• No results found

Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Universitets och

högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering

1 Sammanfattning

VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

VINNOVAs vision är att Sverige ska vara ett globalt ledande forsknings- och innovationsland som är attraktivt att investera och bedriva verksamhet i. Vi främjar samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Det gör vi genom att stimulera ökat nyttiggörande av forskning, investera långsiktigt i starka forsknings- och innovationsmiljöer och genom att utveckla katalyserande mötesplatser.

VINNOVA bjuder in rektorer vid universitet och högskolor, nedan kallat lärosäten, att skicka in ansökan inom utlysningen Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan och verifiering. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2014.

Denna utlysning är den andra inom VINNOVAs insatser för universitet och högskolors strategiska utveckling av samverkan. Nyheten i denna utlysning är att den inkluderar en särskild del för initiativ för verifiering i tidig fas vid

innovationskontoren (dvs. hela det program som tidigare benämnts verifiering för tillväxt, steg-1 (VFT-1)). Syftet med att inkludera verifiering i tidig fas i denna utlysning är att tydligare synliggöra verifieringsverksamheten på ledningsnivå, samtidigt som VINNOVA samlar ihop utlysningar rörande samverkansstöd, inklusive innovationsstöd. Utöver medel för tidig verifiering så syftar utlysningen också till att ge alla lärosäten möjlighet att genomföra de aktiviteter som de

bedömer mest angelägna för att utveckla strategisk samverkan med det omgivande samhället, i samarbete med en eller flera andra lärosäten om så önskas. Den del som avser verifiering i tidig fas kan däremot endast sökas av de lärosäten som idag har innovationskontor.

(2)

Utlysningen kommer genomföras genom en 1-stegsprocess med intervjuer och dokumentation innan beslut. Aktuell information om utlysningen, inbjudan och länk till ansökningsfunktionen skickas till rektor vid varje lärosäte.

Utlysningen riktar sig till lärosäten. För utlysningen finns avsatt en total budget på 90 miljoner kronor. 65 miljoner kronor för Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan. 25 miljoner kronor för verifiering i tidig fas.

2 Vilka utlysningen riktar sig till

Utlysningen är riktad sig till ledningarna vid Sveriges universitet och högskolor.

Samtliga lärosäten kan söka medel för strategisk utveckling av samverkan.

Däremot kan delen för utveckling av verifiering som totalt omfattar 25 MSEK endast sökas av lärosäten med s.k. innovationskontor. Dessa lärosäten är:

Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet,

Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet*, Stockholms universitet, Sveriges

lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.

*Samordnare för Karlstads universitet, Örebro universitet och Linnéuniversitetet.

3 Beskrivning av utlysningen

3.1 Bakgrund och motiv

I forsknings- och innovationspropositionen 2012 fick VINNOVA i uppdrag att i samråd med VR stödja lärosätenas arbete när det gäller samverkan och deras arbete med att verka för att forskningsbaserad kunskap kommer till nytta (Forskning och innovation, Prop. 2012/13:30). Det svarar väl mot VINNOVAs pågående och planerade aktiviteter och kompletterar uppdraget om att ta fram en modell för att värdera samverkan, i samråd med VR, Formas och Forte. En första version av denna modell är skickad på remiss till Sveriges lärosäten och andra intressenter. VINNOVA ser positivt på att initiativen i denna utlysning även kan bidra till att fortsätta processen med utformning av samverkanskriterier.

VINNOVA menar att samverkan mellan lärosäten och omgivande samhället, bidrar till kvalitet i forskning, utbildning och tillgängliggörande samtidigt som det bidrar till positiva effekter för samarbetspartners och omgivande samhälle1.

1 Se exempelvis, Bengtsson L (2013), Utbildningssamverkan – För jobb, innovation och företagande.

Svenskt Näringsliv (2012), Högskolekvalitet 2012 – Får studenter jobb efter examen? Håkansson, S; Elg, L

& Nilsson, R (2011), Samverkansprogram för forskning och utveckling. Technopolis (2012), Getting the Balance Right - Basic Research, Missions and Governance for Horizon 2020. Technopolis (2013), Long Term Industrial Impacts of the Swedish Competence Centres. Damvad (2011), Økonomiske effekter af erhvervslivets forskningssamarbejde med offentlige videninstitutioner.

