• No results found

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

SÅ MAXIMERAR DU

MEDIEUTFALLET PÅ DIN ORT

SKOLANS DAG:

M O ¨TET

MED MEDIERNA

SKAPA UPPMÄRKSAMHET PÅ SKOLANS DAG! Skriften du har i din hand ger tips och råd från Lärarnas Riks- förbund inför mötet med journalister på Skolans Dag. Den är riktad till Lärarnas Riksförbunds lokala företrädare som på Skolans Dag har till uppgift att skapa opinion och föra fram vårt budskap i lokalmedia.

(2)

1

SKOLANS DAG 2014:

EN VIKTIG DEL AV VALRÖRELSEN

Skolans Dag 2014 inträffar FEM DAGAR FÖRE RIKSDAGSVALET. Det innebär att det Lärarnas Riksförbund kommunicerar denna dag kan bli en viktig del i valrörelsens slutskede. Skolan kommer att debatteras av politiker på lokal och central nivå. Vi vet att allt fler väljare bestämmer sig allt senare. Detta gäller inte minst förstagångsväljarna – många av era elever.

På nationell nivå kommer Lärarnas Riksförbund att arrangera en stor skol- politisk debatt på Skolans Dag. Partiernas skolpolitiker finns för att svara på lärarnas och elevernas frågor. DEBATTEN GÅR ATT FÖLJA DIREKT PÅ SVT2 eller lr.se/live klockan 13.00–14.00 den 9 september.

POLITIKERNA I DIN KOMMUN VILL SÄKERLIGEN SYNAS I MEDIA under sista delen av valrörelsen och vill komma i kontakt med sina väljare. Här erbjuder Lärarnas Riks förbund dem ETT UNIKT SÅDANT TILLFÄLLE.

Tanken är att vi på flera orter ska arrangera politikerdebatter på Skolans Dag.

Förhoppningsvis har ni alla redan bjudit in politikerna till en debatt den 9 september, annars är det brinnande hög tid att göra det nu.

Den här broschyren är till för dig som vill engagera dig och göra skillnad på Skolans Dag. Här kan du läsa om hur du arrangerar en lokal politikerdebatt, skickar pressmeddelanden och håller pressträff mot lokal media.

(3)

FÅ I VÄG ETT INTRESSANT OCH VÄLTAJMAT

PRESSMEDDELANDE

För att få en medialt lyckad politikerdebatt är det viktigt att media får kor- rekt information om VAR och NÄR debatten äger rum, samt VILKA som med- verkar. Skicka pressmeddelandet till en UPPDATERAD MEDIELISTA ett par dagar innan själva debatten. Tänk på att få med alla lokaltidningar, lokalradio och lokal tv i din region samt om du har egna journalistkontakter, se till att de också får informationen. Skriv kort, aldrig mer än en A4.

Exempel på press inbjudan:

2

Lärarnas RiksförbundSveavägen 50Box 3529se-103 69 StockholmTelefon 08-613 27 00lr@lr.sewww.lr.se

Malmö den 6 september 2014

Pressinbjudan: Så ska Malmös elever höja resultaten

Välkommen på sista skoldebatten innan valet! På tisdag den 9 september arrangerar Lärarnas Riksförbund en politikerdebatt i Malmö där skolan är i fokus.

Debatten inleds med en pressträff där Catharina Niwhede, kommunförening- ens ordförande, Lärarnas Riksförbund, Malmö, presenterar den nya rapporten

”Så lyckas eleverna i Malmö förbättra sina kunskapsresultat”.

Följande politiker deltar:

Anders Rubin (S), Kommunalråd med beredningsansvar för skolan, Anna Adell (M), Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Var? I stora aulan på Malmö Borgarskola

När? Tisdagen den 9 september klockan 13:00-14:00

I publiken finns gymnasieelever i årskurs 3 som är med och ställer frågor till politikerna. Moderator är Catharina Niwhede. Media är välkomna under pressträffen och under hela debatten, och har självklart möjlighet att ställa frågor.

