"Rännstensungar" och "lantisar" - en studie om barns lek i staden och på landsbygden

Malmö högskola

Lärarutbildning

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

”Rännstensungar” och ”lantisar”

– en studie om barns lek i staden och på landsbygden

“Citykids” and “hillbillies” – A study about children’s play in the city countryside

Karolina Ek

Sara Eklund

Barndoms- och ungdomsvetenskap 120 hsp Handledare: Johan Lundin

Abstract

Ek, Karolina & Eklund, Sara (2009) Rännstensungar och lantisar – en studie om barns lek i

staden och på landsbygden. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i

barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?

De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, miljö samt genus och kön. Det är stora skillnader i barnens lek på de olika orterna. Resultatet pekar på att det är barnens tidigare erfarenheter som formar leken och att de tidigare erfarenheterna ser olika ut beroende på var man bor. Pojklekarna och flicklekarna skiljde sig också men det de hade gemensamt var att flickornas lekar var lugna och omhändertagande medan pojkarnas lekar var vilda och utåtagerande. Slutsatsen vi har dragit är att barnens uppväxtmiljö har påverkan på deras lek men att det inte direkt behöver vara landsbygden och storstaden som står för skillnaderna.

Förord

Vi vill börja med att tacka skolorna i vår undersökning däribland personal och elever som medverkat så att vi har kunnat genomföra vårt examensarbete. Vi vill också passa på att tacka vår handledare Johan Lundin som har gett oss lugn och goda råd under hela processen.

Detta arbete har vi skrivit tillsammans. Det finns ingen uppdelning utav arbetsuppgifter utan allt i vårt arbete har vi utfört som par.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Introduktion till problemområdet ... 7

1.2 Syfte ... 9

1.3 Disposition ... 9

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning... 10

2.1 Lek... 10 2.2 Miljö ... 12 2.3 Genus och kön... 13 3 Metod... 15 3.1 Metodval... 15 3.1.1 Observationer ... 15 3.1.2 Enkät... 16 3.2 Undersökningsgrupp ... 17 3.3 Genomförande... 18 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 19 3.5Analysmetod... 19 4 Analys ... 20 4.1 Bollekar ... 20 4.2 Rollekar ... 21 4.3 Regellekar... 23

4.4 Lek med redskap ... 24

4.5 Lek med rekvisita ... 24

4.6 Sammanfattning och slutsatser... 26

5 Diskussion och kritisk reflektion ... 28

1 Inledning

(www.asagustafsson.se)

1.1 Introduktion till problemområdet

I vårt arbete ville vi ta reda på om barnens lek är densamma oavsett om man bor i en storstad som Malmö eller på landsbygden utanför. Detta är intressant för att det finns föreställningar om stora skillnader mellan att växa upp i storstad och på landsbygd.

Landsbygd används ofta som motsatts till stad. Det vi menar med landsbygd är ett område med centrum, olika transportförbindelser, variation inom boende samt tillgång till förskola och skola, allt i mindre format.

Många som får barn väljer att bosätta sig utanför storstaden i en villaidyll med grönområden och andra barnfamiljer. Detta sker ofta vid skolstarten och en av anledningarna kan vara att barnen är större och rör sig mer fritt (Petersson, 2004). En storstad kan då ses som farlig med hårt trafikerade gator. I storstaden är olikheterna mellan barnens familjer större än på landsbygden. Man ser en större variation vad gäller inkomst, utbildning samt arbetslösheten (www.ekonomifakta.se). Det kan ses som en negativ faktor men även som något positivt. Barnen får en större inblick hur andra familjer har det och kan få större förståelse för skillnader. Storstaden har en hög kulturell puls som barnen kan ta del av vilket gör att deras kulturella upplevelser blir större.

Pojkar och flickor fostras olika och deras socialisationsmönster ser olika ut. Föräldrarna har olika förhållningssätt mot sina barn beroende på om de är flickor eller pojkar (Hägglund, 1984:13). Det som intresserar oss är om det finns märkbara skillnader mellan pojkar i staden och på landsbygden eller mellan flickor i staden och på landsbygden.

Vi är båda två uppväxta utanför Malmö och har liknande uppväxtvilkor. Under vår tid på lärarutbildningen har vi haft vår praktik i Malmö och tagit del av barnens värld där. Tankarna på vår egen barndom gjorde att vi blev nyfikna på om det är någon skillnad. För att få ner detta stora område till något greppbart koncentrerade vi oss på barnens lek.

I leken sker ett samspel och barnen får möjlighet att bearbeta sina erfarenheter och känslor. I skolans uppdrag står det att särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall kunna tillägna sig kunskaper (Lp094).

Leken är viktig för barnens utveckling. Enligt psykologen Leontjev är leken en dominerande verksamhet, inte tidsmässigt, utan för att det är en verksamhet där barnets viktigaste psykiska processer utvecklas. Det är också här som en övergång till nya och högre utvecklingsstadier förbereds (Hydén,1982:52). Därför anser vi att leken är viktig och tror att vi genom att göra en studie på barns lek kan få svar på våra frågor.

1.2 Syfte

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om barnens lek är densamma oavsett om man bor i en storstad eller på landsbygden. För att ta reda på detta har vi valt att koncentrera oss på barnens lek i skolan och jämföra den. Genom att jämföra vad pojkarna respektive flickorna leker kan vi komma närmare individen i vår undersökning.

Vi är ute efter att upptäcka skillnader och likheter i barnens lek samt att jämföra vad pojkar respektive flickor leker. Genom att studera dessa bitar hoppas vi kunna få svar på våra frågeställningar.

Våra frågeställningar är följande:

• Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? • Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?

I vår första frågeställning får vi med både vad det är barnen leker, hur det går till samt att vi jämföra stad och landsbygd. Vi fokuserar även på varför dessa skillnader eller likheter finns. Vår andra frågeställning är till för att besvara frågorna: Vad leker pojkarna och vad leker flickorna? Finns det typiska pojklekar respektive flicklekar och hur ser de ut på de olika orterna?