(3)

Genom att ytterligare utveckla och stärka denna samverkan kommer lärosätena i ännu högre grad kunna bidra till samhällets utveckling och Sveriges globala konkurrenskraft. Därför är det viktigt att lärosätena får ökade möjligheter att arbeta strategiskt avseende samverkan med det omgivande samhället, bland annat genom denna utlysning från VINNOVA. De lärdomar och erfarenheter som framkommit i arbetet med den första omgången i samverkansutlysningen och i arbetet med modellen gör att VINNOVA i denna - andra omgång – lägger större vikt vid tydligare strategier hos lärosätena för fortsatt finansiering av projekten efter ansökans slutdatum.

En stark förankring i lärosätenas ledning är en förutsättning för engagemang och synliggörande av innovationskontorens verksamhet. I Nyckelaktörsprogrammet och i andra satsningar har VINNOVA noterat att verksamheten vid de s.k.

innovationskontoren har potential att bättre integreras i sina respektive universitet.

Genom att ansökan för verifiering i tidig fas (VFT-1) inkluderas i denna utlysning blir denna verksamhet synliggjord och tydligare kopplad till universitetsledningen istället för direkt till VINNOVA.

VINNOVA har tidigare givit stöd till processer för tillgängliggörande vid innovationskontor på flera lärosäten. Dessa har erhållit bidrag för att stödja de forskningsnära faserna av kommersialiseringsprocessen genom VINNOVAs program Verifiering för Tillväxt, och VINN-Verifiering. Vinn-Verifiering (VFT- 2) som avser möjlighet till vidare stöd efter att verifiering i den forskningsnära fasen gjorts vid innovationskontoren, kommer att finnas kvar hos VINNOVA och utlysas senare under 2014.

3.2 Syfte

Syftet med utlysningen är att stödja lärosätena i deras arbete med att utveckla samverkan med omgivande samhälle avseende utbildning, forskning och tillgängliggörande, inkluderat verifiering vid innovationskontor.

3.3 Innehåll och genomförande

Utlysningen är uppdelad i två delar:

• Den första delen, utveckling av samverkan, hanterar initiativen för att utveckla den samverkan som är viktigast.

• Den andra delen, utveckling av verifiering, avser utvecklingen av verifieringsverksamheten hos de lärosäten med innovationskontor (se avsnitt 2)

Ansökan avseende de båda delarna ska innehålla projektspecifika och

uppföljningsbara mål som lärosätet och VINNOVA kan använda vid uppföljning och rapportering.

(4)

För del 1: Utveckling av samverkan, gäller:

Varje lärosäte kan vara huvudsökande på en ansökan. Samtidigt kan ett och samma lärosäte kan delta som projektpart i flera ansökningar. Ansökan kan omfatta ett eller flera arbetspaket. Arbetspaketen kan klassas in i något eller fler av nedanstående samverkansperspektiv2:

• Samverkansstrategi – tydlig och förankrad strategi för lärosätets samverkan med det omgivande samhället

• Implementering – koppling till interna prioriteringar som meritering och resursfördelning

• Samverkansaktiviteter – omfattning, utveckling och uppföljning

• Samverkansresultat – resultat av samverkan på lärosätets utveckling samt värdeskapande i samhället

Projekten löper under en period om högst två år.

För del 2: Utveckling av verifiering, gäller:

Utlysningen ger sökande möjlighet att genomföra förverifieringsaktiviteter i enskilda projekt från studenter och forskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Dessa aktiviteter får finansieras med upp till 300 000 kronor.

Aktiviteterna ska genomföras på ett sätt så att kundnytta, unikitet och potential är prövat innan ytterligare satsningar görs. Medlen skall användas till att verifiera affärskoncept med potential att generera varor och tjänster som kan bidra till hållbar tillväxt och samhällsnytta. En viss del av bidraget får gå till sökandens omkostnader för att bedöma, administrera och följa upp arbetet (max 10 procent).

