Arkitektur, visualisering & kommunikation Kandidatuppsats i byggd miljö
Malmö högskola
MELLANRUM
s
2
5
8
11
20
22
26
30
34
39
44
46
Undersökning /
2
Prolog /
1
Trottoarens historia /
3
Begrepp /
4
Fyra trottoarer /
5
Bergsgatan /
5.1
Friisgatan /
5.2
Södra Skolgatan /
5.3
Simrishamnsgatan /
5.4
Dialog /
6
Epilog /
7
Källförteckning
Innehållsförteckning
In this study we have researched how the material design of sidewalksaffect interstitial space. Interstitial space as phenomena is both temporal and spatial and can occur in a dynamic public space.
We have observed four sidewalks in Malmö’s city centre and examined how the substantive elements on and around the sidewalks affect the ac-tivities that takes place.
The paper’s main research question is: How does the material design of sidewalks affects interstitial space?
During the observations, we have examined: Which material properties occur on the sidewalk, and how do they affect the territorial complexity? and What ambient factors create a territorial complexity on the sidewalk?
The purpose of this paper is to highlight the sidewalk as a vital public space where the unpredictable can take place.
One of the key concepts is territorial complexity [Kärrholm 2004, 2012] since the chance of interstitial space to occur is more likely in areas with high territorial complexity.
Our theoretical premises consists of Mattias Kärrholm’s concepts of territoriality [2004] and stabilization [2012] and Emma Nilsson’s discus-sion on material body and room categories [2010].
Cultural support is obtained from Anastasia Loukaitou-Sideris and Renia Ehrenfeucht [2009] who for instance describes a growing pri-vatization and control of the public spaces in the city.
One conclusion is that interstitial space can be compared to territorial tactics and appropriation that occur in a place where the activity is not sup-ported by the territorial strategi.
ABSTRACT
I den här uppsatsen har vi undersökt hur trottoarens materiella ut-formning påverkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum är ett både tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppstå i ett dynamiskt publikt rum.
Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmös stadskärna och under-sökt hur materiella faktorer på och vid trottoaren påverkar vilka aktivite-ter som äger rum på platsen.
Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: Hur påverkar trottoa-rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum?
Under observationerna har vi undersökt: Vilka materiella egen-skaper finns på trottoaren och hur påverkar de den territoriella komplexi-teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom-plexitet på trottoaren?
Syftet med uppsatsen är att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu-blikt rum där det oförutsägbara kan ta plats.
Ett av uppsatsens nyckelbegrepp är territoriell komplexitet [Kär-rholm 2004, 2012] då chansen att mellanrum uppstår är som störst på plat-ser med hög territoriell komplexitet.
Våra teoretiska utgångspunkter utgörs av Mattias Kärrholms ter-ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010].
Kulturhistoriska stöd har vi hämtat från Anastasia Loukaitou-Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en växande privatisering och utökand kontroll av stadens publika rum.
En slutsats är att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och appro-priation som sker på en plats där användandet av platsen inte stöds av den territoriella strategin.
KEY WORDS:
Sidewalk Interstitial Space Territorial Complexity Stabilisation
NYCKELORD:
I den här uppsatsen har vi fördjupat
oss i de mellanrum som uppstår - både tidsligt och rumsligt - i våra publika rum i staden. Vi ser mellanrum som en viss sorts fenomen, vilka endast kan uppkomma om det finns utrymme för dem att skapas samt att en plats är flexibel nog för att mellan-rum ska kunna finnas. Vi kommer fokuse-ra på de mellanrum som uppstår där den-siteten av stadslivet är hög, det vill säga en plats där mycket sker samtidigt eller vid olika tidpunkter i ett och samma rum.
Dessa rum kan beskrivas med att de har en hög territoriell komplexitet. I Mattias Kärrholms bok Retailising Space; Architecture, Retail and the Territorialisa-tion of Public Space [2012] beskriver Kärr-holm begreppet territoriell komplexitet med att många territoriella produktioner överlappar varandra i tid och rum inom ett och samma område [Kärrholm 2012]. Tid och rum är två centrala ord som kommer följa med oss under hela uppsatsens gång.
Uppsatsens begreppsapparat har vi främst hämtat från Kärrholms begrepp kring territorialitet i hans bok Retailising Space [2012] och avhandling Arkitekturens territorialitet [2004].
Det övergripande ämnet för böck-erna är territorialitet. Kärrholm beskriver territorialitet som en ”rumsligt avgränsad kontroll” samt en ”rumslig institutionali-sering”. Han menar att den rådande kon-trollen av en plats inte föds ur en bestämd avsikt utan snarare bör ses som en pro-dukt av en användning [Kärrholm 2004:77].
Institutionalisering sker när handlingar, faktorer, fenomen eller ter-ritorier som från början var flyktiga och tillfälliga istället stabiliseras och etableras
[Kärrholm 2004:75]. Institutionalisering är en process som kräver både tid och rum. Rum att ta plats i och sätta gränser inom, samt tid att upprepas och stabiliseras över.
I sina publikationer beskriver Kärrholm en form av mellanrum som upp-står i gränslandet mellan olika territoriella produktioner, samt i luckor inom territori-ella processer [Kärrholm 2004, 2012].
Det publika rum vi valt att undersöka
är trottoarens roll i uppkomsten och re-produceringen av mellanrum.
Vi finner kulturhistoriskt stöd i Anastasia Loukaitou-Sideris och Renia Eh-renfeuchts bok Sidewalks [2009], där för-fattarna lyfter fram vikten av trottoaren som publikt rum. De poängterar att det är viktigt att trottoaren inte försvinner helt från det publika rummet eftersom trot-toaren vanligen är mindre reglerad och kontrollerad än till exempel barer, caféer, parker och butiker. Därför möjliggör trot-toaren för andra slags möten än vad som är planerat i till exempel en bar [Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009:46]. Det är de här oplanerade mötena vi ser som en form av mellanrum.
Enligt både Kärrholm och
Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht har det skett en för-svagning av det offentliga rummet över tid. De argumenterar alla tre för att pri-vata aktörer har fått allt större inflytande över stadens publika ytor. Samtidigt blir konsumtion en allt viktigare del av städer-nas existens, vars stadskärnor planeras utefter konsumtionssamhällets ramar. Till följd skapas kontrollerade publika rum, där den drivande kraften är strävan ef-ter ökad konsumtion. Konsumtionen får därför en överordnad och styrande roll i samhällsutvecklingen, och därmed i det publika rummet [Kärrholm 2012, Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009].
De publika rummen i staden blir lidande. Ett tydligt exempel är när an-gränsade verksamheter till ett offentligt rum sätter upp egna regler för vad som är tillåtet eller ej. Då trottoaren är ett publikt rum som ofta angränsar direkt till privata verksamheter blir den många gånger före-mål för kontroll från olika privata aktörer. Till exempel olika varianter av staket som markerar ett territorium eller skyltar med påbud och förbud.
PROLOG /
1
Trottoarens roll och utformning har
skiftat genom historien. Många trottoarer har övergått till rena gågator utan biltra-fik. I Sidewalks lyfter författarna fram att utmed gågatorna växer antalet butiker, och trottoaren associeras mer och mer med konsumtion och fungerar som en shoppinggata. Det vill säga en gata där de förbipasserande lotsas in i rollen som konsument och potentiell kund [Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009]. I och med utveck-lingen av shoppinggator har trottoarerna blivit mer och mer kontrollerade, exklude-rande och förutsägbara [Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009:40].
I både Sidewalks och Retailising Space ligger fokus på konsumtion och shopping som en tillsynes mer och mer dominerande social aktivitet i det publika rummet. Men det är inte konsumtionens roll och ökande inflytande på det publika rummets utveckling vi har riktat in oss på i den här uppsatsen. Vi intresserar oss istället för en av följderna av kommersia-liseringen, nämligen den kontroll som är resultatet av den pågående privatisering och kommersialisering som diskuteras i litteraturen.
Vi anser att de mellanrum Kärr-holm beskriver är en viktig del av staden och att de ger upphov till ett oförutsägbart och därmed mer dynamiskt publikt rum. Men mellanrum är svåra - kanske omöjliga - att planera in, och är i behov av en viss typ av publikt rum för att kunna uppstå.
I Emma Nilssons avhandling
Arkitek-turens kroppslighet, staden som terräng
[2010] diskuteras två typer av rumskatego-rier: smooth (släta) och striated (räfflade). Släta rum är flexibla och flytande medan räfflade är mer fasta i sin funktion [Nilsson 2010:47ff]. Till skillnad från Gilles Deleuze och Felix Guattar [1988, 2004] behandlar Nilsson inte kategorierna som ett motsats-par. Hon ser dem som relationella, att båda sorterna beskriver en relation mellan ett användande av en plats och dess materia-litet, samt att de kan överlappa varandra. Likt de flyktiga, flexibla, släta rummen uppstår mellanrum för att det finns ett behov för dem att uppstå. De kan uppstå där vi minst anar det, eftersom de är såpass flyktiga att de kanske inte märks förrän de redan har försvunnit. Dock tror
vi att det är viktigt att de tas i beaktning när den publika stadsmiljön omvandlas och utvecklas. De går kanske inte att di-rekt planera in mellanrum i staden, men däremot går det att gynna deras förutsätt-ningar och möjlighet att uppkomma.
