Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Studie- och yrkesvägledning som hela

skolans ansvar

En studie om hur en grundskola arbetar för att implementera Studie- och yrkesvägledning, i vid bemärkelse, som ett gemensamt ansvar för hela skolan

Educational and vocational guidance – The responsibility of the

whole school

A study of how a Primary School is working to implement educational and vocational guidance, during class, as a responsibility of the whole school

Sandra Halvarsson

Ina Nilvén

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2015-06-04

Examinator: Roland Ahlstrand

Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar.

Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga påverkningar inom och mellan dessa delar och system.

Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, Implementerande, Projekt, Samarbete och Etablering.

4

Förord

I detta examensarbete har vi delat upp transkribering och insamlandet av litteratur mellan oss men vi har gemensamt bearbetat, diskuterat och skrivit all text tillsammans. Vi har båda deltagit i och genomfört den datainsamling som presenteras i detta arbete. Vi anser att vi varit lika engagerade och delaktiga under uppsatsens process och utveckling.

Vi vill därför tacka varandra för fantastiskt gott samarbete, stöttning och givande diskussioner. Vi vill tacka de intervjupersoner som ställt upp i vår undersökning och vår handledare Niklas Gustafson för god handledning i form av diskussioner och feedback.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2. Tidigare forskning ... 10

2.1 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan... 10

2.2 Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning ... 11

2.3 Samarbete mellan yrkesgrupper i grundskolan ... 12

2.4 Förändringar och rutiner inom skolorganisationen ... 13

2.5 Sammanfattning ... 15

3. Teori ... 16

3.1 The Systems Theory Framework ... 16

3.1.1 Rekursivitet ... 17

3.1.2 Helhet och delar...17

3.1.3 Mönster och regler...17

3.1.4 Förändring över tid ... 18

3.2 Career Development Learning in School System... 18

3.2.1 Elevers behov av studie- och yrkesvägledning... 20

3.2.2 Att applicera "The Systems Theory Framework" inom skolväsendet... 20

3.3 Sammanfattning... 21

4. Metod ... 22

4.1 Metodval ... 22

4.2 Urval ... 24

4.3 Datainsamling och analysmetod ... 25

4.4 Etiska ställningstaganden ... 26

5. Resultat ... 27

5.1 Studie- och vägledning som hela skolans ansvar ... 27

6

5.1.2 Materialbanken på skolan ... 31

5.1.3 Att föra projektet vidare... 31

5.2 Rektorns betydelse ... 34

5.3 Samarbete ... 36

5.4 Sammanfattning ... 37

6. Analys ... 38

6.1 Att skapa en hållbar utveckling för projektet ... 38

6.2 IT sätter avstamp för projektets etablering ... 40

6.3 Rektorn är av betydelse för projektet ... 41

6.4 Skolan och samhället går hand i hand ... 42

6.5 Sammanfattning ... 43 7. Diskussion ... 44 7.1 Resultatdiskussion ... 44 7.2 Teoridiskussion ... 46 7.3 Metoddiskussion ... 47 7.4 Framtida forskning ... 49 8. Referenslista ... 50 Bilaga - Intervjuguide ... 52

7

1. Inledning

Skolverkets Allmänna råd (2013, 5-11) beskriver hur studie- och yrkesvägledning bör vara en rättighet för alla elever i grundskolan, både i snäv och vid bemärkelse. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse innebär den enskilda studie- och yrkesvägledningen, vanligtvis vägledningssamtal mellan elev och studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse bör ske som hela skolans ansvar och som en lärandeprocess för elever. Denna sker vanligtvis i undervisningssammanhang.

Med studie- och yrkesvägledning i detta examensarbete vill vi fokusera på studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som innebär undervisning, studiebesök och andra aktiviteter som ska bidra till att ge elever bland annat ökad självkännedom och verktyg för framtida val (ibid, 11-12).

I Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar (Skolverket 2008, 22) skrivs det att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, i grundskolan, är av betydelse för elever då detta kan innebära en förberedelse för att de ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Undervisning, utbildningsinformation och vägledningssamtal ska gemensamt bidra till att stödja elever i detta. Fortsättningsvis beskrivs det att skolan ska arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt, individanpassat och strukturerat sätt (Skolverket 2013 11, 14-15).

Trots att vikten av studie- och yrkesvägledning i grundskolan är av betydelse erbjuds denna av varierad mängd och kvalitet, beroende på skola. Lindh (2012, 23) och Lovén (2000, 15) skriver båda i sina doktorsavhandlingar att det kan finnas ett ojämnt utbud av studie- och yrkesvägledning på Sveriges grundskolor. Detta trots Skolverkets Allmänna råds (2013 12-14) beskrivning av hur studie- och yrkesvägledning bör genomföras.

Skolinspektionens (2013, 7) granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan visar på att rektorer, i många fall, inte gett direktiv för hur denna ska genomföras, i både vid och snäv bemärkelse, i den egna skolorganisationen. I de Allmänna råden (2013, 15), beskrivs det att rektorn ska ”tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för

8

samarbetet mellan dem”. Det beskrivs även i de Allmänna råden (ibid, 15) att rektorn är av betydelse för att studie- och yrkesvägledningen ska ske på ett kontinuerligt, integrerat och systematiskt sätt i grundskolan. Detta för att förbereda eleverna och ge dem verktyg till att göra väl underbyggda val i framtiden. Fortsättningsvis skrivs det att all personal på skolan kan bidra, på olika sätt, med att ge eleverna den kunskap de behöver för framtida studie- och yrkesval (ibid, 18).

För att skolan som organisation ska kunna arbeta med studie- och yrkesvägledning, på ett givande sätt för eleverna, är en förutsättning att samarbete mellan yrkesgrupper sker (Skolverket 2008, 12). Likaså redogörs det att ett aktivt stöd och engagemang mellan yrkesgrupper och skolledning kan innebära en utveckling av studie- och yrkesvägledning i verksamheten (ibid, 20).

Skolinspektionen (2013, 7) granskning visar att skolor kan sakna rutiner och samarbete mellan yrkesgrupperna inom de enskilda skolorna. Det beskrivs också att lärare till stor del inte vet om de mål som finns för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, och hur denna kan integreras i undervisningen. Trots att studie- och yrkesvägledning är av betydelse inom skolväsendet beskrivs det att många grund- och gymnasieskolor i Sverige inte prioriterar detta (Skolverket 2008, 21). Det kan innebära att elever inte ges kontinuerlig studie- och yrkesvägledning under skoltiden då denna inte ses som hela skolans ansvar (Skolinspektionen 2013, 7). Skolverket (2008, 8) redogör dessutom för betydelsen av formulerade mål, uppföljning och utvärdering inom skolväsendet i samband med förändringsarbeten.

1.1 Syfte och frågeställningar

Enligt Skolverkets Allmänna råd (2013, 18) är studie- och yrkesvägledning i grundskolan hela skolans ansvar vilket involverar studie- och yrkesvägledare, rektor och lärare. Trots visioner om hur studie- och yrkesvägledning bör fungera och erbjudas på grundskolor, visar bland annat Skolverkets (2013) publiceringar, Skolinspektionens (2013) granskning men även annan litteratur och våra egna erfarenheter att detta i många fall inte uppfylls.

9

Syftet med denna undersökning är att studera hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Våra frågeställningar är:

- Hur arbetar den aktuella skolan för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar?

- Hur arbetar skolan för att projektet ska etableras och vidareutvecklas inom den egna organisationen?

