HYRESGÄSTEN MOBILISERING. SKOLAN Behåll medlemmarna. SÅ GJORDE VI Spelet om framtiden. ExpERtERNA Valfrihet i stadsnät

(1)

HYRESGÄSTEN

tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 1/2010 www.hyresgastforeningen.se

SKOLAN Behåll medlemmarna SÅ GJORDE VI Spelet om framtiden ExpERtERNA Valfrihet i stadsnät

Tips för Tips för

MOBILISERING

(2)

LEDAREN barbro engman, förbundsordförande

2 HYRESGÄSTEN

HyREsgästEN utkommer i 14 500 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

grundad 1924. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se

ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman, 08-791 02 50. epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg.

omslagsfoto: Per-erik Jäderberg. redaktionen ansvarar bara för beställt material. medlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2010.

Bostadssverige olikt

V

i är alla aktiva i en och

samma förening.

Vi har en gemen

sam verksamhetsidé, stadgarna gäller för alla, vi har en organisation lika för hela landet och vi vet vem som ska fatta beslut. Det fungerar i stort sett bra.

Vi funkar som föreningar brukar funka helt enkelt.

Men där slutar det gemensamma och lika för i bostadssverige fungerar det mesta olika.

JAg vAR NyLigEN på bEsök i Gällivare/Malm

berget. Där är det inte mycket som är likt Stockholms innerstad. HSB har exempelvis byggt 16 bostadsrätter som stod tomma tills de ombildades till hyresrätter. Då gick de åt som smör i solsken. Vi har ingen tradition av att bo i bostadsrätt menade kommunalrådet.

I Stockholm finns det inga hyresrätter som kan gå åt som smör i skolsken, de har redan gått åt och några nya ser knappast dagens ljus.

De som finns är dessutom utsatta för ständiga ombildningsförsök och ses efter ombildningen mer som en investering än som en bostad.

I Gällivare/Malmberget växer gruvan och hyreshusen måste rivas för att ge plats åt gruv

maskinerna. För det är ingen tillväxt ovan jord, där minskar befolkningen.

I Stockholm är det sprutt på tillväxten. Be

folkningen ökar men inte bostadsbyggandet.

Hur det nu än är med olikheterna så berörs hyresgästerna. Allt som byggs nytt är för dyrt och när det byggs om är det också för dyrt för de flesta. I det läget är det ingen skillnad på den hyresgäst som får en dramatisk höjning av hyran på grund av ombyggnad eller den som måste flytta till nyproduktion för att huset ska rivas.

HyREsföRHANDLiNgARNA slutade också olika. En del hyresgäster fick ingen höjning alls medan andra fick ända upp till cirka 3 procent. Snittet ligger just nu på 1,4 procent.

Det beror inte på att en del förhandlingsde

legationer är duktigare än andra utan det beror också på att det är olika förutsättningar i de olika bolagen runt om i landet. Sedan måste man givetvis vara duktig, påläst och envis också för att det ska gå vä

gen, men det är en annan historia.

Det får vara hur olika som helst det måste ändå vara lika.

Lagstiftningen måste fungera till skydd för varje hyresgäst oavsett orsaken till att de ham

nat i ett besvärligt läge.

DäRföR äR DEt så strålande bra att vi är en organisa

tion som håller ihop.

För då kan vi också fånga upp det som är olika.

Det får vara hur olika som helst, det måste ändå vara lika. Lagstiftningen måste fungera

yresgästföreningens förtroendevalda och anställda.

tockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se

post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg.

edlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2010.

Det beror inte på att en del förhandlingsde

legationer är duktigare än andra utan det beror också på att det är olika förutsättningar i de olika bolagen runt om i landet. Sedan måste man givetvis vara duktig, påläst och envis också för att det ska gå vä

gen, men det är en annan historia.

Det får vara hur olika som helst det måste ändå vara lika.

Lagstiftningen måste fungera till skydd för varje hyresgäst oavsett orsaken till att de ham

nat i ett besvärligt läge.

så strålande bra att vi är en organisa

tion som håller ihop.

För då kan vi också fånga upp det som är

Det får vara hur olika som

(3)

HYRESGÄSTEN 3

iNsiDAN åSikTER i HYRESGÄSTEN

Föreslå ny för- bundsstyrelse

DEt bEHövs fLER nomineringar till ny den nya för- bundsstyrelsen som ska leda hyresgästföreningen under kommande år. den 12-13 juni 2010 äger hyresgästförening- ens förbundsstämma rum. då ska 13 styrelseledamöter väljas för två år. du som är medlem kan lämna in förslag fram till den 12 mars. du kan nominera som enskild medlem eller tillsammans med andra medlemmar, exempelvis genom föreningen där du bor.

för att nomineringarna ska vara giltiga måste de personer som föreslås vara tillfrå- gade. Likaså ska nomineringar motiveras med vad personen kan tillföra förbundsstyrelsen.

nomineringarna ska vara inne 12 mars hos birgitta.litsegard@

hyresgastforeningen.se en särskild nominerings- blankett finns att hämta på webben under: Om Oss/För- bundsstämman 2010.

Hem utan gränser

sARA äR tREttiosJu åR men re

dan mormor. Hon bor tillsam

mans med barn, barnbarn, bror och föräldrar – åtta personer på fyrtio kvadratmeter. Hennes högsta dröm är en egen bostad.

Hon är inte ensam om att bo så trångt. I hennes hemland Honduras är många hänvi

sade till ruckel som hyrs ut till ockerhyror.

Tillsammans med sina gran

nar har Sara bildat bostadsko

operativet Vecinos Paraiseños – Paradisets grannar.

Du kan vara med och se till att Saras dröm om en bättre bostad blir verklighet.

Hem & Hyra samarbe

tar med Kooperation Utan Gränser, som länge verkat för att ge Sara och andra över hela världen en värdig bostad.

Genom att stödja Hem utan gränser hjälper du Sara och andra att själva bygga sig en egen bostad.

I Hem & Hyra följer vi hur det går för Sara och hennes grannar. Pengarna vi samlar in går till alla bostadsprojekt som Kooperation utan Gränser driver. Du kan läsa mer om deras verksamhet på www.

utangranser.se.

i JuLAs gav Hyresgästfören

ingen riksförbundet en julgåva till personalen som gick till Hem utan gränser. Det tackar vi för! Vill du också vara med?

Då kan du sätta in ditt bidrag på Kooperation Utan Grän

sers postgirokonto 90 10 018 och skriva Hem utan gränser på inbetalningskortet. Eller sms:a ordet BOSTAD till 729 30 så skänker du 50 kronor till insamlingen.

SuSanna Skarrie Chefredaktör Hem & Hyra

NOMINERA!

foto: José angeL gutirrez

HyREsgästföRENiNgEN har läm

nat sitt remissvar på förslaget till förändringar i villkoren för kommunala bostadsbolag som presenterades av regeringen den 13 november. (Promemorian Ds 2009:60)

Grunddragen i förslaget står både Hyresgästföreningen, SABO samt de privata fast

ighetsägarna sedan tidi

gare bakom. Däremot menar Hyresgästföreningen att det är nödvändigt att regeringen förtydligar formuleringarna om innebörden i bolagens ansvar och affärsmässighet. De kommunala bostadsföretagen har ett uttalat allmännyttigt syfte och ett samhällsuppdrag, vilket särskiljer dem från andra bostadsföretag.

Hyresgästföreningen är också kritisk till hur försla

get om utdelning för vissa bostadsförsörjningsändamål är formulerat. Bostadsförsörj

ningsåtgärder som kommunen har ansvar för ska finansieras av kommunens invånare ge

mensamt. Det ansvaret kan inte läggas på bostadsföretag och hyresgäster.

Utgivning 2010

^{NR 2}^{vecka 17,}^{NR 3}vecka 25, NR 4 vecka 36, NR 5 vecka 43, NR 6 vecka 50.

Remissvar till förändrade villkor

Stöd till Haiti?

gER HyREsgästföRENiNgEN stöd till haiti efter jordbäv- ningskatastrofen? hyresgäst- föreningen stödjer hem utan gränser, som dock inte har något projekt på haiti för närvarande. den som vill ge ett bidrag direkt till haiti får vända sig till någon av hjälp-

organisationerna

Det finns bara

en Hyresgästen

stRAx föRE JuL kom gotlandshems nya kundtidning ut med namnet hyresgästen.