Verifieringsprojekt måste ha tillgång till en affärscoach från universitetets eller högskolans innovationskontor, inkubator eller institut som kan hjälpa/guida det igenom verifieringsfasen i projektet.

VINNOVA anser det vara av stor vikt att bedömning sker med högsta kvalité och följer likvärdiga transparenta processer i hela landet oavsett vid vilket universitet, högskola eller forskningsinstitut bedömning och beslut har fattats. Utbyte mellan de innovationskontor och holdingbolag som deltar i satsningen är därför

nödvändig. Detta ger ansvariga coacher och andra som arbetar med bedömning av projekten en möjlighet att utforma metoder och arbetssätt som säkerställer en god och likvärdig kvalitet på de investeringsbeslut som fattas. Affärscoachen beslutar tillsammans med idébäraren om vilka aktiviteter som bör genomföras för att öka mognadsgraden hos affärskonceptet och samtidigt minska den risk som alltid finns i tidiga kommersialiseringsprocesser. Finansieringen av enskilda verifieringsaktiviteter sker sedan mot faktiska kostnader. Jäv och andra målkonflikter måste självfallet undvikas i bedömningsprocessen.

2 VINNOVA (2014), Förslag på modell för värdering av samverkan, Remiss angående VINNOVAs uppdrag

(5)

Kommersialisering får inte ha påbörjats i projekten. Om ett bolag äger de

immateriella rättigheterna till konceptet som ska verifieras får bolaget inte bedriva näringsverksamhet. Om bolaget har erhållit kapital genom försäljningsintäkter, lån eller nyemissioner eller om bolaget inte i huvudsak ägs av innovatörerna (minst 75 procent), kan affärsidéns kommersiella potential betraktas som verifierad av marknaden.

Verifiering i tidig fas är en process som ska kännetecknas av att välgrundade antaganden prövas iterativt. Efter varje steg ska affärscoachen fatta nya beslut om att genomföra ytterligare en aktivitet upp till det maxbeloppet. På detta sätt kan risker identifieras och reduceras stegvis. Målet är att verifieringsprojekten i tidig fas ska bli verifieringsredo efter aktiviteterna vid innovationskontoret vilket innebär att följande krav är uppfyllda:

• Visat ”Proof of Concept”

o Den kommersialiserbara egenskapen eller funktionen hos en idé har kunnat verifieras genom observation och/eller mätning.

• Ägarförhållandet är utrett

o Projektet har dokumenterad rätt och möjlighet att kommersialisera forskningsresultatet.

• Ett affärskoncept enligt NABC-modellen eller motsvarande

o Framtaget och verifierat/validerat koncept mot ett antal potentiella kunder/användare, samt den kommersiella potentialen är bedömd.

• De antaganden som skall verifieras/valideras är dokumenterade o Antagandena baseras på kommersiell, regulatorisk, juridisk och

teknisk information som man antar kommer att göra projektet kommersiellt framgångsrikt.

• Det finns ett team med rätt kompetens

o Tillräcklig kommersiell och teknisk kompetens för att genomföra verifieringsprojektet.

• En milstensbaserad plan och budget är framtagen för

verifieringsprojektet där antaganden ska verifieras/valideras i etapper.

Ansökt budget ska avse perioden januari 2015 t.o.m. december 2015.

3.4 Resultat- och effektmål

Del 1: Utveckling av samverkan

Resultatmål

Genomförda aktiviteter, relaterade till något av de perspektiv som presenteras under 3.3, ska resultera i stärkt samverkan med omgivande samhälle. Exempel på detta kan vara: Framtagande, förankring eller implementering av

samverkansstrategier, meriteringssystem som belönar samverkan eller interna

(6)

resursfördelningsmodeller som värderar samverkan i så väl forskning som utbildning.