1.2 Disposition

Uppsatsen består av sju kapitel. I kapitel 2 redovisar vi den tidigare forskning som vi tagit del av om bland annat skolan som organisation, samarbete och utveckling. De teoretiska utgångspunkter vi valt för uppsatsen beskrivs i kapitel 3 och följs av metodval i kapitel 4. Resultatet presenteras i kapitel 5 och i kapitel 6 analyserar vi resultatet med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen avslutas med kapitel 7 där denna diskuteras i sin helhet och förslag på fortsatt forskning presenteras.

10

2. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redogöra för den tidigare forskning vi vill lyfta för vårt valda syfte. Den tidigare forskning vi tagit del av har vi samlat in via Malmö Högskolas sökbas Summon. De sökord vi använt oss av är: Teachers, School, Guidance, Counselling, School counselling, Organizations och Outcomes.

Fortsättningsvis har vi valt att dela in detta kapitel i rubrikerna Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning, Samarbete mellan yrkesgrupper i grundskolan samt Förändring och rutiner i skolorganisationen. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning.

2.1 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Historiskt sett har rollen för studie- och yrkesvägledning i grundskolan förändrats. Till en början var detta inte en separat inriktning, så som den är idag. Yrket som studie- och yrkesvägledare var från början en utökning av läraryrket då intresserade lärare fick möjlighet att ta rollen som studie- och yrkesvägledare och därmed avstå från heltidsundervisning. Det enskilda studie- och yrkesvägledningssamtalet var då fokuserad till utbildning, men gav även utrymme för elevers personliga- och sociala situationer som skulle kunna ha påverkan på elevers utbildningsprocesser (Nurse 2014, 290).

Whiston och Quinby (2009) skriver i artikeln Review of School Counseling Research att den enskilda studie- och yrkesvägledningsprocessen, den process som sker mellan studie- och yrkesvägledare och elev, beskrivs i olika studier som den mest effektiva metoden för individers möjligheter att göra val i framtiden. Detta i jämförelse med gruppvägledning, workshops och studie- och yrkesvägledning under lektionstid. Däremot redogör författarna

11

att datorledd studie- och yrkesvägledning är den minst effektiva vägledningsmetoden för individer.

Trots att det enskilda studie- och yrkesvägledningssamtalet anses vara det mest effektiva tillvägagångssättet för individer, behöver det inte innebära att övriga studie- och yrkesvägledningsmetoder är obetydliga. Däremot kan de behöva utvecklas. Författarna beskriver hur vägledningsaktiviteter i klassrum ändå har visat sig vara effektiva då de är utformade och menade till att ge alla elever möjlighet att exempelvis både utveckla ämneskunskaper samt personliga- och arbetsrelaterade kunskaper (Whiston och Quinby, 2009, 268-269). Whiston och Quinby (2009, 268) kommer dessutom fram till att grundskolor med en etablerad och stabil studie- och yrkesvägledning, både i den enskilda vägledningsprocessen men även under lektionstid, bidrar sannolikt till elevers ökade självkännedom, kunskap och utveckling. Detta kan i sin tur kan leda till högre betyg och en mer stabil utbildningsgrund.

2.2 Lärarnas roll för studie- och yrkesvägledning

I många delar av världen är det ämnesundervisning som är prioriterat inom skolväsendet, men lärande kan innebära mer än akademiska kunskaper. Det kan också innebära den vägledningsprocess som elever genomgår. Detta kan medföra en ökad förståelse för situationer eller hinder och kan i sin tur förändra beteenden och inställningar (Doikou, Diamandidou 2011, 61).

Lärarnas roll i vägledningsprocesser inom skolan innebär studie- och yrkesvägledning under lektionstid. Det finns viss otydlighet i riktlinjerna för utförandet av detta och lärare kan behöva använda sig av en vardaglig kreativitet. Kreativiteten kan innebära att utförandet många gånger varierar på den enskilda skolan, men också på ett personligt plan. Det finns därför en mångfald av sätt att utföra undervisning och studie- och yrkesvägledning på, under lektionstid (Bramwell et al. 2011, 228). För att utföra studie- och yrkesvägledning i klassrummen behövs bland annat motivation i de aktiviteter som lärare individuellt anser vara betydelsefulla. Motivation och kreativitet i denna bemärkelse kan innebära att utveckla gemenskap i klassrummet men även ge elever verktyg för en ökad

12

självmedvetenhet (ibid, 231). I artikeln Creative teachers (2011) beskrivs det att lärare kan ha större framgång när de använder sig av en personlig prägel i undervisningen och väljer aktiviteter som passar både deras eget arbetssätt samt elevernas behov och intressen (ibid, 236). Whiston och Quinby (2009, 26) beskriver också att vägledningsaktiviteter i klassrum har stor betydelse, och uttrycker att det hade behövts mer forskning inom detta område.

Doiko och Diamandidous (2011, 66) forskning skildrar tillfällen där lärare fick möjlighet att, på ett mer strukturerat sätt, införa studie- och yrkesvägledning under sina lektionstimmar. Lärarna hade då större möjlighet att förstå elevernas uppfattningar och erfarenheter. Kunskaper om empati och positiv inställning ökade också genom aktivt lyssnande mellan lärare och elev. I samband med lämpliga frågor, sammanfattningar och speglingar hos lärarna bidrog detta till ytterligare förståelse (ibid, 62). Grundskolelärare som fått möjlighet att utveckla och ta del av ett studie- och yrkesvägledningsprojekt i minst två år, uttryckte mer positiva attityder och inställningar till studie- och yrkesvägledning än vad lärare gjorde som inte tagit del av detta (Axelberd 1969, 3).

2.3 Samarbete mellan yrkesgrupper i grundskolan

Bramwell et al. (2011, 236) skriver om hur lärare är mer framgångsrika och kreativa när de samarbetar med rektor och övrig personal, exempelvis studie- och yrkesvägledare och kurator, på skolan. En fördel för lärarna är att de oftast interagerar med elever på ett direkt plan, genom lektioner i klassrum, och har en bredare kunskap om de förhållanden och de behov som finns. Rektor och övrig skolpersonal agerar många gånger utanför klassrummet. Lärare kan därför fungera som en mellanhand och koppling för elever och kollegor i båda riktningar. I studien anses detta värdefullt, även på ett plan mellan kollegor för utveckling och samarbete (ibid, 231).

Samarbete inom organisationen är en väsentlig faktor då stöd mellan yrkesgrupper behövs, i synnerhet mellan lärare och övrig skolpersonal. För att öka kreativiteten hos lärare behövs kollegornas stöd för bland annat stärkandet av motivation, utveckling och initiativtagande. Enligt studien tog lärarna stort värde på det stöd de fick från kollegorna och det bidrog i större utsträckning till utveckling av unika aktiviteter i klassrummen. Små

13

förändringar kan få stora utfall. Stödet från kollegor behövs i båda riktningar, både vid implementering av nya, kreativa idéer men också vid eventuella misslyckanden eller förändringar (Bramwell et al. 2011, 236).

Artikeln Where does time go? Teaching and time use from the perspective of teachers, skriven av Nyroos (2008, 18) är grundad på en idé om att ha lärare i skolan som kan hantera sin yrkesroll på ett lämpligt och professionellt sätt. Med detta inkluderar teamwork och coachning men även andra aktiviteter utanför klassrummet. Innebörden av detta kan vara både ett steg mot ökade kunskaper och arbetstillfredställelse men även en ökad intensitet av lärares arbete, som i värsta fall kan leda till utmattning och känslor av frustration. Att lärare i det svenska utbildningssystemet kan hantera sin yrkesroll i skolan på ett lämpligt sätt betyder att de kan hantera både med- och motgångar i de projekt de medverkar i.

