Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2014
MÅLTIDEN
PÅ
ETT
VÅRDBOENDE
EN
EMPIRISK
STUDIE
OM
HUR
UPPFATTNINGEN
AV
MÅLTIDSSITUATIONEN
PÅVERKAR
LIVSKVALITÉN
ROBIN
NILSSON
MÅLTIDEN
PÅ
ETT
VÅRDBOENDE
EN
EMPIRISK
STUDIE
OM
HUR
UPPFATTNINGEN
AV
MÅLTIDSSITUATIONEN
PÅVERKAR
LIVSKVALITÉN
ROBIN
NILSSON
ERIK
REGEN
Nilsson, R & Regen, E. Måltiden på ett vårdboende. En empirisk studie om hur uppfattningen av måltidssituationen påverkar livskvalitén. Examensarbete i
omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle,
Institutionen för Vårdvetenskap, 2014.
Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och
tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på
utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna
måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre.
Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett
vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.
Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på
semi-strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige.
Resultat: En god uppfattning av måltidssituationen gav en positiv påverkan på
livskvalitén. Däremot gav en sämre uppfattning av måltidssituationen ingen negativ påverkan på livskvalitén.
Slutsats: Måltidssituationen måste ses som en del i ledet av faktorer som kan
förbättra äldre individers livskvalité. För att tillfredsställa allas behov krävs att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt.
THE
MEAL
ON
A
NURSING
HOME
AN
EMPIRICAL
STUDY
ABOUT
HOW
THE
EXPERIENCE
OF
THE
MEAL
SITUATION
AFFECTS
THE
QUALITY
OF
LIFE
ROBIN
NILSSON
ERIK
REGEN
Nilsson, R & Regen, E. The meal on a nursing home. An empirical study about how the exeprince of the meal situation affect the quality of life. Degree project
in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of Care Science, 2014.
Background: Food makes a central part of our lives. With the importance of food
in mind, nutrition is still an exposed part of the caring process. To maintain quality in meal situation, nursing homes have to put aside time for focus and education regarding nutrition. The scientific field of the factors that affetcs meal suituation is well explored. Although, there is a gap of knowledge regarding how this meal situation affects the qualitiy of life among elderly.
Aim: To decribe how the elderlys experience of meal situation, in a nursing home
of south western Sweden, affetcs the quality of life among the elderly.
Method: An empirical study, made with a fenomenografic design, based on semi
structured interviews with eight individuals in a nursing home of south western Sweden.
Results: A good experience of the meal situation positively affected the quality of
life. On the other hand, a less good experience of the meal situation did not negatively affect the quality of life.
Conclusion: The meal situation needs to be considered as one of many factors
that affects the life quality among elderly. To satisfy every persons individual needs the nurse and the other caring staff have to work through a individualized approach.
Keywords: Elderly, Experience, Food, Meal situation, Nursing home, Quality of
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 5
BAKGRUND 5
Kost - av stor vikt i vardagen 5
Definition av begreppet livskvalité 6
Gerotranscendens – äldres omprioriteringar i livet 7
Tidigare forskning 7 Kunskapslucka 7 SYFTE 8 METOD 8 Etiska överväganden 8 Beskrivning av kontext 9 Urval 9 Datainsamling 10 Dataanalys 11 RESULTAT 12
Första delen - likheter och skillnader i uppfattningen 13 av måltidssituationen
Sinnesintryck påverkar måltidssituationen 13 Personalens påverkar måltidssituationen 13 Individens behov påverkar måltidssituationen 14 Andra individer påverkar måltidssituationen 14 Andra delen - Hur uppfattningen av måltidssituationen 14 påverkar livskvalitén
Social interaktion gentemot medmänniskor 15
Fysiskt välbefinnande 15 Psykiskt välbefinnande 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Urval 17 Datainsamling 18 Dataanalys 18 Etiska överväganden 19 Resultatdiskussion 19
Första delen - likheter och skillnader i uppfattningen 19 av måltidssituationen
Andra delen - Hur uppfattningen av måltidssituationen 20 påverkar livskvalitén
SLUTSATS 22
REFERENSER 23
BILAGA 1 – GODKÄND ETIKANSÖKAN 25
BILAGA 2 – TILLSTÅND VERKSAMHETSCHEF 26
BILAGA 3 – INFORMATIONSBREV 27
BILAGA 4 – SAMTYCKE RESPONDENTER 28
5
INLEDNING
Mat och välmående är två centrala begrepp som ligger i fokus för vår vardag. För oss är god och tillräcklig kost ett måste för att orka med de dagliga aktiviteter vi står inför. Motivet till studiens uppkomst består av två element. Det första kan kopplas till medias vinkling av hur de äldre behandlas inom svensk äldrevård. Element nummer två kopplas istället till den erfarenhet vi har som
sjuksköterskestudenter och de intryck som inhämtats från verksamhetsförlagd utbildning. Med denna studie vill vi undersöka matens betydelse för individer på vårdboende i sydvästra Sverige och se om den enskilde individens uppfattning av måltidssituationen har en påverkan på livskvalitén.
