket tid och den plats där våra nära och kära finns.

Men det handlar inte enbart om tryggheten inuti vår bostad. Lika viktigt är att livet mellan husen är tryggt. Vi vill att våra barn ska kunna vara på gården och leka med sina kompisar.

Om det står övergivna bilar på innergårdar, lekplatser, i rabatter eller på parkeringar finns säkert både oro för bilbränder men också att området upplevs som nedgånget och otryggt.

I den frågan har Hyresgästföreningen agerat tillsammans med Sabo, HSB och Fastighetsägarna. I en gemensam skrivelse till justitieminister Morgan Johansson kräver vi att lagen ändras så att övergivna och felparkerade bilar på privatägd mark kan transporteras bort enklare. Det är ett sätt för oss som organisation att konkret påverka lagstift- ningen för att göra det bättre för landets hyresgäster.

Trygghet är ett spännande ord, tycker jag. Vad betyder det egentligen för den som bor?

Jag tror inte att det bara handlar om en fråga utan om många olika faktorer som samverkar. För den som bor i andra eller tredje hand är nog den viktigaste trygghetsfrågan att få ett eget hyreskontrakt som varar.

För andra kan det handla om hur utemiljön är utformad.

Att det finns bra belysning så att jag inte behöver gå i mörker när jag rör mig till och från min bostad. Att barnen kan leka säkert på lekplatsen.

För min egen del är trygghet samverkan grannar emellan, att vi ser och pratar med varandra och lyfter frågor och själva är med och påverkar hur vårt bostadsområde ska utvecklas.

I mitt bostadsområde har vi en gruppsida på Facebook. Via den kan vi som bor i området ställa frågor eller skriva om saker som ska hända - eller har hänt - i vårt område.

Nu har det uppstått en diskussion där om att starta Grannsamverkan, det vill säga att vi grannar ska samarbeta för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Här finns det till exempel bra tips att hämta från Botkyrka där Hy- resgästföreningen under många år har arbetat aktivt med Grannsamverkan (Hyresgästen nr 4 2016).

Det finns en aktivitet som verkligen ger bra svar på vilka frågor män- niskor oroar sig över och det är att anordna en trygghetsvandring i bostadsområdet. Låt din lokala hyresgästförening genomföra en trygghetsvandring tillsammans med bostadsbolaget. Gör en åt- gärdslista under vandringens gång och diskutera tillsammans hur ni gemensamt kan göra just ditt bostadsområde tryggt. Det ger en bra bild av vad som kan göras för att göra livet lite lättare för alla i området. ⁿ

2 HYRESGÄSTEN

LEDAREN

Det handlar inte enbart om tryggheten inuti vår bostad.

Lika viktigt är att livet mellan husen är tryggt. Vi vill att våra barn ska kunna vara på gården och leka med sina kompisar.

FÖLJ OSS!

FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på Twitter och

Facebook:

twitter.com/

hyresgasterna och facebook.

com/hyresgastforeningen

FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

(3)

HYRESGÄSTEN 3

Den 12 oktober 2017 hade Hyresgästföreningen

Förra numret av Hyresgästen skickades ut till medlemmar. Mål 2017: 543 109

förtroendevalda.

534 085 9 674

ANTAL MEDLEMMAR

ANTAL

FÖRTROENDEVALDA HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2017

• Nr 6 v 50

VALUPPTAKTEN INFÖR RIKSDAGSVALET

den 9 september 2018 hölls i Stockholm under september och var fullspäckad av information, strategier och peppade valarbetare. Cirka 200 personer, förtroendevalda och anställda från hela landet, fanns på plats.

Det är viktigt att mobilisera så att människor faktiskt går och röstar.

Och helst ska de göra det med så mycket kunskap om boendefrågor som möjligt. Hyresgästfören- ingens valarbete utgår från två huvudbudskap:

l Bygg fler hyresrätter med rimliga hyror

l Trygghet och inflytande för hyresgäster

Bostadsfrågorna är en het politisk fråga. Den ligger högre upp i topplistan ur ett lokalt perspektiv än ett nationellt. För att vi ska nå framgång i vårt arbete med att föra ut våra åsikter är den lokala nivån oerhört viktig. Att få kommunpolitikerna att förstå hur viktigt det är att det byggs fler hyresrätter med rimlig hyra så att alla kan ha ett bra hem. Ett sätt att göra det kan vara att dela personliga berättelser till dem, människor som berättar om hur de upplever situationen, hur de

har måst flytta då hyran blev för hög efter renoveringen eller om de vuxna barnen som bor hemma och går en på nerverna.

– Berättelser som dessa är jätteviktiga att lyfta fram. Om vi kan skicka dem till politikerna så kan de inte bortse från dem. Vi företräder 540 000 medlemshus- håll och vi kan prata med en röst som de inte kan bortse från, sa Marcus Jonsson, opinionsstrateg på riksförbundet.

PÅ INTRANÄTET BOSSE finns flera fil- mer från valupptakten där du kan se olika delar i efterhand. ⁿ

Hyresgästernas val

INSIDAN

Rekordstora vinster bör innebära återhållsamma hyreskrav för nästa år

Hyresgästen i appen

HA ALLTID HYRESGÄSTEN med dig.

Ladda ner appen från Google Play och från Itunes.

Tryckfelsnisse

I KONTAKTUPPGIFTERNA till Ralf Bohlin i reportaget om grannarna som lär sig att sopsortera rätt i Örebro blev det fel i e-postadressen. Ralf nås på ralf.bohlin@hotmail.se.

HYRESFÖRHANDLINGARNA inför 2018 års hyror har nu startat på allvar.

6–7 september hölls en förhand- lingsupptakt med förhandlare från hela landet. Med rekordstora vinster för hyresvärdarna och fortsatt låga räntor bör hyresjus- teringar nästa år vara återhållsam- ma. Landets hyresgäster betalar redan i dag 115 miljarder kronor i hyra varje år. Det innebär att en procent i hyreshöjning, vilket kan låta som en liten ökning, minskar köpkraften med 1 miljard kronor.

– Vinsterna har fortsatt öka, räntorna är fortsatt låga och vakansgraden är i det närmaste obefintlig. I förhållande till risk är avkastningen mycket god - både genom direktavkastning och genom värdestegring. Förklaringen är enkel: det råder bostadsbrist i nästan hela Sverige, säger Erik Elmgren, riksförbundets förhand- lingschef.

Enligt den svenska modellen på hyresmarknaden med gemensamt

förhandlade hyror sätts hyror efter bruksvärde och förvalt- ningskvalitet. Det är en modell parterna, Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, gemensamt åtagit sig att utveckla och arbeta efter.

– Just förvaltningskvaliteten är dessutom ett område som betyder mycket för landets hyresgäster.

Det vet vi eftersom vi inför årets förhandlingsomgång särskilt kart- lagt förvaltningskvaliteten där vi frågat 110 000 hyresgäster vad de tycker om sitt boende. Det kommer vi därför att fokusera extra på i årets förhandlingar.

DET PÅGÅR ETT OMFATTANDE ut- vecklingsarbete av parterna på hyresbostadsmarknaden. Både vad gäller att få till snabbare och digitala förhandlingar, utvecklad tvistlösning samt ett riksomfat- tande arbete med att få till stånd fler lokala hyressättningsmodeller.

– Till höstens förhandlingar lanserar vi forhandlarportalen.se.