2.4 Förändringar och rutiner inom skolorganisationen

Larsson och Löwstedt (2010, 28-29) har undersökt hur organisatoriska förändringar kan utveckla skolverksamheten genom förändringstryck. Förändringar kan te sig olika och komma från olika håll. Författarna beskriver fyra förändringstryck som påverkar organisationer.

Ett förändringstryck kan vara en förändring från omgivningen, vilket kan innebära ny kunskap eller idéer om elevers utvecklingsbehov i samhället. Kunskapen kan exempelvis betyda förändring av pedagogik, modernisering av IT-användning eller handledning för lärare, som i sin tur kan utveckla undervisningen. Dessa förändringstryck kan ske genom krav eller att lärare känner förändringstryck i viss riktning.

Larsson och Löwstedt (ibid, 29) menar att förändring också kan ske från ledningen, vilket innebär att en huvudman, exempelvis kommunen, har en tanke om att utveckla och förändra skolorna i den aktuella kommunen. Den vanligaste metoden enligt författarna för att förändra en skolan som organisation, är genom kompetensutveckling eller fortbildning för ledningen och andra nyckelpersoner samt satsningar på IT-utveckling. Dessutom finns

14

det förväntningar på den som leder verksamheten att kontinuerligt arbeta för en förbättring mot en ökad måluppfyllelse (ibid, 30).

Förändring inifrån menar Larsson och Löwstedt (ibid, 30) är när personalen använder sig av de erfarenheter och kompetenser som finns och utvecklats i deras arbete och arbetsuppgifter. En pågående interaktion mellan kollegor är att individer lär och utvecklas av varandra. Förändring inifrån sker i samband med kompetenser och uppfattningar om vad eleverna behöver, som skolan kan utveckla. Personalens kompetenser och erfarenheter bör spridas och integreras till nya handlingsmönster och rutiner, vilket i sin tur behöver stödjas av ledning och ett samarbete mellan organisationens yrkesgrupper (ibid, 30).

Larsson och Löwstedt (ibid, 31) skriver vidare att förändring genom samarbete är det förändringstryck som betyder att förändringen har en grund i samarbete med andra skolor. Ett samarbete och perspektiv som kan fås genom utbyte med andra kan förtydliga vad som kan behöva utvecklas inom den egna skolan. Förändringen sker inifrån men i samverkan med andra skolor där liknande frågor diskuteras, som kan anpassas till den egna skolverksamheten.

Inom skolan finns en mångfald av rutiner som kan påverkas av bland annat de förändringar som sker. Conley och Enomoto (2005) menar att rutiner är regelbundna, habituella (invanda) aktiviteter eller beteendemönster som skapar en standard, och därmed influerar hur de som är involverande i organisationen agerar (ibid, 9). Rutiner kan ses som önskvärda mönster av handlingar, förväntningar och förändringar av anställda inom organisationen. De kan dessutom ses som åtgärder för att minimera eventuella problem eller för att genomföra en strukturell förändring. Rutiner tillåter individer att agera, vilket gör det möjligt för organisationen att gå framåt. En individuell handling kan, vid repetition, bli invand och därmed utvecklas till ett beteendemönster. En repetition eller ett beteendemönster kan innebära en samordning av andras beteenden inom organisationen (ibid, 10). Däremot är det större sannolikhet att individer börjar repetera det som har gjorts tidigare än att avvika eller ändra ett visst beteendemönster (ibid, 11). Rutiner är enligt Conley och Enomoto (ibid, 20) en del av de band som håller skolorganisationen samman.

15

2.5 Sammanfattning

Samarbete mellan yrkesgrupper inom skolorganisationer samt studie- och yrkesvägledning under lektionstid kan bidra till att ge ökad självmedvetenhet för elever. Det är också av stor betydelse att samarbete mellan skolpersonal utvecklas för välmående, motivation och välfungerande rutiner. Att skolan som organisation ständigt känner tryck på förändring påverkar den och dess aktörer. Genom att arbeta tillsammans för ett organisatoriskt mål kan man med gemensamma krafter skapa ett önskvärt samarbete och då få ett mer positivt resultat. Den tidigare forskningen som redovisats beskriver hur lärare vanligtvis har mycket kontakt med elever i samband med lektioner. Dessa har däremot eventuellt bristande kunskap om vägledningsområdet, samtidigt som studie- och yrkesvägledare har den kunskapen men eventuellt kan sakna relationen som ofta finns mellan lärare och elev.

16

3. Teori

I detta kapitel beskrivs den teori vi valt för vår undersökning, Career Development Learning in School Systems som är en del av The System Theory Framework. The Systems Theory Framework kommer förklaras kort, följt av viktiga komponenter inom teorin. Därefter förklaras Career Development Learning in School Systems. De termer som tas upp i Career Development Learning in School Systems presenteras både i engelsk form, som de benämns i teorimodellen, samt med en svensk översättning. Den svenska översättningen används fortsättningsvis genom uppsatsen, detta för att underlätta för läsaren och bidra till en förståelse av sammanhanget av termer.

Vi avslutar detta kapitel med en sammanfattning och presenterar de teoretiska begrepp som analyseras i kapitel 5, för att knyta ihop teori och empiri.

3.1 The Systems Theory Framework

The Systems Theory Framework skapades för att kunna ge en översikt av olika influenser som kan påverka individers liv och karriärutveckling. En central del av The Systems Theory Framework är individen och dess egna system samt de inre och yttre influenser som kan påverka individens karriärutveckling. Inre influenser för individen kan exempelvis vara värderingar, kön, hälsa, etnicitet och färdigheter (Patton och McMahon 2006, 196-199). Patton och McMahon (2006, 197) skriver att en annan betydelsefull del i teorin är den rekursiva interaktionen mellan individens system och dess omgivning. Det kan också förklaras som de yttre influenserna, för individen som kan vara familj, vänner, arbetsplats, socioekonomisk status för att benämna några.

17

3.1.1 Rekursivitet

Rekursivitet eller Recursiveness kan beskrivas i The Systems Theory Framework som ständiga influenser inom och mellan systemets helhet och dess delar. Detta sker som ett återkommande mönster och det är inte linjärt, det vill säga att delarna har ett ömsesidigt inflytande på varandra, på ett obestämt sätt mellan delarna. I The Systems Theory Framework kan detta ses som att all rörelse påverkas och har påverkat över tid. Varje rörelse eller handling kan ha influerats av händelser i det förflutna, nutid och framtid. (Patton och McMahon 2006, 184). Det kan ha att göra med händelser i stort och smått, politiska beslut eller förväntningar inför eller av händelser.

3.1.2 Helhet och delar

En viktig beståndsdel för att förstå The Systems Theory Framework är systemets helhet och dess delar. Helheten är större och mer väsentlig än bara dess enskilda delar. Varje del inom systemet är delvis både beroende och oberoende av systemet som helhet. Det är därför av betydelse att inte se systemet som uppdelat då sammanhanget inom denna kan förändras. Alla delar är viktiga för att systemet som helhet ska fungera. Patton och McMahon (2006, 182) skriver att en definition av ett system är en helhet som fungerar som detta i samband med ett ömsesidigt beroende mellan systemets delar.

3.1.3 Mönster och regler

I The Systems Theory Framework förklarar Patton och McMahon (2006, 182) att det finns mönster som kan ses som ett nätverk av inbördes relationer. Dessa mönster och relationer förekommer både inom delarna i ett delsystem men även i delarna i systemet som helhet. Patton och McMahon (2006, 182) skriver att ”[...] alla sociala system, inklusive organisationer, skapas mönster också av individers aktiviteter” Relationer inom systemets delar är mer komplicerade än relationerna mellan systemets olika delar. Det finns regler inom sociala system som också kan ses som mönster, konstruerade av människan. Reglerna kan se annorlunda ut beroende på systemet. Exempel på detta kan vara familjeregler eller sociala- och kulturella normer.