Problemet är bara att namnet hyresgästen är upptaget.

hyresgästen grundades redan 1924 och titeln är skyddad hos Patent- och registrerings- verket, Prv. som redaktör för hyresgästen har jag kontaktat gotlandshems vd staf- fan thurgren, som beklagat misstaget. han har lovat att namnet på gotlandshems kundtidning ska vara ändrat till nästa nummer som kom- mer ut i maj 2010. Red.

Var med och hjälp Sara och hennes familj till en bättre bostad.

(4)

4 HYRESGÄSTEN

Vid årsskiftet hade Hyresgästföreningen

pressansvaret över valet

ANNA

WENNERstRAND vikarierar som pressansvarig på hyresgästfören- ingen rikförbun- det över hösten riksdagsval. hon

har lång erfarenhet som journalist i dags- och fackpress. hon har även arbetat i regeringskansliet.

– det känns extra spännande nu när det är valår. det gäller att ta vara på möjligheterna så att vi syns och hörs, för att kunna påverka.

Senare datum för ny webb

HyREsgästföRENiNgENs nya externa webb lanseras 24 maj och inte som tidigare sagts 31 mars.

ett nytt intranät kommer till hösten.

den viktigaste orsaken till förseningen är att det tagit längre tid än planerat att få fram en ny form för webben.

hem & hyras webb kommer att lanseras ungefär samtidigt som hyresgastforeningen.se.

6 frågor om framtiden

HyREsgästföRENiNgEN har tagit fram skriften ”6 frågor om framtidens boende”. där behandlas några av de viktigaste frågorna för hy- resgästerna och hyresrätten. det handlar om: hyrorna, tryggheten, miljön, byggandet, samhället och allmännyttan.

tanken är att ge argument och stimulera diskussionen om bostadspolitiken inför valet. skriften finns både som trycksak att beställa från din region och som Pdf-fil på webben under kommu-

nikation/trycksaker.

535 013

medlemmar.

Antal medlemmar

foto: Jens wetterLing

på gåNg i HYRESGÄSTFöRENiNGEN

i tävLiNgEN premieras på

verkansinsatser för att det ska byggas nytt eller byggas om.

Vid tre tillfällen under året (april, juni och september) ut

ser en särskild påverkansjury, med Barbro Engman i spetsen, landets bästa aktivitet respek

tive bästa påverkare. Diplom, smaskig tårta och biobiljetter till vinnarna. De presenteras i Hyresgästen, och på den interna webben. Nominerings

förslag lämnas till regionens påverkansansvarig, som granskar och skickar vidare till juryn. För mer information kontakta påverkansansvarig i din region. Du kan också läsa mer om byggutmaningen på interna delen av hyresgastfo

reningen.se, under rubriken

”Kampanjen”.

EN tuRNé på temat bygg fram

tiden kommer att genomföras under april, maj och juni. Nio orter är inplanerade för turnén i skrivande stund. Turnén kan genomföras på fler platser om behov och intresse finns. Såväl underhållning som hearings och debatter med politiker ar

rangeras på turnén.

biLDbEvis äR EffEktivt. Ett fotoalbum fyllt med bilder som visar olika lägenheters

renoveringsbehov kan påverka politiker att inse behovet av ekonomiskt stöd till ombygg

nad. För dig som är intresserad finns fotoalbum och ett infor

mationsmaterial för att få dina grannar att skicka in bilder.

Kontakta din regions kampan

jansvarig för mer information, eller gå till den interna delen av hyresgastforeningen.se, under

”Kampanjen”.

kommuNANALys – ett annat

effektivt sätt att påverka är att presentera tydliga fakta för beslutsfattare. En särskild mall för att göra en överskådlig kommunanalys finns tillgäng

lig. I mallen kan man skriva in fakta om byggbehovet i kom

munen, hyresnivån, taxor och avgifter, driftskostnader och trygga boendemiljöer. Även mallen finns på den interna delen av hyresgastforeningen.

se, under ”Kampanjen / Mallar och bilder”.

tävLiNg Nu utlyser Hyresgästföreningen Byggutmaningen! Vilken är den bästa på- verkansaktiviteten för ökat byggande? Vem är vår bästa påverkare? Är det kanske du, eller någon du känner?

Bygg framtiden:

Bästa påverkare?

HÅLL KOLL

WWW.byggfRAmtiDEN.sE där kan du se om kommunpolitiker ger några besked om ökat byggande. har dom nå´t att komma med? kanske läge att skicka in en fråga eller lägga in en kommentar?

På www.byggframtiden.se kan du ställa frågor till kommunpolitiker om ökat byggande.

(5)

HYRESGÄSTEN 5

Bästa

årsredovisning

viNNARE Av bästA årsredo- visning för 2008 blev bostads ab Poseidon (göteborg) och falkenbergs bostads ab. Po- seidon är vinnare bland större bostadsbolag och falkenberg bland mindre bostadsbolag.

hyresgästföreningen delar sedan 2007 ut ett pris för bästa årsredovisning bland kommunala bostadsbolag.

– det är viktigt att företa- gens årsredovisningar är så informativa och ”läsvärda”

som möjligt. bostadsbolagens verksamhet har stor påverkan i kommuner och samhället i stort. det är därför glädjande att kunna presentera två så utomordentliga årsredovis- ningar, säger karin Larsson, fastighetsekonom på hyres- gästföreningen och ansvarig för tävlingen.

uR motivERiNg till vinnaren bostads ab Poseidon:

Företagets årsredovisning är utomordentligt informativ och välstrukturerad. Inne- hållsförteckningen hjälper läsaren att hitta rätt i den digra informationen.

uR motivERiNg till vinnaren falkenbergs bostads ab:

Trots att företaget är jäm- förelsevis litet förmår man presentera en utmärkt fyllig, läsvärd och grafiskt tilltalande årsredovisning, som över- träffar vad betydligt större företag presterar.

NOTERAT LANDET RUNT

postproblem i Katrineholm

i kAtRiNEHoLm har hyres- gästföreningen haft möte med Posten och City mail. orsaken är att flera hyresgäster fått betalningsanmärkningar och andra svårigheter när posten delats ut till fel mottagare.

Postpersonalen har bland annat svårt att läsa namnen på de somaliska familjerna.

nu kommer det att anordnas en gemensam utbildning med posten för att komma till rätta med utdelningsproblemen.

Även i Backa Röd är himlen blå

biLDEN som mEDiA har målat upp stämmer bara till små delar över- ens med den verklighet de boende i miljonprogramsområdet backa röd i göteborg upplever.

backa röd fyllde 40 år 2009.

en projektgrupp bestående av medlemmar i områdestidningens redaktion bestämde sig då för att ge ut en bok om området.

boken består av intervjuer och reportage men ger även en historisk tillbakablick. boken om backa röd ges ut med stöd av hyresgästföreningen och bostads ab Poseidon.

Bygg bostäder på Bromma flygplats

bEHovEt Av bostäDER i stock- holmsregionen är skriande men det byggs alldeles för lite. framför allt är det brist på hyresrätter trots att det finns mark att bygga på. ett exempel på sådan mark är bromma flygplats där en mängd bostäder skulle få plats.

hyresgästföreningen region stockholm uppmanar därför de styrande i stockholm att snarast ta beslut om att avveckla bromma flygplats och påbörja planlägg- ningen av marken för bostadsbyg- gande, företrädesvis hyresrätter.

Varning för falska fakturor

DEt HAR kommit falska fakturor till föreningar och Lh:n. fakturorna gäller kostnader för vaccinering mot den så kallade svininfluensan.

var därför extra observanta vilka fakturor ni betalar! ett exempel är ett utskick som kommer från shi, svenska hälsoinstitutet, där man ska betala för ”Pandemic geleti- nus” och ”fumigation”. summan kan vara på ett par tusen. men allt är en bluff! är ni osäker på vad en faktura gäller, eller om ni av någon orsak ska bekräfta era adressupp- gifter till något företag – kontakta regionkontoret för samråd.

Folkrörelserna lever!