Kontroll är mellanrummets både
fien-de och närmsta vän. Det handlar inte om kontrollens vara eller icke vara, utan sna-rare om hur den verkar och vilken effekt den har. Som Kärrholm argumenterar för kan mellanrum uppstå på en plats där det bara finns en enda stor kontroll, eller ska-pas i skarvarna mellan olika kontroller. Antalet skarvar och kvaliteten på dessa är kopplat till mängden territorier, vilket blir viktigt för mellanrummens chanser att uppstå [Kärrholm 2012]. Det är dessa slags mellanrum som uppstår i skarvarna mel-lan territorier vi kommer diskutera vidare i uppsatsen.
Trottoaren som tidigare var en plats för lek, möten och ett utrymme för det oförutsägbara har utvecklats till en kontrollerad yta där vi ofta måste betala för att kunna delta fullt ut [Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009:47]. Vill du till exempel slå dig ned på ett cafés stolar på en gågata i Malmö måste du med största sannolikhet köpa någonting för att inte bli bortkörd.
5
4
Vi har valt att ställa en ”hur-fråga”
som vår övergripande forskningsfråga. I John Creswells Research Design: Quali-tative, Quantitative and Mixed Methods Approaches [2003] poängterar Creswell att användandet av frågeordet how (hur) ger en fråga med bred och generell karaktär. Hur-frågor ger även en möjlighet till att frågan besvaras med öppna svar, vilket innebär rikliga tolkningsmöjligheter [Cres-well 2003:8].
Hur-frågor utgörs vanligtvis av två former av frågor, en central huvud-fråga vilken sedan följs av ett flertal tillhö-rande underfrågor, vilka oftast besvaras genom utförandet av en kvalitativ under-sökning [Creswell 2003:122]. De underfrågor som ska komplettera vår huvudfrågeställ-ning är:
Vilka omgivande faktorer ger upp-hov till en territoriell komplexitet på trottoaren?
Vilka materiella egenskaper finns på trottoaren och hur påverkar de den territoriella komplexiteten?
Underfrågorna använder vi som stöd för att närma oss ett svar på vår övergripande huvudfråga. De utgör därmed undersök-ningens upplägg och tillvägagångssätt. Vi finner svar på våra underfrågor ute i fält, medan huvudfrågan snarare besvaras i ett växelspel med den teoretiska förank-ringen. I och med sammanställningen av resultaten från undersökandet av under-frågorna så arbetas svaret på huvudfrågan fram i dialog med underfrågorna och upp-satsens begreppsapparat.
Det är våra tolkningar som utgör
upp-satsens forskningsunderlag, och dessa ges vetenskaplig tyngd genom teorier och begrepp. I Vetenskapsteori för nybörjare
[2007] skriver Torsten Thurén att empirisk kunskap samlas in genom alla våra fem sinnen [Thurén 2007]. Vi kommer att iaktta ett antal platser och således själva bestäm-ma vad som är relevant för att få svar på våra frågor [bild 2:1]. Thurén understryker att en nackdel med en sådan metod är att forskaren har en egen förförståelse som kommer att påverka forskningsresultatet. Han menar att det inte går att vara helt
ob-jektiv i en sådan undersökning. Det kan till exempel vara så att vi omedvetet utesluter fenomen eller faktorer som egentligen är relevanta för forskningsfrågan [Thurén 2007:18]. Vi tror dock att den risken kan minimeras genom att vi innan undersök-ningens början skaffat oss en stor inblick i teorier och begrepp kopplade till vår fråga.
UNDERSÖKNING /
2
Syftet med undersökningen är att
lyf-ta fram trottoarens roll som en viktig plats i det publika rummet. Med undersökning-en vill vi peka på att dundersökning-en utökade kontrol-len och privatiseringen kan få konsekven-ser för trottoaren och därigenom stadens publika rum. Vi kommer att undersöka re-lationen mellan materialitet, territoriella produktioner, territoriella processer och uppkomsten av mellanrum på trottoaren. För att närma oss en idé om relationen mellan dem och vad den ökande kontrol-len av tid och rum kan få för konsekvenser på stadslivet kommer vi att rikta in oss på stadslivet på trottoaren.
Vår övergripande forskningsfråga är:
Hur påverkar trottoarens materiella utformning uppkomsten av mellan-rum?
Vi har undersökt ett antal publika rum i
Malmö med fokus på trottoarer för att dju-pare och med högre grad av konkretion kunna diskutera trottoarens materiella utformning, samt uppkomsten av mellan-rum. Med vårt insamlade material i form av observationer, fotodokumentationer
och skriftliga anteckningar har vi förank-rat vår diskussion i teorier och begrepp hämtade från Kärrholm och Nilsson.
Exemplen på de publika rummen utgörs av fyra utvalda trottoarer belägna i gränslandet mellan två delområden i Mal-mö: Möllevången som tillhör stadsdelen Södra Innerstaden, samt Rådmansvången som är en del av stadsdelen Centrum. På trottoarerna har vi utfört ett antal obser-vationsstudier för att berika vår diskus-sion kring mellanrum.
Uppsatsens nästa del utgörs av en
ge-nomgång av undersökningens omfattning och utförande. I nästföljande avsnitt skild-ras trottoaren historiskt. Den följs av en teoridel där de olika begrepp vi använt oss av presenteras. Därefter introduceras de fyra trottoarerna, vilka kompletteras med en djupare analys utifrån territoriell kom-plexitet. I det näst sista avsnittet fördjupas diskussionen kring mellanrum genom ex-empel från observationer. Avslutningsvis ser vi tillbaka på våra undersökning och ger förslag på vidare forskning.
PROLOG /
1
De fyra trottoarer vi undersökt:
Friisgatan Bergsgatan
Vår undersökning har ägt rum i
gräns-landet mellan delområdena Möllevången och Rådmansvången. Det finns flera an-ledningar till att vi valt just detta gräns-land som utgångspunkt.
Både Möllevången och Rådmans-vången har en hög densitet av varierande aktiviteter och verksamheter. Det finns medelstora matbutiker som Ica [bild 2:2]
och Hemköp, det finns en utomhusmark-nad [bild 2:3] på Möllevångstorget med frukt och grönt samt ett flertal små livs med generösa öppettider [bild 2:4]. Båda områdena har större lunchrestauranger, fik, konditorier, utomhusserveringar, ba-rer och snabbmatskedjor. Variationen av aktiviteter skapar förutsättningar för en territoriell komplexitet, vilken vi eftersö-ker under våra observationer.
Det finns även några distinkta
skill-nader mellan de två delområdena. Mölle-vången och i synnerhet Möllevångstorget är för många associerat med arbetarkvar-ter. Idag står skulpturen Arbetets ära [bild 2:5] på torget som ett minne av arbetarrö-relsen som växte fram här under slutet av 1800-talet [www.malmo.se]. På Möllevången ligger även Folkets park [bild 2:6] som är världens äldsta bevarade folkpark [www. malmofolketspark.se]. På en av parkens väg-gar är det lagligt att måla graffiti och den används flitigt av stadens graffitikonstnä-rer [bild 2:7]. Rådmansvången däremot lig-ger närmare Malmös gamla centrum och har en utpräglad shoppinggata i form av Södra Förstadsgatan [bild 2:8].
I nuläget påverkas både Mölle-vången och RådmansMölle-vången i hög grad av pågående byggprocesser. Rådmansvången
berörs av stora ombyggnationer runt köp-centret och tågstationen Triangeln [bild 2:9], och Möllevången av byggnationerna runt Claesgatan och den mer alternativa gallerian Mitt i Möllan [bild 2:10]. Mitt i Möllan är en relativt ny design-mat-mode-konst-kultur-arkad-galleria innehållande till exempel ett klädotek och lokalt beto-nade jul- och vårmarkbeto-nader. Utanför Mitt i Möllan löper temagatan Claesgatan [mitt-mollan.blogspot.se/][bild 2:11].
Rådmansvångens shoppinggata Södra Förstadsgatan och köpcentrum Tri-angeln är mer inriktat på konventionell handel med större butikskedjor. Köpcen-trumet Triangeln [bild 2:12] är för tillfället under full upprustning och omvandling med syfte att utöka antalet butiker, bostä-der, kontor samt parkeringsplatser i det underjordiska parkeringshuset.