Det är ett verktyg för att digitali- sera förhandlingsprocessen. Alla yrkanden, hyreslistor och på sikt även förhandlingsöverenskom- melser kommer i framtiden att digitaliseras. Förhandlarportalen är ett viktigt instrument i att effektivisera förhandlingarna för alla parter på hyresmarknaden. ⁿ Den 13 september webbsändes

en förhandlingsupptakt med för

handlingschefen Erik Elmgren och förbundsordförande Marie Linder.

Sändningen är inspelad och du hittar den på intranätet Bosse.

(4)

4 HYRESGÄSTEN

PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN

Bostad 2.0

FORSKNINGSPROGRAMMET Bostad 2.0 drivs av KTH med flera samarbetspartner där Hyresgästföreningen är en. Syftet är att ta fram lösningar för att öppna upp bostadsmarknaden för alla.

Arbetet kommer att resulte- ra i ett antal forskningspro- jekt. Hyresgästföreningen vill i projektet bidra med sin kompetens kring hyres- och bostadsmarknaden ur ett hyresgäst- och konsument- perspektiv. Läs mer på KTH:s

webb, kth.se. I ÅRETS FÖRSTA HYRESGÄSTEN berät- tade Gun Isaxson, ordförande i Hyresgästföreningen Gällivare/

Malmberget, om stadsomvandlingen som nu sker i Malmfälten på grund av gruvans expansion.

Då fanns det ett hopp efter det att bostadsminister Peter Eriksson den 2 februari besökte Gällivare och då delgav en högre ersätt- ningsnivå för investeringsstödet.

Stödet uppskattades kunna uppgå till cirka en miljard kronor för Kiruna och Gällivare tillsammans. Cattie Soumah är för- troendevald och är tillsammans med Gun aktiv i Hyresgästfören- ingen Gällivare/Malmberget. Hon berättar att ingenting ännu är löst

för hyresgästernas del i Malm- berget.

– Vi har fått veta att Malmber- get ska tömmas och att alla där ska flytta till Gällivare. Men det finns inte lägenheter till alla. Pratet om nyckel mot nyckel, att de boende ska gå skadeslösa ur det här gäller visst inte hyresgäster, säger Cattie Soumah.

Gällivare ligger cirka 5 km från malmfälten och i vanliga fall tar det cirka 5 minuter att åka bil dit. I dag tar det på grund av alla grävningar cirka 45 minuter. De boende i Malmberget har heller aldrig öns- kat att flytta till Gällivare.

– Det är fullständigt kaos och jättestor oro. Visst, vi behöver

gruvan för samhällets överlevnad men LKAB och politikerna måste gå in och ta sitt ansvar. Det är inte rimligt att en hyresgäst ska behöva flytta från sin lägenhet i Malmber- get till en nybyggd dyr lägenhet i Gällivare. Alla som bor här jobbar inte på LKAB och tjänar stora pengar. Alla måste ha råd att bo, även om man är arbetslös eller sjukskriven.

HYRESGÄSTFÖRENINGEN HAR KALLAT till ett stormöte den19 oktober där alla hyresgäster är inbjudna. Anna- Leena Larsson är förhandlare i region Norrland och en av de som arbetar intensivt med samhällsom- vandlingen.

– Målet med stormötet är att dels berätta om samhällsomvandlingen, hur vi jobbar med den samt att försöka fånga in engagemang. Är vi många måste politikerna lyssna på oss, säger AnnaLeena Larsson. ⁿ STADSOMVANDLING

Malmberget ska tömmas på boende

och alla ska flytta till Gällivare. En ort cirka 5 kilometer därifrån. Men än är många frågor olösta och det är stor oro bland hyresgästerna.

Malmberget töms

Cattie Soumah och Gun Isaxson framför stängslet som omgärdar den stora gropen som rasat i centrala Malmber

get. De är båda aktiva i LH Gällivare/Malmberget och i stadsomvandlingen.

Chef på Medlem och folkrörelse

ANNA-KARIN GLANBERG är enhetschef på riksförbundets enhet Medlem och folkrö- relse. Det är en ny enhet som

inrättades efter vårens om- organisation på kontoret och som bland annat har ansvar för utveckling av förtroendevalda.

För Anna-Karin är det något av ett drömjobb och hon är stolt att få arbeta med de finaste begreppen som en idéburen organisation har – medlem och folkrörelse.

E-post hyresgast- foreningen.se

PÅ FÖRBUNDSSTÄMMAN 2016 beslu- tades det om att en utredning kring e-post till föreningar skulle ske och beslut har nu tagits att bifalla önskan. Nu går det att på föreningsnivå få till- gång till unika e-postadresser i formatet foreningensnamn@

hyresgastforeningen.se.

För mer information, kontakta IT Servicedesk på Hyresgästföreningen, e-post: itservicedesk@

FOTO: ANGELICA KARLSSON

(5)

HYRESGÄSTEN 5

Vår värdegrund

FÖRBUNDSSTÄMMAN 2016 antog en värdegrund som tar utgångs- punkt i alla människors lika värde. Men för att värdegrun- den ska bli levande måste den vara känd. Det är något som region BohusÄlvsborg-Skara- borg har tagit fasta på. Under hösten kommer cirka 40 lokala hyresgästföreningar att få besök av någon från regionstyrelsen eller ledningsgruppen.

Med sig har de en tavla där värdegrunden finns inramad och som ska överlämnas.

Översättningar till arabiska och somaliska gör att den finns på fler språk än svenska.

Det var Marie Linnarsson som är ledamot i regionstyrelsen som kläckte idén om tavlorna.

Men vad är det som står i vär- degrunden? Har kommer den.

PARAGRAF 1.2: VÄRDEGRUND

”Hyresgästföreningen tror på människors vilja att enga

gera sig och ta ansvar både enskilt och tillsammans med andra. Hyresgästföreningen står för alla människors lika värde och rättigheter. Alla människor som delar vår värdegrund ska ha rätt att vara aktiva i föreningen, på lika villkor. Diskriminerande agerande får inte förekomma bland våra förtroendevalda eller anställda, vare sig i eller utanför föreningen. Hyres

gästföreningen ser diskrimine

ring av människor som ett hot mot samhällsutvecklingen. Vi accepterar inte rasism, främ

lingsfientlighet eller annan kränkande behandling.”

VILL DU VETA MER om hur region BohusÄlvsborg-Skaraborg har jobbat med att levande- göra värdegrunden? Kontakta Marie Linnarsson på flana- den94@telia.com.

NOTERAT LANDET RUNT

FOTO: ANGELICA KARLSSON FOTO: PETER FORSMAN

FOTO: ANNELIE ROBERTSSON

Hyresgästens dag i Hallunda lockade många

EN HÖSTLÖRDAG HÖLLS Hyresgästens dag i och utanför Folkets Hus i Hallunda i Botkyrka. Ett lyckat samarrangemang mellan Hyres- gästföreningen, Folkets Hus och ABF. De olika programpunkterna lockade flera hundra besökare, både barn och vuxna.

Populärt bland barnen var hoppborgen och att åka med häst och vagn. Dessutom bjöds det på popcorn och teater med Eva Funck och Hönapöna.

För de något äldre visades det bland annat en film om bostadspolitiken i Sverige – 100 år av repriser – med medverkan av Barbro Engman, före detta förbundsordförande i Hyresgäst- föreningen. Nuvarande ordföran- den Marie Linder fanns också på plats.

FÖR MER INFORMATION kontakta Jan Karlsson på karlssonjan33@

gmail.com.