DE svENskA foLkRöRELsERNA lever och frodas. det framgår av en undersökning som gjorts av ersta sköndal högskola på uppdrag av regeringen. engagemanget har inte minskat sedan 90-talets början då en liknande undersökning gjordes.

bland den vuxna befolkningen utför nära hälften någon typ av ideellt arbete och i första hand gäller det idrottsföreningar.

därefter kommer socialt inriktade organisationer. På tredje plats kommer boendeorganisationer som hyresgästföreningen och bo- stadsrättsföreningar. Åtta procent är engagerade kring boendet vilket är en ökning med tre procent sedan 1992.

Så använder vi våra bostäder

HyREsgästföRENiNgEN har tagit initiativet till en undersökning som resulterat i skriften ”så använder vi våra bostäder”. författare är arkitekterna ola nylander och anna eriksson. materialet bygger på intervjuer med olika typer av hushåll i flerfamiljshus. under- sökningen handlar inte enbart om själva bostaden utan även om grannskapet, service, tillgänglighet och kommunikationer. enstaka exemplar av skriften finns att beställa från kontorsservice på riksförbundet. för fler exemplar kontakta svensk byggtjänst.

Bygg Framtiden hos Folkpartiet

Vid Folkpartiets landsmöte i Växjö i november fanns Hyresgästfören- ingen på plats för att föra ut vårt kampanjbudskap Bygg Framtiden.

T.v. regionordförande Björn Jo- hansson möter folkpartister.

foto: erik maLmberg

2009 års bostads- stipendiater

viNNARE Av hyresgästföreningens bostadsstipendium för 2009 är emelie håkansson och katarina östberg. de får priset på 15 000 kronor för sin c-uppsats om för- och nackdelar med ägarlägenheter ur ett konsumentperspektiv. i juryns motivering heter det bland annat att arbetet är ”ett viktigt bidrag till den svenska bostadsde- batten”.

(6)

6 HYRESGÄSTEN

Uppdrag M är slut – och vi tillåter oss att plocka russinen ur kakan.

Här är några av de mest lyckade insatserna.

TexT: david hulTh wallgren

mobiLisERiNg

vADå uppDRAg m? undrar du kanske. Vadå M?

Låt oss berätta: Uppdrag M är en stor satsning som Hyresgästföreningen har gjort på miljonprogramsområdena.

Projektet har pågått i tre år – 2007 till 2009.

Under resans gång har mas

sor av saker hänt i tio utvalda områden, från Herrgården i Malmö i söder till Mariehem i Umeå i norr. Målet har varit

att MOBILISERA. Det där m:et står alltså inte för ”miljonpro

gram”, utan för ”mobilisering”.

Så vad menas med det?

I princip att få fler hyres

gäster att bli delaktiga. Att få fler att upptäcka Hyresgäst

föreningen. Att få fler att vara med och tycka och tänka och påverka i de stora upprust

ningar som ska göras i miljon

programsområdena.

Kort sagt: att visa att Hyres

gästföreningen är en kraft att räkna med.

Allt har inte gått på räls. På vissa håll har det varit svårt att få upp farten. Men mycket har blivit riktigt bra. I det här num

ret av Hyresgästen plockar vi russinen ur kakan – och ägnar oss åt de bästa tipsen för mobili

seringen. Vi skriver inte bara för er som bor i miljonprograms

områden. Här finns tips för alla som vill få fler att bli delaktiga.

ANNikA LiNDbLAD NiEmiNEN har varit nationell projektledare för Uppdrag M.

Vad är du mest nöjd med?

– Att vi har satt fokus på representativiteten. För bara tre år sedan pratades det knappt om det.

Kan du förklara vad du me- nar med representativitet?

– En lokal hyresgästfören

ing ska ju representera de boende. Sammansättningen

Bästa tipsen för

(7)

HYRESGÄSTEN 7

måste återspegla vilka som bor i området. Vi behöver mer mångfald.

Fler människor med olika bakgrund och ursprung. Det gäller både bland anställda och förtroendevalda.

Varför är detta så viktigt?

– Om vissa grupper inte finns representerade i or

ganisationen så kommer deras

frågor kanske inte upp.

Istället sitter några andra och gissar vad resten tycker är viktigt.

Då fokuserar man lätt på fel saker.

Men har Uppdrag M verkligen åstadkommit så mycket när det gäl- ler representativitet?

– Vi har tagit det första viktiga steget: vi har ökat medvetenheten. Det har

vi lyckats med. Men arbetet tar tid. Vi har i princip nått våra mål och mycket har hänt i våra tio områden. Sedan måste det bli mer handlingskraft.

Vad kan man göra som lokalt förtroendevalda?

– Reflektera! Är vi i styrelsen representativa för bostads

området? Är ickeeuropéerna med? Är de nyinflyttade med?

Fundera igenom och diskutera sådana frågor.

iNföR ombyggNAtioNERNA i mångmiljonprogrammen gäller det att ligga steget före bostads

bolaget. Ta reda på vad andra vill. Börja med den egna trapp

uppgången. Ring på hos alla och berätta vad som händer.

Fråga vad de tycker, om de vill vara med. Och var öppen för olika sätt att engagera sig. Alla vill kanske inte sitta i styrelsen.

Någon vill kanske bara vara med i någon viss aktivitet.

mobiLisERiNg

Annika Lindblad Nieminen.

foto: Per-erik Jäderberg

Språkcaféet i Andersberg. Från vänster övre raden: Sara, Ewa, Ahmed, Amaal, Tsegewein. Från vänster undre raden: Lena, Abukar, Hassan, Karin, Anwar. Läs mer på nästa sida.

(8)

8 HYRESGÄSTEN

säg ”HyREsgästföRENiNgEN”, och kvinnan på bänken skakar på huvudet. säg att vi har en halv miljon medlemmar, och killen i keps rycker axlarna.

för många hyresgäster är hyres- gästföreningen – ingenting. hårda ord, men sanna på en del håll. det är lätt att glömma bort när man själv är så nära föreningen.

i vissa miljonprogramsområden är medlemmarna få. att få fler att vilja vara medlemmar och att delta i aktiviteter kring sitt boende, ja

det säger sig själv: det är ett stort jobb.

men viktigt. och möjligt.

i herrgården i malmö har ledor- den varit att ”alla krafter räknas”.

från den unga tjejen som vill hålla en kurs i magdans, till juristen på regionkontoret.

insatserna i herrgården kan sam- manfattas i ett ord: kraftsamling.

ett lagarbete mellan förtroende- valda, ideellt arbetande hyresgäs- ter, anställda och ledning.

i dag pågår en mängd aktiviteter

i området. flera av dem görs för kvinnor.

– vi vill skapa en positiv miljö för boende med större ansvarsta- gande. vi jobbar med

delaktighet för att bryta social isolering, och vi vill främja fysisk och psykisk hälsa, säger seddighe sahrabaghi, förtro-

endevald i Centrum/öst i malmö och områdesanställd.

i dag finns ett utvecklat samar-

bete med bland annat vårdcen- tralen. dessutom hålls en särskild temadag om jämlikhet och hälsa, och fyra gånger i veckan finns två gympaledare på plats.

många boende deltar i boskola om rättigheter, skyldig- heter, brandsäkerhet, sophantering, med mera. ett annat mål är att varje hus ska ha ett kontaktombud. i dag har vi mer än 50 kontaktombud.

”DEt svENskA spRåkEt kan vara en barriär. ett hinder som försvårar nya kontakter”.

vänta! glöm dessa klyschor.

uppdrag m har tydligt visat att det inte behöver vara så. det kan lika gärna vara

tvärtom. språket kan vara en dörröppnare.

till exempel mellan den som vill som lära sig bättre svenska och den som vill ha nya bekantskaper. eller den som vill ha hjälp med läxan och den som vill lära sig mer om en annan kultur.

i andersberg i gävle har ett enkelt språk- café blivit en dörröppnare.

– Jag brukar gå dit. Jag tycker om det. Jag får öva att prata svenska och får hjälp att förstå ord. det är jättebra, säger tsegewein som flyttade från eritrea till sverige för fyra år sedan.

språkcaféet i andersberg är öppet för alla. det

arrangeras en gång i veckan, varje mån- dagskväll. gästerna bjuds på kaffe och te och kaka.

framför allt får de

prata med varandra. men bara på svenska. det är poängen.