UNDERSÖKNING /
2
UNDERSÖKNING /
2
Tågstationen Station Triangeln är en station med upp- och nedgångar till Citytunneln. Citytunneln är en under-jordisk järnvägstunnel som löper genom hela Malmö från norr till söder med både regionala tåg inom Skåne, distanståg upp mot Stockholm och tåg som fortsätter över Öresundsbron och vidare upp genom Dan-mark.
För att kunna identifiera och
lokali-sera mellanrum på trottoaren är vi i be-hov av hög intensitet av folk och rörelse. Då vår undersökningen av trottoarer och uppkomsten av mellanrum fordrar att mycket folk rör sig över och befinner sig på de platser vi studerat, har vi valt att utföra våra observationer när dessa förut-sättningar som bäst uppfylls. Soliga dagar
lockar ut mer folk på gator och torg och bidrar därmed till den höga intensitet av människor vi söker. Vi har studerat trotto-arerna från morgon till kväll för att kunna iaktta dagens skiftningar i tid. Även skift-ningar i rum har varit av intresse för vår undersökning av trottoaren.
Utbudet av verksamheter, varierande
aktiviteter samt historiska och samtida in-slag i den urbana miljön har givit upphov till en varierande materiell uppsättning inom områdena. Eftersom olika funktio-ner kräver olika förutsättningar finns en till synes stor bredd inom utbudet av olika sorters trottoarer. Detta har berikat vår undersökning då våra fyra trottoarexem-pel haft både likheter och skillnader.
bild 2:2
bild 2:3
bild 2:4 bild 2:5 bild 2:6 bild 2:7 bild 2:8 bild 2:9 bild 2:10
bild 2:11 bild 2:12
9
8
I det här avsnittet ger vi en kort
bak-grund av trottoaren som kulturhistoriskt fenomen genom Loukaitou-Sideris & Eh-renfeucht [2009]. Vi beskriver också han-delns utveckling i Sverige med hjälp av Kärrholm [2012] samt lyfter fram trottoa-rens materiella utformning.
Vi kommer inte att behandla konsumtionen som ett direkt påverkande fenomen, utan mer indirekt genom att is-tället se till den ökade kontrollen som en följd av handeln. Det är viktigt att förstå handelns utveckling i Sverige. Den har haft stort inflytande på stadens struktur och planering, och därigenom trottoarer-nas utveckling. Det har fått konsekvenser för de mellanrum vi intresserar oss för i vår undersökning.
Det svenska ordet trottoar är
sprung-et ur franskans trottoir, vilksprung-et ungefär be-tyder trava, trippa, traska [Hellquist 1980]. Ordet kom till Sverige under andra halvan av 1700-talet och kan även översättas med att ”gå mycket fram och tillbaka; flacka omkring” [Bergman 2007]. Samtidigt är det i Frankrike uppsatsens historieskildring av trottoaren tar sin början.
I mitten av 1700-talet sker en form av
uppdelning av trafiken i den franska hu-vudstaden. Den Parisiska polisen dirigerar fotgängarna att hålla sig till kanterna av de breda boulevarderna, medan häst och vagn anvisas att hålla sig till boulevardens mitt [bild 3:1].
Samtidigt i London separeras gångområdet från fordonstrafiken genom att markeringar i form av stenläggningar i marken delar upp det befintliga gaturum-met. När makadamen och den förhöjda trottoaren senare gör intåg i staden för-stärks ytterligare skillnaden mellan gata och trottoar, vilket tydliggör dess olika rol-ler och funktioner [Loukaitou-Sideris & Ehren-feucht 2009:16].
I Sverige runt mitten av 1800-talet syns en förändring av den dåvarande han-delns roll och funktion. Utomhusliggande
marknader, ofta belägna på en central plats i staden utgör vid tiden till största del den svenska handeln [bild 3:2]. Dess utbud och temporalitet är av varierande slag. Skördens omfattning spelar stor roll för sortiment och kvantitet [Kärrholm 2012:25].
I och med den industriella revolu-tionen i Europa sker en urbanisering där många bönder lämnar landet och flyttar in till städerna [ibid]. Städerna befolkas på det viset av ett överflöd av billig arbetskraft, vilket gynnar fabriksägarna och kom att spela en stor roll för stadens utveckling.
Trottoarerna är vid samma tid i Amerika i bättre skick än den intilliggande gatan, vilken ofta är både lerig och ojämn. Gatans dåliga skick resulterar i att de gå-ende använder trottoaren i allt större ut-sträckning. Dock används gatan fortfaran-de fortfaran-delvis som gångområfortfaran-de [Loukaitou-Sideris
TROTTOARENS HISTORIA /
3
TROTTOARENS HISTORIA /
3
& Ehrenfeucht 2009:20f]. Uppdelningen av ga-turummet var på den tiden av en klart mer flytande karaktär än idag.
I och med bilens intåg och ökade
an-vändning i slutet av 1800-talet förtydligas indelningen än mer. Gatan utvecklas från lokalt stadsrum till effektiviserat trans-portområde vilket får fotgängarna att i allt större utsträckning hålla sig till de angivna kanterna - trottoarerna [ibid].
År 1882 öppnas den första salu-hallen i Sverige - Birger Jarlspassagen i Stockholm [bild 3:3]. Det är för tiden ett helt nytt sätt att samordna handel. I samma veva uppkommer även den första arka-den och Sveriges första varuhus öppnas i Stockholm - KM Lundberg vid Stureplan
[bild 3:4]. Som ett resultat av att handeln flyttar inomhus får utomhusmarknaden problem med ett växande antal restrik-tioner emot sig. Detta på grund av att de utomhusliga marknaderna ansågs stökiga och mer svårhanterliga än de nya inom-husliggande [Kärrholm 2012:26f].
Restriktioner drabbar i samma tid
fotgängarna i Amerika, då även trottoa-ren efter en tid mer och mer ses som ett transportområde, fast för de gående. Att både gatan och trottoaren anses vara två transportområden resulterar i att de län-kas samman rent juridiskt. Den pågående diskussion kring uppkomsten av ”hinder” och ”problem” för trafiken på gatan börjar därför även att inkludera trottoaren. Sam-ma regler och lagar som gäller för gatan råder nu på liknande sätt över trottoaren.
I och med detta utökas stadens makt inte bara rent ytmässigt, då de får kontroll över hela gaturummet. Makten stärks samtidigt genom att angränsande fastigheterna förlorar sitt inflytande då de förbjuds att använda trottoaren för sina verksamheters bruk. Trottoarerna töms därmed på gatuförsäljning och utrustas is-tället med anvisande skyltar och trafiksig-naler. Dessa anvisningarna behövs för att kontrollera de gående eftersom de anses vara i vägen för den alltmer dominerande biltrafiken [Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009:24ff].
Bilens intåg får konsekvenser för
hdelns utveckling även i Sverige. Efter an-dra världskrigets slut sker en kraftig ök-ning av antalet varuhus i landet. När den når sin kulmen på 70-talet har Sverige flest varuhus per capita i hela Europa. Va-ruhuset Domus finns nu i varje medelstor svensk stad, och blir lite av en symbol för en fungerande och utbredd välfärd [Kärr-holm 2012:27][bild 3:5].
Butiker inom butikskedjor såsom IKEA och H&M ökar i antal, medan små enskilda specialbutiker, likt charkuterier, bagare och fiskaffärer klumpas samman i stora varuhus [ibid]. Att utvecklingen går från många många små butiker till färre och större beror till stor del på bilens öka-de roll i människors liv. Planeringen av staden får en ”bilorienterad” prägel då de stora varuhusen byggs i stadens utkanter.
De så kallade ”big box retail landscape” (storlådade handelslandskap) som har sin era runt millenieskiftet är ett faktum [Kärr-holm 2012:28f][bild 3:6].
Handeln går därmed från att vara utomhusliggande och flytande marknader bestående av många varierande enheter, till varuhus bestående av ett fåtal stora kedjor med shopping som starkt domine-rande aktivitet. Samtidigt blir trottoaren en plats reducerad från att vara ett rum för möten och lek av olika slag, till att is-tället först och främst stödja förflyttning. Det är tydligt att den ökade graden av kon-troll, uppdelning och gränsdragande kan kopplas till gaturummets förändring från torglikt stadsrum till två olika slags utrym-men, huvudsakligen utformade för för-flyttning.
Sidewalks inleds av några få exempel
från Europa, Paris och London, men res-terande del av boken behandlar enbart trottoaren utifrån en amerikansk kontext. Vi har i den här uppsatsen använt oss av exempel från Malmö, men tycker att Side-walks ger en god bild av trottoaren som fenomen, samt dess användning, föränd-ring och framför allt trottoarens betydelse genom historien.