BAKGRUND
I januari 2014 rapporterade Aftonbladet om vanvården på landets vårdboenden (Kerpner m. fl., 2014). Enligt kvällstidningen råder stora brister i säkerhetsarbete och de äldre är dagligen i farozonen. En del av artikeln handlar om
måltidssituationen där äldre med behov av konsistensanpassad kost istället fick vanlig, ej konsistensanpassad, kost. Följderna av detta blev att kosten fastnade i halsen och patienten avled (a a).
Kost - av stor vikt i vardagen
Kosten är en central del i vårt dagliga liv (Amarantoz m.fl., 2001). Brist på intag av födoämnen gör att de kroppsliga funktionerna, som försämras i det normala åldrandet, försämras ytterligare. Följderna av detta är minskad fysisk aktivitet samt nedsatt förmåga att utföra ADL (aktiviteter i dagliga livet). I samma skede påverkar den stigande åldern hur väl en person kan sköta sin nutrition. Funktioner som smak- och luktnedsättning, tugg- och sväljsvårigheter samt nedsatt
tarmfunktion bidrar samtliga till ökad risk för malnutrition, en brist på nödvändig näring, hos de äldre (a a).
WHO (1986) skriver i sin rapport Ottawa Charter for Health Promotion om hälsoförebyggande åtgärder. De beskriver i rapporten åtta olika förutsättningar för att människor ska kunna ha en god hälsa och må bra, en av dessa förutsättningar är tillgång till mat (a a).
Tidigare studier tar upp en rad viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av måltidssituationen. Merrell m.fl. (2011) kommer i sin studie, om äldres nutritionsbehov, fram till att en god måltidsupplevelse är beroende av faktorer såsom möjligheten att påverka menyn, bemötandet av individuella behov,
assistans vid kostintag samt kompetensen hos personalen. Amarantoz m.fl. (2001) beskriver enkla medel för att höja matlusten hos de äldre. Faktorer som smak, tallriksupplägg och sociala aspekter runt matbordet spelar en viktig roll för äldres intag av kost.
I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor lägger Socialstyrelsen (2005) fram förmågan att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer som en del av sjuksköterskans
6 yrkesutövande. Detta arbete ska även utföras i enlighet med patientens basala och specifika omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Kompetensbeskrivningen redogör utförligt för den viktiga roll
sjuksköterskan har i teamarbetet kring patientens kostintag (a a).
Ansvaret för den dagliga nutritionsvården, vad gäller iordningsställande och assisterande vid måltiderna samt övervakning av kostintaget, har hamnat under undersköterskors och vårdbiträdens ansvarsområde (Gaskil m.fl., 2008). Dessa professioner är de med kortast utbildning inom ämnet och är därmed en
bidragande faktor till att malnutrition är vanligt inom äldrevården. Om de vårdande verksamheterna lagt ner mer tid och fokus på utbildning rörande nutrition, menar Gaskil m.fl. (2008) att äldres nutritionsstatus kunnat förbättras avsevärt (a a).
Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården som anses prioriteras alltför lågt. Welch (2008) lägger, i sin studie om faktorer som påverkar nutritionsstatus, fram att det förekommer en viss negativ attityd till måltiderna hos personalen. Personalen riskerar att falla in i rutiner som istället för att gynna den boende, gynnar personalen. En bidragande faktor är bristande kunskap hos den rådande personalen. Dels brister i näringslära hos rådande personal, dels brister i utbildning av kost och hälsa (Welch, 2008). Även Socialstyrelsen (2011) skriver, i sin rapport Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder 2011, att rådgivande samtal angående matvanor
är en resurskrävande åtgärd och därför prioriteras lägre än övriga hälsofaktorer som exempelvis aktivitet och nedskärning på rökning/alkohol. Detta medför brister i matvanor hos äldre och kommer eventuellt i framtiden att medföra betydande merkostnader (a a).