Bomöten från Mora till Idre

VARJE HÖST ÅKER Gun-Britt Lemón och en representant från Norra Dalarnas Bostads AB, det kommu- nala bostadsbolaget, från Mora till Idre i norra Dalarna, 16 mil enkel resa, för att ha bostadsmöte med samråd. På hemvägen stannar de i Särna för att ha möte där också. Under åren har det blivit fler i olika åldrar som kommer på mötena.

FÖR MER INFORMATION kontakta Gun- Britt Lemón på gun-britt.lemon@

Internationella hyresgästdagen i Mariefred

MÅNDAGEN DEN 2 OKTOBER firades den Internatio- nella hyres- gästdagen av lokala hyresgäst- föreningen Jakob i Mariefred.

– Mellan klockan 16 och 19 hade vi öppet hus och bjöd intresserade boende

på smörgåstårta och svalkande drycker och berättade om Inter- nationella hyresgästdagen, en dag

som instiftats av Förenta Natio- nerna, berättar Peter Hjukström, ordförande i LH Jakob.

Härlig för- plägnad, goda drycker och trevlig social samvaro gav nog de 30-talet besö- karna mersmak.

FÖR MER INFORMATION kontakta Peter Hjukström på peter.hjukstrom@

bredband.net.

Sopskola

på Hjortakroken

VARFÖR OCH HUR du ska sopsortera fick 21 deltagare lära sig på Hyres- gästföreningens sopskola i Hjorta- kroken, Sölvesborg. Kursledare var Annelie Robertsson, verksamhetsutvecklare på region Sydost, med fanns också en tolk från ABF.

Skolan ges under två tillfällen och Kristin Eriksson som är ordförande i Hyresgästföreningen Olofström/

Sölvesborg och aktiv medlem/

lokalansvarig i bostadsområdet Hjortakroken hoppas det kommer lika många då.

FÖR MER INFORMATION kontakta Kris- tin Eriksson på kristin.eriksson46@

gmail.com.

Några av de yngre deltagarna med utsikt i bakgrunden från Idre.

FOTO: GUN-BRITT LEMÓN

Internationella hyresgästdagen firades även i bland annat Ryss

land, Nya Zeeland, Australien och Tjeckien.

Att åka häst och vagn var populärt på Hyresgästens dag i Hallunda.

(6)

6 HYRESGÄSTEN

Borta bra men det egna kvarteret ska vara bäst!

B

ehoven och möj-

ligheterna i olika bostadsområden varierar, vilket gör att arbetet med att skapa trivsel och

trygghet kan se olika ut beroende på var man bor. Det finns många bra exempel på projekt och roliga aktiviteter som visat sig ge bra resultat. Ofta handlar det om att hitta aktiviteter som kan locka

människor att ta steget ut ur lä- genheten, bege sig ned på gården och börja göra saker tillsammans med andra. I en del områden pågår nattvandring, en beprövad metod som kan organiseras på

olika sätt och bygga broar mellan människor.

Som exempelvis Husby i Stockholm där föreningarna i området bildat ett stort gemensamt nätverk med 50 nattvandrare. Alla lika engagerade och alla med samma mål.

ETT ANNAT SÄTT att skapa trygga och levande bostadsområden är att satsa på att få de boende att engagera sig i att skapa olika aktiviteter. För den lokala Hyres- gästföreningen Rymdskeppet i Andersberg i Gävle är det en vik-

TRYGGHET Alla vill känna sig trygga i de egna hemma- kvarteren. Det gör att många förtroendevalda lägger ned både tid och arbete tillsammans med andra boende eller del- tar i nätverk för skapa bra boendekvarter där människor trivs.

Många arbetar i det tysta men det är dessa personer som är kvarterets hjältar!

TEXT: KARIN RUTSTRÖM

Nattfotbollen i Örebro lockar mellan 70 och 140 unga deltagare per kväll.

”Fairplay tar bort all osund konkurrens och gör att alla är med och har kul”, säger Hndren Ghasabi Ghaderi, ordförande i Hyresgäst

föreningen Örebro (det är Hndren på omslaget).

(7)

HYRESGÄSTEN 7

FOTO: RICHARD STRÖM

Borta bra men det egna kvarteret ska vara bäst!

tig del i deras verksamhet. Även de tillhör ett nätverk. I deras fall är det Andersbergsgruppen som fungerar som en sammanhållande länk mellan föreningar, intresse- organisationer och andra aktörer i området. Syftet med närverket är att skapa en bättre, roligare, tryggare och mer aktiv stadsdel där fler människor kan känna delaktighet, leva och förverkliga sina idéer.

– Vi gick ifrån att vara några personer som träffades till att bli en egen förening, mycket var tack vare en vaksam verksamhetsut-

vecklare som hörde oss prata i en paus under ett bomöte, säger Christer Edpil på LH Rymd- skeppet. ”Bilda en förening och använd en av våra lokaler att träffas i!” Veckan efter kallade vi samman en grupp, som snabbt växte från fem-sex hundintres- serade till fyrtio på en månad, och med Facebookgruppen månaden efter hade vi snart 200 intresserade i den gruppen. Genom vår grupp träffade vi Veronica Holm som numera är vice ordförande i vår LH. Hennes driv fick oss att samlas och bilda den styrelse som

sedan återuppväckte den lokala hyresgästföreningen som somnat in. Nu lever den igen och vi käm- par vidare!

DET FINNS MÅNGA OLIKA SÄTT att lägga upp en verksamhet och alltid några saker som kan göra att en satsning blommar. En viktig ingrediens som ofta finns med i projekt som lyckas är att de startas och drivs av den målgrupp de rik- tar sig till. Det visar arbetet med nattfotboll för unga som förra året drogs i gång av HUVA, Hyres- gästföreningens unga ambassadö-

rer i Örebro. Ett succéprojekt som lockade mellan 70 och 140 unga deltagare per kväll och som nu är inne på andra året och fortfarande är lika populärt.

Det gäller också satsningen på grannsamverkan som LH Lyckoklövern i Holma gjort. Även de har lyckats väl med sitt arbete.

I dag ett år senare känner fler familjer i kvarterat varandra och de hjälps nu med förenade krafter åt att skapa trygga kvarter. ⁿ

EXEMPEL FRÅN HELA LANDET – VÄND!

(8)

8 HYRESGÄSTEN NATTFOTBOLLEN I ÖREBRO som star-

tade förra året i bostadsområdet Oxhagen har blivit en succé som lockat hundratals unga deltagare.

Många priser har delats ut under spel kvällarna och då är det bästa samarbete och kamratskap som belönats.

– Syftet med nattfotbollen är att de som deltar ska ha roligt tillsammans och peppa varandra.

Ibland lyfter vi upp lag och ibland enskilda individer, säger Hndren Ghasabi Ghaderi, projektledare

och ordförande för Hyresgästför- eningen i Örebro. Priserna går till dem som spelar mest ”fair play”

och alla är lika glada när vinnarna kommer fram för att få sitt pris.

Det blir ingen osund konkurrens eller mobbning – det är det vackra.

Under en spelkväll körs en turnering, matcherna som pågår cirka tre timmar börjar klockan 19.00. Deltagarna delas upp i olika lag och alla som vill får vara med.

Efter varje match byter vinnande

respektive förlorande lag plan. – Vi har lyckligtvis flera planer

att spela på, vilket är tur eftersom det är så många som vill vara med, säger Hndren Ghasabi Ghaderi.