För mer information kontakta: …

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

(4)

3

PRESENTERA EN NY RAPPORT

Som brukligt är på Skolans Dag planerar vi på riksplanet att släppa en ny rapport denna dag. Denna nya rapport innehåller NYHETER SOM ÄR SPECIFIKA FÖR DIN ORT. Det innebär att du kan presentera den lokalt med lokala siffror och exempel. På så sätt blir den intressant för lokalmedia att rapportera om.

FÖR ATT FÅ BÄSTA MÖJLIGA SPRIDNING på denna rapport och få största möjliga uppmärksamhet lokalt kan man göra på flera sätt. Ett sätt som vi har tilläm- pat förut är att hålla i en PRESSTRÄFF, skicka ut ett PRESSMEDDELANDE samt ha en DEBATTARTIKEL inne i lokaltidningen.

Presentera rapporten kort, maximalt 15 minuter och lyft fram det mest intressanta. Låt journalister ställa frågor. Ta med ett antal exemplar att dela ut på plats. Om du har politikerdebatt, kan det vara schyst att ge politikerna rapporten på mejl dagen innan så de också kan bemöta frågor från journalis- ter om hur deras parti ser på utvecklingen.

Eftersom vi tänker oss ett centralt/nationellt nyhetssläpp morgonen den 9 september är det jätteviktigt att INGET FÅR KOMMA UT OFFENTLIGT INNAN DESS. Detta gäller självklart alla kommuner. Om du vill skicka in din debattartikel innan eller informera politikerna måste du vara tydlig med att det är embar- go till morgonen den 9 september.

(5)

4

SÄLJ IN EN NYHET:

VÅGA RINGA DIREKT TILL EN REDAKTION

När ska man kontakta en journalist? Hur gör man och vad säger man?

Varje gång Lärarnas Riksförbund presenterar en ny rapport, har ett utspel eller en debattartikel som publiceras till exempel på DN Debatt, är det ett

TILLFÄLLE ATT STICKA UT HAKAN LOKALT. När det till och med är så att det finns

LOKALA SIFFROR, UNIKA FÖR DIN KOMMUN, är det ett tillfälle vi inte har råd att missa. I alla fall inte om vi vill lyckas med vår lokala opinionsbildning. Detta har vi alltid i samband med bland annat lönerapporten och Skolans Dag.

Om du inte har tid att skriva och förankra en debattartikel, sparar du tid genom att ringa upp din lokaltidning direkt och LÄMNA ETT NYHETSTIPS. Detta brukar vara uppskattat på de flesta tidningsredaktioner. Ring och be att få prata med nyhetschefen eller en reporter som är intresserad av skolan.

Du kan enkelt titta i tidningen en vecka bakåt och se efter vem som skrivit om skolan och kontakta reportern direkt. EN BRA INGÅNG: ”Hej, jag ser att du tidigare skrivit om skolan. Jag har en nyhet som du kanske skulle vara intres- serad av?”. Tala om att du har en ännu opublicerad siffra för kommunen och berätta att du gärna ställer upp på en intervju.

Om inte just den personen är intresserad, kan du gå vidare till RADIO och

LOKAL TV. Vips har du skaffat dig nya journalistkontakter, visat att du är på hugget och då är det större chans att du själv blir uppringd då journalisten letar efter någon lärare att intervjua eller söker kontakt med förbundet.

Att ringa är ett effektivare sätt att få ut nyheter än att sätta sig ner och skriva.

Det har även andra fördelar att synas på nyhetsplats och inte bara på de- battplats. Som nyhet blir det mer objektiv fakta och tas emot därefter. Om journalisterna vet att det på Lärarnas Riksförbund, eller på någon viss skola, finns någon som kan och vill uttala sig begripligt om skolfrågor så kommer de att söka vederbörande när sådana uttalanden efterfrågas. Journalister lär sig snabbt vilka som är duktiga – och vilka som kan sin sak.

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

(6)

5

SKRIV EN SLAGKRAFTIG DEBATTARTIKEL

Alla kommunföreningar KOMMER ATT FÅ EN MALLARTIKEL ATT UTGÅ IFRÅN till Skolans Dag. Det är upp till dig att skriva om den så att du tycker att den pas- sar i din kommun.

Det intressanta i debattartikeln är DET LOKALA MATERIALET. Det som är speci- fikt och nytt för din kommun. Det är just det som kan användas för att få ut förbundets övriga budskap: statlig skola, höjda lärarlöner, bättre villkor.