18

3.1.4 Förändring över tid

Change over time eller förändring över tid förklarar Patton och McMahon som en pågående och löpande förändring i The Systems Theory Framework. Ett system är alltid i förändring genom ständig påverkan med omgivningen. Upprätthållandet av stabilitet och balans inom ett system är en del för att förstå The Systems Theory Framework då ett system reglerar sig själv efter influenser för att upprätthålla stabiliteten i den ständiga förändringen (Patton och McMahon 2006, 185).

3.2 Career Development Learning in School Systems

Patton och McMahon (2014, 323) har tillämpat The Systems Theory Framework, för att kunna förklara skolan som ett enskilt system, men även som ett delsystem ur ett samhällsperspektiv. De kallar detta för Career Development Learning in School Systems. Ur ett skolorganisatoriskt perspektiv påverkas skolans system och dess delar av både inre och yttre influenser. Patton och McMahons (2014, 330) teorimodell beskriver hur systemet fungerar och hur de olika delarna i modellen påverkar och påverkas av varandra.

De inre delarna är: Students/Elever, Teachers/Lärare, School Policy/Skolpolitik, Career Education Program/Studie- och yrkesvägledning under lektionstid (vilket kan ses som en del av program/projekt för studie- och yrkesvägledning inom skolan), Career Development Facilitator/Studie- och yrkesvägledare, Administration/Rektor och Curriculum/Läroplan. De yttre delarna är: Local Community/Närsamhället, Community Groups/

Intressegrupper, Workplace Employer Groups/Yrkesgrupper, Media/Sociala medier, Parents/Föräldrar, Education Authority/Barn- och utbildningsnämnden (politisk nivå inom kommunen).

The Systems Theory Framework visar även på fler yttre delar ur ett större samhällsperspektiv som: Political Decisions/Politiska beslut, Historical trends/Historiska trender, Socioeconomic Status/Socioekonomisk status, Employment Market/

Arbetsmarknaden, Geographaical Location/Geografiskt läge och Globalization/

Globalisering. The Systems Theory Framework visar dessutom hur dessa delar eller influenser kan påverka varandra genom Recursiveness/Rekursivitet vilket kan förklaras

19

som ständig påverkan av och mellan delarna i systemets helhet, som även tillämpas i Career Development Learning in School Systems. Change over time/Förändring över tid innebär att skolan som system, men också som delsystem, influeras och utvecklas i samband med tiden. Blixtarna som syns inom modellen i The Systems Theory Framework vill visa på att Chance/Slumpen kan ha inverkan på skolan som system och delsystem.

Bild: Egen illustration av Patton och McMahons (2014, 330) teorimodell av Career Development Learning in School Systems.

20

3.2.1 Elevers behov av studie- och yrkesvägledning

Patton och McMahon (2014, 329) menar att användandet av The Systems Theory Framework kan tillämpas på enskilda individer men också i sociala kontexter, så som skolan för att kunna förklara hur studie- och yrkesvägledning under lektionstid kan användas och implementeras. Att implementera projekt, så som studie- och yrkesvägledning under lektionstid för elever, kan i sig självt innebära en process inom skolorganisationen. Trots tillgången till olika sorters undervisningsmaterial eller nationella riktlinjer kan skolor prioritera liknande projekt i mindre eller större omfattning (Patton och McMahon 2014, 324). Den enskilda skolan har då potential och möjlighet att införa projekt som studie- och yrkesvägledning under lektionstid (ibid, 325).

Patton och McMahon (2014, 326) förklarar att studie- och yrkesvägledning under lektionstid sällan har diskuterats i vare sig relation till karriärteorier eller inlärningsteorier. The Systems Theory Framework har använts för att kunna visa hur studie- och yrkesvägledning under lektionstid kan ha en påverkan på elevens utveckling under skoltiden då teorin synliggör hur inre och yttre influenser kan påverka skolan och därmed studie- och yrkesvägledningen under lektionstid och på så sätt eleven. Skolans system som helhet behöver ett ömsesidigt utbyte av dess delar. Patton och McMahon (2014, 326-329) skriver vidare att när elever inte erbjuds studie- och yrkesvägledning under lektionstid, kan det innebära att eleverna själva behöver skapa verktyg som kan behövas för att få kunskap om sig själv i relation till sin omvärld.

3.2.2 Att applicera ”The systems Theory Framework” inom skolväsendet

Patton och McMahon (2014, 329) menar att skolan som system kan ha ett stort inflytande på studie- och yrkesvägledning för elever. Detta kan ses som ett livslångt lärande, där de kunskaper och erfarenheter som ges inom skolan kan komma att ha stor betydelse för den enskilda individen. I The Systems Theory Framework existerar skolan dels som ett delsystem där skolan ses ur ett bredare perspektiv, samhället. Skolan kan även ses som ett eget system, som i sin tur innehåller ytterligare delsystem, det vill säga delar som kan vara rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare, elever, läroplaner och skolpolitik. Dessa delar och influenser är ständigt påverkade av varandra och därför också skolan som system.

21

3.3 Sammanfattning

The Systems Theory Framework används för att ge en översikt av de influenser som ständigt påverkar individen. The Systems Theory Framework kan dessutom appliceras på andra system, så som organisationer. The Systems Theory Framework har tillämpats till skolorganisationer och kallas då Career Development Learning in School Systems. Med denna tydliggörs det hur skolans system som helhet och dess delar påverkar och påverkas av ständiga rekursiva influenser. Rekursivitet i teorin innebär den ständiga influens som hela tiden påverkar skolans system, både inom och mellan dess delar. Skolan måste ses som en helhet med dess delar för att förstå sammanhanget av systemet. Denna teori anser vi vara relevant för vår analys då den kan bidra till att förklara studie- och yrkesvägledningsprojekt som hela skolans ansvar, i samband med alla delar, influenser, inom det inre systemet, skolan, som möter de yttre delarna så som sociala och samhälleliga system.

De begrepp vi valt ut till analyskapitlet är Rekursivitet, Förändring över tid, systemets helhet, systemets delar samt mönster inom systemet. Dessa begrepp anser vi vara mest relevanta och centrala för vår undersökning då de är beskrivande för hur skolan som system påverkar och påverkas av yttre och inre influenser mellan och av dess helhet och dess delar. Vi kan även använda begreppen för att kunna förklara skolan som delsystem ur ett samhällsperspektiv.

22

4. Metod

I detta kapitel presenteras den metod som valts för insamlingen och bearbetningen av det empiriska materialet. Fortsättningsvis beskrivs det hur urvalet skett samt genomförande av datainsamling och analysmetod. Kapitlet avslutas med de forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som tillämpats.

4.1 Metodval

Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår undersökning, vilket betyder att vi genomfört intervjuer med personer som är delaktiga i vårt undersökningsområde som är att studera hur en grundskola arbetar med att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Med en kvalitativ metod kan vi få en djupare inblick och förståelse av respondenternas egna upplevelser av projektet och möjligheten att ställa följdfrågor kan innebära att detaljer kommer fram som kan vara relevanta för undersökningens problemområde (Larsen 2009, 83-84).

Vi har använt oss av en ostrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi ville att respondenterna skulle få utrymme att prata öppet och fritt om sina tankar och upplevelser av de frågor vi ställde. Intervjuguiden användes då som en checklista för att avhandla de ämnen och teman vi ville undersöka (Larsen 2009, 84).