TIPS FRÅN HNDREN:

l Samarbeta i stället för att göra saker själva.

l Se till att få stöd från personer som kan driva verksamheter och organisationer.

l Ta hjälp från Hyresgästföreningens verksamhetsutvecklare.

l Se till att även nå ut till företag och andra organisationer.

l Glöm aldrig att det inte bara ska handla om fotboll – fotbollen är ett verktyg.

TIPS FRÅN HNDREN:

l Samarbeta i stället för att göra saker själva.

l Se till att få stöd från personer som kan driva verksamheter och organisationer.

l Ta hjälp från Hyresgästföreningens verksamhetsutvecklare.

l Se till att även nå ut till företag och andra organisationer.

l Glöm aldrig att det inte bara ska handla om fotboll – fotbollen är ett verktyg.

Nattfotboll där samarbete och kamratskap vinner pris!

Under en spelkväll körs en turnering. Matcherna pågår i tre timmar. Fairplaypriser går till dem som är bäst på att peppa varandra och passa till varandra.

(9)

HYRESGÄSTEN 9

Hyresgästlokalen navet i området

LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN

Rymdskeppet är en av de föreningar som ingår i nätverket Andersbergsgruppen i Gävle som startade 2005. Gruppen som består av föreningar, intres- seorganisationer och andra aktörer har till uppgift att fånga upp idéer och behov som finns i området. Sedan starten har det startats upp en mängd olika verksamheter och grupperna är knutna till LH

Rymdskeppet.

– Hundgrup- pen här i om- rådet är en av dessa och den har cirka 200 medlemmar, säger Christer Edpil, på LH Rymdskeppet.

Medlemmarna får information och kan anmäla via gruppens egen Facebook- sida när vi ordnar promenader eller andra aktiviteter.

NÄR LH RYMDSKEPPETS STYRELSE

drog i gång verksamheten var en viktig del i arbetet att göra fritidslokalerna i området mer tillgängliga för hyresgästerna.

– Bland det första vi gjorde var att utse en lokalansvarig, säger Veronica Holm på LH Rymd- skeppet. Fritidslokalerna är våra

mötesplatser och viktiga för att vi ska kunna ha aktiviteter i området.

En annan del i arbetet har varit att skapa en träffpunkt för de äldre i kvarteret.

– Många äldre här är en- samma så vi valde att starta ett sommarkafé, säger Veronica Holm. Vi öppnade i juni och bjöd in dem som bor i området till lokalen. Vi höll öppet mån-

dag till fredag och bjöd på kaffe och bullar alla vardagar i veckan.

Kaféet lockade en hel del av de äldre hyresgästerna och nu finns ett intresse bland deltagarna att fortsätta med verksamheten ett par dagar per vecka.

– Det är kul när vi får fler att engagera sig eftersom det gör att människor träffas och lär känna andra i området. Det är många som hört av sig med idéer och vi är öppna för alla förslag, säger Christer Edpil. Men vi är noga med att de själva måste vilja engagera sig. ⁿ

KONTAKT:

HUVA hndren@live.se

KONTAKT:

LH Rymdskeppet christer_edpil@hotmail.com

(hundgruppen) veronica83holm@gmail.com

(äldrekafé)

ÄNNU FLER EXEMPEL – VÄND!

Christer Edpil.

Veronica Holm.

Hundintresset i Andersberg lyckades återuppliva en avsomnad lokal hyresgästförening.

FOTO: OSCAR URBINA LANZA

Nattfotboll där samarbete och kamratskap vinner pris!

Det finns flera syften med fotbollskvällarna. Tanken är också att det ska kunna ge

en del av ungdomarna i området en väg in på arbetsmarknaden.

Första året rekryte- rades och utbildades

sex ungdomar som sedan ledde nattfotbollen. I år när matcher anordnades även i Brickebacken blev det ytterligare 16 stycken som fick möjlighet att vara ledare.

– Det är viktigt att rekry-

tera ungdomar som kommer från bostadsområdet och de får sedan

lön för de timmar de arbetar som ledare på våra fotbollskvällar, säger Hndren Ghasabi Ghaderi.

– När vi får hjälp och stöd från ungdomar i om- rådet kan vi nå ut till fler unga i området. Ledarna fungerar även som goda förebilder, eftersom de visar att det finns alternativ och möjligheter. ⁿ

FOTO: RICHARD STRÖM

Under en spelkväll körs en turnering. Matcherna pågår i tre timmar. Fairplaypriser går till dem som är bäst på att peppa varandra och passa till varandra.

(10)

10 HYRESGÄSTEN

Grannsamverkan med dubbel utdelning

FÖR FÖRSTA GÅNGEN prövar hyresgäs- ter i ett flerbostadshus i Malmö att arbeta med grannsamverkan.

Metoden som från början togs fram för att motverka risken för inbrott och skadegörelse används mest i villaområden. Men nu börjar även hyresgäster att bli intresserade av arbetssättet. Först ut på banan är den lokala Hyresgästföreningen Lycko- klövern i Holma i Malmö som efter noggranna förberedelser kunde dra i gång i maj år.

– Det är i dagsläget svårt att säga hur stor effekt det har fått, säger Siv Jonsson på LH Lyckoklövern. Men visst har det blivit tryggare. Det har

också gjort att antalet medlemmar ökat och att fler deltar i aktiviteterna vi har i vår lokal.

Grannsamverkan är ett effektivt sätt att skapa trygghet i ett kvarter och om det genomförs på rätt sätt.

Men det kräver engagemang från många av de boende om det ska fungera.

– Vi bestämde oss för cirka ett år sedan och har därefter byggt upp det hela steg för steg, säger Siv Jons- son. Vi började med att gå runt och knacka dörr och pratade med alla.

Vi hade också med oss material på flera olika språk. Efter det kallade vi till möte.

Husbys goda krafter bygger band mellan vuxna och ungdomar!

HUSBY ÄR ETT OMRÅDE i Stockholm med trevliga kvartersgårdar och ett fint litet centrum som nu genomgår större

renoveringar.

För 10 år sedan började det bli problem med gängbildning och droger i området. Fören- ingarna i Husby bestämde då att bilda ett nätverk och starta nattvandringar med

stöd av frivilliga föräldrar. Det blev ett lyckat projekt.

Numera deltar upp till 50 personer i nattvandringar på fredags- och lördagskvällar och stora helger.

Grupperna vandrar både i Husby och närliggande stadsdelar. De gör också turer ned i tunnelbanan för att se till att det är lugnt även där. Den lokala hyresgästfören- ingen (LH) Runstenen är en av de grupper som hjälpte till att

grunda nattvandrarna och ingår i nätverket.

– När vi startar delar vi upp oss i mindre grupper.

Vi vill vara en god kraft som skapar trygghet och bra band mellan vuxna, även polisen, och unga i området, säger Mossa Ansara, på LH Runste- nen och kontaktperson för Husby Nattvandrarna. Det gäller även att bygga

bra plattformar för våra ungdomar, och därför ordnar vi även läxhjälp och olika idrottsak- tiviteter.

Nattvand-

ringen är väl organiserad och därigenom en stabil verksamhet.

Det finns ett schema som deltagarna följer och varje fredag innan nattvandringen startar hålls ett informationsmöte i på områdets medborgarkontor eller hos polisen.

– Under mötet får vi information från polisen och ibland även från räddningstjänsten om läget, och råd och stöd, säger Sandra Mandell på LH Runstenen. Vi har även fått utbildning i krishantering och fått lära oss att känna igen droghandel.