Definition av begreppet livskvalité
Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt. Sullivan (1992) menar att livskvalitet, i likhet med hälsa, ej kan mätas och sättas i relation till ett allmänt värde. Istället innebär livskvalitet den subjektiva upplevelsen och
tillfredsställelsen av livet i helhet. Livskvalitén kan härledas till nyckelord som förmågan att själv sköta ADL, graden av psykiskt och fysiskt välbefinnande samt social interaktion (a a).
Fors (2012), som arbetat fram en fjärde underlagsrapport för
framtidskommissionen där nya mått på välfärd och livskvalitet eftersträvas, menar att det finns tre övergripande perspektiv på välfärd och livskvalitet. Ekonomiska indikatorer, sociala indikatorer och subjektiva indikatorer. Med ekonomiska indikatorer menar författaren att ju bättre ekonomiskt ställt en individ har det desto större möjlighet har den att tillfredsställa sina behov och därmed höja sin livskvalitet. De sociala indikatorerna speglar graden av exempelvis läskunnighet och livslängd men även större samhällsproblem som spädbarnsdödlighet,
miljöutsläpp och självmordstal. De subjektiva indikatorerna skiljer sig något från de andra två då de istället fokuserar på individens värderingar av livet samt känslan av välbefinnande. Dessa subjektiva indikatorer har stora likheter med Sullivans (1992) definition av livskvalitet.
Ett problem som uppstår vid skattning av livskvalité är att inte finns någon enhetlig definition eller mätinstrument. Istället används en rad olika definitioner. De olika resultaten är därför svåra att ställa mot varandra. Flera forskare som
7 genomfört studier om livskvalité har använt sig av just olika instrument. Detta kan därför ifrågasätta studiernas reliabilitet (Sullivan, 1992).
Författarna till detta arbete har valt att använda sig av Sullivans (1992) definition av livskvalitet.
Gerotranscendens – äldres omprioriteringar i livet
Tornstam (2011) beskriver hur människan i stigande ålder förändrar sin syn på och sina värderingar om omvärlden, relationer och döden. Historiskt sett har denna förändring hos människan beskrivits som en personlighetsförändring som sker i stigande ålder. Detta har tidigare setts av omgivningen som att individen drar sig tillbaka och inte bryr sig om omvärlden längre. Tornstams (2011) teorier om gerotranscendens har tagits fram de senaste årtiondena och visar istället på att en personlig mognad äger rum där de äldre skiftar fokus på vad som är viktigt i livet. Materiella ting och ytliga relationer läggs åt sidan för de närmsta
relationerna till barn och anhöriga. Utseendefixering ersätts med en acceptans för hur individen är skapad. Den äldre sätter också andras behov före sina egna och inser även att denne inte står i universums centrum. Tornstam (2011) vill genom sin teori om gerotranscendens ändra omgivningens syn på hur människan
förändras i stigande ålder. Istället för att äldre sjunker in i sig själva prioriterar de nya viktiga aspekter i vardagen för att uppnå en högre tillfredsställelse av livet (a a).
Tidigare forskning
Forskning kring kost och kostens betydelse är väl dokumenterat i tidigare studier. I dessa studier ligger fokus främst på hur själva måltiden kan förbättras samt vilka följder en bristande kost kan få. Amarantoz m.fl. (2001) fokuserar i sin artikel på hur mängden mat samt kvalitén på maten kan påverka kroppens fysiologiska processer och lyfter upp sambandet mellan bristande intag av födoämnen och minskad förmåga att utföra ADL (aktivitet i dagliga livet). Merrel (2011) vinklar istället sin artikel mot vilka faktorer under måltiden som kan påverka intaget av mat samt hur en god måltidsupplevelse uppfylls. Gaskil (2008) diskuterar vilken personal som bär huvudansvaret för iordningställandet av måltiderna. Dessutom framkommer det att mer tid behöver läggas på utbildning av personal för att förbättra äldres nutritionsbehov. Welch (2008) skriver i sin studie om personalens syn på måltiderna på vårdboenden samt kommer fram till att nutritionen är en utsatt del i vården som det ägnas för lite tid åt.