Tänk över RUBRIKVALET och skriv en fångande INGRESS. Lyft fram det lokala i ingressen. Artikeln blir mer intressant om du kan ta med ett lokalt exempel och knyta an till en pågående lokal debatt. Skriv inte för långt, kring 2 000 tecken brukar vara lagom. Artiklarna undertecknas av kommunföreningens ordförande samt förbundsordförande Bo Jansson.

Det är alltid väl använda minuter att ringa debattredaktören och tala om att det är Skolans Dag och att du har en ny debattartikel med ny lokal vinkel.

Du kan alltid ha önskemål om publiceringsdag och lyfta fram argument för detta, även om tidningen själv bestämmer om och när artikeln publiceras.

(7)

UTNYTTJA KRAFTEN I SOCIALA MEDIER

Sociala medier är redan en viktig arena att synas på. Börja redan nu med att bekanta dig med de olika medierna. Är du helt ny på detta område kan du läsa lite om det på www.lr.se/socialamedier.

PÅ FACEBOOK FINNS LÄRARE OCH VÅRA MEDLEMMAR. På Twitter finns journalister, politiker och andra debattörer – men även en hel del lärare. På Instagram finns ungdomar under 25 år, och många av dessa är förstagångsväljare.

ANVÄND HASHTAG #skolansdag, #skolvalet2014 och #skolanförst.

Engagera dina vänner, bekanta och andra kontakter och berätta att det är Skolans Dag. Länka till nyheter du själv fått publicerade eller till förbundets riksrapport. Skriv ”pang på rödbetan”, med korta rubriker och färdiga citat.

Kanske har du redan en blogg? Skriv ett blogginlägg om du har en blogg på lrbloggar.se.

De lokala webbplatserna på lr.se är också en viktig arena att använda. Publi- cera lokala siffror och exempel på riksnyheter. Kommentera.

ANVÄND ALLA TILLGÄNGLIGA ARENOR FÖR ATT FÅ UT DITT BUDSKAP. Kombinatio- nen blogg, lokal webbplats och sociala medier är oerhört kraftfullt tillsam- mans med traditionell opinionsbildning. Du kan få hjälp att starta en blogg och lokal webbplats genom att kontakta redaktionen på redaktionen@lr.se.

6

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

(8)

FOKUS PÅ BUDSKAPET:

ATT TÄNKA PÅ UNDER EN INTERVJU

BESTÄM DIG INNAN VILKET BUDSKAP DU VILL FÅ UT. Lite tillspetsat så är det jour- nalisten som bestämmer frågorna, men du som bestämmer svaren! Fundera inför mediekontakten på vad du och Lärarnas Riksförbund vill ha ut. VILKEN

RUBRIK vill du se i tidningen? Hur vill du att PÅANNONSEN i radio ska låta?

Tro inte att det går att få ut fem olika budskap vid samma tillfälle. Klarar du att få ut ett, ska du vara nöjd. Vissa frågor kanske du inte kan eller vill svara på. Gör då inte det! Men tala om varför du inte kan eller vill svara.

Se intervjun som ett tillfälle att få ut budskapet. Det är inte så att journalisten försöker ”sätta dit dig”. Om du får en besvärlig fråga som du faktiskt inte kan svara på, är det helt okej att säga att du vill återkomma med svaret.

Lärarnas Riksförbunds HUVUDBUDSKAP är: Kommunerna klarar inte av att ge Sverige en likvärdig utbildning. Vi kräver att staten tar ett huvudansvar!

Varför? Här är VÅRA TRE HUVUDARGUMENT:

LIKVÄRDIGHET. Möjligheterna att nå kunskapsmålen ska inte bero på om man kommer från en studievan familj eller om man råkar bo i en kommun som satsar tillräckligt på skolan. Ändå är det just så det ser ut i dag. Kommunerna och friskolorna har inte lyckats att skapa en skola som kompenserar för att alla har olika förutsättningar från början. En nationell kunskapsskola är en

7

(9)

skola där elever får likvärdiga möjligheter – oavsett vilken kommun man bor i. Det ska inte spela någon roll var i landet du bor. Alla elever ska få samma chans. I dag satsar olika kommuner olika mycket på skolan.