Det finns många olika nationa- liteter i området. Men tack vare att det är många olika föreningar med i nätverket är det också lättare att

få fler att vara med och natt- vandra. I varje grupp finns det alltid någon som talar bra svenska, såväl som ett par viktiga utländska språk, vilket är viktigt för de som känner sig osäkra. ⁿ

KONTAKT:

Ansvarig för trygghetsarbete smandell@hotmail.com

LH Runstenen och Husby Nattvandrare mossaansara@hotmail.com

FOTO: ANDERS PAULSSON

Siv Jonsson, aktiv i LH Lyckoklövern i Holma, Malmö, är först ut med grann

samverkan bland hyreshus i Malmö.

Mosa Kekya och Mossa Ansarar, aktiva i LH Runstenen, förbereder sig inför kvällens nattvandring.

Nattvandringsgänget från LH Runstenen, Elisabeth Widebäck, Mossa Ansara, Mosa Kekya och Sandra Mandell.

(11)

HYRESGÄSTEN 11

Nattvandringen en del i kvarterslivet

I TALLNÄS I TIMRÅ är nattvandringen ett utmärkt redskap för att skapa lugn och trivsel i området. Här är det främst de som är aktiva i den lokala Hyresgästföreningen som nattvandrar.

– Vanligtvis är vi cirka åtta stycken som deltar men under perioder då det är stökigt i områdena på nät- terna ökar intresset

och då blir vi fler, säger Margareth Rundqvist på lokala Hyresgästför- eningen i Tallnäs.

För att det ska vara enkelt att nå varandra har nattvandrarna skapat en egen sms-grupp. Det gör att

vem som helst kan skicka ut ett sms om det är oroligt i området och höra om det är någon som har lust att vara med och gå en runda.

Innan gruppen beger sig ut samlas de och har en genomgång. De

ringer också poli- sens sambandscen- tral för att meddela att de är ute.

– Vi har en mobil med ett nummer om någon vill nå oss när vi är ute som Timrå bostäder sponsrar, säger Margareth Rundqvist. Eftersom vi har funnits länge vet de flesta vilka vi är, andra känner ingen oss på våra gula västar. ⁿ

KONTAKT:

Nattvandrarna i Tallnäs margarethrundqvist@

hotmail.com

MARGARETHS TIPS TILL DE SOM VILL STARTA EN NATTVANDRINGSGRUPP!

1

Ta reda på om det finns intresse, exempelvis genom att ta upp frågan på ett bostadsmöte. Ta då även in intresse- anmälningar.

2

^{Skapa en}sms-grupp så kan vem som helst skicka ut ett sms och höra om det är någon som har lust att vara med och gå en runda.

3

Ha inte för stora förväntningar och arbeta små- skaligt.

4

^{Ordna en}utbildning för dem som vill delta.

MARGARETHS TIPS TILL DE SOM VILL STARTA EN NATTVANDRINGSGRUPP!

1

Ta reda på om det finns intresse, exempelvis genom att ta upp frågan på ett bostadsmöte. Ta då även in intresse- anmälningar.

2

^{Skapa en}sms-grupp så kan vem som helst skicka ut ett sms och höra om det är någon som har lust att vara med och gå en runda.

3

Ha inte för stora förväntningar och arbeta små- skaligt.

4

^{Ordna en}utbildning för dem som vill delta.

Grannsamverkan med dubbel utdelning

Det visade sig att det fanns ett stort intresse, vilket gjorde att en kontaktperson i varje trappupp- gång kunde utses och utbildas. Det inleddes även ett samarbete med bostadsföretaget och polisen bjöds in till ett möte. En samordnare för kontaktpersonerna utsågs också.

– Vi har grupper med två eller tre personer som på olika tider gör promenader i området, säger Siv Jonsson. I stort sett

är det alltid någon som är ute.

Det är viktigt att de som går runt i kvarteret är lyhörda men samtidigt

diskreta och smälter in i miljön.

Upptäcks något som inte verkar stå rätt till ska det rapporteras till polisen.

– Det har varit en del incidenter där vi kontaktat polis, vilket gjort att vi kunnat stoppa eller förhindra saker. Men vi ingriper aldrig, däremot

kan vi stanna kvar som observatörer tills polisen kommer.

Utöver kvarters- promenaderna görs även andra viktiga insatser, exempelvis håller gruppen koll på lägenheter där familjen är bortrest eller på semester. ⁿ

KONTAKT:

LH lyckoklövern jonssonsiv@gmail.com

Nattvandringsgänget från LH Runstenen, Elisabeth Widebäck, Mossa Ansara, Mosa Kekya och Sandra Mandell.

Margareth Rundqvist är aktiv i lokala hyresgästföreningen i Tallnäs och en av dem som håller i gång nattvandringen.

FOTO: KARIN RUTSTRÖM FOTO: ÅSA ERIKSSON

(12)

12 HYRESGÄSTEN

SKOLAN

I juni nästa år är det förbundsstämma. Till den kan alla medlemmar skriva motioner om man har något man vill ändra på eller kanske något som man vill att organisationen ska jobba med. Så har du något du vill förändra eller utveckla inom organisationen skriv en motion och skicka in den. Kolla med ditt regionkontor om inlämningsdatum och se till att ställa den till rätt instans, till den som äger frågan.

Men vad händer sedan med den?

TEXT: KRISTINA ÖBERG

1. Att tänka på inför motionsskrivandet

Gör det gärna digitalt och skriv så enkelt och kortfattat som möjligt.

Helst ska bara en fråga lyftas i varje motion men du kan ha flera att-satser. Det betyder att du har fler förslag på förändringar som bör göras.

Det är viktigt att du skriver vem som är avsändare för motionen

och till vilken den är ställd. Är det årsmötet, fullmäktige eller förbundsstämman?

Motioner inom Hyresgästför- eningen kan bara handla om det som finns inom ramen för vårt verksamhetsområde, vision och mål, aldrig om personfrågor.

Håll koll på inlämningsdatum!

2. Motionens olika delar

lTill vem är motionen ställd?

Är det till årsmötet, fullmäktige eller förbundsstämman?

lRubrik. Den ska var kort och beskrivande.

lKort introduktion/samman- fattning. En kort introduktion om problemet och en kort sam- manfattning av hela motionen.

lBeskriv bakgrunden. Vad är problemet? Varför behövs det en förändring? Beskriv också dina förslag på lösningar.

lNu kommer den viktiga att-satsen! Skriv ett tydligt yrkande. Försök formulera dig så noggrant det går. Vad är det som ska beslutas?

Exempelvis kan du ha flera att-satser

- att - att - att

lAvsluta med datum, namn, medlemsnumret, adress och e-postadress.

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

MOT ION

FÖRB UND S- STÄM MA 201 8

MO TIO

MOTIO

N

KOM IHÅG 1:

I det fall motionen innehåller flera olika att-satser kan styrelsen lämna olika yttranden för varje att-sats. Styrelsen kan exempelvis föreslå bifall till en att-sats, men föreslå avslag till två andra att- satser, i en och samma motion.

FÖR

(13)

HYRESGÄSTEN 13

MOT ION

FÖRB UND S- STÄM MA 201 8

MO TIO

MOTIO

N

3. Behandling av motionen

lNär motionen inkommit ska den behandlas av styrelsen som avger ett yttrande om hur årsmötet/fullmäktige/stämman bör ställa sig till motionen.

lMotionen kan inte kompletteras eller ändras från det att den lämnats in.

lMotionären har rätt att dra tillbaka sin motion ända fram till årsmöte/

fullmäktige/stämma.