Kunskapslucka
Genom övergripande databassökningar på CINAHL och PubMed sökte
författarna artiklar som berör måltidssituationen. Författarna kom fram till att de flesta studier som belyser ämnet väljer att rikta problemet till hur
måltidssituationen kan förbättras. Studierna nämner också vilka fysiska symptom malnutrition kan leda till samt personalens syn på måltidssituationen. Idén med denna studie var inte att undersöka måltidssituationen på vårdboende, inte heller vad malnutrition leder till fysiskt. Istället ville författarna undersöka hur den rådande uppfattningen av måltidssituationen påverkar livskvalitén i livet som helhet. Den grundutbildade sjuksköterskan har den ledande rollen i
omvårdnadsarbetet på vårdboende i Sverige. Målet med studien var att täcka en kunskapslucka hos sjuksköterskeprofessionen. Med kontinuerlig uppdatering om vilka faktorer som påverkar livskvalitén hos de äldre kan sjuksköterskan ge en
8 trygg och individanpassad vård.
SYFTE
Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende.
METOD
Studiens syfte besvarades genom en empirisk undersökning med
fenomenografisk, kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats användes för att
djupgående kunna belysa individers känslor och tankar utifrån det problemområde som studien syftar till. Den fenomenografiska ansatsen valdes för att beskriva variationer av uppfattningar i patienternas egna ord och beskrivelser samt för att fånga patienternas subjektiva uppfattning om fenomenet (Chekol, 2012). Forskningsansatsen fenomenografi grundar sig i den kvalitativa forskningen där fokus ligger på att förstå, uppfatta och erfara olika fenomen. Fenomenografi bygger på tre antaganden. Det första är att olika erfarenheter och förståelse av ett visst fenomen ger olika uppfattningar av fenomenet. Det andra är att få en inblick och förstå hur individen erfar problemen, situationen eller världen. Detta kan då hjälpa oss att förstå hur individen hanterar problemen, situationen eller världen. Det tredje innebär att individen agerar på ett visst sätt i en situation i relation till hur den uppfattar problemen eller situationen (Marton, 1981).
Enligt Marton (1981) bygger fenomenografins frågeställningar på två perspektiv, ett första och ett andra ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv syftar till att få information om beskrivningar av ett fenomen. Andra ordningens
perspektiv syftar till att fånga individens oreflekterade, underförstådda
uppfattning av den första ordningens beskrivna fenomen. Resultatet av en studie med fenomenografisk ansats bygger på andra ordningens perspektiv (a a).
Etiska överväganden
Studiens upplägg och metodförfarande gick igenom en etisk prövning av handläggare vid Etikrådet på Malmö Högskola (se bilaga 1). De etiska
överväganden som gjorts omfattar en första, indirekt kontakt med respondenterna genom en gate-keeper. En gate-keeper är enligt Nationalencyklopedin (2014) en person som har inblick och kontakter inom forskningsområdet, samt öppnar upp för den information som forskaren behöver. Detta gjordes för att undvika att de medverkande skulle känna sig pressade att ställa upp i studien, då gate-keepern som författarna valde var en anställd vid Malmö Stad. Eftersom det eventuellt kunde finnas en redan etablerad relation mellan gate-keepern och den boende fanns det en risk att den boende hamnade i en beroendeställning. Detta kunde lett till ett motvilligt deltagande i studien. Författarna ansåg ändå att detta var ett bättre alternativ än att själva fråga ut de boende om medverkan.
9 Utförlig information till de aktuella respondenterna, skickades i form av ett brev via gate-keepern. I brevet framhölls det att all medverkan var frivillig och kunde avslutas utan anledning när som helst under studiens gång. All data som samlades in skulle avidentifieras. De inspelningar som genomfördes skulle komma att raderas efter transkribering. Skulle en respondent välja att avbryta sin medverkan under studiens gång hade detta respekterats av författarna. Allt insamlat material om berörd respondent hade då uteslutits från studien och raderats.
Beskrivning av kontext
Marton (1981) menar att första och andra ordningens perspektiv kompletterar varandra. Det går inte att utläsa andra ordningens perspektiv med hjälp av den första ordningens perspektiv. Marton förespråkar själv i sin studie att använda båda perspektiven (a a).