Effektmål

Långsiktiga effekter är att stärka kvaliteten i lärosätets kärnprocesser, vilket bidrar till bättre utbildning, högre forskningskvalitet och ökad förmåga att omsätta kunskap och kompetens för omgivande samhälle. Även ökad kapacitet för styrning av samverkan på lärosätesnivå och kulturförändring i riktning för ökat fokus på samverkan.

Projektspecifika mål

Projektets specifika resultat och effekter beror på vilka aktiviteter som avses att genomföras. Dessa avgör också hur projektet kommer att följas upp. I

projektansökan ska därför projektets förväntade resultat och effekter tydliggöras.

För att underlätta uppföljning och utvärdering, ska resultat och effekter vara formulerade som relevanta, tydliga och mätbara mål.

Del 2: Utveckling av verifiering

Resultatmål

Resultatmålet är att bidra till att öka mognadsgraden hos verifieringsprojekten så att de är bättre rustade när de presenterar sig för andra finansiärer och redan etablerade företag. Genom att minska risken i projekten ökar sannolikheten att erhålla finansiering från en extern part. Målet är också att bättre förbereda och minska riskerna förde projekt som sedan söker ytterligare verifieringsmedel, t.ex.

i utlysningen VFT-2.

Effektmål

Det huvudsakliga långsiktiga effektmålet är att bidra till att öka kvalitén och effektivisera kommersialisering av forskningsbaserad kunskap och kompetens samt hantering av kunskapstillgångar. Genom denna utlysning avser VINNOVA också bidra till följande effekter i det forskningsnära innovationssystemet:

• Att det etableras aktiva nätverk för kommersialisering

o Ömsesidigt intresse mellan forskare och kommersiellt kompetenta entreprenörer och affärskunniga personer inom relevanta områden och organisationer.

• Att incitament skapas för både idébärare och lärosäte

o Innebär att både forskare och deras arbetsgivare engagerar sig i idé- och genomförandefasen av kommersialiseringsprocessen.

• Att processer för kommersialisering utvecklas

o Som säkerställer att kommersiellt intressanta forskningsbaserad kunskap och kompetens kontinuerligt verifieras och förädlas inför en fortsatt kommersialisering.

(7)

• Att intresset från kommersiella aktörer ökar

o För akademisk forskning så att dessa kommersiella aktörer kompletterar universitetet med ytterligare kapital i senare faser i kommersialiseringsprocessen.

4 Utlysningens budget

Budgeten för utlysningen är totalt för båda delarna 90 miljoner kr. 65miljoner för över 2 år förutveckling av samverkan. 25 miljoner för ett år för utveckling av verifiering.

5 Tidplan

Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tiderna är preliminära.

Sista ansökningsdag: 15 oktober 2014 kl.14.00 Sista datum för beslut: 25 november 2014 Projektstart: 1 januari 2014

6 Krav på projekten

För att komma ifråga för VINNOVAs bedömning enligt kriterierna angivna i 7.2 ska följande krav vara uppfyllda:

• Projektet ska ligga i linje med resultat- och effektmålen och tydligt bidra till att uppfylla utlysningens mål.

• Projektet ska vara förankrat hos ledningen vid lärosätet.

• Projektet ska innehålla planer för genomförande samt hur nyvunna erfarenheter och kunskap kan komma samtliga lärosäten till del.

• De verifieringsprojekt som finansieras i Del 2: Utveckling av verifiering, måste uppfylla de krav uppställda i 3.3.

7 Bedömning

7.1 Bedömningsprocessen

Ansökningarna bedöms av VINNOVA under sekretess. VINNOVA fattar sedan det formella beslutet om finansiering och meddelar detta beslut till samtliga sökande. Beträffande kriterier vid bedömningen, se ”Bedömningskriterier” nedan.

• För Del 1, utveckling av samverkan, kommer bedömningen ske i en 1- stegsprocess med ansökan och intervju innan beslut. Maximalt 15 intervjuer kommer att hållas.

• För Del 2, utveckling av verifiering, kommer bedömning av arbetssätt ske genom kollegial peer-review av innovationskontoren och bedömning av budget utföras av VINNOVA.