[Loukaitou-Sideris & Ehrenfeucht 2009:3]
Citatet är taget ur introduktionen till bo-ken Sidewalks. Den avslutande frågan ”what do we want from sidewalks?” (vad är det vi vill ha ut av trottoarer?) är högst intressant för vår frågeställning. Inte för att vi har ett svar på frågan, vi vet inte vad alla människor vill få ut av trottoaren. Vi vill dock hävda att trottoaren kan vara en plats lämpad för mellanrum att uppstå på. Uppkomsten av mellanrummen ger upp-hov till ett oförutsägbart och dynamiskt publikt rum, vilket vi hävdar är en viktig aspekt av ett rikt stadsliv. För att dessa mellanrum ska kunna uppstå krävs det att trottoaren har en viss materiell utform-ning och uppbyggnad, att dess samman-sättning möjliggör för mellanrummens varande. I denna struktur samverkar en hel del materiella faktorer. Nationalency-klopedins definition av trottoar är att en:
[Nationalencyklopedin]
Nationalencyklopedins definition av trot-toaren beskriver dess materiella egenska-per samt vilken funktion de olika materia-liteterna spelar för användandet. Men den beskriver också en relation, dock endast trottoarens relation till den angränsande gatan. Vi ser däremot trottoaren som en del av ett större urbant gaturum, där båda sidor om trottoaren är viktiga. Både den angränsande gatan och de intilliggande verksamheterna blir viktiga faktorer för den territoriella komplexiteten och där-med mellanrums tillblivelse.
I det här avsnittet behandlas två
as-pekter av territorialitet: territoriella pro-duktionsformer samt territoriella stabili-seringsprocesser.
Vi börjar med att beskriva be-greppet territorium. Sedan redogörs för de territorialla produktionsformerna: ter-ritoriella strategier, terter-ritoriella taktiker, territoriella appropriationer samt terri-toriella associationer med hjälp av Kärr-holms territorialitetsdiagram.
Därefter presenteras de territori-ella stabiliseringsprocesserna: sort, mate-riell figur, inramning, subterritorium, syn-kronisering samt relationell tid.
TERRITORIUM
Kärrholm definierar ett territorium som ett rumsligt avgränsat område vilket all-tid - i någon form - är producerat genom någon eller några av de fyra ovan nämnda territoriella produktionsformerna [Kärr-holm 2012:137]. För att ett territorium ska kunna produceras krävs alltså att någon av produktionsformerna stödjer territo-riet. Kärrholm förtydligar att territorier är invecklade, samt skapas och reproduceras
genom ständigt pågående sociala och ma-teriella processer. Därför kan de varken ses som självständiga och oberoende eller direkt mätbara, eftersom de hela tiden för-ändras när faktorer tillkommer, modifie-ras eller försvinner [Kärrholm 2004:73].
Ett territorium kan också produ-ceras genom de territoriella stabiliserings-processerna. De territoriella produktions-formerna och stabiliseringsprocesserna ska inte ses som två skillda kategorier utan mer som en teoretisk begreppsuppdel-ning.
Kärrholms diagram [bild 4:1] visar på att territoriell strategi och taktik är riktade produktioner medan territoriell associa-tion och appropriaassocia-tion produceras genom bruk. Den riktade produktionen kan ses som ett försök att genom en aktiv kon-troll och handling sätta gränser och styra användandet inom ett område. Strategier och taktiker har ett bestämt mål, de är riktade handlingar vilket appropriationer och associationer inte är. Att appropriatio-ner och associatioappropriatio-ner produceras genom bruk syftar till att de endast kan uppstå genom att det sker ett användande av en plats [Kärrholm 2004:82].
Territoriella strategier och asso-ciationer är inte kopplade till någon per-sonlig kontroll, vilket territoriella taktiker
och appropriationer är. Med personlig kontroll avses den relation som uppstår mellan användaren och det territorium som upprätthålls [Kärrholm 2004:82ff]. Kon-trollen uppstår i stunden av att en eller flera personer gör någonting eller befin-ner sig på en plats.
Kärrholm poängterar att verk-ligheten inte är lika kategoriserbar som figuren visar utan betydligt mer nyanse-rad. De olika produktionsformerna kan till exempel överlappa varandra både tidsligt och rumsligt. De fyra utesluter heller inte varandra. Ett territorium kan vara mer av det ena och mindre av det andra, de fyra genomsyrar varandra och de ska inte ses som varandras motsatser. Samma territo-rium kan även växla från en
produktions-BEGREPP /
4
territoriell taktik territoriell appropriation territoriell strategi territoriell association RIKTAD PRODUKTION PRODUKTION GENOM BRUK OPERSONLIGKONTROLL PERSONLIGKONTROLL
Territoriella produktionsformer
TROTTOARENS HISTORIA /
3
Most of us take sidewalks for gran-ted. An undervalued element of the urban form, this public ground con-nects points of origin and destina-tion, and few people go through the day without traversing at least one sidewalk. Sidewalks are unassuming, standardized pieces of gray concre-te that are placed between roadways and buildings, and their common ap-pearance belies their significance and history as unique but integral parts of the street and urban life. A commercial terrain for merchants and vendors, a place of leisure for flâneurs, a refuge for homeless resi-dents, a place for day-to-day
sur-trottoar är en del av en väg eller en gata som i första hand är till för gående. För att kallas trottoar måste vägdelen vara högre än res-ten av vägen. Det måste också finnas kantsten längs trottoaren. I Sve-rige läggs oftast betongplattor el-ler asfalt på trottoaren. Den brukar ha en svag lutning mot rännstenen. Rännstenen är en liten kanal längs trottoarkanten som är till för att transportera bort regnvatten.
Territoriell komplexitet är ett
nyck-elbegrepp bland de teorier och begrepp vi diskuterar i följande kapitel. Med trot-toarens materiella egenskaper som ut-gångspunkt lyfter vi fram hur Kärrholms territoriella produktions- och stabilise-ringsformer kan appliceras på vår under-sökning av mellanrum.
vival for panhandlers, a space for debate and protest for political ac-tivists, an urban forest for envi-ronmentalists [...] What do we want from sidewalks?
13
12
form till en annan under dagen eller veck-an beroende på hur territoriet veck-används för tillfället [Kärrholm 2004:81ff].
När många territoriella produktioner
finns på en och samma plats har platsen hög territoriell komplexitet. Territoriell komplexitet är ingen egen territoriell pro-duktion, utan handlar om omfattningen av antalet territoriella produktioner som överlappar varandra i tid och rum på en och samma plats. Kärrholm understryker att det är en icke-hierarkisk relation i den mening att det inte är endast en enda pro-duktionsform som alltid dominerar de an-dra [Kärrholm 2012:138].
Att strategier utgörs genom en
oper-sonliga kontroll och taktiker genom en personlig lyfter Kärrholm fram med hjälp av ett exempel lånat från de Certeau. Ex-emplet är ett citat av den preussiske gene-ralen Friedrich Willhelm von Bülow. Han lär ha sagt att:
[Kärrholm 2004:85]
Strategier är alltså planerade utifrån,
både rumsligt och tidsligt, innan soldater-na når slagfältet - territoriet. Det vill säga från en annan plats och/eller vid en annan tidpunkt än det territorium de är tänkta att kontrollera och sätta gränser inom
[Kärrholm 2004:87, Kärrholm 2012:137].
Taktiker däremot opererar på plats i stunden. De handlingar som inte är förplanerade utan de soldaterna tvingas välja att utföra på plats i fält. Taktiker an-vänder sig ofta av redan existerande
stra-tegier, och uppstår genom ett användande i relation till territoriet. Taktik är således en personlig kontroll medan strategi en opersonlig, planerad innan och utanför territoriet och därmed i viss mening bort-kopplat från tid och rum.
Både territoriella strategier och territoriella taktiker är riktade produk-tioner som är tänkta synas och uppfattas. Det materiella blir då ett instrument som används för att utöva en planerad kontroll inom ett territorium med hjälp av strate-gier och taktiker.
TERRITORIELL STRATEGI
Territoriella strategier är vanligt förekom-mande i det publika rummet, och så även på trottoaren. Ett exempel på en territo-riell strategi är valet av markbeläggning. Olika sorters markbeläggningar har olika materiella egenskaper som kan stödja el-ler motverka ett visst användande. Grän-ser och uppdelningar mellan områden och användande i det publika rummet förstärks genom de valda materiella
stra-tegierna.
Kärrholm menar att den territori-ella strategin är abstrakt, alltså för tillfället ej synlig då den är tidigare planerad. Kon-trollen vidarebefordras till en materiell utformning vilket gör att den territoriella strategin förstärks och befästs tack vare människors väntade och önskade bete-ende [Kärrholm 2004:87f]. Markbeläggning-ens materialitet representerar en viss vald strategi. Den strategin upprätthålls genom det önskade användandet. Cyklister cyklar till exempel hellre på den asfaltstäckta cy-kelbanan och fotgängarna håller sig till det gatstensbeklädda gångområdet.