1.3 Disposition

Examensarbetet består av 5 övergripande kapitel. Det första kapitlet består av inledning, arbetets syfte samt våra frågeställningar. I det andra kapitlet tar vi upp teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som är relevanta för vår studie. I tredje kapitlet redogör vi för de olika metoderna som vi har använt oss av när vi gjort vår studie och hur vi gick till väga när vi gjorde vår undersökning. Empirin presenteras, jämförs samt analyseras i kapitel fyra där även vår sammanfattning finns. I det sista kapitlet, nummer 5, diskuterar och reflekterar vi över vårt arbete.

2 Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Vi har delat in våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i tre delar: lek, miljö samt genus och kön.

Det finns mycket forskning om barns lek, men det var svårare att hitta forskning om barns uppväxtmiljö. Många pratar om barnens uppväxtmiljö som relationen till föräldrarna eller föräldrarna förhållningssätt till skolan. Det vi är intresserade av är den fysiska aspekten av miljön, lekmiljön som barnen rör sig i.

Genus och kön i skolan finns det mycket forskning om men mycket av den forskningen inriktar sig på klassrumsmiljön vilket inte har samma relevans för vår studie.

2.1 Lek

Alla kommer vi ihåg leken från vår egen barndom, vi minns leken med glädje. Som blivande pedagog kommer vi att möta leken dagligen men det är inte bara i skolans värld utan vi kan se leken överallt, på lekplatser, torg, på gatan, i parken eller bara utanför dörren.

Ordet lek kan ha olika betydelser ibland använder man ordet lek som något negativt då man inte ska ta något på allvar som frasen ” det var bara på lek” kan man ofta höra. Lek kan också vara ett ord som man använder för att beteckna positiva saker om man säger att något är lekfullt menas något som är lustfyllt och härligt. Ibland påstår man att något ”går som en lek” betyder inte att det är förvirrat och rörigt utan att det fungerar bra och positivt. Lek utgör andra hälften av ordet ”kärlek” - men det blir negativt om man leker med kärleken (Hägglund, 1989).

Vad är då lek? Enligt pedagogen Gunilla Lindqvist är leken barnets sätt att tänka. Det är barnets sätt att skapa sina egna föreställningar och frigöra sig från den fysiska omgivningen (Lindqvist, 2002:53).

Lekforskaren Birgitta Knutsdotter Olofsson menar att alla barn föds med förutsättningar att leka. Lek börjar tillsammans med andra redan i spädbarnsåldern då barnet börjar le. När barnen är mycket små är vuxna i deras närhet viktiga för att kunna tillfredställa och utveckla barnens lekbehov. Den vuxne leder leken med sång och rörelse. Detta lär barnet de viktigaste

lekreglerna, turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Dessa utgör grunden för lyckad lek och interaktion med kompisar när barnet blir äldre (Knutsdotter Olofsson, 2003).

Psykologen Freud menar att barn leker för att tillfredställa sina önskningar precis som i drömmar och fantasier. Han menar också att leken är barnens naturliga sätt att bearbeta obehagliga känslor och händelser (Hägglund, 1989:15). Barnen lär sig att ta kontroll över en situation genom att leka den och att ändra innehållet så att det passar deras behov.

Barn vill vara vuxna och gör därför som vuxna gör. Ett tydligt exempel på detta är ”mamma, pappa, barn” leken. Barn vill vara hjältar och stora och starka. Om ett barn har varit hos doktorn och fått spruta kanske barnet sen leker doktor, men sätter då inte sig själv i offerrollen utan i ledarroll, i detta fall som doktor.

Psykologen Erikson menar att barnets sätt att ” leka ut problemen” är en naturlig självläknings process som vi behärskar när vi är barn. Lek för barnet är vad tänkandet, planerandet och skissandet är för de vuxna (Hägglund, 1989:22).

Men varken Freud eller Erikson är ensamma om sin teori att leken är barnets sätt att bearbeta både jobbiga och svåra händelser. Pedagogen Piaget menar att i olika former av lek omformar och prövar barnet sina upplevelser och erfarenheter. I leken omvandlar man upplevelser och idéer så att dem blir begripliga (Hägglund, 1989:31).

I Piagets utvecklingsteori sker barnets utveckling likt en trappa. Man kan inte gå upp på nästa trappavsats förrän man helt har klarat av den förra. Han delar in barnets utveckling i tre stadier: det sensomotoriska stadiet, de konkreta tankeoperationernas stadie och det formellt operationella stadiet. Det sensomotoriska stadiet varar från födseln tills det att barnet är ungefär två år. Ett barn i den här åldern är nyfiken på sin omgivning. Barnet stoppar saker i munnen, rullar runt och kastar saker, allt detta kallar Piaget för övningslek. Efter två års ålder går barnet in i tankeoperationens stadie och börjar göra saker på låtsas vilket Piaget kallar för symbollek. Efter symbolleken går barnet över till rollekar som till exempel mamma, pappa barn. Därefter övergår det till regellekar som till exempel följa Jon och hoppa hage. I det sista stadiet har leken ingen större funktion i utvecklingen, detta sker vid ungefär 11 års ålder (Hägglund, 1989:32). Detta betyder att leken har en central betydelse för de barn som vi har gjort vår undersökning på. De befinner sig någonstans mitt emellan symbollek och regellek, beroende på barnets individuella utveckling.

Knutsdotter Olofsson vänder sig emot teorierna om stadieinriktad utveckling. Hon menar att barnet lär sig grunderna för alla former av lek redan under sitt första år och använder dem sedan parallellt. Barnens lek ser olika ut beroende på erfarenheter smak och läggning. Leken skiftar också mellan den kulturella och sociala miljön (Hägglund, 1989). Detta betyder att samma bostadsmiljö kan ha olika inverkan på olika barn. Barn som bor granne med varandra kan uppleva sitt grannskap helt olika beroende på vilken social miljö de lever i och vad de har för tidigare erfarenheter. Barn som leker samma lek kan uppleva den på olika sätt och lekens betydelse formas av barnet.