Att samla in relevant data för undersökningen och frågeställningarna kallas validitet, vilket betyder relevans och trovärdighet. Larsen (2009, 80) menar att en hög validitet kan vara lättare att fastställa i kvalitativa undersökningar då man genom intervjuer kan anpassa intervjufrågorna till respondenterna. Larsen (2009, 81) skriver att det kan vara av betydelse för undersökningens trovärdighet, validiteten, när flera personer genomför intervjuerna då tolkningar och situationer upplevs av fler än en person vilket kan diskuteras efter intervjutillfällena. Vi anser att undersökningens validitet är av hög kvalitet då vi kunnat

23

möta respondenterna med frågor som delvis anpassas till respondenten och där respondenten själv tillåts att beskriva, för dem, betydelsefulla ämnen vilket kan ha betydelse för valt undersökningsområde. Reliabilitet betyder noggrannhet och visar att undersökningen är pålitlig. Reliabilitetens säkerställande kan vara problematisk i kvalitativa intervjuer då tolkningar och uppfattningar lätt kan präglas av situationen. Reliabiliteten kan ökas i samband med att den information som tagits emot behandlas på ett grundligt sätt, exempelvis genom att hålla ordning på den intervjudata som erhållits. Reliabiliteten har vi säkerställt eftersom vi behandlat vårt insamlade material med noggrannhet (ibid, 80-81).

Att vara så objektiv som möjligt vid insamlingen av data förklaras av Larsen (2009) som ”saklig och fri från personliga värderingar” (ibid, 15). Objektivitet kan ses som ett ideal trots att Larsen (2009) beskriver det som ouppnåeligt då individers egna värderingar och erfarenheter alltid påverkar frågor och svar. Det kan också påverka hur vi som författare tolkar respondenternas svar, men även hur våra frågor uppfattas. Att vara helt objektiv är därför endast ett ideal (ibid, 15).

En nackdel med användandet av kvalitativ metod kan vara att den insamlade datan blir omfattande och kan ta lång tid att sammanställa. Intervjueffekten kan också vara en nackdel i kvalitativa metoder enligt Larsen (2009, 87) då det kan finnas en förväntan på respondenterna om att de ska ge det svar som de tror är ”rätt” svar för undersökningen. Vi hade detta i åtanke i intervjuerna och försökte därför inte visa egna åsikter och var neutrala i mötet med respondenternas svar.

Vi som författare kan se en fördel med att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer då vi fick möjlighet att få en djupare inblick av respondenternas upplevelser. I och med att vi kunde ställa följdfrågor kunde vi trycka på de detaljer som uppkom under intervjuerna som visade sig vara av vikt för undersökningens syfte och frågeställningar (ibid, 83-84).

24

4.2 Urval

Tidigt i urvalsprocessen fick vi information från en kurskamrat på Studie- och yrkesvägledarutbildningen om en grundskola i Skåne, med årskurserna F-9, som arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Vi valde att ta kontakt med skolan då med den information vi fått, ansåg att denna kunde vara relevant för vår undersökning och dess syfte.

En första kontakt togs med grundskolans studie- och yrkesvägledare via mail, där en förfrågan gjordes om eventuellt deltagande, efter beskrivning av undersökningens syfte och frågeställningar. Skolans studie- och yrkesvägledare kontaktades då vi tänkte att hen har en central roll för projektets etablerande. Urvalet av lärare gjordes då studie- och yrkesvägledaren tilldelade oss mailadresser till de lärare som är delaktiga i projektet. Vi kontaktade de utvalda lärarna och de som svarade var positiva till att delta i vår undersökning. Både studie- och yrkesvägledare och lärare gav sitt medgivande att ställa upp på intervju, vilka planerades in efter deras scheman. Detta är vad Larsen (2009, 77-78) kallar för ett urval enligt självselektion. De blivande respondenterna valde själva att de ville delta i undersökningen genom att svara på vårt mail som skickats till dem. Intervjuerna genomfördes på den aktuella skolan och respondenterna valde själva plats för intervjun. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer varav en med studie- och yrkesvägledare och fem intervjuer med lärare på skolan. Våra respondenter har valts efter det yrke eller den befattning de har.

Eftersom vi fick lärarnas mailadresser från skolans studie- och yrkesvägledare är vi medvetna om att detta kan ha haft en påverkan på val av respondenter och i sin tur på vårt empiriska material. Det kan finnas fler lärare i projektgruppen som vi inte fått information om och urvalet kan då ha påverkats av relationen mellan studie- och yrkesvägledare och lärare.

25

4.3 Datainsamling och analysmetod

Vårt empiriska material har samlats in med hjälp av intervjuer med fem verksamma lärare samt en studie- och yrkesvägledare på den valda skola. Vi har spelat in de intervjuer vi genomfört och därefter transkriberat dessa ordagrant.

Frågorna som vi valt till vår intervjuguide är formulerade så att de knyter an till vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet är att belysa hur en enskild grundskola arbetar med att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. För att göra detta menar vi att bakgrundsfrågor om yrkesbeskrivning, anställning och samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att få en inblick i den enskilde respondentens situation. Vi lyfter dessutom frågor som knyts an till motivation och metoder för studie- och yrkesvägledning under lektionstid.

Respondenterna som medverkat i vår undersökning är delaktiga i projektet med att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid på skolan. Vi ser det som en fördel att vi fick kontakt med projektgruppen och att intresset för att medverka var stort. Det hade även varit intressant om vi fått möjlighet till intervju med någon utanför projektgruppen på skolan. Samtidigt anser vi att vår undersökning och dess respondenter är av hög validitet och reliabilitet då vårt syfte med undersökningen är att studera hur studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse implementeras under lektionstid, vilket projektgruppen har en central och betydelsefull del av.

Den analysmetod vi använder oss av är innehållsanalys, som Larsen (2009, 101-102) menar den vanligaste analysmetoden. Med innehållsanalys innebär det att man samlar in data, transkriberar, kodar informationen, kategoriserar, granskar och identifierar materialet (ibid, 101-102). Vi som författare har båda varit delaktiga i samtliga intervjuer och dessa spelades in och därefter transkriberades ordagrant av oss. Vi kodade den data vi fick fram och kategoriserade svaren i teman som då blev synliga. De teman som vi kunde urskilja var metoder för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, rektorns betydelse, skolans materialbank, samarbete och etablering. Dessa teman kunde vi vidare koppla med den tidigare forskning som presenterats i kapitel 2 och med undersökningens teoretiska utgångspunkt.

26

4.4 Etiska ställningstaganden

I vårt examensarbete har vi använt oss av de fyra Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 1990) i samband med vår

undersökning. Inom de forskningsetiska principerna ingår Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att vi som bedriver undersökningen ska informera de personer som är berörda av denna och dess syfte, samt redogöra för villkor och tillvägagångssätt i undersökningen. Respondenterna ska veta att deras deltagande är frivilligt och de har möjlighet att avbryta sin medverkan. Redan vid den första kontakten vi hade med respondenterna, vilket var via mail, berättade vi om oss själva, den utbildning vi går samt undersökningens syfte. Vi informerade respondenterna vid intervjutillfället om hur det färdiga examensarbetet kommer hanteras och läsas men även att de kan få en kopia av examensarbetet om de önskar.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska kunna avbryta sin medverkan utan påtryckning och negativa följder. De har alltså ”[...]rätt att själva bestämma över sin medverkan” (ibid, 9). Vi informerade både via mailkontakten att deltagandet i vår undersökning var frivilligt, men vi berättade också vid intervjutillfället om deras rättigheter. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlats och presenteras inte ska kunna identifiera deltagarna eller platsen där undersökningen gjorts (ibid 12). Konfidentialitetskravet har uppfyllts då vi undanhåller namn på deltagare, kommun och skola i undersökningen och detta är något vi informerat respondenterna om, både via mail och vid det aktuella intervjutillfället. Vi informerade också om att inspelningarna och transkriberingarna kommer att raderas efter att examensarbetet godkänts av examinator.