– vi pratar om vad som helst. vi presenterar oss och berättar om våra olika länder. en del behöver hjälp med läxläsning, en del har

med sig blanketter som de inte förstår, säger ewa Lindfors, aktiv i hyresgästföreningen och tidigare ordförande i den lokala styrelsen.

se språket som en möjlighet. ex- perimentera med formerna. testa

er fram och hör med hyresgästerna vad de vill hitta på. framför allt: hör med dem som inte brukar dyka upp på aktiviteter.

håll möten på andra språk. varför inte en träff om möjlig- heter att påverka sitt boende på engelska, spanska eller arabiska?

om vilja finns så kan ni säkert hitta någon som vill hålla i en presentation på sitt språk.

– visst, det kan vara svårt att få fart. många här vet inte vad hyresgästföreningen är. vi försöker hitta på aktiviteter för att få med fler, säger Christian uppgren, ord- förande i den lokala hyresgästför-

eningen rymdskeppet (omslagsbilden).

en idé är att hitta andra organisationer som vill samma sak. då behöver ni inte dra hela lasset själva. språkcaféet i andersberg arrangeras av hyresgästföreningen tillsammans med studiefrämjan- det, invandrarcentrum, det allmän- nyttiga bolaget gavlegårdarna och fritidsgården i området.

Öppna nya dörrar:

använd språket som nyckel

Hela laget in i matchen

koNtAkt:

Christian uppgren 076-426 30 95

koNtAkt:

seddighe sahrabaghi 076-1 18 27 24

(9)

HYRESGÄSTEN 9

foto: kenneth gustavsson

– min erfarenhet är att man ska vara rättvis och prestigelös och känna deltagarnas bakgrund. man ska ha de mänskligheter som gruppen behöver.

strategin i malmö har varit att ta varje tillfälle som bjuds. att fånga upp varje person som vill vara med på ett eller annat sätt, att springa på alla bollar.

– vi har lärt oss att tillsammans är det möjligt, säger sten Lund- ström, projektledare för uppdrag m i södra skåne.

det frestar på. det krävs en gigantisk organisering – och mycket samordning. men det kan det definitivt vara värt. hyresgäst- föreningen har blivit mer synlig i herrgården och medlemmarna har blivit fler. förhoppningen är att det ska bildas en lokal hyresgäst- förening så småningom.

Ett koNkREt tips från herrgår- den: bygg många mötesplatser.

det behövs. att mobilsera är inget enmansrace. hela laget behövs!

uppRustNiNgARNA av miljonpro- gramsområdena … hur blir det med dem, egentligen? en minst sagt gan- ska så viktig fråga. kan man tycka.

upprustningarna var ju ändå skälet till att hela uppdrag m kom till stånd. så hur blir det med dem?

kan någon svara på det?!

sitt inte och vänta på att någon ska knacka på och berätta.

ta saken i egna händer.

se till att ni blir en del i processen.

allra helst: ligg steget före!

det har varit strategin i motala – att ligga steget före.

– hyresgäster kän- ner sig ofta överkörda av allmännyttan. Jag tror att det är jätteviktigt att fler får känna att de är med och bestämmer, säger anne-Christine bedoire, ordföran- de i föreningsstyrelsen i motala.

nej, boende i miljonprograms- området Charlottenborg har inte suttit och väntat på en klappad och klar ombyggnadslapp i brev- lådan. de har varit

med och tyckt!

bostadsföretaget Platen hade redan börjat planera upprustningen av gårdarna. arkitekter

hade anlitats. då gick hyresgäst- föreningen in.

– upprustningen är ju en stor fråga, även om det här bara handlar om utomhusmiljön. det är självklart att hyresgästerna ska

ha rätt att vara delaktiga i arbetet, säger annika onttonen, projektledare för uppdrag m i motala.

de knackade dörr och bjöd in till framtidsverkstäder.

– ett vanligt möte låter inte så lockande. vi förklarade att det skulle bli som en ”lappverkstad”.

alla skulle få skriva ner sina idéer.

det funkade.

idéerna förmedlades till bostadsföretaget.

och resultatet är gott. På den första

gården som hittills upprustats har de flesta av önske- målen uppfyllts.

en ny grillplats står klar på en av gårdarna.

gamla igenvuxna buskar har rensats bort. såväl hyresgäster som bostadsbolag är nöjda, enligt annika onttonen.

och arkitekternas ursprungliga förslag … ja, det slopades.

– det är viktigt med en bra dialog med sitt bostadsbolag. det är då vi kan vara med och påverka, säger anne-Christine bedoire.

upprustningen är en stor fråga. se till att vara med på tåget. involvera boende. blicka framåt, var konstruktiva och skippa klago- målsmötena.

Ett tips fRåN CHARLottENboRg:

tänk småskaligt. Jobba gård för gård. de flesta lockas mest av det som berör dem själva.

Ligg steget före arkitekten

Hela laget in i matchen

koNtAkt:

anne-Christine bedoire 073-623 33 87

Seddighe Sahrabaghi, förtroende- vald i Malmö i samtalar med en av hyresgästerna i Herrgården.

Var med och bestäm och utforma området.

Boende i Charlottenborg rustar upp på gården.

foto: annika onttonen

ska knacka på och berätta.

a saken i egna händer. i

till bostadsföretaget.

e

klar på en av gårdarna.

Det är jätteviktigt att fler får känna att de

är med och

bestämmer

(10)

10 HYRESGÄSTEN

fADDERskAp, mENtoRskAp … kalla det vad ni vill. idén är gammal som gatan. det spelar ingen roll. att dela med sig av kunskap är alltid en bra sak.

strategin är enkel: bygg på det som redan finns. en intresseför- ening, tonårskillen som vill starta en filmfestival, kvinnorna som vill ordna en loppmarknad.

tänk: här har vi en chans att jobba med delaktig-

het. det var exakt vad uppdrag m handlade om – mobilisering.

att få saker att hända, att få fler att vilja vara med.

så uppstod tycke mellan hyresgästföreningen i umeå och den lokala intresseföreningen i mariehem, som boende i området bildat på egen hand.

– om man är nybörjare, som vi var, så är det jättebra att ha någon att vända sig till, säger minna oscarsson som jobbar med intres- seföreningen i mariehem.

i umeå är det formellt för- eningsstyrelsen som står för fadderskapet. i praktiken är det Linda käck som har mest kontakt med intresseföreningen i mariehem. hon bor ett par mil bort och är förtroendevald i den lokala hyresgästföreningen i vännäs och i föreningsstyrelsen.

– hela idén med fadderskap är väldigt bra. om man får en förfrå- gan så tycker jag man ska tacka ja.

det är inte bara den som har en fadder som vinner på det. det är väldigt lärorikt, säger Linda käck.

så var börjar man? för det första: Låt inte formaliteter bli ett hinder. ställ inte krav på medlemskap. ställ inte krav på att en lokal hyresgästförening måste bildas.

ta istället vara på de drivkrafter som finns. så lyder i alla fall rådet från umeå.

– det ska inte vara något tvång att ha en styrelse. vi är glada att det finns en intresseförening.

kanske vill någon i framtiden sitta föreningsstyrelsen, det vore jättepositivt, men det är inget krav, säger Linda käck.

undantag har varit resor som regionen har bekostat.

då har det varit nödvändigt med medlemskap.

ENgAgEmANg oCH syNLigHEt spelar roll. det tror roland Lätth, projektledare för uppdrag m i umeå.

– Jag tror bestämt att det finns en koppling till hur stor andel av de boende som är medlemmar i hyresgästföreningen.

han har nyligen jämfört med- lemsstatistik i mariehem och ett grannområde. siffrorna talar till mariehems fördel.

– medlemstalen är cirka 10 procent högre. Jag har svårt att tro att det beror på slumpen.

förklaringen är snarare synlighet och närvaro. i praktiken fadderskapet.

det är lätt att ta sin egen kunskap för given. gör inte det. var generös med dina erfarenheter.

”tiDNiNgEN skRivER bARA om det tråkiga: konflikter, bråk, slitna lägenheter. aldrig om allt liv, alla människor, alla aktiviteter i områ- det.” så kan det kännas. och så kan det mycket väl vara.

vissa områden dras med dåligt rykte och det är inte så kul. oför- tjänt, tycker många. upprörande, att det får vara så!

känner du igen dig? i så fall ska du läsa det här.

ni kan förändra bilden av områ- det. genom att påverka vad som sägs och skrivs i media.

karlskrona har i uppdrag m jobbat med mediebilden av kungsmar-

ken. målet har varit att förändra ryktet av ett område som tidigare var minst sagt uthängt i medierna.

resultatet är över förväntan. På drygt två år har de lokala medierna publicerat 110 (!) positiva artiklar om kungsmarken.

framgången bygger på huvud- ingredienserna: (1) en god relation

till journalister, (2) massor av tips på nyheter.