Själva trottoaren i sin helhet kan även den ses som en territoriell strategi, där en stor mängd faktorer är tänkta att styra människors rörelsemönster. Tack vare att vi rör oss som det är planerat för bekräftas och förblir territoriet. Det skulle med Kärrholms definition kallas att den territoriella strategin reproducerar sig
[Kärrholm 2004:88].
BEGREPP /
4
TERRITORIELL TAKTIK
Territoriella taktiker är i huvudsak bero-ende av redan existerande gränser, och kan ses som en produktion som framför allt transformerar och ommarkerar re-dan befintliga gränser - strategier [Kärrholm 2004:88f]. De är aktiva val som äger rum av en individ eller grupp, för att i stunden sä-kerställa ett visst önskat territorium [Kärr-holm 2004:83]. En taktik är tillfällig och per-sonlig, en del av ett större sammanhang och kan vara mer eller mindre avsiktlig och planerad.
Att placera ut en picknickfilt på den bästa picknickplatsen i gräset är en mer avsiktlig handling än att lägga jackan bredvid sig på en parkbänk. Men båda handlingarna skapar nya gränser med hjälp av redan existerande och materiella avgränsningar - gräsplätten och parkbän-ken, filten och jackan [Kärrholm 2004:88f].
Territoriella taktiker är svåra att observera eftersom de är flyktiga och säl-lan lämnar några spår, liksom melsäl-lanrum. Däremot kan både taktiker och mellanrum härledas till platser med hög territoriell komplexitet.
TERRITORIELL APPROPRIATION
Territoriella appropriationer uppstår ge-nom ett upprepat användande av en plats. Genom användandet gör en person eller grupp den brukade platsen till ”sin egen”
[Kärrholm 2012:137]. Vid en appropriering sker inga planerade markeringar av om-rådet. Det är ingen riktad - avsiktlig - av-gränsning som ligger till grund för att en grupp eller individ känner gemensam till-hörighet till en och samma plats. Istället är det det repetitiva användandet som med tiden skapar territoriell appropriation
[Kärrholm 2004:90f].
Till exempel kan en lekvänlig gräsplätt med buskar, små träd och några större stenar användas för lek av kvarte-rets barn. Barnen ser gräsplätten som sin egen och förbipasserande kommer med ti-den att associera gräsplätten med barnens lek och därför se ytan som en lekplats. Bar-nen använder platsen kontinuerligt, det blir en del av deras vardag och en territo-riell appropriation uppstår. De förbipasse-rande befinner sig utanför territoriet och även om barnen inte är där då de passerar
kommer platsen associeras med barnen och deras lek. Även andra liknande gräs-plättar på andra platser kan associeras med en lekplats då associationen bärs med i betraktarens minne.
Ett användande - likt leken - kan kopplas till människors vanor och var-dagsliv, och är tydligt förankrade i en kon-text [ibid].
En vanligt förekommande appro-priation i det publika rummet är den av skejtare. Ett område som har en viss typ av markbeläggning och utformning som passar skejtarnas användande är Värn-hemstorget i nordöstra Malmö. Den ma-teriella utformningen har resulterat i ett upprepat användande över tid och däri-genom har en appropriation av platsen uppstått. Skejtarna på Värnhemstorget har gjort den till deras egen.
TERRITORIELL ASSOCIATION
Territoriella associationer uppstår när en viss grupp eller aktivitet associeras med en specifik plats. Ofta ligger en territoriell strategi till grund för den skapade associa-tionen [Kärrholm 2004:93]. Gränsen mellan territoriella strategier och territoriella as-sociationer kan vara svävande och svårde-finierad.
En trottoar kan vara föremål för flertalet olika associationer som inte är strategiskt planerade, fastän trottoaren i sig är ett väl planerat strategiskt territori-um. Kärrholm tar upp ett exempel med en park med stora gräsytor som det regelbun-det spelas fotboll på. Detta trots att flera territoriella strategier rent utav förbjuder bollspel på platsen [Kärrholm 2004:94]. Den territoriella association som produceras är då en konsekvens av redan etablerade ter-ritoriella produktioner [Kärrholm 2012:137]. En plats kan även associeras ter-ritoriellt med andra liknande platser som vi känner sedan förut. De lekande barnen på gräsplätten är ett bra exempel på en plats som associeras med det som brukar
BEGREPP /
4
TERRITORIELL STRATEGI & TERRITORIELL TAKTIK
TERRITORIELL APPROPRIATION & TERRITORIELL ASSOCIATION
strategy is the science of military movement outside the enemy’s field of vision, tactics within it
pågå på platsen. Här är alltså inte andra befintliga territoriella produktioner som finns på platsen i fokus. Vi känner igen en sorts plats eller territorium och asso-cierar det med gamla minnen, och platsen känns därmed bekant [Kärrholm 2004:94]. Kärrholm beskriver det med att ”den ter-ritoriella associationen är ofta omedelbar. Miljön är avläsbar med ett enda ögonkast”
[Kärrholm 2004:94].
SAMMANFATTNING
Strategier och taktiker kontrollerar och begränsar medvetet användandet av ett visst område genom tydliga markeringar eller gränser. Appropriationer och as-sociationer är istället starkt kopplade till våra vanor och vardagsliv. Det tar olika lång tid för territorier att etableras, skapas och uppstå. Det kan ses som en samman-hängande process, där till exempel en stra-tegi leder till en taktik och utvecklas till en appropriation, vilket senare kan generera associationer. Alla dessa fyra produktions-former, och deras nära samband har en viktig roll i uppkomsten av de mellanrum vi undersöker.
Territoriell stabilisering är ett sätt att
beskriva territoriell kontroll över tid [Kärr-holm 2012:138]. Ett territorium kan stabili-seras och stärka sin position genom olika former av stabiliseringsprocesser. Vi har valt att dela upp begreppet territoriella stabiliseringsprocesser i två delar för att på bästa sätt kunna redogöra för och dis-kutera begreppen i relation till våra un-dersökningsobjekt. Den ena delen är rum och den andra är tid.
Kärrholm använder sig i Retai-lising Space av olika former att se på och beskriva territoriell stabilisering. Vi har riktat in oss på de sex av dem som vi anser ge bäst underlag till att diskutera
under-sökningsmaterialet och vår frågeställning. De fyra rumsliga stabiliseringsformer vi kommer använda oss av är sort (sort), body (materiell figur), framework (inram-ning) och sub-territory (subterritorium)
[Kärrholm 2012:51ff][bild 4:2].
De två tidsliga territoriella stabi-liseringsformer vi valt att använda oss av är synchronisation (synkronisering) och relational time (relationell tid) [Kärrholm 2012:67ff]. Vi börjar med att redogöra för de stabiliseringsprocesser vi kategoriserar som rumsliga.
RUM
SORTSort är någonting vi känner igen från ett annat sammanhang, och därmed associe-rar det med tidigare erfarenheter [Kärrholm 2004]. En sort är därmed inte bunden till en specifik plats, men kräver ändå ett fysiskt rum att ta plats i [Kärrholm 2004:183]. De fyra fysiska rum vi valt att undersöka tillhör alla samma sort - trottoarer. Därför använ-der vi begreppet sort på ett mer specifikt sätt. Vi försöker snarare se till undersorter inom sorten trottoar för att kunna jämföra och diskutera dem med varandra. Det vill säga vilken sorts trottoar trottoaren är.
Ett för Kärrholm viktigt element när
det handlar om sort är minne [Kärrholm 2004:189ff]. Eftersom sort till stor del hand-lar om associationer spehand-lar minnet en central roll när en sort produceras och re-produceras. Vi har - de flesta av oss som kommer läsa den här uppsatsen - någon gång sett och upplevt en trottoar. Det med-för att vi vet hur vi är med-förväntade att upp-föra oss samt vad vi förväntar oss när vi
BEGREPP /
4
stöter på en trottoar i det publika rummet. En sort produceras alltså bland annat ge-nom territoriella associationer.
En sort är även beroende av sin
speci-fika materialitet. Kärrholm använder sig av begreppet body, där vi använder oss av den översättning Nilsson nyttjar materi-ell figur [Kärrholm 2012:54, Nilsson 2010:184]. Materialiteten har stort inflytande på hur vi uppfattar och associerar en sort med en annan av samma sort. En höjd, en bredd och en typ av markbeläggning kan räcka för att den fysiska platsen ska associeras med sorten trottoar.