4. Styrelsen kan föreslå att:

lBifalla motionen - styrelsen tycker att årsmötet/fullmäktige/förbundsstämma bör ställa sig bakom motionen.

lAvslå motionen - avslag föreslås normalt om styrelsen inte delar grunduppfattningen i motionen eller dess att-satser, eller om det är olämpligt att genomföra dess förslag.

lAnse motionen besvarad - detta begrepp används när styrelsen kanske kan instämma i delar av motionen eller har förståelse för den inriktning som motionen uttrycker.

Samtidigt kan styrelsen bedöma att man inte bör bifalla motionen eftersom dess krav exempelvis redan är tillgodosedda genom andra beslut.

lLämna motionen utan åtgärd - om det ligger utanför Hyresgästföreningens verksamhetsområde eller utanför årsmötets befogenheter.

5. Inför årsmöte, full- mäktige eller stämma

Motionären bör bli kontaktad av styrelsen innan mötet för att berätta om hur styrelsen ställer sig till motionen.

Som motionär är det bra om du också förbereder dig på att tala för din motion på mötet - du kan själv- klart prata ihop dig med ombud eller någon annan.

KOM IHÅG 2:

l Motioner till årsmötet skickas till lokala hyresgästföreningen.

l Motioner till fullmäktige skickas till föreningsstyrelsen.

l Motioner till förbundsstämman skickas till föreningsstyrelsen.

6. På årsmötet, fullmäktige eller stämman

lSamtliga motioner, tillsammans med styrelsens yttrande, ska finnas i handlingarna.

lPå mötet ska alla inkomna motioner behandlas och beslut ska tas om varje motion.

lI det fall flera motioner behandlar samma sak, kan årsmötet välja att behandla dessa i klump.

lStyrelsens förslag är alltid huvudyrkande,

därför lämnas ordet först till styrelsens representant. Därefter lämnas ordet fritt, så att alla kan göra sin röst hörd. När argumenten är genomgångna fattar årsmötet ett beslut.

lOm motionären under debatten bestämmer sig för att dra tillbaka motionen ska mötesord- föranden ställa frågan om någon annan vill väcka motionen.

(14)

14 HYRESGÄSTEN

Kenneth Brunhoff är ordförande för Hyresgästföreningen Burlöv

LommaStaffanstorp. Han är nu pensionär. Han har jobbat bland annat som säljare och tobakist.

Två intressen är hundar och att bygga radiostyrda båtar.

FOTO: JOHAN KLINTBERGER

(15)

HYRESGÄSTEN 15

0,76 % i höjning – blev det

inte värre?!

SÅ GJORDE VI Tusentals förtroendevalda förhandlar varje år om hyran för sina grannar. Om resultatet blir bra – då får de mer att köpa mat för. Sämre resultat – mindre att handla för. Så när vi träffar våra grannar dagen efter förhandlingen gäller det att kunna förklara så att de förstår. Sådana förklaringar är Kenneth

Brunhoff i Burlöv utanför Malmö duktig på. ”Väldigt lågt. Så glad jag blev.”

”Blev det inte värre?!” är reaktioner på hans senaste uppgörelse.

TEXT: JOHAN KLINTBERGER

D

et räcker inte med att vi förhandlare vet att den senaste förhandlingen var bra – så länge medlemmarna inte förstår det är bara halva jobbet gjort.

– Jo, så är det förstås, säger Kenneth Brunhoff, förtroende- vald förhandlare i Burlöv.

Är det svårt att förklara en uppgörelse om hyror?

– Både ja och nej.

Att redogöra för varför höj- ningen blev som den blev, fortsät- ter han, är väl inte så svårt. Men att förklara alla taxor, för att ta ett exempel, som politikerna höjer varje år och som vi förhandlare mer eller mindre får expediera vid förhandlingsbordet, det kan vara lite knepigt.

För att se hur Kenneth jobbar med informationen har vi bjudit in fyra medlemmar till Hyresgäst- föreningens expedition i Burlöv.

Vid ett bord nere i källaren sitter snart två par, Mari-Anne och Jan

Kjellander, något äldre, och Tony Tillberg och Maggan Lundström, något yngre.

Samtliga, inklusive Kenneth själv, bor inom Burlövsbostäder, ett allmännyttigt företag med 2 500 lägenheter. Burlöv ligger en knapp mil nordost om Malmö.

Den senaste uppgörelsen

innebar 0,76 procent för 2017 och 0,59 procent för 2018. Det är en av de bättre uppgörelserna i region södra Skåne.

Burlövsbostäder har bra ekonomi, börjar Kenneth. Vi förtroendevalda har bra stöd av de anställda. Vi har också en bra relation med bolaget.

– Vi har också goda argument som att köpkraften är låg i kom- munen – de boende tål inte så höga hyror, fortsätter Kenneth.

De fyra runt bordet nickar instämmande och Jan Kjellander utbrister:

– 0,76 procent, det var väldigt lågt. Så glad jag blev.

– Blev det inte värre?! Så reage- rade jag, säger Tony Tillberg.

Men varför måste hyrorna höjas varje år, det är väl ingen naturlag? undrar Maggan Lund- ström.

– Nej, det är ingen naturlag, svarar Kenneth. Visst, vi kan säkert förhandla ner hyreshöj- ningen till noll något år men så händer det plötsligt något med skatter eller räntor och så är behovet av höjning större nästa år.

Då kan det bli högt och det gör ingen nöjd. Det är bättre, tycker jag, med små, jämna steg än plötsliga höga, eller hur?

Kenneth tittar på Jan och de andra som håller med. ▲ MariAnne och Jan Kjellander träffades på äldre dagar och det går väl

inte ta miste på hur mycket de tycker om varandra. Ett gemensamt intresse är ”kasedans”, pardans där man håller om varandra.

(16)

16 HYRESGÄSTEN KONTAKT:

Kenneth Brunhoff 070-956 95 89, underverket_20@

hotmail.com Tvåårsavtal – hur ser du på det?

undrar Mari-Anne.

– Det beror på nivåer och omständigheter. Är vi hyfsat säkra på att låga höjningar under två år är hållbart och inte ger ett stort höjningsbehov år tre, ja, då är det bra. Men i ett osäkert läge är det bättre med en kortare avtalstid.

Är ni medvetna om, frågar nu Kenneth de fyra runt bordet, att bolagen i södra Skåne inför för- handlingarna sneglar på varandra och jämför krav och utfall?

– Nej, så konstigt, varför gör de det?

– Jo, ibland får vi höra från bolag A som vi förhandlar med att

företag B i grannkommunen fått X procent i höjning och då vill bolag A ha lika mycket. Nej, svarar vi från Hyresgästför-

eningen, vi kan inte ta hänsyn till vad andra får, förhål- landena går inte att jämföra. Men i en annan situation kan vi vända på steken

och säga till motparten: Titta på bolag Y i grannkommunen, så liten höjning de fick, så här mycket kan ni inte begära..!

Alla ler runt bordet.

Det blir lite svårare för Kenneth att på en fråga förklara vad syste-

matisk hyressättning är. Det håller på att införas hos Burlövsbostäder.

Han lägger elegant ut texten och förklarar mycket pedagogiskt hur det hänger ihop.