– vi har lyckats bra. det har varit

mycket positivt. vi har en bra kontakt med tidningarna i dag, säger helge Johansson.

han ingår i en mediegrupp som bildats inom uppdrag m. gruppen består av några koNtAkt:

Linda käck 070-315 37 17

Bli pR-snillen Bygg på det som

redan finns: Bli fadder!

Deltagare i intresseföreningen i Mariehem. Fr. v.: Viyan Phorat, Dunia Hasson, Hilkka Huoviala, Minna Oscarsson och Esperance Nshimirimana.

foto: intresseföreningen mariehem

änner du igen dig? i

jobbat med

tips på nyheter.

mediegrupp som bildats inom

Varje gång det händer något

spännande i området så be-

rättar vi det för

medierna

(11)

HYRESGÄSTEN 11

WEbb-tv, E-tiDNiNgAR, inter- netforum, bloggar, debattsidor … varsågod! ett smörgåsbord för den som vill hitta nya sätt att mobilisera i och utanför leden.

här finns massor att göra.

mycket att vinna!

boende har alltid åsikter om sina områden. det tisslas i trappupp- gångar. det debatteras på gårdarna.

så har det alltid varit. men – i dag görs det mer än nå-

gonsin på internet.

nätet är inte längre bara hemsidor. glöm allt som bara handlar om att informera.

”nya” och ”sociala”

medier bygger på delaktighet.

i sollentuna finns bland annat en egen webb-tv.

– många vill säga sin åsikt och ge sin bild av sitt område. de kö- per inte vad som står i tidningarna, säger ercan arslan, ordförande i det lokala föreningsrådet i sollentuna och ansvarig utgivare för webb-tv-kanalen dinlokal-tv.se.

tv-kanalen drivs av en egen förening. det är alltså inte hyres- gästföreningen som har startat kanalen. i uppdrag m valde hyres- gästföreningen nämligen strategin att samarbeta.

samarbeta, hurdå? Jo, istället för att bygga nytt valde de att jobba ihop med andra. bland annat genom ett lokalt föreningsråd, som bilades 2007.

– genom samarbete blir mer möjligt, så enkelt är det, säger thomas axelsson, ledamot i fören- ingsstyrelsen.

han jobbar själv sedan många år med den lokala webbtidningen dinlokaltidning.se. tidningen är ännu en utåtriktad kanal som hyresgästföreningen i sollentuna stöttar.

nu planeras även en webb-ra- dio-kanal och ett samarbete med webb-tidningen megafonen.com.

megafonen görs av ungdomar i husby, ett angränsande miljon-

programsområde. där har arbetet kommit längre. megafonen startades inom ramen för uppdrag m, genom den lite bredare lokala webbtidningen dinlokaltidning.se. målet var bland annat att ”sudda bort” utanför- skapskänslan bland ungdomar i förorten.

nu ska megafonens framgångar inspirera fler ungdomar i sollentuna.

– vi vill att fler ska få utrymme att tycka i frågor som de själva tycker är viktiga – sitt boende, kommunen, föreningslivet och allt möjligt. att producera media, inte bara konsumera, säger thomas axelsson.

NyA moDERNA kANALER är ett sätt att marknadsföra sig. men också ett sätt att mobilisera. det är inte helt gratis. men inte heller orimligt dyrt.

hitta andra föreningar att jobba med. använd resurser som finns i området. kanske bor där en journaliststudent, en hobbyfilmare eller en webbproduktionsmästare.

hyresgäster. de ger bland annat ger ut ett informationsblad på arabiska, engelska och svenska till de boende.

för att bygga en relation till tidningarna så bokade projektle- daren för uppdrag

m, annelie roberts- son, ett möte med nyhetschefen på bLt, blekinge Läns tid- ning. hon förklarade att hon tyckte att

mediebilden av kungsmarken blivit alldeles för negativ.

– han höll faktiskt med.

hon menar att tidningen insåg att de hade något att vinna på att lyssna på de som bor i området.

– de vill ju skriva om sådant som händer. alltifrån aktiviteter till livsöden. men det har inte varit så

lätt för journalisterna att få kontakt. det har vi hjälpt dem med.

mediegruppen har fördjupat kontakterna med bLt och de andra lokala medierna i karlskrona. de har framför allt bjudit på åtskilliga

tips på nyheter.

– varje gång det händer något spän- nande i området så berättar vi det för medierna, säger helge Johansson.

enklast är att skicka ett mejl.

det behöver inte vara så kompli- cerat, inget märkvärdigt pressmed- delande. skriv vad som händer, var och när det händer, och vem de ska kontakta om de vill veta mer.

alla stora medier har i dag en sär- skilt e-postadress där de tar emot tips på nyheter.

koNtAkt:

helge Johansson, 0455-48 759

koNtAkt:

thomas axelsson 070-653 56 86

Bli pR-snillen

Ta fram det positiva för media.

Som de nya kolonilotterna i Kungsmarken.

foto: heLge Johansson

Starta egna medier på webben

Malmvägens dag i Sollentuna är en av de aktiviteter som lyfts fram i de egna medierna.

foto: Jakob huLtman

(12)

12 HYRESGÄSTEN

Lektion 1: Säg hej och välkommen

Lektion 2: Säg det trovärdigt

i fEm LägENHEtER i området har ni fått nya hyresgäster. Perfekt, tänker ni i styrelsen. här finns nya krafter som kan vara med! På nästa styrelsemöte vänder och vrider ni på frågan ”hur i hela världen ska vi få med dem?”

det bästa ni kan göra är lika enkelt som det låter: ring på och säg hej! en personlig kontakt är alltid mer värd än tjusiga brev.

Presentera dig och förklara vem du är. berätta om hyresgästföreningen och vad ni gör i området. var inte blyg. skryt lite om era aktiviteter. berätta om er lokal och visa var den finns.

säg att ”vi tycker det vore roligt om ni ville vara med”. inte konstigare än så.

samma sak med nya medlemmar. ring på och hälsa dem välkomna i föreningen. varför inte ta med en enkel tulipan?

en regel kan vara att ni ska hälsa på alla nyinflyttade och nya medlemmar inom tre månader.

regionen kan hjälpa er med listor över vilka som har blivit medlemmar nyligen.

mEDLEmsNyttA 80 kronor – vad får man för det? Ja, en och en halv pizza eller en bukett blommor räcker det nog till. Läs våra tips om hur ni får nya och gamla medlemmar att vilja lägga pengarna på medlemskap – och att känna sig nöjda med det.

utANföR sNAbbköpEt stöter du på ”snål-gösta”. han brukar jämt klaga på hyran. du känner dig på hugget och försöker värva honom.

”kom igen nu, gösta. nu ska vi pressa ner hyran rejält”, säger du. till din förvåning nappar han.

tyvärr har du nu begått ett generalfel: du har lovat för mycket.

vad händer när hyran inte sänks? Jo, förmodligen tycker snål-gösta att du har lurat honom. han lämnar säkert föreningen. dessutom säger han till vänner att hyresgästföreningen är värdelös på att förhandla.

du lovade inte bara för mycket. du sa också något som inte var sant.

hyresgästföreningen arbetar för att ”motverka hyreshöjningar”. det är inte samma sak som att ”sänka” hyran.

Pierre Johansson är en av hyresgästföreningens toppvärvare. han är med i den exklusiva 1000-klubben. han värvar fler än 1 000 nya medlemmar på ett år. fast han är ju anställd på heltid – så jämför er inte med honom! men lyssna gärna på hans råd.

en av hans tumregler är att alltid vara trovärdig och påläst: ”berätta vad hyresgästföreningen gör och står för. och överdriv aldrig.”