Ett och samma territorium kan även associeras med olika sorter beroende på betraktaren samt befintliga materiella faktorer [Kärrholm 2004:177]. Vi tar ett exem-pel:
En kur, en bänk och en skylt, kan till exempel associeras med sorten buss-hållplats där kuren, bänken och skylten tillsammans skapar och stärker sorten. Om bänken, och till och med kuren tas bort kan platsen ändå associeras med sorten busshållplats eftersom skylten fortfarande
finns kvar som en materiell stabiliserande faktor. Tas däremot skylten och kuren bort är det få som förknippar platsen med sor-ten busshållplats.
Om samma plats, med en kur, en bänk och en skylt associeras med sorten sittplats istället, kan platsen förbli associe-rad med sittande även om både kuren och skylten försvinner. Försvinner däremot bänken associeras platsen inte längre med en sittplats, då den materiella figur längre stabiliserar sorten. Samma plats kan där-med ses från olika perspektiv, där vissa as-sociationer förblir medan andra förändras eller försvinner när de materiella fakto-rerna avlägsnas eller modifieras.
En sort med vissa materiella
förutsätt-ningar kan ge upphov till en viss atmosfär. Rummet skapas av både materiella och mänskliga faktorer och kan variera myck-et beroende på till exempel tidpunkt och pågående aktivitet [Kärrholm 2004:196].
Sort skapar associationer som vidare genererar ett visst beteende, det handlar om ett igenkännande av en ka-tegori som stabiliseras av materialiteten
[Kärrholm 2012:59f].
Vi känner till exempel igen en bio-salong eller ett konstgalleri på biobio-salong- biosalong-ens röda stolar och dämpade belysning, eller konstgalleriets spartanska inredning och ljusa ytor. Dessa faktorer påverkar oss och vi vet hur vi förväntas bete oss när vi befinner oss inom sorten. Precis som i exemplen med busskuren/sittplatsen kan vissa faktorer inom biosalongen och konstgalleriet modifieras utan att sorten eller associationerna med sorten ändras. Samtidigt kan vissa faktorer inte modifie-ras eller avlägsnas utan att associationen med sorten bryts.
Materialitet och sort kan katego-riseras som territoriella strategier efter-som de från början är riktade och medve-tet planerade. Materialimedve-teten är en viktig grund till att sorten förknippas med den sort den är tänkt att förknippas med. Sor-ten ger upphov till associationer, som i sin tur genererar ett beteende. Om beteendet uppstår i stunden kan det kategoriseras som territoriell taktik. Är beteendet mer oplanerat kan det istället tolkas som en territoriell appropriation.
Shoppinggator utgörs ofta av en
nog-grant planerad strategi, vilken starkt asso-cieras med konsumtion. De har en starka-re och mer kontrollerad entydig materiell strategi än exempelvis trottoaren. Inom sådana entydiga och homogena strategier är det svårare för mellanrum att uppstå. I och med en homogen territoriell kontroll minskar både den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. När en sort blir för starkt as-socierad med en bestämd strategi drivs vi in i ett förväntat beteende. Detta framkal-lar en kontrollerad, planerad och förutsäg-bar miljö med låg territoriell komplexitet.
När fler associationer får utrymme att
uppstå möjliggör det för olikartade bete-enden att ta plats. Inom en sort där flera olika typer av strategier råder är det större sannolikhet att mellanrum uppstår. Där-för utgör trottoaren en bra plats att stu-dera uppkomsten av mellanrum.
BEGREPP /
4
sort materiell figur inramning subterritorier synkronisering relationell tid STABILISERINGSPROCESSER RUMSLIGA TIDSLIGATerritoriella stabiliseringprocesser
bild 4:217
16
MATERIELL FIGUR
Materiell figur kan förklaras med den konkreta formen av ett objekt [Nilsson 2010:184]. Trottoaren är en sort som kan associeras med vissa faktorer som gör att vi känner igen den som en trottoar. Men de materiella faktorerna på trottoaren samt trottoarens materialitet approprieras och används på olika vis beroende på dess specifika utformning - dess materiella fi-gur [Kärrholm 2004:205, Nilsson 2010:184]. Hur höga och djupa stegen i en trappa är avgör om den går att sitta i, eller bara duger till att förflytta sig via.
Nilsson trycker på begreppets dubbeltydighet genom att lyfta fram det faktum att en materiell figur alltid har både en utsträckning och en materialitet. Med utsträckning menas objektets form. Materialiteten syftar på objektets material och textur. Nilsson menar att det ena inte kan förekomma utan den andra. Alla ma-teriella figurer har både en utsträckning och en materialitet [Nilsson 2010:184]. Både utsträckningen och materialiteten påver-kar hur trappan i exemplet ovan kan an-vändas. Vilket av de två som är dominant och avgörande för hur den materiella
figu-ren används kan variera från fall till fall.
Trottoarkantens materiella figur kan
stödja eller motverka ett visst användande. Kanten kan vara låg nog att enkelt cyklas upp på och möjliggör då för den typen av aktivitet. Om trottoarens kantsten istället är betydligt högre inbjuder den människor till att slå sig ned. Trottoarkantens materi-ella figur kan därmed stödja olika typer av användande. Trottoarens materiella figur är i form av höjd och bredd av varierande karaktär och kan därmed stabilisera olika former av territoriella produktioner.
Även materiella faktorer på och vid trottoaren kan beskrivas utifrån dess materiella figur. Figurens utsträckningen och material kan skapa flera olika former av territorialitet på trottoaren. Beroende av dess utformning stabiliseras strategier, taktiker, appropriationer och i förläng-ningen associationer. De i sin tur förser trottoaren med varierande grad av territo-riell komplexitet.
INRAMNING
Inramningen av en plats utgörs av fakto-rer som geografiskt sett befinner sig utan-för platsen, men som ändå påverkar och stabiliserar ett territorium. Genom att in-ramningen associeras med en plats stabi-liseras dess territorium [Kärrholm 2012:57]. Associationer kan vara olika starka bero-ende på hur och genom vilka faktorer in-ramningen stabiliserar territoriet.
Inramningen för trottoarer kan till ex-empel utgöras av fordonsdelen av gatan. Fordonsdelen har stort inflytande på hur olika territorier produceras och stabili-seras inom trottoarens gränser. Även ut-formningen av fordonsdelens materiella figur spelar stor roll. En bred flerfilig as-faltsgata med hög hastighet och trafikden-sitet inverkar annorlunda på en trottoar än en smal enfilig enkelritad gatstensbe-klädd gata med låg hastighet. Inramning-en har stor betydelse för vilka typer av ak-tiviteter som uppstår på trottoaren.
Ett annat exempel på territoriell inramning vid trottoaren är de angräns-ande verksamheterna och deras inflytan-de på platsen. Inflytaninflytan-det påverkas genom vilken relation och koppling
verksamhe-ternas har till trottoaren. Är höjden och markbeläggningen densamma på ren som verksamhetens entré blir trottoa-ren nästan en del av verksamheten. Leder istället en liten trappa upp eller ned till verksamheterna får inramningen en helt annan betydelse för trottoaren.
Då inramningen påverkar ett ter-ritorium måste trottoaren betraktas i re-lation till sin omgivning. Trottoaren kan därför inte lyftas ur sitt befintliga sam-manhang.
BEGREPP /
4
SUBTERRITORIUM
Subterritorium är en typ av inramning. Kärrholm beskriver subterritorium som en plats som stabiliserar ett territorium utan att vara direkt synligt på platsen [Kärr-holm 2012:53].
Till exempel agerar Station Tri-angeln subterritorium till Möllevångstor-get och stödjer vissa faktorer på torMöllevångstor-get. Den genomförda upprustningen och utök-ningen av cykelbanan via Möllevångstor-get kan ses som faktorer som uppkommit på grund av dess subterritorium. Den nya Station Triangeln används bland annat av pendlare som är i behov av cykelbanor för att ta sig till och från stationen. Subterri-toriet genererar ett stort flöde av cyklis-ter. Det märks i det här fallet materiellt bland annat genom en skylt på torget vid korsningen Bergsgatan / Ystadgatan som skvallrar om stationens närvaro.
Ett subterritorium kan som i ex-emplet ovan ge upphov till flöden av trafik och människor. Flödet påverkar ofta hela gaturummet och därmed den territoriella komplexiteten på trottoaren.
TID
SYNKRONISERING
Synkronisering beskriver Kärrholm som en territoriell process där tidsliga flöden och rytmer koordineras, samordnas och därigenom kontrolleras. Synkronisering kan stabilisera territorier genom att olika händelser och företeelser schemaläggs - synkroniseras. Detta utgör ett viktigt led i den territoriella strategiska produktionen och kan bidra till en territoriell komplexi-tet eller stödja en kontrollerande strategi
[Kärrholm 2012:69].
Ett utbrett exempel på en aktivitet som synkroniserats är människors konsu-mering. Butikers öppettider har med tiden anpassas efter människors dagsrytmer och arbetstider [Kärrholm 2012:69ff]. Genom synkroniseringen kontrolleras flödet av människor. Ett flöde som nästa helt för-svinner från shoppinggator när butikerna stängt för dagen.