– Gallimattias!

säger Jan.

Men då syftar han inte på Kenneths förklaring utan att han inte tror på metoden.

– Det handlar om rättvisa hyror, invänder Kenneth. För att tala dataspråk, fortsätter han, så finns det buggar i systemet … Likadana lägenheter har olika hyror – och det är väl inte bra?

Nej, det tycker förstås ingen.

– Men det här blir mycket lättare att förstå när vi längre fram kommer med konkreta exempel, tröstar Kenneth.

PÅ SLUTET BEHANDLAR diskussionen om Hyresgästföreningen gör någon skillnad när det gäller att förhandla om hyrorna.

Tony: Utan Hyresgästförening- en hade Burlövsbostäder kunnat höja så in i helvete!

Jan: Hyresgästföreningen gör en stor, positiv skillnad. Det brukar jag säga till dem som inte är medlemmar. Gå med ni också, det gör skillnad! ⁿ

Utan Hyresgästföreningen hade Burlövs

bostäder kunnat höja så in i helvete!

▲

FEM TIPS: BRA KOMMUNIKATION EFTER EN FÖRHANDLING

5

När du kommunicerar – försök att se människan du har fram- för dig och anpassa ditt sätt och dina argument efter honom eller henne. Ställ gärna frågor själv om hur hyreshöjningen drabbar.

4

Lägg mycket jobb på information inför och efter för- handlingen. Medverka gärna på bomöten. Glöm inte Facebook och andra sociala medier eller närradion om ni har en sådan.

3

Politikerna höjer taxor som höjer hyror. Tala med den politiker som du röstar på och fråga varför fjärrvärmen, sophanteringen och vatten- taxan måste höjas så mycket.

2

Så här ser det ut i omvärlden, här är faktorer som räntehöjningar som påverkar oss också.

1

^Berätta^så rakt

som möjligt, skönmåla inte.

Utan ”så här blev det”.

Varför höjdes våra hyror just så här mycket? Förhandlaren Kenneth Brunhoff förklarar så gott han kan för Tony Tillberg och Maggan Lundström.

(17)

HYRESGÄSTEN 17

OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN

EFTER SKATT FÅR DE BÅDA tillsammans ut 43 000 danska kronor och hyran är 15 650. Den tar alltså 36 procent av inkomsterna.

Joan Jönsson säger att de klarar hyran med dagens inkomster men inte om någon av dem blir arbetslös.

– Då får vi flytta till något mindre.

Nu bor de i en ljus lägenhet på 110 kvadratmeter med stora föns- ter mot söder i Sydhavnen, södra hamnen, nio minuters

bussfärd från centralsta- tionen i Köpenhamn.

De flyttade till den nybyggda lägenheten 2016 från en mindre ort tre mil utanför huvudstaden. De tre barnen var utflugna och Joan och hennes man ville bo där kommunikationerna var bättre och det var nära till Köpenhamns kulturutbud.

– Nu kan vi gå på teater på kvällen, ta ett glas vin, och

slippa oroa oss för resan hem.Båda arbetar nära hemmet. Joan är före- ståndarinna på ett dagis, Bo Michael processope- ratör på ett läkemedels- bolag.

JOAN ÄR ORDFÖRANDE för den lokala hyresgästför- eningen i kvarteret som omfattar 182 lägenheter.

Fastighetsägaren är privat. Hon är medveten om att många unga

eller ensamstående inte har råd att bo här.

– Ändå är hyrorna där inte speciellt höga utan ligger ungefär som andra nybyggda lägenheter i Köpenhamn, säger Claus Höjte, direktör för Hyresgästföreningen i Köpenhamn.

Hyrorna i Danmark förhandlas inte som i Sverige utan bestäms efter särskilda lagar eller hyres- värdens kostnader. Men för en del ombyggda lägenheter i privata be- ståndet och nybyggda lägenheter efter 1991 gäller marknadshyror.

– En stor besvikelse.

HYRESGÄSTFÖRENINGEN i Köpenhamn (se faktaruta) fyller 100 år 2017.

– Annars har vi förstås gjort skillnad under alla dessa år, fort- sätter Claus Höjte och pekar på att de reglerade hyrorna i princip finns kvar till skillnad mot i Norge. Föreningen har medverkat till att dåliga bostäder och boen-

demiljöer har sanerats och den har fått igenom boendedemokrati inom allmännyttan.

Claus är också glad att för- eningen lyckats stoppa fastig- hetsägarna från att ta makten över huvudstaden.

– Ja, på så sätt är Köpenhamn fortfarande en stad för de flesta, inte bara för få. ⁿ

Joan och Bo Michael Jønsson trivs i sin nya, ljusa lägenhet i södra Köpenhamn.

INTERNATIONELLT

Joan och Bo Michael Jønsson ville flytta in till Köpen- hamn. Men det som fanns att hyra var bara nybyggda lägenheter med mark- nadshyra – 20 000 kr/

månad för en fyra om- räknat till svenska pengar.

”Dyrt”, tycker makarna.

TEXT: JOHAN KLINTBERGER

Claus Höjte, chef för Lejernes Landsorganisation i Hovedstaden.

De betalar 20 000 kr/mån i hyra

100 ÅR AV KAMP I HUVUDSTADEN

Hyresgästföreningen i Köpenhamn bildades 1917 som en motvikt till fastighetsägarnas ”överlägsna inflytande”. Ända från början har föreningen, Lejernes Landsorganisation i Hovedstaden, som den heter på danska, arbetat främst på två områden: stötta de enskilda hyresgästerna i deras boendesituation, påverka politikerna att för- bättra hyreslagarna. Hyresgästföreningen i Köpenhamn har 33 000 medlemmar.

Kampaffisch från 1970talet med den klassiska kapitalisten som lever på avkastning från dåligt underhållna hyreshus.

(18)

18 HYRESGÄSTEN FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter

är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Jennie Wiederholm, energi- och miljöfrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyres-

förhandlingar. Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen, box 7514, 103 92 Stockholm. Ange att det gäller experterna.

SILLA

EXPERTERNA

Normalt sett räcker det inte med att lägga en lapp i din brevlåda och anta att din eventuella tystnad innebär att du godkänner att huvudnyckeln används för att gå in. Värden måste alltså ha ett klart tillstånd från dig för att gå in i din lägenhet.

ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP

Måste värden informera varje hyresgäst innan de släpper in hantverkare eller sig själva i lägenhe- ten? Jag hoppas att det är så för många gånger använder sig värden av en underleverantör som i sin tur har en annan underleverantör.

Vem ska då begära tillstånd av hyresgästen för att gå in i lägenheten? Och hur ska det tillståndet begäras?

Patrick SVAR: Om vi bortser från rena nödsitua- tioner som exempelvis en vattenläcka, då omedelbara åtgärder måste vidtas för att förhindra att skadan blir större, så har en hyresvärd inte rätt att gå in i din lägenhet utan tillstånd. Trots detta har hyresvärden rätt att utföra periodiska besiktningar i lägenheten.

Detta kallas att ”utöva nödvändig tillsyn”.

Det finns lite olika situationer för vilka hyres- värden kan tänkas vilja ha tillträde till lägenheten, men gemensamt för alla är att tillstånd ska begäras.

Normalt sett räcker det inte med att lägga en lapp i din brevlåda och anta att din eventuella tystnad innebär att du godkänner att huvudnyckeln används för att gå in. Värden måste alltså ha ett klart tillstånd från dig för att gå in i din lägenhet. Det är värden som ansvarar för kontakten med hyresgästen och alltså ska förfrågan om tillträde göras genom denne.