Pedagogen Vygotskij skiljer sig lite från de andra teoretikerna. Han lägger vikten på leken som en social process. Han menar att varje stadie i ett barns utveckling har sina egna motiv och drivkrafter (Hägglund, 1989:37). Vygotskij anser inte att barn drivs till att leka i ett slags lust princip. Han menar att det blir en konflikt vid tre års ålder över vad man vill och vad som går. Det är också just vid tre års årsålder som han hävdar att barn börjar leka till skillnad från Knutsdotter Olofsson som anser att barnen leker redan vid födseln och Piaget som anser att leken börjar vid fyra månaders ålder (Hägglund, 1989).

Vygotskij hävdar också att alla lekar har regler. Om barnet leker att det är ”mamma” så finns det vissa regler som gör att man är mamma. Går man utanför dessa regler så ändras innehållet i leken och nya regler får ta vid. Det är inte en situation som styr barnet utan barnens egen vilja. I leken får barnet möjlighet att träna och utveckla roller och relationer. Genom leken kan barnet förstå det sociala samanahang som det befinner sig i och på detta sätt stimuleras barnets utveckling (Petersson, 2004:35).

2.2 Miljö

De flesta barnen i Sverige växer upp på landsbygden, men statistik visar att fler barn än tidigare växer upp i större städer (Petersson, 2004:47). Detta sätter vår studie i ett intressant perspektiv. Gamla traditioner och förhållningssätt är kanske på väg att förändras. Även om man ser en ökning så är det ändå vanligast för familjer med barn att bosätta sig på landbygden. Barn har väldigt olika utgångslägen och stimulans beroende på var de bor och på hur familjen ser ut (Andersson-Nyander, Cederblad, Watsi & Wikare, 1983: 3).

På landsbygden är det villor och radhus som dominerar och i storstaden är det flerfamiljshus som är vanligast. 70 procent av alla barn och ungdomar bor i villor eller i radhus, 30 procent bor i flerfamiljshus. Det är vanligare för barn med båda föräldrarna att bo i villa eller radhus än de som är ensamstående (Petersson, 2004:47).

På landsbygden finns det mer grönområden barnen kan leka mer fritt utan att oroa sig över tungt trafikerade vägar. När vi visualiserar villaidyllen ser vi barn som spelar bandy på gatan och lekplatser som är fulla av lekande barn. Men är det verkligen så det ser ut? I boken Rätt till lek (Grönvall, 1993:36) beskrivs tomma lekplatser och grönområden. Fotbollsplaner som står tomma på barn och frågan ”var har leken har tagit vägen?” ställs. Om inte barnen använder miljön runt om kring sig spelar det då någon roll vart de bor? Barndomen idag ser annorlunda ut än vad den gjorde för bara 20 år sen. Dator och tv har tagit en stor plats i barnens liv och för att nyttja dessa behöver man inte bo på ett speciellt ställe. Men vi tror inte att dessa faktorer kan slå ut leken och barnens behov av att leka och röra sig fritt.

I Miljöpsykologen Pia Björklids artikel Ett utvecklingsekologiskt synsätt på barn – miljö –

samspel (Petersson, 2004:35) beskrivs barns uteaktiviteter i två olika bostadsområden. Syftet

med hennes artikel var att kartlägga boendets aktiviteter. Undersökningen visade att det framförallt var fyra faktorer som begränsade barns utelek i områdena. Dessa fyra faktorer var höghusbebyggelse, avstånd till attraktiva lekområden från hemmet, dåligt väder och brist på möjlighet till uteaktiviteter till vuxna. I sin studie kom även Björklid fram till att i områden där det är mycket asfalt var barnen ute mindre och variationen på lekar var mindre jämfört med det andra bostadsområdet som var mer grönt (Petersson, 2004:35). Det som visas i denna undersökning är just att miljön runt om barnet har en viktig roll. Betong och asfalt främjar inte barnens fantasi och leklust.

2.3 Genus och kön

Ordet genus är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende (NE, 2009). I barnens lek kan man se detta genom vad som är typiskt pojkigt eller flickigt.

Titta vad fint flickorna leker eller se så busiga pojkarna är kan vi ofta höra ute i verksamheten. Är verkligen flickorna de lugna, tysta och känsliga och är pojkarna de busiga, stimmiga och okoncentrerade eller är det stereotyper som vi har skapat?

När ett barn föds anger man om det är en pojke eller flicka vi har svårt att tänka oss ett kön som inte är konkret. Med dessa begrepp kommer förväntningar och krav hur man ska vara och bete sig. Föräldrar har olika förhållningssätt och olika upplevelser av barnen beroende på om det är pojke eller flicka (Hägglund, 1984:13).

Även om man försöker se på flickor och pojkar på samma sätt så skiljer det sig. Det är mer accepterat för en flicka att vara lite ”pojkig” än det är för en pojke att vara flickig. Om en pojke är med och hoppar hage eller leker häst till exempel är det större chans att han blir mobbad eller utstött än om en flicka är med och spelar fotboll. Man kan fråga sig varför det är mer accepterat för flickorna att vara pojkaktiga än det är för pojkarna att vara flickaktiga (Olofsson, 2007:55).

Till pojkar passar ord som självständig, stark och uttåtagerande och till flicka hör begrepp som omhändertagande, snäll och mjuk (Steenberg, 1997:14). Visst är det skillnader mellan pojkar och flickor inte bara att de mognar i olika takt utan även deras sätt att agera.

Om man går förbi en park eller en skolgård så kan man se pojkar i full färd med att spela fotboll eller leka krig. Förväntningarna på flickor är att de ska leka lite lugnare lekar, vara tysta och snälla (Olofsson, 2007:65). Dessa förväntningar är gamla och har väl ändrats en del under åren men några lever kvar än idag.