Butikers öppettider synkroniseras ofta
efter andra angränsande verksamheter. På ena gatan kan alla butiker ha öppet på
söndagar, medan alla butikerna på paral-lellgatan har söndagsstängt. På så vis upp-står det en variation i flödet av människor från en plats till en annan.
Ett annat exempel på en
synkronise-ring är den matvagn som säljer falafel ut-anför Malmö högskolas bibliotek Orkanen. Matvagnen har synkroniserat sina öppetti-der efter tiöppetti-der då studenter på Orkanen är i störst behov av mat. Detta resulterar i att det vid lunchtid uppstår ett flöde av hung-riga studenter till matvagnen. Synkronise-ring får då även rumsliga konsekvenser när studenter samlas på platsen framför vagnen.
Verksamheters öppettider får även
rumsliga konsekvenser på trottoaren. Ma-teriella faktorer tillkommer när det är öp-pet, för att sedan försvinna vid stängning. Det kan röra sig om skyltar, markiser, sta-ket eller uteserveringsmöblemang. I och med faktorers tillkommande och försvin-nande förändras antalet territorier och de-ras storleken. Därigenom påverkas vilka
aktiviteter som kan uppstå och pågå på trottoaren av öppettiders synkronisering.
En annan sorts synkronisering är
regel-bundet återkommande företeelser. Exem-pel på sådana företeelser är rusningstid, ti-den runt löneutbetalningar, realisationer eller högtider [Kärrholm 2012:78]. Alla fyra är exempel på synkroniseringar med olika rytmer. Den första återkommer daligen, den andra månadsvis och den tredje och fjärde ett par gånger per år.
Eftersom rytmerna existerar sam-tidigt kan synkroniseringen beskrivas som komplex, bestående av olika lager. De sta-biliserar olika former av territoriella stra-tegier, vilka överlappar varandra i både tid och rum. Den territoriella komplexite-ten är då högst beroende av synkronise-ring.
Även aktiviteter kan synkroniseras
rumsligt. Kärrholm använder sig av be-greppet synchorisation (rumslig synkroni-sering). Med det menas att olika aktiviteter kan pågå i samma rum, men inte
digtvis vid samma tid [Kärrholm 2012:70]. Motsatsen, desynchorisation (rumslig uppdelning), var tidigare ett do-minant inslag i stadsplanering då olika aktiviteter separerades rumsligt. Gator var till för transport, boplatser för boende, torg för handel och lekplatser för barnens lek [Kärrholm 2012:71].
När en stad planeras efter en så-dan logik, där en slags friktionsfri miljö förespråkas uppstår en homogenitet [Kärr-holm 2012:70ff]. Där finns det få domineran-de territorium, vilket medför få skarvar och låg territoriell komplexitet.
Den rumsliga och tidsliga
synkronise-ringen av aktiviteter har förändrats med tiden, och fortsätter att förändras. Kärr-holm poängterar att idag syns nya tenden-ser inom synkronitenden-seringens inflytande på människors vardagsliv. Genom Crang
[2007] och Hassan [2007] lyfter han fram att i och med teknologins utveckling är män-niskor inte lika bundna till till exempel butikers öppettider [Kärrholm 2012:72]. Istäl-let för att gå till en butik under dess öppet-tider kan varan köpas via Internet. Detta
RELATIONELL TID
Relationell tid behandlar Kärrholm uti-från Crang [2007] och Hassan [2007] vilka menar att tid har gått från att vara fixerad och bunden till klockslag, till att vara mer relativ och flytande. Med relationell tid menas att tiden inte står för sig själv. Den är relationell i den mening att den påver-kas av sin omgivning. Det kan till exempel handla om att istället för att två personer bestämmer ett klockslag för när de ska träffas, ringer eller sms:ar den ena perso-nen när denne kliver på bussen. Bussen blir således en faktor som påverkar vilken tid träffen äger rum [Kärrholm 2012:72].
Synkronisering är bunden och fix-erad, och kan i och med det ses som en del av en territoriell strategi. Men den relatio-nella tiden kan istället skapa utrymme för territoriella taktiker. Relationell tid med-för alltså glapp i synkronisering som terri-toriell strategi där mellanrum kan uppstå. Relationell tid är därmed flexibel. Den uppstår i en relation och är en del av ett led. Ledet kan utgöras av olika faktorer mottagliga för förändring. Relationell tid går inte att helt kontrollera även om den är en del av andra synkroniserade fakto-kan nu ske på arbetstid från kontoret eller
hemifrån kvälls- och nattetid. Den tidigare starkt rumsligt och tidsligt synkroniserade aktiviteten har blivit mer flytande. Både när och var aktiviteten äger rum kan nu variera i hög grad.
rer likt bussar, arbetstider och öppettider. Vi har valt att se solen som ett fe-nomen som kan beskrivas med relationell tid. Solen går inte heller den att kontrol-lera. Vi kan planera efter den men aldrig veta exakt när den kommer att infinna sig. Men när den väl visar sig ger den upphov till händelser, liksom när den försvinner.
Många materiella faktorer och aktiviteter på trottoaren kan kopplas till solen som då blir ett viktigt led i den mate-riella utformningen.
Relationell tid kan även ha in-verkan på synkronisering. Ett exempel är glasskiosker på sommaren som endast har öppet när det är varmt och soligt.
21
20
uppdelningarna av staden.
Trottoarerna i våra observationer är
mellan 2-6 meter breda och i regel 10 cen-timeter höga. De har samma materiella uppbyggnad, en kantsten av granit samt 30x30 centimeter stora betongplattor var-vade med gatsten. Det är den vanligaste utformningen av trottoarer inom Malmös stadskärna.
Den inramande trafiken är av
varie-rande slag och mängd, likaså de intillig-gande verksamheterna. Även väderstreck-en som trottoarerna vetter mot skiftar, och därigenom ändras solens roll och inver-kan från plats till plats. Nu följer en mer ingående och analyserande redovisning av de fyra platserna och rummen på de trottoarer vi studerat. Vi börjar varje plats med en kort beskrivning med komplette-rande illustrationer, bilder, sektioner och kartmaterial för att sedan diskutera plat-sen i relation till våra observationer och begreppsapparat.
Hur påverkar trottoarens materiella utformning uppkomsten av mellan-rum?
är uppsatsens huvudfråga, som vi genom observationer undersökt utifrån våra underfrågor:
Vilka omgivande faktorer ger upp-hov till en territoriell komplexitet på trottoaren?
När vi diskuterar de omgivande faktorerna undersöker vi den intilliggan-de territoriella inramningen samt trottoa-rens olika subterritorier. Faktorerna ger upphov till en synkronisering i tid som får rumsliga konsekvenser. Även den re-lationella tiden fungerar som en synkroni-serande faktor som får konsekvenser för tillvaron på trottoaren.
Vilka materiella egenskaper finns på trottoaren och hur påverkar de den territoriella komplexiteten?
När vi har sett till trottoarens ma-teriella egenskaper har vi diskuterat trot-toaren som en sort och analyserat vissa signifikanta faktorers materiella figur. Även territoriella produktioner är viktiga
höra i dagligt tal och har inte alls samma signifikativa innebörd som området Möl-levången, i folkmund ofta kallad Möllan. För gemene man räknas nog åtminstone att analysera och reflektera över
tillsam-mans med materiella figurer eftersom den ena ger upphov till den andra.
När vi valt ut de trottoarer vi ämnat att
undersöka har vi gjort ett utsnitt och av-gränsat oss till ett specifikt kvarter längs respektive gata. Trottoarsträckorna som vi studerat har då blivit mellan 100-150 meter långa. Vid ett av exemplen - Södra Skolgatan - har vi dock inte använt oss av hela kvarteret då det är ett relativt långt kvarter som avbryts av en t-korsning. Vi har valt att hålla oss på den södra sidan av den ”korsande” vägen eftersom det är där vi sett störst chans att finna de mellanrum undersöker.
Trottoardelen utmed
Simrishamnsga-tan tillhör stadsdelsområdet Möllevången, trottoardelen längs med Bergsgatan ligger precis på gränsen mellan Möllevången och Rådmansvången medan trottoaren utmed Södra Skolgatan samt Friisgatan båda räknas till Rådmansvången [bild 5:1]. Rådmansvången är inte lika vanligt att
Södra Skolgatan till området Möllan, och kanske klassas även Friisgatan ibland till samma områdesbeskrivning. Dock har vi valt att hålla oss till de geografiskt angivna
FYRA TROTTOARER /
5
FYRA TROTTOARER /
5
1 2 3 4 bild 5:1 1 - Bergsgatan 2 - Friisgatan 4 - Simrishamnsgatan
23
22
till Times entrédörr är en betongpelare placerad, vilken stöttar upp fastighetens balkonger. Tillsammans med indragning-ens en meter breda kortsida och betongpe-laren skapas ett sorts entrérum till butiken
[bild 5:6]. I denna ände av trottoaren finns ytterligare ett cykelställ. Stället är gjort för ett tiotal cyklar men används i betydligt större utsträckning, främst av bussresenä-rer.