För att författarna skulle få en inblick i måltiden samt få ett första ordningens perspektiv av måltidssituationen på vårdboendet genomfördes, i enlighet med Marton (1981), ett samtal med berörd personal om hur de arbetar för att skapa en god och trivsam måltidssituation. Författarna fick en rundtur kring matsal med tillhörande kök och fick förklarat att personalen på boendet lade en stor vikt vid måltidssituationen. Varje avdelning inom boendet planerade och tillagade sin mat på plats. Personalen försökte alltid finnas till hands under måltiden och om möjligt hjälpa de som inte fann tillfredsställelse i måltiden.
Urval
Denna studie bygger på åtta stycken intervjuer gjorda på ett vårdboende i
sydvästra Sverige. Respondenterna bestod av två män och sex kvinnor i åldrarna 75 till 94 år. Intervjuerna genomfördes på två olika avdelningar inom boendet, fyra respondenter från vardera avdelning. Alexandersson (1994) beskrev urvalet i en fenomenografisk studie som strategiskt och handplockat utan principer om att få ett representativt urval. Detta för att säkerställa en så bred variation som möjligt i uppfattningarna av fenomenet. Utifrån detta valde gate-keepern i aktuell studie ut respondenter som föll in under studiens inklusions- och exklusionskriterier. Inklusions- och exklusionskriterier sattes för att på ett tydligt sätt definiera populationen (Olsson & Sörensen, 2011). För att ingå i studien krävdes det att respondenten talade och förstod det svenska språket samt hade bott på boendet i minst en månad. Det sistnämnda för att försäkra oss om att respondenten hade en klar uppfattning om måltidssituationen på boendet. Ett annat inklusionskriterium var att kosten intogs per oralt, då individer med sondmat inte har en likartad måltidssituation som individer med kostintag per os. Exklusionskriterier för deltagande i studien var individer med demenssjukdom, då dessa eventuellt inte kunde ge ett informerat samtycke. Individer som inte samtyckte till inspelning av intervjun via medhavd mikrofon skulle uteslutas ur studien.
För att i enlighet med Alexandersson (1994) skapa förutsättningar för en bred variation i urvalet etablerades en kontakt med en gate-keeper. Den första kontakten etablerades med en FoU-koordinator (Forskning och Utveckling) på Malmö Stad. FoU-koordinatorn gjorde en intresseförfrågan via mail till boende inom kommunen. Efter att verksamhetschefer från olika vårdboende anmält sitt intresse valde författarna att ta kontakt med ett boende som bestod av flertalet avdelningar där varje avdelning själv ansvarade för iordningsställande och serverande av måltiderna. På det valda boendet fick författarna ett skriftligt
10 godkännande från verksamhetschefen att genomföra studien (se bilaga 2). En ny kontakt etablerades med processledaren från en av avdelningarna. Processledaren som arbetat på boendet under en längre tid, och kände de boende väl, ansågs lämplig till att finna de respondenter som föll in under inklusions- och
exklusionskriterierna. Därmed övertog processledaren rollen som gate-keeper. De respondenter gate-keepern valde ut fick ta del av grundläggande information om studiens syfte och genomförande. Efter godkännande från tillfrågad respondent erhölls även ett informationsbrev (se bilaga 3) med mer ingående information om studiens tillvägagångssätt. I informationsbrevet framgick det att allt medverkande i studien var helt frivilligt och avidentifierat samt att respondenten när som helst, under studiens gång, kunde kalla tillbaka sitt samtycke om medverkan. Detta utan vidare anledning. Samma information gavs muntligt före påbörjad intervju i samband med att individuell samtyckesblankett (se bilaga 4) skrevs under.
Datainsamling
Som grund för datainsamlingen har författarna arbetat fram en intervjuguide inspirerad av Chekol (2012). Intervjuguiden var av en semistrukturerad modell där en öppen fråga låg till grund för resten av frågorna. Beroende på svaren från respondenten ställdes ytterligare, tydliggörande frågor utifrån individens
uppfattningar, erfarenheter och förståelse av måltidssituationen. Författarnas intervjuguide (se bilaga 5) delades in i två olika delar som utformades efter Martons (1981) beskrivning av fenomenografins andra
ordningens perspektiv. Första delen berörde frågor som belyste respondenternas underförstådda, oreflekterade uppfattning av måltidssituationen på boendet. Frågor som ställdes under intervjuerna var “Berätta hur en vanlig måltid ser ut”, eller “Vad är viktigast under måltiden för dig?”. Utifrån svaren på den första delen eftersöktes hur individens personliga uppfattning av måltidsituationens påverkan på livskvalitén. Detta gjordes med hjälp av frågor som “När du säger
att… hur uppfattar du att detta påverkar resten av dagen” eller “hur uppfattar du att ditt välbefinnande påverkas av detta?”.