De uppgifter som vi tar del av får endast användas i samband med vår undersökning och får inte användas i andra sammanhang. Detta kallas för Nyttjandekravet, vilket vi förtydligade för de personer vi intervjuat.

27

5. Resultat

I detta kapitel presenteras de resultat som vi fått via våra intervjuer. Vi har intervjuat sammanlagt sex personer varav en studie- och yrkesvägledare, tre lärare som undervisar för elever på högstadiet samt två lärare verksamma inom låg- och mellanstadiet.

Respondenterna kommer presenteras och benämnas som Studie- och yrkesvägledare, Lärare 1, Lärare 2, Lärare 3, Lärare 4 och Lärare 5. De lärare som deltagit i vår undersökning presenteras i den ordningsföljd som de gjordes. Resultatet av intervjuerna är kopplade med syftet till denna undersökning, vilket är att studera hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar.

Våra frågeställningar är: Hur arbetar den aktuella skolan för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar? Och Hur arbetar skolan för att projektet ska etableras och vidareutvecklas inom den egna organisationen?

För att få en överblick av våra resultat har vi valt att presentera detta i teman som Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, Rektorns betydelse och Samarbete. Vi kommer avsluta kapitlet med en sammanfattning.

5.1 Studie- och vägledning som hela skolans ansvar

Skolorganisationen som undersökts har sedan hösten 2014 arbetat med att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse som ett gemensamt ansvar i skolan, framför allt i undervisningen. Detta projekt tog sin början då Skolverkets Allmänna råd (2013) samt Skolinspektionens (2013) undersökning publicerades och att skolans rektor visat ett stort intresse och sett ett behov av att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom skolorganisationen. Rektorn gav lärarna i uppgift att, oavsett årskurs eller ämne, genomföra tre vägledningsaktiviteter under höstterminen för att ge eleverna ökad studie- och

28

yrkesvägledning under lektionstid. Aktiviteterna skulle sedan dokumenteras av lärarna med deras syften och utföranden. Dokumentationerna skulle göras i ett datasystem som alla kunde ta del av. I datasystemet finns en materialbank med aktiviteter och övningar som samlats ihop och kategoriserats av bland annat studie- och yrkesvägledaren, där materialet var tillgängligt för lärarna att använda. Syftet med detta var att underlätta, skapa inspiration och vidareutveckla studie- och yrkesvägledning i undervisningen.

För att integrera projektet ytterligare på skolan valde rektorn ut åtta personer inom skolorganisationen, varav studie- och yrkesvägledaren var en. Dessa bildade en projektgrupp som skulle arbeta vidare för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, gemensamt med rektorn på skolan. Förutom studie- och yrkesvägledaren var det lärare från förskoleklass upp till årskurs nio som ingick i projektgruppen. Denna grupp medverkar dessutom i kurser och fortbildning för att bidra till kompetensutveckling för projektet.

5.1.1 Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse

Av resultaten framgår det att det inte finns någon bestämd mall för hur studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse bör genomföras under lektionstid. Den egna skolorganisationen ger då riktlinjer för hur lärarna kan gå tillväga. Med hjälp av bland annat studie-och yrkesvägledare, skolans materialbank och fortbildning, får lärarna individuellt och självständigt utforma de vägledningsaktiviteter de väljer att ha under sina lektionstimmar.

Syftet med att implementera studie- och yrkesvägledning i undervisningen beskrivs av våra respondenter som bland annat att elever ska få möjlighet att utveckla självinsikt, självkännedom, förståelse för val och yrken men även att detta bör gå som en röd tråd genom hela grundskolan. Våra respondenter beskriver vidare hur de tänker och planerar för att införa studie- och yrkesvägledning under sina lektioner.

Lärare 1 och 4 berättar hur studie- och yrkesvägledning kan införas i alla ämnen i skolan på ett eller annat sätt. För egen del kopplade Lärare 1 till litteratur och de yrken som kan förekomma där, samt hur självkännedom kan ökas i samband med kunskaper om yrken och egenskaper som kan behövas för utförande av dessa. Lärare 4 säger: ”Ja men så är det ju,

29

att man gör kopplingar. Hela tiden gör vi kopplingar till dom här sakerna så att, ja det är spännande. Absolut, och barnen tycker att det är roligt”.

Resultaten visar att vägledningsaktiviteter om elevers drömyrke är ett populärt område att lyfta under lektionstid, oberoende ämne och årskurs. Att arbeta med elevers tankar om drömyrken kan ske på många olika sätt och förhoppningen är att det kan öka elevers självinsikt och kunskap om yrken. Lärare 2 berättar att uppgifter som berör elevers drömyrken kan utföras på bildlektionen exempelvis skildring genom fotografering och måleri.

Det framkommer genom Lärare 3 och 5 samt Studie- och yrkesvägledaren att det är av betydelse att prata om självinsikt och självkännedom med eleverna, redan i tidig ålder. Det kan handla om personliga egenskaper och vad som kan krävas för att nå drömyrken. Det kan också handla om genusfördelning på arbetsplatser och betydelsen av att gå i skolan. Även lärare 4 beskriver vikten av att prata med eleverna om självkännedom. Läraren uttrycker att många elever kan ha svårt för att berätta vad dom är bra på, det är lättare att säga vad man inte är bra på.

Studie- och yrkesvägledaren poängterar betydelsen att få eleverna att förstå syftet med sin skolgång, eftersom det i sin tur kan skapa ett bättre klimat i skolan med gladare elever.

Jag tror att man behöver medvetesbegripa varför man går i skolan, varför man läser specifika ämnen, men hur man får lärarna med på det hela, ja det vet jag inte riktigt. Jag tror också att när man ser att eleverna också förstår nyttan av det så kanske man får både ett bättre skolklimat och resultat och gladare elever, för det måste det ju bli på något sätt. Studie- och yrkesvägledare.

Lärare 4 vill att studie- och yrkesvägledningen under lektionstid ska bli en naturlig del av undervisningen. Exempelvis kan diskussioner om yrken eller liknande komma på tal, lite var stans i undervisningen.

Sen är det ju också så här att det är ju inte så att vi säger ”Nu har vi syv-lektion”, utan man väver ju in det här naturligt och jag tänker att just nu så vi håller på att läsa om vikingatiden och vad hade man för yrken på vikingatiden? Vad har man för yrken idag? Finns dom här yrkena idag? Vad behövde man på vikingatiden för att jobba med det här? Vad behöver vi idag? Ser det likadant ut att man liksom gör jämförelser och då kopplar vi ju det också till våra kursplaner och våra förmågor där. Lärare 4.

30

Studie- och yrkesvägledaren är också involverad i de uppgifter och övningar som lärarna kan använda sig av under lektionstid. Det kan både vara rent praktiska övningar så som att skriva CV eller övningar som innebär reflektion för eleverna. Studie- och yrkesvägledaren beskriver även hur detta kan implementeras i olika ämnesområden.

Studie- och yrkesvägledaren och Lärare 2 berättar hur genus, normer och förutfattade meningar kan skildras och utmanas på exempelvis bildlektioner där detta kan uttryckas och diskuteras. ”Hur ser flickor ut på bild? Hur ser pojkar ut?” Det här är ju inte kopplat till yrken så, men hela tiden, vad är det vi förmedlar via bilder?” (Lärare 2).