KUNSKAP. Svenska elevers kunskaper blir allt sämre, det har vi sett i flera mät- ningar. Kommunerna har svårt att prioritera skolan och ta ansvar för att höja elevernas resultat. Höjda kunskapsresultat förutsätter ett seriöst, långsiktigt och finansiellt stabilt ansvar och ledarskap för skolan.

I dag lider svensk skola av otydlighet i ansvar och dubbelkommando i styrning. Kommuner och friskolekoncerner är huvudmän, men staten sätter ramar och mål. Det har lett till att ingen har tagit helhetsansvar för skolan.

Kommuner och staten skyller på varandra, medan skolorna inte kan arbeta effektivt för att höja kunskapsresultaten.

LÄRARNA. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Skolan behöver fler bra lärare.

Att lärarna får bättre villkor och förutsättningar är nyckeln till förändring.

För att vända kunskapstappet och ge alla elever samma chans måste lärarna och rektorerna få bättre förutsättningar för att lägga upp och genomföra undervisningen. Det är i klassrummet som förändringen måste ske.

Ändå har läraryrket blivit allt mindre attraktivt. Kraven på annat än un- dervisning har ökat, samtidigt som möjligheterna till kompetensutveckling är dåliga. Löner, villkor och status är alltför låga. Förutsättningarna att hålla bra undervisning är ofta alltför begränsade – tidsmässigt eller resursmässigt.

Det har gjort att alltför få vill bli lärare, och att alltför många som är lärare är frustrerade.

Uppvärdera läraryrkets status genom bättre villkor och högre löner. Låt lärarna bli anställda av staten. En nationell kunskapsskola förutsätter en rejäl satsning på att höja läraryrkets attraktivitet.

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

(10)

8

BUDSKAPSPLATTFORM:

NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I SAMMANFATTNING

HUVUDBUDSKAP — PROBLEMETABLERING: Det är allvar nu. Svensk skola befinner sig i en djup kris. Lärare och rektorer får inte de förutsättningar som krävs för att vända svenska elevers kunskapstapp. Kommunerna har misslyckats med att höja kunskapsresultaten och att ge alla elever samma chans.

ÖNSKAD FÄRDRIKTNING: Nu behövs en ny, samlad, nationell styrning och finan- siering av den svenska skolan.

RISK 1: Annars riskerar många andra förslag, reformer och vallöften för sko- lan att förfelas för att många kommuner inte genomför dem.

LÖSNING: Om staten tar ett ökat ansvar för att skjuta till och fördela resurser, samtidigt som lärare och rektorer får hela ansvaret för själva undervisningen, kan vi vända utvecklingen för alla elever i den svenska skolan. Nu behövs nya politiska initiativ för en nationell kunskapsskola. Därför bjuder vi in till en nationell samling kring en tydligare styrning och mer likvärdig finansiering av den svenska skolan.

RISK 2: Det är viktigare än att kommunpolitiker och kommunbyråkrater får klamra sig fast vid makten över skolan.

KORTBUDSKAP: Det är allvar nu. Svensk skola befinner sig i en djup kris. Där- för bjuder vi nu in till en nationell samling för en tydligare styrning och mer likvärdig finansiering av skolan.

(11)

BESVÄRLIGA FRÅGOR OCH MÖJLIGA SVAR

Fråga: Behöver skolan verkligen en till stor omorganisation?

Argumentet att ”skolan behöver inte en stor omorganisation” håller inte. Det blir en ombildning för byråkrater, inte för lärare och elever.

I klassrummet blir reformen inte krånglig eller svår att genomföra. Det blir bara mer likvärdigt, tydligare ledarskap och hållbar finansiering.

Det är hela förändringen för oss och den välkomnar vi.

Vad skolan behöver nu, är inte att riksdag och regering lutar sig tillbaka medan kommunpolitiker och –byråkrater klamrar sig fast vid makten över skolan. Kommunerna har misslyckats. Likvärdigheten minskar och kun- skapsresultaten fortsätter att falla. Nu behövs en tydlig och samlad nationell styrning av den svenska skolan för att få den på rätt kurs igen.