(8)

7.2 Bedömningskriterier

Följande kriterier kommer att tillämpas av VINNOVA vid bedömning av ansökningarna i;

Del 1, utveckling av samverkan:

Potential

Potentialen att förstärka och förnya lärosätenas strategiska utveckling av sina samverkansformer med omgivande samhälle samt förutsättningarna att sprida dessa till flera lärosäten.

• I vilken omfattning förstärker och förnyar aktiviten/erna samverkan i lärosätets kärnprocesser?

• Är aktiviteten/erna relevanta för andra lärosäten samt mätbara och möjliga att följa upp?

• Hur beskrivs planen för att sprida erfarenheterna till andra lärosäten?

• Hur beskrivs planen för en fortsättning av aktiviteter efter VINNOVAs finansiering?

Genomförande

Kvalitet och trovärdighet på projektplanen, förankring i ledningen och på olika nivåer inom lärosätet dvs. hur strategi och planer har utformats mot uppföljning och mätbarhet för att nå projektets specificerade resultat- och effektmål.

• Är projektplanen tydlig och genomförbar (på avsatt tid)?

• I vilken grad bidrar aktiviteten/erna till projektets resultat och effektmål?

• Hur väl är projektet kopplat till lärosätets övergripande strategi?

Aktörskonstellation

Samarbete mellan lärosäten vid utveckling av befintliga funktioner och strukturer för samverkan premieras.

• Hur är aktiviteten/erna förankrade i lärosätets ledning?

• Är konstellationen avvägd för genomförandet?

Del 2, utveckling av verifiering:

Potential

• Har innovationskontoret nödvändig erfarenhet och förmåga att stödja kommersialiseringsprocesser?

• Har innovationskontoret nätverk som kan tillföra rätt kompetens om nödvändigt och bidrar innovationskontoret aktivt till att nätverk mellan relevanta aktörer i innovationssystemet etableras/stärks??

(9)

• Bidrar innovationskontoret aktivt till att processer etableras som säkerställer att de finansieringsbeslut som fattas är välgrundade?

• Fångar innovationskontoret upp relevanta idébärare (studenter, sökande från andra lärosäten i regionen)?

Genomförande

• Är det uppskattade behovet av finansiering relevant med hänsyn tagit till tidigare prognoser och utfall?

• Är projektplan, bemanning och budget trovärdiga?

• Använder innovationskontoret kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt för att genomföra korrekta finansieringsbeslut?

• Arbetar innovationskontoret aktivt med att sänka kostnaden/projekt för att bedriva verifieringsverksamhet?

Aktörskonstellation

• Har affärscoacherna (interna och externa) nödvändiga kunskaper och erfarenheter för att fatta finansieringsbeslut?

• Har affärscoacherna (interna och externa) nödvändiga kunskaper och erfarenheter för att stödja och skapa förutsättningar för att de projekt som beviljats medel ska utvecklas gynnsamt?

8 Ansökan

8.1 Hur man ansöker

Ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom länk som skickas via e-post till inbjudna rektorer. Bilagor laddas upp elektroniskt i Intressentportalen.

För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Den som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på organisationens vägnar eftersom det är organisationen som blir sökande.

Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl 14.00 sista

ansökningsdag. Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till VINNOVA. Då kan inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte VINNOVA begär in dem.

Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid.

Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad.

(10)

8.2 Ansökans innehåll

Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas projektbeskrivning och CV-bilaga. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format.

CV-bilagan ska innehålla relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner i projektteamet. För dessa ska anges namn, ålder, kön,

titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. Varje CV ska vara på max 2 A4-sidor med 12 punkters text.

Projektbeskrivningen för Del 1, Utveckling av samverkan, ska innehålla:

• Projekttitel på svenska och engelska.

• Sammanfattning av projektet och universitets nuvarande samverkan.

• Projektets mål kopplat till utlysningens syfte.

• Projektets potential och mätbarhet för att nå projektets specificerade resultat- och effektmål samt projektets fortsättning efter VINNOVAs finansiering.

• Genomförande. Projektplan inklusive tids- och aktivitetsplan, resurser, budget mm.