HittA NyA

bEHåLL gAmLA mEDLEmmAR

Lektion 3: Visa att ni lever

ELsA på bottENvåNiNgEN ringer upp. hennes son tycker att hon ska sluta betala medlemsavgiften. hyran är ju densamma – oavsett om hon är medlem eller inte. nu blir du lite orolig. men elsa lugnar dig. hon berättar att hon struntar i vad sonen tycker. ”ni hittar ju på så mycket i området”, säger hon. det vill hon för allt i världen inte gå miste om!

elsa är inte ovanlig. medlemmar gillar att föreningen syns och lever.

– synlighet betyder allt, säger anders engström, ordförande i lokala hyresgästföreningen stadsträdgården i kalmar och ledamot i förbundsstyrelsen. anders engström har erfarenhet av att jobba med rekryteringsfrågor både i det egna bostadsområdet och i regionen.

visa att ni finns. synlighet och närvaro i området betyder mycket för viljan att vara medlem. det gäller även aktiviteter: ett informationsmö- te om ombyggnationer, en vårutflykt, en loppmarknad, en miljöutbild- ning. allt spelar roll. synligheten är viktig.

det behöver inte vara mängder av aktiviteter. det viktiga är att de boende uppskattar dem. fråga gärna vad de vill ha.

(13)

HYRESGÄSTEN 13

Lektion 4: Fråga vad grannen vill

Säg det igen

Ni HAR oRDNAt en trevlig sammankomst på gården. ni grillar korv och informerar boende om renoveringen av portuppgångarna. en kvinna berättar att hon bestämt sig för att gå ur hyresgästfören- ingen – efter bara två år.

det är tyvärr inget ovanligt.

de flesta som lämnar fören- ingen gör det efter en kort tid. att behålla medlemmar är minst lika viktigt som att hitta nya.

regeln är: medlemmar som vet vad de får för pengarna stannar längre. det får dem att vilja fortsätta betala medlemsavgiften varje månad.

gå nu inte i fällan och tänk:

”det är klart de vet vad vi gör.

det har vi ju redan berättat!”

medlemmar måste bli – vill bli – påminda och uppdaterade om vad hyresgästföreningen gör och står för.

regionen skickar ut välkomst- och så kallade behållarbrev. syftet med dessa är just detta: att ”påminna” om varför man ska vara medlem.

som lokalt förtroendevald bidrar du med mycket genom att prata med boende om de här sakerna.

ta chansen när ni ses.

berätta om de stora frå- gorna: hur ser det ut med hyresförhandlingarna? vad har hyresgästföreningen gjort för renoveringen av portarna? var inte blygsam. skryt gärna!

Du föRsökER värva ett nyinflyttat par. du berättar om ert hårda arbete med hyrorna. ”hyresnivån är alldeles för hög – taket är nått!” nu ska ni göra ert yttersta för att den inte ska höjas ännu mer. bannemej.

men paret håller inte med. de betalade dubbelt så mycket i sin gamla lägenhet. de har god ekonomi och oroar sig inte för en höjning. däremot vill de att parkeringen ska renoveras!

när du talar med både blivande och gamla medlemmar, tänk då på vad som är viktigt för just dem. om du inte vet – försök ta reda på det! fråga gärna rakt på sak.

någon tänker bara på hyran. en annan vill ha en miljöstation. en tredje vill ha en rosenrabatt vid porten. nå- gon vill kanske bara vara aktiv och lära känna sina grannar. Ju mer du vet, desto lättare blir det att förklara varför hyresgästföreningen gör bra saker för dem.

Lektion 5:

iLLustration Leif ÅbJörnsson

(14)

14 HYRESGÄSTEN

F

yra förslag

utsågs till vin

nare och ska genomföras före sommaren 2010.

– Vi vill sätta upp en kabaré här i området, säger Lidia Wolf.

Hon är en av 16 personer som i november deltog i Future City Games i Farsta strand ut

anför Stockholm. Tillsammans med Kibebe Manzila och Irina Kozik berättar hon om idén.

– Vi vill att kabarén, eller musikalen, ska handla om pro

blem som ungdomar i Farsta strand möter.

Tanken med kabarén är att i en lättillgänglig form upp

märksamma ungdomar som bor i området och deras var

dag. Förslaget var ett av fyra som utsågs till vinnare. Planen är att kabarén ska spelas under vintern och våren 2010.

– Nu ska vi hitta ungdomar som kan vara med och sjunga och spela, säger Lidia Wolf.

Future City Games är upplagt som en workshop, en kreativ verkstad.

I spelet finns olika verktyg som används för att utveckla idéer. Konceptet kommer från Storbritannien. Det används av organisationer och kommuner i

Sverige och Europa. Tanken är att hitta konkreta idéer om hur ett område eller en stad kan utvecklas.

I Farsta strand arrangerades spelet av fyra lokala hyresgäst

föreningar, det lokala nätverket HUT, Hållbar utveckling till

sammans samt British Council (se faktaruta).

– När idén om spelet kom upp så var det ingen tvekan om att vi ville stötta det, säger

Carita Mandelin, ordförande i den lokala Hyresgästfören

ingen Brunskogsbacken i Farsta strand.

Hon tycker att idén att spela om sin egen framtid är inspire

rande.

– Det är ofta svårt att få folk att haka på. Det har vi lyckats med här. Det är jätteroligt.

Spelledaren Andreas Sidkvist håller med.

– Vi har fått med personer

fRAmtiDsspEL Attraktivare boende?

Det vill vi ha! Så vad gör man om idéerna tryter och engagemanget sviker?

i Farsta strand fick boende spela om framtiden. Spelet heter Future City Games och resulterade i 40 konkreta förslag.

spELAR HäR DE om siN

fRAmtiD

Andreas Sidkvist, aktiv i den lokala gårdsföreningen och spelledare.

Speldeltagarna arbetar i grupper med visioner för sitt område.

Jenny Berglund till höger.

(15)

HYRESGÄSTEN 15

▲

som inte brukar engagera sig.

Många ungdomar, många invandrare. Det roliga är att spelet skapar

gruppkänsla.

Samtidigt är det lite tävling. Alla lag gör sitt bästa för att deras för

slag ska vinna.

Andreas Sidkvist är aktiv i den lokala gårdsföreningen HUT, Hållbar utveckling till

sammans. Han råkar också vara utbildad spelledare.

i fARstA stRAND pågick Future City Games över en helg, från lördag förmid

dag till söndag eftermiddag.

Spelet följer tio steg. De första stegen handlar om utma

ningar och framtidsvisioner.

En gammal övergiven butiks

lokal i Farsta strand kom på tal.

Entusiasmen spirade. Delta

garna kläckte den ena idén efter den andra om allt lokalen skulle kunna användas till:

loppmarknad, café för ungdo

mar, fester.

– Det var tydligt att alla ville ha en mötesplats. Framför allt något för ungdomar, säger Jenny Berglund.

Det visade sig dock att den

övergivna butikslokalen inte var ledig. Bostadsbolaget Fa

miljebostäder hade redan andra planer. Däremot lovade bolaget att försöka hitta en annan lokal.

Deltagarna formulerade då två visioner: (1) social integra

tion, och (2) trygghet, trivsel och gemenskap.

Enligt Jenny Berglund, leda

mot i Brunskogsbacken, var de nästan förvånansvärt eniga.

– Det var intressant att alla

NyFIKEN?

futuRE City gAmEs är en av flera metoder som används av för kreativt tänkande och förändring. snarlika metoder är framtids- verkstad, dialogcafé och open space.

future City games tillhandahålls av british Council. kontakta Lise wacker och diskutera möjligheter att spela future City games hos er.

Lise wacker: lise.wacker@britishcouncil.se andreas sidkvist: andreas.sidkvist@

hallbar.org eller 070 756 63 03.

på webben

Läs mer om spelet i farsta strand på hut:s webb-

plats: www.hallbar.org

foto: sune frideLL

(16)

16 HYRESGÄSTEN

▲

Spelet är en chans till inflytande. Jag tycker det är bra för alla som bor i ett bostadsområde där man vill att det ska hända något.

foto: sune frideLL

drog åt samma håll. Oavsett ålder och bakgrund ville vi i princip samma saker.

spELEt giCk viDARE med de bästa idéerna. Varje lag fick i uppgift att genomarbeta sitt förslag.

Det är också det som är tan

ken: varje idé ska bli så konkret som det går.

– Det är viktigt att förslagen verkligen kan genomföras.

När deltagarna gör sin sista presentation så ska så mycket som möjligt vara klart. Det är Future City Games styrka.