Intervjuguiden testades före studiens start för att verifiera frågornas relevans i förhållande till syftet samt för att kontrollera funktionen på inspelningstekniken. Detta gjordes med hjälp av en provintervju i enlighet med Olsson & Sörensen (2011). Med provintervjun som underlag diskuterades intervjuguidens upplägg och mindre justeringar samt förtydligande av frågor gjordes. Efter diskussion och ytterligare en provintervju fick författarna fram den slutgiltiga intervjuguiden som därefter låg till grund för datainsamlingen till studien.
Olsson & Sörensen (2011) påpekar betydelsen av omgivningen vid en intervju. För bästa resultat menar de att intervjun ska ske ostört och enskilt.
Respondenterna i studien fick själva avgöra var intervjun skulle äga rum. I samtliga fall genomfördes intervjun i respondentens egna, privata rum. Båda författarna medverkade vid samtliga intervjuer där den ena höll i utfrågningen och den andra höll sig i bakgrunden och förde anteckningar över respondenternas uttryck och känslor. Av de åtta intervjuerna höll varje författare i fyra intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp utav en portabel mikrofon som sedan kunde anslutas till dator. Efter genomförd intervju överfördes det inspelade materialet till en privat USB-sticka. Transkriberingen av det inspelade materialet gjordes direkt efter avslutade intervjuer, detta för att detaljerat kunna beskriva intervjuns gång i löpande text. Författarna delade upp transkriberingen genom att
11 transkribera fyra intervjuer vardera. Som hjälpmedel för transkriberingen använde författarna sig av det kostnadsfria transkriberingsprogramet ExpressScribe för möjligheten att ändra uppspelningshastighet och enkelt kunna starta/pausa med olika kortkommandon. Efter transkriberingen läste författarna igenom allt material tillsammans för att kontrollera transkriberingen mot intervjun. När samtliga intervjuer var kontrollerade raderades ljudinspelningarna från den privata USB-stickan.
Dataanalys
Analysen av innehållet och tolkningsarbetet av intervjuerna med en
fenomenografisk ansats delas enligt Alexandersson (1994) in i fyra olika steg där varje steg har ett eget syfte. Det första steget i analysen innebär att skapa ett helhetsintryck och bekanta sig med materialet. Oftast görs detta även redan i intervjusituationen. Efter det första steget urskiljs utsagor ur den transkriberade texten. Steg två blir att finna skillnader och likheter, utsagorna emellan och därmed bilda teman. När dessa likheter och skillnader är funna och teman har skapats, delas teman in i kategorier i steg 3. När en sammanställning av samtliga kategorier är genomförd jämförs dessa med varandra, kategorier emellan, i steg fyra (a a).
Samtliga åtta intervjuer analyserades utifrån Alexanderssons (1994) ovanstående modell. I det första steget började författarna med att enskilt fördjupa sig,
upprepade gånger, i samtliga åtta intervjuer. Meningsenheter som ansågs svara på studiens syfte valdes ut av båda författarna var för sig. Meningsenheterna från vardera författare jämfördes med varandra för att kontrollera om intervjuerna uppfattats likvärdigt. Dessa meningsenheter sammanställdes i en tabell och delades upp efter vilken del av intervjun (del 1 eller 2) som de härstammar ifrån samt vilken intervju de tillhörde (1-8). För att förtydliga varje meningsenhet fick varje meningsenhet även ett nummer. Första delen av intervju ett och denna intervjus första meningsenhet, fick alltså nummer 1:1:1. Då alla meningsenheter var samlade i tabellform och författarna var eniga om att en mättnad uppstått, raderades det transkriberade materialet.
Meningsenheterna bestod ordagrant av vad respondenterna svarat under intervjun. Av meningsenheterna sökte författarna gemensamt utsagor utifrån varje enskild meningsenhet i enlighet med Alexandersson (1994). Utsagorna förklarade kortfattat vad respondenterna sagt under intervjun. Författarna noterade även det underliggande budskapet som framkom i många av respondenternas uttalanden. Dessa underliggande budskap blev en del av utsagorna (se tabell 1). Utsagorna namngavs på samma sätt som meningsenheterna (se ovan) med skillnaden att ett U sattes före tillhörande meningsenhets nummer.