• Aktörskonstellation, inklusive roller och arbetssätt.

• Projektledare och nyckelpersoner.

• Organisationsnummer och arbetsställe för de olika parterna i projektet.

Projektbeskrivningen ska vara på max 12 A4-sidor (12 punkters text). VINNOVA ser gärna att ansökan skrivs på engelska.

Projektbeskrivningen för Del 2, Utveckling av verifiering, ska innehålla:

• Sammanfattning av sökandens organisation, bemanning och process för verifiering.

• Beskrivning av vilka universitet/högskolor/institut som sökanden avser stödja.

• Statistik över hur många VFT-0 och VFT-1/fokusverifieringsprojekt som sökande har investerat verifieringsmedel i.

• Uppskattning av hur många projekt som behöver förverifieringsmedel (VFT- 1) under perioden januari 2015 t.o.m. december 2015 och hur mycket dessa behöver. Även uppskattad kostnad per projekt ska redovisas.

• Beskrivning av hur bedömningen av förverifieringsprojekt kommer att ske och vilka som kommer att vara delaktiga.

• Beskrivning av hur studenter kommer att involveras i processen.

• Beskriva processen för hur jäv och andra intressekonflikter ska undvikas.

• Budget som avser både de egna kostnaderna för administration, bedömning och projektfinansieringen.

Projektbeskrivningen ska vara på max 10 A4-sidor (12 punkters text). Den ska skrivas på svenska eller engelska.

(11)

9 Villkor

För utlysningen gäller VINNOVAs allmänna villkor för bidrag 2014. Villkoren innehåller regler om rapportering, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Villkoren hittas under ”Villkor och regler” på VINNOVAs webbsida.

10 Sekretessfrågor

Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även VINNOVAs beslut och

beslutsmotiveringar är allmänna handlingar.

VINNOVA är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs.

Det är i första hand den handläggare på VINNOVA som hanterar ansökningarna som bedömer om ansökan innehåller uppgifter som omfattas av sekretess.

Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan

”Sekretess vid ansökningar” som kan nås från utlysningens webbsida.

För mer information, se ”Juridisk information” på www.VINNOVA.se under

”Om VINNOVA”.

11 Kontakt

Kontaktpersoner för utlysningen är:

Mårten Berg, utlysningsansvarig

Mårten Berg, (marten.berg@vinnova.se), 08-473 31 97

Mårten Jansson, (marten.jansson@vinnova.se), 08-473 64 59

Maria Landgren, (maria.landgren@vinnova.se), 08-473 31 56

Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen är

VINNOVAs IT-support, tel 08-473 32 99, helpdesk@vinnova.se

References

Related documents

Om den marknadsledande positionen ses som en strategi har den inte alltid varit lönsam, vilket stämmer överens med Woos (1984) antagande om att en marknadsledande position

I vår undersökning fann vi att rektorerna inte förstod begreppet hållbar utveckling i tillräcklig omfattning för att kunna ge ett fullgott pedagogiskt stöd åt sina lärare eller

Kursens site kan sägas vara ett slags egenbyggt Learning Space. Kursen Specialpedagogisk verksamhet: videokonferens och www sidor. Kursen Funktionshinder: www sidor,

Det finns flera internationella milstolpar som har påverkat arbetet med hållbar utveckling och synen på utbildningens roll för att stödja en hållbar utveckling. Många av dem

Självvärderingen lyfter fram sju omfattande exempel som omfattar samtliga vetenskapsområden, inte minst följande tre: Handelshögskolan, där hållbar utveckling i samtliga dess

mindre är de från Drottningholm komna, drottning Lovisa U1rikas' f järilskåp. Alla fem tjänar fortfa- rande troget sitt syfte att förvara myntskatter, även om

Det kunde konstateras att värden på vissa konstanter hade avrundats på fel sätt och att den ursprungliga modellen inte hade tagit hänsyn till att det i pumphuset fanns det upp-

Utbildning och kommunikation uppifrån, som även Epstein & Rejc (2014) menar är en viktig förutsättning för att initiativet till ett mer hållbart företag