Flickor och pojkars lek kan skilja sig, när man arbetar med genus är det viktigt att inte överdriva och ta bort allt som är typiskt ”pojkigt” eller typiskt ”flickigt” istället låter man allt vara tillgängligt så att barnen får välja vad de vill leka med (Olofsson, 2007:59). Vi ska inte tvinga pojkarna att hoppa hopprep eller tvinga flickorna att spela boll utan de vara tillgängligt för dem att välja vad de vill leka med.

3 Metod

I detta kapitel kommer vi att ta upp de metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning. Vi kommer även att presentera vår undersökningsgrupp och berätta hur vi gick tillväga när vi skulle ut till de olika skolorna. Därefter behandlar vi de forskningsetiska övervägandena och till sist beskriver vi vår analysmetod.

3.1 Metodval

Metoderna som vi använt oss av i den empiriska studien är observationer och enkäter. Vi har valt att arbeta med kvalitativ metod. Vi anser att detta var det bästa sättet för oss att samla material till vår studie. Med kvalitativ inriktad forskning menar man forskning där datainsamlingen fokuserar med ”mjuka” data, till exempel i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser.

3.1.1 Observationer

Observationer valde vi för att vi ville se hur och vad barnen lekte utan att vår närvaro påverkade dem. Vad leker barnen och hur använder de skolgården? Vi ville även se vad pojkar respektive flickor lekte. Observation gav oss möjlighet att röra oss fritt mitt i barnens lek samt gav oss en större överblick av variationen av lekar. Med hjälp av observationsmetoder kan man studera beteenden och skeende i ett naturligt sammanhang i den stund som de inträffar.

Observationerna blev en grund att stå på för oss. Den gav oss kunskaper om vad och hur barnen lekte. I Forskningsmetodikens grunder (2003:88) står det att den kunskap man får vid observationer lägger grunden för vidare studier med andra tekniker för att samla information vilket vi behövde till våra enkäter. Det är lättare att förstå vad barnen menar när man har upplevt deras miljö och sett lekarna de beskriver. På detta sätt kunde vi knyta samman våra observationer med vår enkätundersökning.

Vår observation var ostrukturerad, vilket innebär att observationen används i utforskande syfte så att man ska kunna inhämta så mycket information som möjligt inom ett visst problemområde (Patel & Davidsson, 2003:94).

Vårt problemområde är leken och vi ville hinna se så mycket som möjligt av den under vår observation. Vid dessa observationer försökte vi registrera ”allting” som var relevant för vår studie. Under observationen var vi icke deltagande observatörer vilken innebär att man inte ska interagera med barnen. På detta sätt kunde vi koncentrera oss helt på vad det var vi såg och få ut maximalt av vår observation.

3.1.2 Enkät

Genom enkäten ville vi se om det vi hade sett stämde överens med barnens tankar och verklighet. Svaren blev personliga och lekar kom fram som vi hade missat i vår observation. Både enkäter och intervjuer är tekniker för att samla information som bygger på frågor. Vår tanke var att ställa öppna frågor så att vi kunde få en större bredd på vår studie (Patel & Davidsson, 2003:72).

Barnen fick svara på frågorna i grupp med ca tre elever, som vi plockade ut. På grund av barnens ålder var det inte en självklarhet att de kunde läsa och skriva och därför behövde hjälp med detta. På detta sätt anser vi att enkäterna blev mer personliga och att vi fick bättre svar. Barnen fick vara anonyma och endast kryssa i om de var pojke eller flicka. Om en enkät är anonym finns varken namn nummer eller annan möjlighet för identifiering på barnet (Patel & Davidsson, 2003:70). Frågorna var utformade så att de låg på barnens nivå så att de lätt skulle förstå och kunna svara på frågorna.

Två aspekter man ska tänka på vid utformandet av en enkät eller intervju är skandalisering och strukturering. Med skandalisering menar man hur mycket ansvar som lämnas till intervjuaren när de gäller frågornas utformning och inbördes ordning. Med strukturering menar man i vilken grad frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på sin egen inställning och tidigare erfarenheter (Patel & Davidsson, 2003:71).

Vi använde oss helt utav standarliserade enkät vilket betyder att vi ställde samma frågor i exakt samma ordning till varje person.

3.2 Undersökningsgrupp

Vi har valt två olika orter att studera barnens lek på. Den ena är Malmö och den andra är en by ca 4 mil utanför Malmö. Skolan i Malmö har vi valt att kalla Bilen och skolan på landsbygden har vi valt att kalla Traktorn.

Bilen ligger i ett område med mycket höghus. Det finns både hyresrätter och bostadsrätter i området och det är mest här som barnen bor. Framför skolan går en ganska tungt trafikerad gata men på baksidan av skolan och skolgården finns en stor gröning med rörelselekplats och multiplan.

Traktorn ligger ganska centralt belägen och i skolans direkta omgivning är den mest höghus men barnen bor mestadels i villor i närliggande kvarter. Även om skolan är centralt belägen så finns där knappt någon trafik. Den enda trafik som rör sig precis vid skolan är skolbussar som morgon och eftermiddag hämtar elever.

På båda skolgårdarna utgör asfalt och grus grunden. Det finns en del träd och några buskar på skolgårdarna men det är inte mycket. Traktorn har en stor skolgård som sträcker sig runt om hela skolan. Det finns tre fotbollsplaner, en basketplan och en bandyrink. Skolgården har flera olika klätterställningar och gungor. På flera ställen finns bollplank och på marken är det ritat hagar och King spelplaner.