Det leder till idéer som kan bli verklighet, säger Andreas Sidkvist.

Som spelledare intar han därför en ifrågasättande roll.

När lagen presenterar sina idéer så ställer Andreas Sid

kvist de kritiska frågorna: Vilka ska delta i kabarén? Var ska ni öva? Hur ska ni marknadsföra er? När ska ni ha ert första möte?

Som en extra morot för alla deltagare fanns en prispott på 20 000 kronor – pengar som ursprungligen kom från avta

lade boendeinflytandemedel som förhandlats fram mellan

bostadsföretaget och Hyres

gästföreningen.

– Lagen fick motivera varför de skulle ha pengarna. De fick göra en uppskattning av hur mycket deras förslag skulle kosta.

De fyra förslagen som till slut fick dela på pengarna var: da

takurser i utbyte mot läxhjälp, miljöaktiviteter, områdesvärdar

för trygghet och bättre kontakt mellan unga och äldre samt Farsta Strand Kabaré.

JENNy bERgLuND hade först inte tänkt delta i spelet. Men hon blev glatt överraskad och tycker att fler borde arrangera det.

– Det var helt klart intres

sant. Det är kul upplagt och jag lärde känna folk som jag aldrig skulle ha pratat med annars.

Andreas Sidkvist, som inte bara driver gårdsföreningen HUT, utan också är utbildad spelledare, tror att fler skulle engagera sig om de fick vara med och påverka på riktigt.

– Spelet är en chans till inflytande. Jag tycker det är bra för alla som bor i ett bostads

område där man vill att det ska hända något. Alltså där man vill ha någon förändring. ⁿ Kibebe Manzila (till höger) ingår i laget som vill sätta upp en kabaré i Farsta strand.

vAD äR bRitisH CouNCiL?

british Council är en icke- kommersiell organisation som jobbar internationellt med utbildning och kulturella rela- tioner. organisationen har ett kontor i sverige med svensk personal.

future City games har ut veck lats av

british Council och utbildningsinstitutet urban Learning space.

(17)

HYRESGÄSTEN 17

vAD äR DEt som skiLJER och vilka paralleller finns mellan Nederländerna och Sverige?

För att få svar på våra frågor och hämta inspiration reste förbundsstyrelsen i slutet av förra året till Amsterdam.

Andelen hyresrätter i Neder

länderna ligger på en jämför

bar nivå med Sverige, kring fyrtio procent. Den neder

ländska allmännyttan har ett i lagen tydligt

definierat sam

hällsuppdrag;

att tillhanda

hålla goda bostäder till skäliga hyror.

Liksom i Sve

rige försvann mycket av den statliga bo

stadspolitiken på nittiotalet.

Räntebidrag och subventio

ner av mark

priser togs bort vilket tving

ade bostadsstiftelserna som motsvarar vår allmännytta att agera som privata företag.

Det nederländska statsstöds

systemet till bostadsstiftelserna har dessutom fått kritik för att strida mot EU:s konkurrens

regler.

Amsterdam har flera stora bostadsområden med flerfa

miljshus byggda på sextio och sjuttiotalen, som våra miljon

program, och som är i ett stort behov av underhåll. I bostads

området Slotervaart som vi be

sökte i Amsterdam har medel

klassen flyttat ut. De som blivit kvar är i hög grad invandrare och arbetslösa. I likhet med de senaste årens kravallartade händelser i Paris, Köpenhamns, Stockholms, Malmös och Gö

teborgs förorter har ungdomar i Slotervaart krossat fönster och bränt bilar. Händelserna har blivit en väckarklocka för

myndighe

terna och lett till att ett stort förnyelsearbete påbörjats.

HäR uppHöR LikHEtERNA. Vi guidas genom Slotervaart av stadsdels

nämndens planerare som entusiatiskt be

rättar om den omfattande förnyelse som är mycket påtag

lig. Överallt syns lyftkranar och byggnadsställningar. En del av miljonprogramshusen har man valt att riva. För smidighetens

skull byggs först ett nytt hus dit de boende kan flytta, sedan rivs det gamla och därefter påbörjas nästa nybygge. Hyran i de nya husen ökar inte nämnvärt efter

som hyran dels omfattas av ett statligt reglerat hyrestak samt att en tredjedel av bostäderna i Nederländerna är sociala bostä

der där hyran subventionerats för folk med lägre inkomster.

Definitionen av en låg inkomst är däremot generös vilket gör att många omfattas av syste

met. Hushåll som tjänar upp till cirka 400 000 svenska kronor om året har möjlighet att söka en social bostad. EU vill att den gränsen sänks.

NEDERLäNDERNA är på flera sätt likt det svenska samhället men också det rakt motsatta. På det bostadspolitiska området möter man lösningar som ur en svensk hyresgästförenings

synpunkt kan uppfattas som stötande. För att finansiera byggandet av nya hyresrätter säljer man ut de äldre delarna av hyresbeståndet. Allmännyt

tans och hyresgästernas pengar går inte bara till upprustning av hus utan även till parker, torg och skolor i området.

Tanken är att höja ett områdes status genom att förbättra hela miljön, inte bara bostäderna.

Holland likt och olikt

omväRLD SYNA TiDENS TECkEN

LäRoRikt i Amsterdam pågår ett förnyelse- arbete i nedslitna bostadsområden där metoderna delvis skiljer sig från Sverige.

Samtidigt har Nederländerna, liksom Sve- rige, under senare år varit utsatt för EU:s granskande blickar när det gäller sina all- männyttiga bostadsföretag.

TexT: erik normark

foto: Peter forsman

I stadsdelen Slotervaart i Amsterdams utkant är underhållsbehovet stort.

vi bäR mED oss flera frågor hem. hur ska vi här i sverige skapa en politik för en välmående bostadsmarknad och nöjda hyresgäster? Precis som i sverige har holland drabbats av finanskrisen och förnyelsesarbetet i slotervaart har tappat i fart. men det har i alla fall börjat och det ger hopp både där och här på hemmaplan.

Frågor för hemmaplan

tExt- FÖRFAttAREN

ERik NoRmARk är ledamot i hyresgäst- föreningens förbunds- styrelse. han

bor i göteborg och studerar vid göteborgs universitet.

(18)

ExpERtERNA

18 HYRESGÄSTEN

fRågA HyREsgästENs ExpERtER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter är ingemar hellman, organisationsfrågor, karin lindeberg, boendemiljö, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.

Ingemar

åra experter , bostadspolitik och hyresförhandlingar.

Ingemar Utvecklingen i Botkyrkabyggen

går åt rätt håll med ökad valfrihet för hushållen och högre kvalitet på nätet.

ökad valfrihet med stadsnät?

I Botkyrkabyggen är det på gång med ett öppet stadsnät där man ska kunna välja mellan olika leverantörer av tjänster för tV, telefon och Internet utan att binda upp sig för en leveran- tör och de paket de erbjuder. Är det denna typ av lösning som ger den bästa valfriheten för oss hyresgäster att välja bland utbudet?

Wille svAR: Först en bakgrund. Sverige har gått över till digitala TVsändningar. Allt fler använder Internet för att titta på webbTV, betala räkningar, söka information, delta i sociala medier som Facebook m.fl. och för att köpa varor. Man kan ringa, ha video

samtal med personer över hela världen, köpa rätten att se filmer eller idrottseve

nemang. En rad tjänster som förutsätter bredband underlättar för äldre att bo kvar, för hemtjänsten och för vård i hemmet.

Ett digitalt nät rymmer betydligt fler TVkanaler än ett analogt, vilket i sin tur betyder att hushåll inte längre kommer att behöva parabol för att se speciella kanaler.

Den digitala tekniken ger både bättre ljud och bild. På sikt kommer de analoga sänd

ningarna av TV via kabel att upphöra.

Nu finns det fyra operatörer som sänder digitalTV i Botkyrkas stadsnät. Tre av dem levererar via den s.k. basboxen.

Boxen får man köpa och sedan betala en månadsavgift på 33 kronor. Då ingår

SVT:s kanaler (inklusive SVT HD) och TV4 utan extra kostnader.

Vill man ha fler kanaler kan man välja mellan dessa tre operatörer utan att be

höva byta box. Alla tre tar en anslutnings

avgift och har olika bindningstider. Om en hyresgäst istället vill ha Boxers utbud, måste man ha Boxers digitalbox.