Fråga: Är lösningen ett återförstatligande?

Kommunerna har visat att man inte klarar av att vara huvudman för skolan. Det är oansvarigt att låta 290 olika kommuner fortsätta misslyck- as med att vända kunskapsresultaten eller ge alla elever samma chans.

Svensk skola behöver vare sig gå tillbaka till 1980-talets detaljstyrda skola eller stå och stampa med 1990-talets kommunskola.

Nu behövs en ny, likvärdig och kunskapsinriktad nationellt sammanhål- len skola för 2020-talet. Om staten står för styrning och finansiering, så kan skolorna själva – lärare och rektorer – stå för själva undervisningen.

Fråga: Vad hjälper det om alla lärare är anställda av staten?

Vem som ansvarar för lärarna är inte det viktiga. Det viktiga är att alla skolor och elever får likvärdiga möjligheter, att resurser fördelas efter behov, och att vi får en samlad styrning av svenska skolan – så att satsningar och reformer för att vända kunskapstappet verkligen genomförs.

Fråga: Men räcker inte alla de förslag för att vända utvecklingen i den svenska skolan som såväl regeringen som oppositionen nu har presenterat?

Det är bra att partierna på riksplanet nu vill satsa på lärarna och skolan.

Många av förslagen är bra. Men dels saknas satsningar som verkligen skulle göra så att fler vill vara lärare i den svenska skolan, dels kommer tyvärr många av de förslag som har presenterats att förfelas om 290 olika kommu- ner ska få ansvar för att genomföra dem.

SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA SKOLANS DAG: MÖTET MED MEDIERNA

(12)

FORM: ERIK UPPENBERG 2014-08 ANDRA UPPLAGAN 300 EX

SÅ HÄR KAN DU OCH DINA ELEVER ENGAGERA

ER PÅ SKOLANS DAG!

INFÖR SKOLANS DAG:

DISKUTERA: #SKOLVALET2014

SKRIV UNDER: SKOLVALET2014.SE

Engagera ELEVERNA genom att låta dem titta på den direktsända NATIONELLA DEBATTEN PÅ SVT2 eller lr.se/live klockan 13:00–14:00 den 9 september

Engagera andra MEDLEMMAR i din kommun genom utskick och genom er egen hemsida

BESTÄLL SKOLANS DAG-MATERIAL på lr.se/webbutik!

Sätt upp AFFISCHER och dela ut METROBILAGAN, FLYERS och BROSCHYRER på din skola.

Du kan också SKRIVA UT AFFISCHER direkt på skolvalet2014.se/agera/posterian

Sprid budskapet via sociala medier – se punkt 6 i denna broschyr

HAR DU FRÅGOR?

Har du frågor kring mötet med media?

Kontakta Frida Ekberg, pressansvarig Skolans Dag.

Telefon 070-273 15 55, frida.ekberg@lr.se

References

Related documents

För att kunna presentera biljetter för resenärer i UL:s olika kanaler på ett sätt som förenklar biljettköpsprocessen för resenärerna skulle det nuvarande zonsystemet kunna bytas

För att skapa en hållbar utveckling för projektet är det av vikt att alla delar inom skolan involveras och får en ökad förståelse för projektets betydelse, vilket är

De frågeställningar som studien utgick ifrån var vad elevhälsan ansåg vara orsaken till att elever utvecklar anorexia nervosa, hur elevhälsan arbetade upptäckande och

Dynamic sampling rate algorithm (DSRA) implemented in self- adaptive software architecture: a way to reduce the energy consumption of wireless sensors through event-based sampling

Syftet med studien har varit att undersöka hur kunskapsluckor hos myndigheter kan förklara att våldsutsatta kvinnor söker sig till kvinnojourers stödverksamhet, samt att se

Till vänster utbildnings- och kulturcentret Krona som står för 92% av hyresintäkterna.. Till höger en av

I Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning beskrivs att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning bidrar till en stabil grund för elevers

Oavsett hur gammal du är, vilket språk du talar, var i kommunen du bor, vilken diagnos du har eller hur ditt hjälpbehov ser ut, så är du varmt välkommen att välja Frösunda