När man först ser Bilens skolgård så ser den ganska tråkig och oinspirerade ut men när den fylls med barn så känns det som om allt faller på plats. Skolan är byggd som ett u och i mitten finns skolgården. Där finns det en liten plan som fungerar som fotbollsplan, basketplan och bandyplan. Mitt på skolgården finns en ganska stor amfiteater som barnen använder flitigt i sin lek. Det finns en klätterställning och ett ställ med gungor. Runt om klätterställningen finns sand som barnen kan gräva i och leka med. I övrigt är det mest fri yta på skolgården.

Traktorn är en skola som har årskurs 1-6 med ca 200 elever. Skolan består av en kvadratisk byggnad med 4 våningar samt en källare som används som fritids. I skolan finns en gympasal och en aula. Barnen äter sin skollunch på en skolrestaurang som ligger intill skolan.

Bilen är en skola årskurs 1-9 och har ca 350 elever. Skolan är byggd som ett u och har tre våningar. Det finns två gympasalar och en matsal som även fungerar som aula.

När vi observerade tittade vi på alla barn som vi ansåg var relevanta för vår undersökning. När vi lämnade ut enkäterna valde vi att koncentrera oss på årskurs ett eftersom vi anser att leken har en central betydelse i denna ålder, varje skola har två stycken årskurs ett klasser. Bilen har 32 stycken barn i årskurs ett, tolv flickor och tjugo pojkar. Traktorn har 29 stycken elever i årskurs ett, 13 flickor och 16 pojkar.

3.3 Genomförande

Första steget var att ta kontakt med vardera skolas rektor. Vi presenterade vår studie för dem och frågade om vi fick komma ut och observera barnens lek, samt lämna ut enkäter till eleverna i årskurs ett. Efter klartecken från respektive rektor tog vi kontakt med klasslärarna som skulle bli berörda av vår studie. Vi bokade in dagarna efter varandra eftersom vädret skulle vara så likt som möjligt. Vårt tillvägagångssätt såg likadant ut på vardera skola.

Efter ankomst till skolorna strax efter klockan nio började vi med att inspektera skolmiljön för att få en övergripande syn av skolgården. Därefter presenterade vi oss för klasserna samt förklarade vår studie. Halv tio var det rast och barnen gick ut. Under rasten observerade vi barnen och i och med att vi studerat skolgården innan visste vi vart vi skulle hålla ett extra öga. När barnen gick in klockan tio gick vi in till den första klassen för att börja dela ut våra enkäter.

Eftersom eleverna går i årskurs ett är inte deras läs och skrivkunskaper fulländade. De behövde hjälp både med att läsa och skriva på enkäterna. Därför valde vi att ta ut barnen tre och tre så att de kunde få hjälp med både läsning och att skriva. Klockan elva var det dags för lunch och efter att barnen hade ätit observerade vi deras lek igen under lunchrasten. Därefter gick vi till den andre klassen och de fick svara på enkäterna på samma sätt som den förra klassen.

Båda dagarna vi var ute och observerade var det liknande väder, inget direkt solsken men heller inget regn. Därför beslöt vi oss att det räckte med de två dagarna vi var ute. Det kändes som att vi fått tillräckligt med material samt att vädret var så pass likt så vi kunde jämföra uppgifterna i vår studie.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Vi har valt att koda namnen på skolorna så att man inte vet vilken det är, vi skriver ut Malmö för det är en så pass stor stad så skolan är ändå anonym medan vi inte väljer att nämna vilken by på landsbygden vi valt till vår studie. På grund av storleken hade skolan inte varit anonym. Vår enkät är anonym där eleverna endast får svara på om de är pojke eller flicka. På detta sätt har vi uppfyllt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002:13).

Vid vårt samtal med respektive rektor så ställde vi frågan om föräldrarna behövde bli informerade, eftersom inga namn skulle nämnas ansåg rektorerna att det inte var nödvändigt. På det här sättet har vi uppfyllt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002:9).

3.5Analysmetod

Vi kommer att utgå från våra fem kategorier som vi har delat in leken i. Barnens lek på de olika skolorna kommer att jämföras och här kommer vi även gå in på pojklekar respektive flicklekar. Vi kommer att använda oss av tidigare forskning och teorier när vi analyserar vårt empiriska material.

4 Analys

I detta avsnitt kommer vi att presentera vår empiri. Detta gör vi genom att gå igenom de fem kategorier som vi har valt att dela in barnens lek i. Under varje kategori kommer vi sedan att beskriva leken på vardera skola samt att jämföra och analysera.

För att bättre få en greppbar överblick över barnens lekar har vi valt att kategorisera lekarna. Vi har valt fem kategorier:

• Bollekar – Exempel på dessa är fotboll, bandy, basket, skjuta straffar, hoppa kråka, plankboll och King.

• Rollekar – Under denna rubrik faller lekar så som Bratz, Star Wars, leka häst/hund, och den klassiska Mamma, pappa, barn.

• Regellekar – Här hittar vi olika sorters pet, dunkgömme, is och sol, 123 supermodell och leken 0123.

• Lek med redskap – Med redskap menar vi de fasta saker som finns på skolgårdarna så som klätterställningar och gungor. Här tar vi även med att gå runt på skolgården och prata med kompisar, detta för att du använder den fasta ytan att gå på.

• Lek med rekvisita – Rekvisitan är hopprep, twist, kulor, Bakugan, Pokemon, suddgummi samt spann och spade till sandlådan.

4.1 Bollekar

Något vi uppmärksammat när vi kom in på Traktorns skolgård var att bollsporter var det största intresset bland barnen. På flera planer spelades det fotboll och många barn spelade King. King är en bollsport som går ut på att fyra barn står i en kvadrat och studsar bollen mellan varandra. Bollen får inte komma utanför de markerade linjerna för då åker man ut. Det var endast pojkarna som spelade fotboll men dock var det båda flickor och pojkar som spelade King. Denna bollsport verkade vara väldigt populär då flera barn stod i kö för att få vara med. Att spela fotboll och King är ett bra sätt för barnen att utveckla sin kroppskontroll och en god föresättning för tilltro till sin egen rörelseförmåga (Ericsson 2005:12).

Fotboll och andra bollsporter är en slags regellek. Piaget menar att barnet tvingas inse att varje barn har en egen vilja och att jag inte alltid kan ha rätt. På detta sätt inser barnet att det måste anpassa sig. Bollsporter har bestämda regler och enligt Piaget förs dessa regler spontant vidare från generation till generation (Hägglund, 1989:33-34). På detta vis kan vi se att barnen på landsbygden har mer kontakt mellan generationerna än barnen i staden. Det är inte bara barnen som är engagerade i en bollsport utan även hela deras familj. Sporten blir mer än en hobby, den blir en samhörighet.

Bollen hade en central betydelse under rasten på Traktorn. Förutom Fotboll och King så spelades det basket, bandy, straffar och bollplank. Vad vi kunde se så var det bara pojkar som spelade dessa andra sporter. Flickorna använde också boll men de kastade gris och hoppade kråka. King var den bollsport som de hade gemensamt. Detta visar att om barnen får ha tillgång till samma saker så kan man få bort en del av det typiska pojkaktiga och flickaktiga (Olofsson, 2007:59).

Bilens barn använde inte bollen mycket. Det spelades en fotbollsmatch på deras plan och på skolgården hade några pojkar satt upp bandymål och spelade minifotboll. Det var bara pojkar som spelade några sporter på Bilen. Vi såg inga flickor som använde någon boll och på våra enkäter fick vi samma svar.

4.2 Rollekar

Rolleken kallar Birgitta Knutsdotter Olofsson för ”lekarnas lek” (Hägglund, 1989:71). Precis som Freud och Erikson anser hon att barn använder rolleken för att bearbeta känslomässiga händelser. Barn härmar händelser som de har upplevt och använder leken för att bearbeta och sin rädsla eller för att förstå en situation (Hägglund, 1989:15). Piaget menar att i olika former av lek omformar och prövar barnet sina upplevelser och erfarenheter. I leken omvandlar man upplevelser och idéer så att dem blir begripliga (Hägglund, 1989:31).

Barnen blir en helt annan person när de kliver in i leken. En klassisk rollek är mamma, pappa, barn där barnen använder sin familjesituation och vardag till att skapa en lek. I rolleken gestaltar barnet andra människor och djurs handlingar så det är inte bara människorna i barnens vardag som får en roll utan även en hund eller katt kan får vara med och fylla ut

De rollekar som var markant representerade på de båda skolorna var Bratz, Star Wars och att leka häst eller hund. Det skiljde sig väldigt mellan skolorna. Traktorns barn lekte mest häst eller hund och det var bara flickor som lekte de lekarna. Ett fåtal flickor svarade att de lekte mamma, pappa, barn. Enligt Vygotskij hämtas barnens fantasi från verkliga livet och tidigare erfarenheter (Vygotskij, 1995:17). Om så är fallet så kan vi tänka oss att häst och hund är mer representerade i barnens liv på landsbygden än i staden.

På Bilen var rollekar något som kom högt upp på listan. Både pojkar och flickor lekte flitigt rollekar och när de pratade om favoritleken på rasten blev det Star Wars för pojkarna och Brats för flickorna. Både Bratz och Star Wars är starkt representerade i leksaksbutiker och det finns filmer om de båda. Sagor eller berättelser på film stimulerar barnen att skapa leksituationer där regler och tänkande utvecklas (Strandberg, 2006:165). Filmerna blir en del av barnens liv och när de återspeglar filmen i sin lek så använder de sina tidigare erfarenheter (Vygotskij 1995:17). En anledning till att filmfigurer är mer representerade på Bilen kan vara den hårda trafiken. Barnen kan inte vara ute självständigt på samma sätt som på landet vilket i sin tur ger fler inomhusaktiviteter. TVn blir en leksak med obegränsad variation. Att titta på Tv är en del av leken och barnen tar in filmintryck och reklaminslag vilket återspeglas i leken.

När vi observerade på Bilen så syntes det tydligt att många av pojkarna lekte krig. Pinnar som de hittade på skolgården använde de som vapen. Detta menar Piaget är ett tecken på att barnet har kommit in i den senare delen av de konkreta tankeoperationernas stadium. I detta stadium kan barnet använda pinnen som en symbol för något annat (Hägglund, 1989:33).

Att leka att man är en vacker och populär prinsessa eller att man är en modig riddare som slåss i strid är inte bara verklighetsflykt säger Birgitta Knutsdotter Olofsson. Det är ett sätt för barnen att bygga upp sitt självförtroende (Knutsdotter Olofsson, 2003:36). Flickornas rolleklek är lugn. Den handlar om att leka Bratz som gör sig fin för att gå och fika eller gå på disko. Mamma, pappa, barn går ut på att ta hand om och även att leka häst eller hund där barnen ska mata, borsta och rida hästen för att den ska må bra. Pojkarnas krigslekar är vilda och det skjuts vilt och brett. Här ser man tydligt att ord som stark och utåtagerande passar in på pojkar och ord som omhändertagande och mjuk passar in på flickor (Steenberg, 1997:14).

4.3 Regellekar

Regellekar ökar kraftigt när barnen börjar skolan och det är inte konstigt för regellek kräver intellektuell insikt och fördjupad koncentration, vilket barnen lär sig genom inlärning i skolan (Hangård Rasmussen, 1978:74-75).

Detta syntes tydligt när vi kom till Bilen. Mitt på skolgården finns en stor amfiteater. På denna lekte barnen leken 0123. Det är en lek som barnen själv har hittat på och den bygger på att de olika trappstegen har vars ett nummer. Ett barn ropar ett av numren och den som kommer sist till trappsteget åker ut. Barn kan anpassa lekar efter miljön och vilka förutsättningar som finns på skolgården. Leken handlar om kunskaper, lärande, förståelse av olika ting och samarbete, där barnen behöver komma överens om olika regler (Lindqvist, 2002:27).

En annan lek som vi såg var en lek som vi själva kände igen från vår barndom men som har fått en lite mer modern form. 123 supermodell eller som den hette när vi var små 135. Ett barn står med ryggen mot de andra och räknar 123 supermodell. När barnet vänder sig om så åker de som rör sig ut. Först att dunka det räknade barnet i ryggen vinner.

Andra regellekar som var väldigt populära både hos pojkar och flickor var olika sorters Piet, Hajleken, Is och sol, 0123 och Dunkgömme. Det kändes inte som att det var övervägande pojkar eller flickor som lekte regellekar på Bilen. Det var inte heller så att flickor bara lekte med flickor och pojkar med pojkar utan alla barnen lekte tillsammans även åldersblandat.

Förutom bollsporterna var det inte många regellekar som vi kunde se på Traktorn. På enkäterna svarade enstaka barn att de lekte Piet eller Dunkgömme. I boken Lekens betydelse (Hangård Rasmussen, 1978:74) tass det upp en oro om att de traditionsbundna regellekarna kan vara på väg att försvinna särskilt i storstäder. I vår studie så ser vi att så inte är fallet. I storstaden leker barnen i större utsträckning traditionsbundna regellekar än på landsbygden. Även om vissa av lekarna har bytt namn så är ändå grundstommen densamma.

4.4 Lek med redskap

Här är den kategorin där skolorna skiljer sig som minst. Både flickor och pojkar på Traktorn och Bilen använde sig av gungorna på skolgården. De hjälptes åt att putta fart på varandra och några använde gungorna till att leka en knufflek. Två gungor gungar mot varandra och de andra barnen ska försöka att springa emellan utan att bli träffade.

På de båda skolgårdarna så var det inte mycket aktivitet på de olika klätterställningarna. En av anledningarna kan vara det sämre vädret nu på hösten. På båda skolorna var det ett pojkgäng som lekte Piet på en av klätterställningarna. Här får barnen träna sin motorik med olika underlag, balansbräda, klättervägg och stegar.

Det finns ett samband mellan hälsa och fysisk aktivitet. I boken rör dig, lär dig (2005) beskrivs vad som händer vid dålig motorik. Den ser ut så här:

Dålig motorik – dålig social gemenskap – dålig självkänsla – undvikande av rörelselekar – ännu sämre motorik – negativ inställning till kroppsrörelse och till sist leder det till mindre chans för en fysisk aktiv livsstil.

Flera barn på Traktorn bara gick omkring eller stod och hängde mot någon vägg på hela sin rast. När vi lämnade ut enkäterna svarade flera barn att de brukade gå runt på rasten. På Bilen var det helt tvärt om, vi såg inte några barn som gick omkring och inte ett enda barn svarade att de brukade gå runt på rasten.

4.5 Lek med rekvisita

Att samla på samma föremål ger barnen en grupptillhörighet. Genom att tillhöra en grupp får barnen en samhörighet som de inte kan få av enskilda kompisar (Rubin, 1981:79). I dessa grupper kan barnen jämföra sig med varandra och på detta sätt stärks deras könsidentitet. Under hela skoltiden vill barnen vara lika sina kamrater och inte avvika sig i åsikter och intressen (Andersson-Nyander, Cederblad, Watsi & Wikare, 1983: 35).

Intresse och samlarobjekt nummer ett på Bilen var Bakugan. Bakugan är bollar som kan förvandlas till drakar. Enligt våra enkäter lekte de flesta pojkarna på Bilen med Bakugan. Vi blev förvånade när dessa bollar inte alls nämndes på Traktorn. En av de sista pojkarna svarade

och då förklarade klasskamraten för oss att skolan hade bestämt att det inte var tillåtet att ha Bakugan i där längre. Detta förklarar skillnaderna vi såg. Något annat som pojkarna på Bilen också samlade på och spelade med var Pokemonkort. Samma regel gällde för Pokemonkorten på Traktorn och därför är de inte representerade där. Några flickor och pojkar på Traktorn svarade dock att de samlade och bytte suddi på rasterna.

Vi såg inga barn som hoppade hopprep, twist eller använde rockringar vare sig på Traktorn eller på Bilen men på enkäten svarade flera flickor på båda skolorna att de brukade hoppa hopprep och twist. I denna ålder behärskar barnen sin kropp väl och det märks i just dessa aktiviteter. Svårighetsgraden stiger under lekens gång och till slut är kombinationerna väldigt invecklade (Andersson-Nyander, Cederblad, Watsi & Wikare, 1983: 80).

På Traktorns skolgård fanns några vattenpölar i gruset och dessa pölar höll några av barnen sysselsatta hela rasten. De grävde rännor från den ena vattenpölen till den andra för att få vattnet att rinna. Både pojkar och flickor var djupt engagerade och det syntes att de verkligen hade kul. Glädje är en personlig och social drivkraft som ofta uppstår i gemenskap med andra (Linder & Breinhild Mortensen, 2008:18). På Bilen uppfattade vi ingen sådan lek. Det som gjorde en sådan här lek möjlig på Traktorn var att nästan alla barnen på skolgården hade regnkläder och gummistövlar på sig. Det kändes som något självklart för barnen för att vädret var lite ostadigt fast att det inte regnade. Under vår observation på Bilen märkte vi att inte ett enda barn hade regnkläder eller gummistövlar på sig.

4.6 Sammanfattning och slutsatser

En av våra frågeställningar är vilka skillnader och likheter det finns i barnens lek i staden och på landsbygden. När vi nu tittar på vårt empiriska material så ser vi skillnader i leken på våra skolor. På landsbygden är det mest bollsporter som utövas på rasterna. Det är blandat pojkar och flickor som utför sporterna. Favoritsysselsättningen bland barnen är att spela King. Traktorns skolgård har flera spelplaner för diverse bollspel och barnen kan på detta sätt lätt spela olika typer av sporter. Om barnen har en fritid där bollsport är representerad kan detta leda till ett större intresse speciellt om barnets familj också är engagerade i bollsporten. På Bilen använder man inte bollen så mycket. En anledning kan vara att det inte fanns så goda förutsättningar för bollsport med bara en liten plan som alla ska dela på. En annan anledning till ett bristande intresse kan vara att man inte utövar någon sport på sin fritid. Samtidigt stod inte planen på skolgården tom utan de barn som hade ett intresse av att spela gjorde det. Här såg vi också att barnen använde sin fantasi när planen var upptagen. Pojkarna använde då bandymål till att spela miniboll mitt på skolgården.

På Bilen var de traditionella regellekarna populära. Att de skulle vara på väg att dö ut, särskilt i storstaden, känns inte troligt efter att ha observerat barnen på Bilen. Barnen har även hittat på egna lekar som är anpassade efter skolgårdsmiljön. På Traktorn leker man inte direkt regellekar, i alla fall inte i lika stor utsträckning som på Bilen.

Barnens rollekar skiljer sig på de olika skolorna. På Traktorn är det bara flickor som leker rollekar och de leker oftast häst eller hund. Barnen använder sina tidigare erfarenheter i rolleken. Djur verkar ha ett större inslag i barnens liv på landsbygden än i storstaden. I storstaden lekte flickorna Bratz vilket är hämtat från en leksak som även har blivit film. Här leker barnen att de klär upp sig och går och fikar med sina vänner. Slutsatsen man då kan dra är att detta är något som har större inslag i barnens liv i storstaden än på landsbygden.

När vi jämför pojkarnas lek på de båda orterna så är det verkligen en stor skillnad. Pojkarna på landsbygden spelar fotboll på rasterna medan pojkarna i staden leker krig. Barnens fritidssysselsättning tror vi kan vara en bidragande faktor till att det är så stor skillnad. På Bilen brinner inte pojkarna lika starkt för fotboll som pojkarna på Traktorn gör. Det märktes tydligt när vi observerade. Men om nu pojkarna på Traktorn spelar fotboll på rasterna för att

inte men Tv kan vara en bidragande faktor. Men och andra sidan så har pojkar lekt krig i alla generationer vilket innebär att det istället är rollen man föds in i att vara. Pojkar förväntas att vara pojkar och fostras därefter.

Slutsatsen som vi kan dra efter vår undersökning är att barnens lek påverkas av deras uppväxtmiljö. Samhället runt om barnen formar dem och de påverkas av klasskamrater och vuxna. På detta sätt kan vi inte säga att skillnaderna vi ser har direkt med landsbygd och stad att göra utan att handlar mer om skillnader i område mot område.

5 Diskussion och kritisk reflektion

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om barnens lek är densamma oavsett om man bor i en storstad eller på landsbygden. Skillnaderna i leken på de båda skolorna som vi har jämfört var markanta. Ändå tror vi inte att det är bostadsmiljön som är den direkta orsaken. Vi kan tänka oss att barnens fritid kan se olika ut på beroende på var man bor och det i sin tur kan avspeglas i leken. Det vi kom fram till i vår undersökning är inte alls det vi hade trott när vi började. Något som förvånade oss mycket var den totala avsaknaden av traditionella regellekar på landsbygden. Här om någonstans trodde vi att vi skulle se många av dessa lekar.

Efter att ha gjort denna undersökning så har nya frågor växt fram. Vi tror att barnens fritidsaktiviteter präglar barnen lek. En intressant studie hade varit att jämföra barnens fritidsintresse i staden och på landsbygden för att sen kunna jämföra deras lek. På detta sätt hade vi kommit närmre barnens verklighet. En annan aspekt är vädret och vi hade gärna gjort vår undersökning på våren istället. När solen lyser och det är varmt säger vår erfarenhet oss att leken ser annorlunda ut.

Vi anser att metoderna som vi använt oss av i vår studie passade syftet. Skulle vi göra om vårt arbete så hade vi dock inte bara koncentrerat oss på årskurs ett på skolorna. Det var svårt att få dem att fylla i enkäterna och flera barn var ganska blyga fast de var i en liten grupp. Om man hade gått högre upp till och med årskurs tre tror vi att man hade fått en mer riktig bild av barnens lek. Under vår observation var det även svårt att försöka att ”se” på barnen i vilken årskurs de gick så att deras lek skulle vara relevant för vår studie.

Referenslista

Böcker

Andersson-Nyander, Birgit, Cederblad, Marianne, Watsi, Christina & Wikare, Ulla (1983)

Skolåren. Esselte Herzogs, Uppsala

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Grönvall, Karin (1993) Rätt till lek. Stockholm Författares bokmaskin 1993.

Hangård Rasmussen, Torben (1983) Lekensbetydelse. Bröderna Ekstrands Tryckeri AB, Lund

Hydén, Lars-Christer (red.) (1982) Sovjetisk barnpsykologi. En antologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Hägglund, Kent (1989) Lek – teorier. Berlings, Arlöv 1989.

Hägglund, Solveig (1984) Livliga pojkar och stillsamma flickor. Göteborgs Universitet.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber

Linder, Anne & Breinhild Moretnsen, Stina (2008) Glädjens pedagogik, Författarna och studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet, (2005) Lärarens handbok (5:e upplagan) Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Petersson, Carina (2004) Bra för barn? Forskning om barn och byggd miljö. Växjö universitet 2004.

Rubin, Zick (1981) Barns vänskap. Whalströms & Widstrand, Stockholm.

Steenberg, Ann (1997) Flickor och pojkar i samma skola. Ann B. M. Steenberg och Ekelunds Förlag AB.

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstens akademiska förlag

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos AB Göteborg.

Webbadresser

www.asagustafsson.se Åsa Gustavsson – illustratör

www.ne.se Nationalencyklopedin (2009) Tillgängligt: 2009-12-21

www.ekonomifakta.se Statistik över kommuner i Sverige.

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t