Skolan som vi valt att undersöka, ligger i en kommun som erbjuder eleverna Prao sammanlagt tre veckor under högstadietiden. Samtliga av våra respondenter lyfter Praon som en viktig del av elevernas skolgång och de insikter och erfarenheter eleverna förhoppningsvis samlar på sig. Lärare 1 uttrycker att Prao-tiden ger många möjligheter att införa studie- och yrkesvägledning i undervisningen då Praon kan behandlas i tre delar; inför, under och efter Prao. Lärare 1 och 4 arbetar för att eleverna ska förstå kopplingen mellan sig själv, skolan och samhället. Det är enligt lärarna viktigt att förstå hur olika delar i samhället hänger ihop.

Lärare 1 nämner hur studiebesök anordnats med olika yrkesgrupper, som varit ute i klasserna och berättat om sina arbeten. Fokus för besöken är yrkesegenskaper och förmågor som är relaterade till yrkesgruppens arbeten. Det som ofta ligger i fokus under dessa besök är yrkesegenskaper och förmågor.

Lärare 4 tar upp betydelsen av att eleverna ska komma utanför skolan och möta människor med olika yrken ute på arbetsplatserna. Läraren beskriver att de även kan nyttja resvägen till och från dessa studiebesök, ”[...] studiebesök innebär det ju inte att man, att man kanske bara promenerar dit och tittar utan på vägen kan det ju vara väldigt mycket som sker, det kan ju vara så att man åker buss dit, det är ju ett yrke” (Lärare 4).

Genom resultaten beskrivs det hur lätt fokus hamnar på att prata om yrken när studie- och yrkesvägledning ska bli mer av en naturlig del i undervisningen. Våra respondenter vill poängtera att studie- och yrkesvägledning handlar om mer än bara yrken.

31

5.1.2 Materialbanken på skolan

I och med projektet med att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid uppstod det ett behov av lättillgängligt undervisningsmaterial för lärarna. Skolan utvecklade därför en materialbank i skolans datasystem där material, dokumentation och studiebesöksmöjligheter finns.

I höstas när rektor presenterade uppgiften om att alla lärare inom skolorganisationen skulle genomföra minst tre vägledningsaktiviteter under terminen valdes det att redovisa detta i skolans datasystem. Studie- och yrkesvägledaren berättar hur betydelsefullt det är att lärarna dokumenterar de vägledningsaktiviteter de genomfört, syftet med dessa samt hur de gick tillväga. Det framkommer från respondenterna att utan dokumentation och uppföljning av vägledningsaktiviteterna är det lätt att projektet rinner ut i sanden.

Lärare 1 beskriver hur materialbanken kan fungera som en inspirationskälla för studie- och yrkesvägledningen under lektionstid och att det är av vikt att materialet är lättillgängligt. Lärare 4 berättar att det finns material som är riktat för olika årskurser och med varierade syften, så som självreflektion, drömyrken och liknande. Att materialbanken är av betydelse nämns av alla respondenter i undersökningen.

Vid frågan om vidareutveckling av materialbanken till respondent 5, svarade denna att det är bra för tillfället men allt eftersom utvecklingen med projektet går framåt, kan det uppkomma andra behov.

Studie- och yrkesvägledaren, Lärare 4 och 5 berättar dessutom om den yrkesbank som, i samband med materialbanken, finns tillgänglig för både lärare och elevernas föräldrar. Denna fungerar så att föräldrarna kan anmäla sitt intresse om de kan tänka sig att komma och berätta om sitt yrke för eleverna, men även erbjuda möjligheter för klasserna att besöka deras arbetsplatser. Än så länge är intresset från föräldrarna inte så stort men Studie- och yrkesvägledaren har en förhoppning om att intresset ska öka.

5.1.3 Att föra projektet vidare

Respondenterna förklarar att projektets införande är på god väg att bli mer etablerat i undervisningen men att arbetet endast har tagit sin början. Skolans Studie- och yrkesvägledare beskriver hur det gjordes en sammanställning av de dokumentationer som lärarna skrev efter sina vägledningsaktiviteter under lektionstid.

32

Sammanställningen gjordes av studie- och yrkesvägledaren och en lärare i projektgruppen. Med hjälp av sammanställningen kan skolan få en överblick hur lärarna tolkat och genomfört de tre vägledningsaktiviteterna, men även de utvecklingsmöjligheter som finns inom skolorganisationen. Studie- och yrkesvägledaren säger: ”Det är ju viktigt att man går tillbaka och tittar och dokumenterar så man ser det hela. Så såg vi att det här behöver vi ju utveckla och göra ännu bättre och tydligare på något sätt”. Sammanställningen och aktiviteterna visar på hur mycket studie- och yrkesvägledning som redan sker i undervisningen, utan att det har blivit definierat som studie- och yrkesvägledning. Lärare 3 uttrycker också betydelsen av att få ett helhetsperspektiv av de tre vägledningsaktiviteterna de blev ombedda att göra under lektionstid. Lärare 1 berättar att med hjälp av sammanställningen visades det hur årskurs sju kommit i skymundan och inte fått studie- och yrkesvägledning under lektionstid i samma utsträckning som övriga årskurser.

Studie- och yrkesvägledaren uttrycker betydelsen av att projektet är förankrat på högre nivå, det vill säga skolans ledning men även kommunpolitiker. Det fanns dessutom de lärare som beskrev Studie- och yrkesvägledarens betydelse för detta projekt.

Ett hinder som våra respondenter berättar om är att på högstadiet kan projektet möta svårigheter då lärare undervisar i enskilda ämnen. Tidsbrist i samband med studiebesök kan också problematisera då lärarna behöver ta av varandras schemalagda lektioner. Låg- och mellanstadielärarna har en annan möjlighet till detta då de är klasslärare och ansvarar för elevernas schema på ett annat sätt.

Lärare 2 förklarar kommunikationens betydelse, framför allt på högstadiet, mellan kollegor. Läraren skildrar hur övrig personal på skolan, antagligen inte har inblick i vad projektgruppen tar del av och denna säger att det är viktigt att inkludera alla i ett senare skede.

Våra respondenter förklarade att de inte upplevt något direkt motstånd med att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. En av våra respondenter beskrev situationen såhär: ”Jag kan inte säga att vi haft något motstånd heller men jag ser att vi behöver ta snart ett nästa steg för att det liksom ska bli lite mer helhetstänk” (Lärare 3). Våra respondenter uttryckte att den positiva känslan för projektet varit övervägande och de genomförde sina aktiviteter på ett kreativt sätt, samt att studie-

33

och yrkesvägledning i vid bemärkelse många gånger kan vävas ihop med lektioner och läroplaner.

Lärare 5 berömmer rektorns tillvägagångssätt då alla lärare var tvungna att genomföra dessa tre vägledningsaktiviteter under lektionstid, vilket innebar att alla provade detta. Lärare 3 nämner att det är av vikt att det finns olika reaktioner på ett projekt. Det blir en form av kvalitetssäkring då man med uppföljning, utvärdering och vidareutveckling kan komma fram till en mer bestående grund.

Inom en femårsperiod hoppas våra respondenter att projektet med att implementera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar ska ske mer naturligt. Lärare 3 och 4 säger att projektet är något som precis tagit sin början och som har lång väg kvar att gå. Detta är inget som kommer ha ett bestämt slut utan studie- och yrkesvägledning är något som alltid kommer finnas och som bör ses som en naturlig del, inte som ett projekt.

Ett sätt att föra projektet vidare förklaras av våra respondenter att de vill skapa och förmedla studie- och yrkesvägledning som en röd tråd genom hela grundskolan. Studie- och yrkesvägledaren, samt några av lärarna, har en idé för hur eleverna ska känna att det finns en röd tråd av studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse, genom grundskolan. Förslaget är att eleverna ska få en portfolio redan i förskoleklass, där elevernas tankar, uppgifter och aktiviteter samlas, sedan ska denna följa eleven från förskoleklass till årskurs nio.