Bergsgatans tungt trafikerade
kör-bana består av två körfält i vardera rikt-ning [bild 5:7]. Körfältsparen är separerade av en refug bestående av grus, gräs, blom-planteringar samt en radda ekar.
Den trafik som framför andra tra-fikerar Bergsgatan är busstrafiken. Det är uteslutande gula regionsbussar som stan-nar vid busshållplatsen [bild 5:8].
Själva busshållplatsskylten är pla-cerad på den södra delen av trottoaren och upp till tre bussar kan stanna till samti-digt. När det händer tas i princip hela trot-toarens yta i anspråk av busshållplatsen. Den mesta aktiviteten och de mest använ-da funktionerna är samlade till den södra delen av trottoaren.
Vi har observerat att människor förflyttar sig mestadels på morgonen och eftermiddagen. På morgonen är det dock mer rörelse - både gällande antal bussar och antal människor - på den motsatta si-dan av Bergsgatan. Då tar människor bo-ende i området bussarna gåbo-ende norrut.
På den sena eftermiddagen har vi sett en motsatt effekt. Då är det fler bus-sar som anländer till vår observerade sida av Bergsgatan och fler människor stiger av bussarna än på motsatt sida. Det går även klart fler bussar på morgon och
eftermid-dag än det gör mitt på eftermid-dagen samt nattetid
[bild 5:9].
Den första trottoaren vi undersökt
lö-per längs med den västra sidan av Bergs-gatan. Bergsgatan är den gata som skiljer stadsdelsområdena Möllevången och Råd-mansvången åt. Den del av Bergsgatan vi studerat mer noggrannt löper mellan Spångatan i norr och Monbijougatan i sö-der.
Kvarteret som angränsar till trot-toaren består av tre större fastigheter vil-ka består av både privata och kommunala verksamheter [bild 5:4].
Miljöförvaltningen har flertalet stora skyltfönster som används för att visa upp vad som försigår i byggnaden, bland annat med hjälp av fönsterdekor och vi-sualiseringar. Den väl markerade entrén med stora glaspartier visar på att en större verksamhet befinner sig bakom entrédör-rarna.
Där Miljöförvaltningen angränsar
till Spångatan är hörnet avskuret och ett cykelställ placerat [bild 5:5]. Cykelstället an-vänds både av myndighetspersonal samt besökare, och är ofta överbelamrat.
Frisörsalongen Style-tec använ-der sig av trottoaren utanför sin verksam-het genom att de dagtid ibland ställer ut en informations- och reklamskylt samt en liten krukpalm för att göra omgivningen uppmärksam om deras existens. Style-tec och Miljöförvaltningens använder sig blygsamt av fasaden i jämförelse med när-livset Time.
Time har till skillnad från sina grannar tagit i princip hela sin fasad i an-språk med affischer på skyltfönster, väg-gar, lyktstolpar och pelare. Samtidigt är större delen av fasaden som Time förfogar över indragen ungefär en meter, vilket re-sulterar i att trottoaren blir en meter bre-dare utanför butiken. I direkt anslutning
BERGSGATAN /
5.1
FYRA TROTTOARER /
5.1
Närlivset Time Style-tec studio Miljöförvaltningen
SEKTION AA skär genom närlivsbutiken Time och
visar verksamhetens lokal, trottoarens bussresenä-rer, gaturummet samt trädraden.
A
bild 5:4 bild 5:3
bild 5:5 bild 5:6 bild 5:7 bild 5:8 bild 5:9
bild 5:10 Bergsgatan
25
24
BERGSGATAN /
5.1
TERRITORIELL KOMPLEXITET /
5.1
Ett för Bergsgatan inflytelserikt
subter-ritorium som tydligt ger upphov till flöden, rytmer och en stadig ström av människor på trottoaren är Södervärns busstation. Södervärn är en knutpunkt i Malmö där resenärerna kan byta mellan ett flertal olika busslinjer. Subterritoriet medför att vissa materiella faktorer tar plats på trot-toaren, vilka påverkar vad som händer på trottoaren. I detta fall är det i form av en busshållplats som placerats på trottoaren.
Subterritoriet Södervärn och
busstra-fiken längs Bergsgatan gör att den trotto-arremsa vi observerat associeras med en sorts transporttrottoar. Hit tar sig männ-iskor i första hand för att färdas vidare med buss. Den rådande territoriella stra-tegin på trottoaren stödjer en starkt
do-minant aktivitet, nämligen busstransport
[bild 5:11]. Hållplatsens territorium tar upp större delen av trottoaren.
När en stor mängd resenärer sam-lats på psam-latsen i väntan på bussen blir ter-ritoriet än mer synligt och växer i både storlek och styrka. När ingen väntar på bussen är utrymmet vid hållplatsen tomt på folk. Då blir ytan betydligt öppnare för de förbipasserande och busshållplatsens territorium försvagas för stunden. Platsen kan samtidigt kopplas samman med den angränsande verksamheten Time. Hur den väntande resenären använder platsen påverkar vilket territorium som för tillfäl-let produceras. Är resenären vänd mot gatan befästs bussens strategiska territo-rium. Men riktas uppmärksamheten istäl-let mot Times löpsedlar, är det verksam-hetens territorium som för tillfället stärks.
Att så små skiftningar av aktiviteter kan påverka territorier tyder på territorierna på platsen överlappar varandra.
En av de inramningar som har
inflytan-de på Bergsgatans trottoar är själva gatans utformning. Även den är ett strategiskt planerat territorium som stödjer busstra-fiken, och i förlängningen busshållplatsen. Gatan är utformad att prioritera bussar-nas plats i gaturummet. Busstrafiken do-minerar starkt gatan och hela gaturummet associeras med bussarnas framfart. Få cy-klister använder Bergsgatan trots att gatan är centralt belägen och knyter ihop många av Malmös tvärgator.
Den högsta territoriella komplexi-teten på Bergsgatans trottoar finner vi på den södra delen av vårt undersökningsom-råde, i anknytning till närlivset Times en-tré. På denna plats är det parkerade cyklar som bidrar till Times och busshållplatsens skiftande territorium. De båda strategiska territorierna skiftar i storlek över tid, men
tar även plats samtidigt i samma rum. Cykelstället utanför Time används av både resenärer som ska byta transport-typ från cykel till buss och av besökare till närlivset. Dock är cykelstället ofta fullt
[bild 5:12]. Det gör att Times besökare istäl-let approprierar ytan precis utanför Times skyltfönster och använder den som tempo-rär cykelparkering [bild 5:13].
Bergsgatans subterritorium i form av
Södervärn ger upphov till en tydlig och på platsen dominant synkronisering, som i sin tur får rumsliga konsekvenser på trot-toaren. Både genom busshållplatsen som befolkas av väntande resenärer samt cy-kelstället som blir mer eller mindre över-belamrat under dagens lopp.
Även Times generösa öppettider genererar en rörelse och ett flöde under stora delar av dygnet vid den södra än-den. Det skiljer sig från den norra delen av trottoaren där Miljöförvaltningen hål-ler till. Här förekommer rörelse och akti-vitet främst morgon och eftermiddag, när Miljöförvaltningens anställda anländer till eller lämnar arbetet. Den här
synkronise-ringen får tydliga rumsliga konsekvenser genom att cykelstället på hörnet utanför Miljöförvaltningen svämmar över under kontorstimmar. Utanför dessa timmar är den territoriella komplexiteten på norra delen av trottoaren tämligen låg. Endast förbipasserande fotgängare brukar då den delen av trottoaren [bild 5:14].
Trottoarkantens materiella figur på
Bergsgatan är utformad för att passa buss-trafiken, vilken utgör den mest dominanta aktiviteten på platsen. Den är högre än en normal trottoarkant eftersom resenärer ska kunna stiga på och av bussen på ett okomplicerat sätt. Samtidigt är trottoaren mycket bred vilket gör att de väntande kan hålla ett behagligt avstånd till trafiken. De väntande resenärerna stör då inte heller flödet längs trottoaren alltför mycket.
Bergsgatans trottoar påverkas inte
direkt av någon relationell tid. Den mest dominanta territoriella strategin är inte beroende av någon relationell tid. En an-ledning till det är att de flesta resenärerna
pendlar regelbundet till och från skola och arbete. Möjligtvis kan antalet cyklar vid de båda cykelställen öka soliga dagar. Den relationella tiden skulle då kunna få små rumsliga utslag.