JOHAN MIRTORP Förbundsjurist Hyresgästföreningen

Har värden rätt att släppa in hantverkare hur

som helst?

(19)

HYRESGÄSTEN 19

PÄR

Klimatriksdag 2018 en

chans att påverka politiken

BLEV DU INSPIRERAD AV MILJÖTEMAT

i förra numret? Då kan det här vara en chans för dig. 4-6 maj 2018 arrangeras en klimatriksdag på Stockholms Universitet.

Klimatriksdagen arrangeras av en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening för att lyfta upp klimatfrågan inför valrörelsen.

Klimatriksdagens värdegrund är

”Vi tar klimatvetenskapens var- ningar på största allvar. Tempe- raturökningarna måste begränsas till 1,5 grader. Vi stöder lösningar som utgår från alla människors lika värde och rättigheter, samt tar hänsyn till rättvisa och utrotande av fattigdom. Detta enligt Paris- avtalets (COP21) artikel 2 och FN:s allmänna deklarationer om människors rättigheter.”

Klimatriksdagens främsta uppgift är att rösta fram bra kli- matförslag, som lämnas över till Sveriges riksdag. Var och en kan skriva en motion, ett förslag som

man tycker är en nödvändig del av en framtida hållbar svensk

klimatpolitik. Ambitionen är att tillsammans med motio-

närerna arbeta fram gedigna förslag till klimatåtgärder.

Klimatriksdagens deltagare väljer sedan genom röstning

ut de bästa förslagen, som lämnas till representanter för Sveriges riksdag. Efter att Klimatriks- dagen avslutats ska föreningen driva en kampanj för dessa inför riksdagsvalet 2018.

Programmet kommer förutom själva riksdagen att innehålla ett forum där gräsrötter som jobbar ideellt kan mötas, seminarier och en utställning.

FÖR ATT FÅ IN MÅNGA MOTIONER

till riksdagen har föreningen ett samarbete med ABF och Klimataktion där man erbjuder ett studiecirkelpaket. Cirklarna handlar om hur man kan göra samhället hållbart, hur ekonomi och ekologi hänger ihop och hur vi kan påverka i det lilla – och i det stora. För dig som är aktiv lokalt är detta en möjlighet att engagera dig, se till att boendet blir en viktig del i klimatdiskus- sionen, och lyfta klimatfrågorna i bostadspolitiken. I ett hållbart samhälle hänger allt ihop.

Vill du veta mer kontakta Jennie Wiederholm på jennie.

wiederholm@hyresgastforeningen.se eller besök Klimatriksdag 2018:s hemsida www.klimatriksdagen.se. ⁿ

FOTO: KLIMATRIKSDAG 2014

EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

År 2014 hölls Klimatriksdag i Norrköping.

Flera av grannarna har installerat tvättmaskiner i sina lägenheter.

Men får de göra det utan att be hyresvärden om lov? Är det okej att göra installationen själv?

Och vad händer om det blir läck- age och vattenskador i utrym- men nedanför? Finns det någon försäkring som täcker det?

Hailey SVAR: Som hyresgäst

är man skyldig att vårda sin bostad väl, och man riskerar att bli ersättningsskyldig om man genom oaktsamhet orsakar skador i lägenheten eller fastigheten.

Man får heller inte göra några större

ingrepp i den fasta inredningen utan hyresvärdens godkännande.

Om bostaden redan är förberedd för tvättmaskin (gällande el- och rörledningar) så bör det inte finnas något som hindrar hyresgästen att installera tvättmaskin utan särskilt lov från hyresvärden. I annat fall skulle jag rekommendera att man

alltid rådgör med sin värd i förväg, för att inte ta några onödiga risker.

Det är förstås också väldigt viktigt att installationen görs fackmäs- sigt och vid behov av auktoriserad elinstallatör. I många fall erbjuder hyresvärdar denna tjänst till sina hyresgäster mot ersättning.

Om olyckan skulle vara framme är det viktigt att ha en

bra hemförsäkring, både för den som råkat orsaka skadan och för andra i huset som kan komma att drabbas av de olägenheter som

uppstår på grund av skadan. Som medlem

i Hyresgästfören- ingen finns förmånliga försäkringserbjudanden som kan vara värda att läsa mer om, särskilt för den som saknar en bra försäkring i dagsläget. Våra förmåner går bland annat att hitta på vår hemsida och i vår särskilda förmånsapplikation som går att ladda ner till de flesta mobiltelefoner.

JOHAN CANDLER Jurist Hyresgästföreningens nationella rådgivning

Installera tvättmaskin själv?

JENNIE

(20)

Posttidning B

Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm

ANJA CASTENSSON OM LIVET I HYRESRÄTT

HÄNT & HYRT

N

är man är hyresgäst hos allmännyttan hör man aldrig om spöken. Det paranor- mala verkar bli avskräckt av kvartersvärdar, bostadsköer och gemensamma tvättstugor. Aldrig sprids viskande berättelser om trean i hörnet där anden av tidigare hyresgästpensio- nären härjar. Inga halloweenbarn ringde heller på när vi bodde i sjuvåningshuset.

Det var för få barn i förhållande till alla dörrar och trappor. Ett år ringde ett barn plötsligt på, sonens dagiskompis, som bodde en trappa ned. Vi hade inget godis, så pinsamt! Sedan hade vi godis hemma varje år. Som vi oftast själva fick äta upp, eftersom ingen kom. Nu har vi flyttat till ett barnvänligare område. I år vill jag få besök av småspöken och i år ska sonen gå runt. Men när är det ljus och när är det bus? Halloween fanns inte när jag var liten. Man vill ju inte tränga

Allhelgona

förvirringen är stor och

många tycker illa om att en amerikansk

skräck

högtid har flyttat in i Sverige.

sig på någon, nyss hemkommen från ett trösterikt besök vid graven. Stressigt med en högtid där man inte vet koderna.

I ÅR, MED HJÄLP AV ATT FRÅGA VÄNNERNA på Facebook och googling, fick jag klarhet i allhelgonas oskrivna regler. De flesta jag frågar är överens att barnen ska gå runt och tigga godis den 31 oktober på kvällen, oavsett om vardag. Den dagen är halloween och dagen efter, den 1 november, är allhelgonada- gen. ”Alla helgons dag”, med mellanrum, är dock en annan dag! Det är en lördag, en röd dag i kalendern som flyttar runt mellan 31 oktober och 6 november. Det är då man sätter ljus på graven. Under allhelgonahelgen, helgen då Alla

helgons dag infaller, ska man inte gå runt och tigga godis. Men det är inte ovanligt att barnen går runt på fredagen inför allhelgonahelgen, inte minst för att många slutar tidigt. Allhelgonaför- virringen är stor och många tycker illa om att en amerikansk skräckhögtid har flyttat in i Sverige. Vill man vara riktigt säker ska barnen oavsett dag bara tigga

vid dörrar med halloweenpynt.

MEN OM MAN INTE öppnar när barnen knackar på och kikar

bakom gardinen i stället, får man räkna med att bli

omtalad av kvarterets barn.

I flera år efter. ”Mamma där bor de som inte

öppnade fast de var hemma på hallo-

ween!”

Huuuuu!

Huuuu…! Halloweens oskrivna regler

hyresgasten@hyresgastforeningen.se

ILLUSTRATION: JOJO FALK