En aktivitet som Lärare 5 berättar om är att de kan nyttja tidigare elever på skolan, som redan genomgått olika valprocesser, genom att bjuda in dem till klasser där de får berätta om detta. Det kan både gälla språkval som val av gymnasieutbildning.

Något som jag också tyckt var bra det är om man hade haft dom äldre, som kanske har gått på skolan här och kommer tillbaka och berättar, det här har vi valt och så här blev det för oss. det är en jättebra utbildning, jag ville ju bli sjuksköterska så jag går helt rätt utbildning för då kan jag bara vidareutbilda mig. Lärare 5.

Tre av lärarna föreslår även möjligheten av att kunna nyttja de övriga yrkesgrupperna som finns verksamma på skolan, exempelvis bespisningspersonal, vaktmästare och lokalvårdare. Lärarna uttrycker hur nyttigt det hade varit för eleverna att få kunskap om varierade arbetsuppgifter, genom att exempelvis någon gång få gå med dessa yrkesgrupper och prova på deras arbetsuppgifter.

34

Ett problem som kan uppstå på skolorganisationen, är att högstadiet tar emot elever från två olika låg- och mellanstadieskolor. Här kan det märkas en stor skillnad på elevernas kunskap om medvetenhet, självinsikt och framtidsval då de fått olika utbud och varierad mängd av studie- och yrkesvägledning, i nuläget. För att projektet inte ska stanna upp krävs kontinuerliga uppföljningar och en tydlig målmedvetenhet. Lärare 3 berättar att, för att kunna föra ett projekt vidare, måste det vara förankrat i hela organisationen.

5.2 Rektorns betydelse

Enligt våra respondenter är rektorns engagemang av stor betydelse när det gäller att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse inom skolorganisationen. Lärare 1 berättar om hur viktigt det är att ha en drivande rektor som stöttar projektet:

Det är jätteviktigt. För har man inte en rektor som driver, som är hungrig på det här, då är det rätt svårt. Det har underlättat mycket för oss här. Det har det. Att han vill och att han är på. Han brinner jättemycket för detta och då smittar det ju också av sig.

Av intervjuerna beskrevs det att skolans rektor tog sig an uppgiften om att jobba för ökad studie- och yrkesvägledning i grundskolan under lektionstid. Efter att Skolverkets Allmänna råd (2013) samt Skolinspektionens (2013) undersökning publicerats, som visar på betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse för elever i grundskolan, valde rektorn att satsa på detta. Hösten 2014 gick rektorn ut med att alla lärare på skolan, oavsett årskurs eller ämnesundervisning, fick i uppgift att genomföra minst tre vägledningsaktiviteter eller övningar under lektionstid. Aktiviteterna skulle sedan dokumenteras i skolans materialbank.

”Oja. Rektorn är helt med på detta. Han gillar ju den här idén och liksom nästan, det var ju han som kom med förslaget då i höstas, då skulle alla lärare göra minst tre saker som hade antingen med Studiebesök eller någon form av det här med yrkesvägledning och det var ju så den här yrkesbanken startade då som vi har då på nätet då där man skickar in vad vi då har gjort för någonting med våra klasser. En inventering.”

35

Rektorn satte ihop en grupp bestående av studie- och yrkesvägledaren och sju lärare inom skolorganisationen med syfte att denna grupp skulle bli mer insatt i studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Gruppen fick möjlighet att delta i kurser för att med ny kunskap gemensamt vidareutveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning på grundskolan. Lärare 4 berättar dessutom att rektorn är med på kurserna.

Betydelsen av att det är många lärare, från olika årskurser som är uttagna till projektgruppen ses som positivt då bland annat kompetens och kunskap inom området behöver utvecklas.”För att han vill att det ska vara en bred kompetens och en bred kunskap kring det här, som sen kan föras vidare till våra kollegor, och det känns ju bra”(Lärare 4).

Våra respondenter beskrev alla att de kände stort engagemang för att de fått möjlighet att delta i projektet. Studie- och yrkesvägledaren tycker att det är spännande att de kommit igång med detta arbete men att det är en lång väg kvar, men att det underlättar när rektorn är verksam på både låg, mellan -och högstadienivå.

Studie- och yrkesvägledaren berättar att arbetet inte hade kommit lika långt utan rektorns involverande och engagemang för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Studie- och yrkesvägledaren beskriver att då rektorn är chef för lärarna är det denna som bestämmer var fokus ska var och vilka projekt som ska drivas vidare. ”Så rektorn är jätteviktig att få med” (Studie- och yrkesvägledare).

Lärare 1 och 2 uttrycker hur betydelsefullt det varit att komma iväg på fortbildning med projektgruppen och rektorn. Detta då de kunnat träffa kollegor från andra skolor och diskutera om bland annat studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. På träffarna har de även kunnat utbyta idéer och metoder att använda sig av i undervisningen. Lärare 1 uttrycker speciellt betydelsen av den röda tråden av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse för elever under grundskoletiden.

Studie- och yrkesvägledaren berättar om en kurs med fokus på studie- och yrkesvägledning mot yngre åldrar som bland annat gav mer inspiration till att gå ut till lärarna i arbetslagen, på den egna skolorganisationen, och dela med av vad detta innebär. Studie- och yrkesvägledaren berättar dessutom om andra kurser och möten som lyfter bland annat studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och samarbete. Vid vissa tillfällen har kommunpolitiker, högre chefer och andra betydelsefulla yrkesgrupper också närvarat.

36

Studie- och yrkesvägledaren nämner då betydelsen av en ökad förståelse och engagemang från kommunen, och grunden för detta byggs ofta på kommunikation och kunskap.

5.3 Samarbete

Det finns fler aspekter, än bara rektorn och skolans materialbank, som är av betydelse för projekt inom skolorganisationen. Varje enskild lärare behövs för att studie- och yrkesvägledningen ska kunna bli ett gemensamt ansvar inom skolan och våra respondenter berättar alla att det finns ett gott samarbete inom denna, samtidigt som detta alltid går att förbättra. Våra respondenter beskriver en önskan och vision om en röd tråd genom grundskolan där samarbete är en viktig del.

Det beskrivs bland annat av Lärare 4 hur det finns en uppdelning mellan låg, mellan- och högstadiet. Läraren anser att de inte har något rutinmässigt samarbete med högstadieskolan då tidsbrist är en orsakande faktor.

Det är tiden som sätter käppar i hjulet för att ta dom här övergångarna och dom som kanske mest har lite gemensamt hade kanske kunnat vara årskurs fem lärarna mot årskurs sex lärarna, alltså så att man ska ta emot och lämna över elever och så. Men annars inte något större samarbete där. Lärare 4

Studie- och yrkesvägledaren berättar att det sker ett utbyte av övningar eller metoder, utöver det som finns inom skolorganisationens materialbank, och att detta till stor del sker i årskurs åtta, i samband med Prao. Studie- och yrkesvägledaren uttrycker en förhoppning om att samarbetet och ansvaret för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska öka i och med att projektet etableras. Med ett ökat ansvar hoppas studie- och yrkesvägledaren att det ska bli ett större intresse, förståelse och initiativtagande för övriga yrkesgrupper för ämnet studie- och yrkesvägledning, att hitta eget material, metoder och en gemensam vidareutveckling.

Lärare 1 och 4 nämner båda att den aktuella skolan är liten i sin storlek och det ger möjlighet till att ha evenemang och aktiviteter där klasser slås ihop. Vidare beskriver Lärare 4 att låg, mellan- och högstadiet har nära till varandra rent fysiskt, då skolgården binder