Viasat, som ägs av MTG, levererar inte TV3 och TV6 till dessa TVoperatörer i stadsnätet. En fråga för Post och telesty

relsen (PTS) och Konkurrensverket. Många av dessa kanalers program kan man dock se via Internet (TV3Play och TV6Play).

Det finns flera leverantörer av Internet

access och IPtelefoni och även erbjudan

den om flera tjänster från samma företag.

Kostnaderna för både Internetaccess och fast telefoni kan sänkas.

Hyresgästerna betalar idag ett obliga

toriskt tillägg på 45 kr/ månad för analog TV via ComHem. Utbudet omfattar SVT:s kanaler, TV 3, TV4, TV 4+, TV4 sport, Kanal 5, TV6, TV8, kanal 9, MTV och finländsk TV. Avtalet gäller året ut, men Botkyrkabyggen ämnar förlänga det med ett år då utbyggnaden av stadsnätet pågår.

Hur det blir efter det är oklart. Hyres

gästen får en rabatt på 22 kr/ månad när lägenheten blir ansluten till stadsnätet.

Rabatten gäller fram till årets slut, men kan komma att förlängas ett år.

Utvecklingen i Botkyrkabyggen går åt rätt håll med ökad valfrihet för hushål

len och högre kvalitet på nätet. Däre

mot borde alla leverera via en och samma digitalbox och anslutnings

avgifterna sän

kas, eftersom de utgör ett hin

der om man vill byta leverantör.

Dessutom borde det bli möjligt för enskilda hushåll att slippa betala för analoga och digitala programpaket och kunna välja enskilda kanaler utöver de som alla ska ha tillgång till, dvs. numera endast SVT:s kanaler.

Sven BergenSTråhle Utredare på riksförbundet

(19)

HYRESGÄSTEN 19

Är det rätt att höja hyran när bostadsbolaget inte klarar att värma lägenhe- terna vintertid?

Krister svAR: Svaret på frågan kan vara nej om det gäller att hålla nere hyran men ja om det gäl

ler att få hyresvärden att göra något åt värmen.

Om lägenheter är för kalla så är prioritet ett att få hyresvär

den att ordna så att värmen fungerar som den ska.

Därefter kan frågan om eventuell kompensation dis

kuteras. Ibland kan strategin vara att hyresvärden först ska åtgärda problemet innan hyran får höjas. Nackdelen med detta kan vara att hyresvärden anser

att det inte är så bråttom att åtgärda problemet eftersom hyresgästen då har en viss

ekonomisk kompensation.

Vilken metod som är effek

tivast måste bedömas från fall till fall.

göran SvenSSon Förhandlingsansvarig Hyresgästföreningen riksförbundet

pÅ tApEtEN

Avdrag för städning

EN äLDRE DAm i fRitsLA i västergötland får rätt till skatteavdrag för trappstädning.

det står klart efter att frågan prövats i högsta instans.

det var i början av året som kvinnan tog strid för rätten att dra av kostnader för trapp- städningen. hon bor i ett flerfamiljshus där hyresgästerna städar trapphuset. På grund av hög ålder har kvinnan tagit hjälp med sin del av städning- en. kostnader som hon dragit av i deklarationen.

skatteverket sa nej till hennes avdrag. kvinnan överklagade beslutet till kammarrätten som gav henne rätt till skatteavdrag. men skatteverket ansåg att frågan är principiellt viktig och överklagade kammarrättens dom till regeringsrätten. re- geringsrätten har nu beslutat att inte ta upp frågan. därmed står kammarrättens dom fast.

hyresgästföreningen har drivit frågan tillsammans med den äldre kvinnan.

det är viktigt att alla behandlas lika inför lagen. att även folk i hyresrätter nu får rätt till avdrag för hushålls- nära tjänster känns verkligen bra säger marie dahlin som är förtroendevald i hyresgäst- föreningen och som varit med och drivit frågan.

– vi kommer att gå vidare och driva att alla hyresgäster som via hyran betalar för gräsklippning, sandning, snö- skottning också får dra av för hushållsnära tjänster.

skatteavdrag för hushålls- nära tjänster gäller om man anlitar någon som städar, put- sar fönster, sköter trädgården och skottar snö.

monica BogSjö-anderSSon

Karin pär

iLLustrationer: Leif ÅbJörnsson

Kan man läsa tidningen Hyresgästen på webben istället och avbeställa den tryckta tidningen?

Eva D.

svAR: Aktuellt nummer likväl som tidigare nummer finns på webben som inloggad under:

Förtroendevald/Tidningen Hyresgästen.

Där finns varje nummer som PDFfil samt olika artiklar att ta del av.

Eftersom den interna delen av webben för förtroende

valda kommer att göras om till hösten 2010 kan det komma att ske förändringar då.

När det gäller att avstå den tryckta tidningen så är den kopplad till uppdraget som förtroendevald i vårt register Medwind.

Det går att bocka för att du inte ska ha Hyresgästen men då kommer du inte heller att få några andra utskick i din roll som förtroendevald.

PeTer ForSman Red Hyresgästen

SkRiV TiLL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENiNGEN.SE

Sänkt värme med höjd hyra

ökad valfrihet med stadsnät?

Hyresgästen

på webben

(20)

slutning av motorvärmare närmar sig faktiskt idealet med tanke på livslängd hos karosseri, chassi och motor. Ett av skälen härför är, att vid inkörning vintertid i ett varmt garage är vagnstommen kallare än den omgivande varma luften i ga

raget. Kondensation uppträder och följden blir rostbildning. (…) i DAg vägER nog miljöskälen med motorvärmare tyngst då man und

viker kallstarter med tillhörande tomgångskörning. Och nu när det är tänkt att vi ska köra elbil kan de som har tillgång till någon av de uppskattningsvis 800 000 bilvärme

centralerna mötas av en varm och fulltankad bil på morgonen. Troligt

i

år blev det verkligen vin

ter! Precis som på bilden.

Nu vet jag inte om de också hade sibirisk kyla, men det var kyligt nog för att sätta på motorvär

maren via elstolpen. Eller bilvärmecentralen som stolpen egentligen heter. En vanlig syn på parkeringar. Men sedan när?

Ingen tycktes veta, varken HSB som en gång tagit bilden, eller tillfrågade fastighetsägare, motorjournalister och museiintendenter. Ej att för

glömma äldre motorburna bekanta.

Till och med en som var stads

byggnadsansvarig då bilar som

”köttbullen” på bilden var vanliga på våra parkeringar gick bet.

svAREt HittADEs tiLL sLut. I Ny

köping. Närmare bestämt i en skrivbordslåda tillhörandes Peder Tjäderhane, produktspecialist på ABB. En kollega som gått i pension hade lämnat kvar en katalog från Svenska Elfabriksaktiebolaget SEL

FA. Den var daterad februari 1958.

Och hade en likadan bilvärmecen

tral avbildad på omslaget! I denna heliga graal – i alla fall när det gäl

ler svensk elstolpshistoria – står att läsa att HSB hade, med bistånd av Motormännens Riksförbund, gjort en utredning och undersökt olika möjligheter att parkera bilar. Den grundliga utredningen resulterade 1956 i en broschyr med titeln ”Var skall bilen stå?”. En berättigad fråga med tanke på att bilismen höll på att slå igenom i Sverige. År 1950 rullade drygt 250 000 bilar på våra vägar. 1959 hade antalet passerat miljonen.

Var skulle nu bilen stå? Enligt SELFAs katalog; (…) Kallgarage ut

rustat med bilvärmecentral för an

är dock att hyran för bilplats med eluttag slutar att vara fast. Och att framtidens köttbullar riskerar att få krämen slangad istället för såsen.

En tinad köttbulle

Två bilar värmer sig en vinterdag i slutet av 50-talet. Den bakre är en Stockholmsregistrerad Austin A30, en modell med många smeknamn som anspelade på storleken: slipsknut, mandelkubb och köttbulle.

år 1950 rullade drygt 250 000 bilar på våra vägar.

1959 hade antalet passerat miljonen.

göran sChÜsseLeder gör nedsLag i dÅtid oCh nutid

skriv till göran schüsseleder! adressen till hänt & hyrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se

foto: hsb

yrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se

HäNt & HyRt

Posttidning B

hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm