Stockholm 18 maj 2020
Justitiedepartementet
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt
103 33 Stockholm
ju.remissvar@regeringskansliet.se
Revisorsinspektionens promemoria En ny ordning för revisorers
ansvarsförsäkring (Ju2020/00096/L1)
FAR har beretts tillfälle att lämna synpunkter över Revisorsinspektionens promemoria En ny ordning
för revisorers ansvarsförsäkring (Ju2020/00096/L1). FAR får med anledning av detta anföra följande.
Allmänt om förslaget
Revisorernas ansvarsförsäkringar upphandlas på olika sätt. FAR har som ett led i sin medlemsservice upphandlat en grupplösning avseende sådana ansvarsförsäkringar som revisorer och registrerade revisionsbolag enligt 27 § revisorslagen måste teckna för den ersättningsskyldighet som revisorn eller revisionsbolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet. FAR konstaterar att den föreslagna ordningen till stor del bygger på den praxis i ansvarsförsäkring som Revisorsinspektionen (RI) idag tillämpar. Då FAR:s grupplösning uppfyller de grundkrav som RI föreslår ska lyftas in i förordningen kommer de revisorer som är anslutna till FAR:s grupplösning sannolikt inte påverkas märkbart av den föreslagna förändringen. Detta eftersom revisorer anslutna till FAR:s grupplösning kan förlita sig på att den försäkringsförmedlare som FAR anlitar besitter tillräcklig kompetens för att kontrollera att villkoren uppfylls. FAR kan dock konstatera att förslaget kommer att ställa stora krav på revisorerna som inte är anslutna till FAR:s grupplösning att bedöma och säkerställa att ansvarsförsäkringen uppfyller kraven. Detta är en kunskap som de flesta revisorer inte besitter. Hela risken för att försäkringen uppfyller kraven hamnar med det nya förslaget därmed på revisorn.
FAR har all respekt för att granskningen av försäkringsfrågor faller utanför RI:s naturliga
kompetensområde och att detta begränsar inspektionens möjligheter att hantera frågor kring ämnet. RI ska dock inom ramen för sin tillsynsverksamhet kontrollera att revisorer uppfyller kravet på att ha en ansvarsförsäkring och på dess innehåll. Mot denna bakgrund anser FAR att det är oklart hur
inspektionen ska kunna bedriva tillsynsverksamheten.
En fråga som FAR inte anser har beaktats i promemorian är vad som skulle ske om RI, genom sin tillsyn, kommer fram till att revisorn inte har en försäkring som uppfyller kraven. Det kan vara svårt för en revisor att komplettera en försäkring under löpande år vilket medför att det kan dröja innan revisorn kan åtgärda problemet.
2(3)
FAR anser att ett grundläggande krav även ska vara att försäkringen ersätter utredningskostnader, förhandlingskostnader, kostnader för rättegång och skiljemannaförfarande samt eventuell
dröjsmålsränta enligt räntelagen. Det är FAR:s uppfattning att som förslaget är utformat skulle det medföra en ökad risk jämfört med dagens system för både försäkringstagaren och den skadelidande, varför FAR förordar att detta införs som ett grundläggande krav i förordningen.
FAR konstaterar även att förslaget till grundkrav i förordningen är övergripande och saknar många detaljer varför FAR vill påtala vikten av att myndigheten publicerar praktisk vägledning som
åtminstone bör omfatta vad som närmare krävs när det gäller utformningen av ett bevis enligt 8 § första stycket sjätte punkten.
FAR instämmer med RI:s bedömning om att försäkringsskyddets beloppsmässiga omfattning bör ligga kvar på föreskriftsnivå då flexibiliteteten i systemet i denna del är viktig.
I övrigt vill FAR kommentera nedan särskilt. 5 § första stycket
Enligt den nuvarande regleringen har den grundläggande bestämmelsen om revisorers obligatoriska försäkringsskydd funnits i revisorslagen medan all övrig reglering avseende försäkringsfrågor har återfunnits i RI:s föreskrifter. FAR anser att om det ska införas en mellanliggande reglering i förordningen bör vissa grundläggande bestämmelser om försäkringens innehåll, som i dagsläget återfinns i föreskrifterna, flyttas till förordningen. Att samla dessa bestämmelser i förordningen skulle enligt FAR ge en bättre överblick över de krav som ställs på det lagstadgade försäkringsskyddet. FAR föreslår därför att det första stycket i 5 § förordningen utformas enligt följande: “Försäkring enligt 27 §
revisorslagen (2001:833) ska omfatta den skadeståndsskyldighet som en revisor eller ett revisionsföretag kan ådra sig i revisionsverksamheten. Försäkringen ska utgöras av en
ansvarsförsäkring mot förmögenhetsskada och förmögenhetsbrottsskada och den ska tecknas hos en försäkringsgivare som har tillstånd att driva försäkringsrörelse i en stat inom EES.”
5 § tredje stycket punkten 1
I punkten stadgas att försäkringens villkor ska gälla ”retroaktivt för skador som anmäls till
försäkringsgivaren så länge försäkringen gäller”. Paragrafen ska reglera den s.k. claims made
principen och det retroaktiva skyddet. För att det klart ska framgå vad som avses föreslår FAR att punkten omformuleras.
5 § tredje stycket punkten 2
Enligt denna punkt ska försäkringen vara förenad med ett tioårigt efterskydd som ska täcka skador som inte täcks av någon annan försäkring. FAR efterfrågar ett klargörande av vad som avses med ”täcks av
någon annan försäkring”.
RI har genom gällande praxis godtagit att ansvarsförsäkringen har ett efterskydd om fem år men i promemorian föreslås en förlängning av efterskyddet till tio år. Det saknas enligt FAR en utvärdering
3(3)
av om det verkligen finns ett behov av ett sådant utökat efterskydd och en mer ingående bedömning av kostnaden för detta utökade efterskydd.
FAR
Karin Apelman Maria Lantz