Tabell 1. Exempel på utsagor
Meningsenhet Utsagor
2:7:4 Jag själv går alltid och lägger mig
efter maten. Andra kanske sitter kvar och pratar, men jag vill gå och vila.
U2:7:4 Alla har olika behov efter maten
och därför uteblir socialisering runt matbordet.
12 skillnader ihop i olika teman i steg 2 (Alexandersson, 1994). Utsagorna från de två olika delarna av intervjuguiden fick olika antal teman. Den första delen som belyste uppfattningen av måltidssituationen fördelades över sjutton teman och den andra delen som svarade på hur uppfattningen påverkade livskvalitén fick åtta olika teman. För att förtydliga analysen gjordes en schematisk tabell (se tabell 2) över vilka utsagor som föll under vilket tema. Författarna sammanställde även i samma tabell, en kolumn över antalet respondenter som berört det angivna temat. Analysen av utsagorna fortsatte fram till dess att författarna ansåg att
mättnadseffekt var uppnådd och inga nya teman kunde urskiljas. Tabell 2. Exempel på indelning av utsagor i teman.
Tema Utsagor Antal personer
Individuella krav U1:1:12 U1:2:3c U1:4:7
3
Det tredje steget i dataanalysen var att kategorisera in de teman som arbetats fram i kategorier. Dessa kategorier skulle vara i direkt relation till syftet
(Alexandersson, 1994). Den första delens teman fick därför kategorier utifrån faktorer som påverkade den individuella uppfattningen av måltidssituationen. I den andra delen skapades kategorier utifrån Sullivans (1992) definition på livskvalitet, som författarna valt att använda sig av i denna studie. Även här gjordes en schematisk tabell upp över kategorierna och dess innehållande teman samt antalet personer som berört det angivna temat (se tabell 3).
Tabell 3. Exempel på indelning av teman i kategorier.
Kategorier Teman Antal
Individens behov påverkar
måltidssituationen Individuella behov Individuella krav Individuell acceptans Individuella förväntningar 3 3 2 1 I det fjärde och sista steget samordnades kategorierna i ett utfallsrum (Alexandersson, 1994). Här ställdes de olika uppfattningarna mot varandra. Samtliga uppfattningar värderades likvärdigt av författarna och ingen uppfattning vägde tyngre än en annan. Det diskuterade materialet i utfallsrummet utgjorde resultatet och svaret på studiens syfte.
RESULTAT
Resultatet är uppbyggt utifrån fenomenografins fokus på andra ordningens perspektiv och presenteras på kollektiv nivå (Marton, 1981). Författarnas intervjuguide var uppdelad i två olika delar. Den första sökte hur respondenten uppfattade måltidssituationen och den andra sökte om och hur denna uppfattning påverkade livskvalitén. Resultatet nedan delades upp i dessa två delar där
13
Första delen - likheter och skillnader i uppfattningen av måltidssituationen
Majoriteten av respondenterna uppfattade måltidssituationen som god. Det var en rad olika faktorer som belystes när det kom till om uppfattningen blev positiv eller mindre positiv. Faktorerna som gemensamt för samtliga respondenter påverkade uppfattningen av måltidssituationen var, 1) Sinnesintryck påverkar
måltidssituationen, 2) Personalen påverkar måltidssituationen, 3) Individens behov påverkar måltidssituationen och 4) Andra individer påverkar
måltidssituationen. Dessa gemensamma faktorer utgör resultatet av den första delen.
Sinnesintryck påverkar måltidssituationen
De sinnen som hade störst påverkan på uppfattningen av måltidssituationen var smak och syn. Sex av åtta respondenter lade vikt vid hur maten smakade.
Majoriteten av dessa uppfattade att maten smakade enformigt och för lite. Sju av de totalt åtta respondenterna uppfattade att upplägget på tallriken och dukningen av bordet var av stor betydelse för uppfattningen av måltidssituationen. Samtliga sju var överens om att en bra dukning, med fint upplägg på tallriken förbättrade uppfattningen av måltiden.
“...jag tycker det blir trevligare med en bra dukning. En fin duk och lite blommor på bordet gör det mysigt” (Respondent 6)
Tre av dessa uppfattade dock att det slarvades för mycket med dukningen och upplägget av maten.
“...ingen sås ska vara på kanterna… men här är det inte riktigt så, gärna sås över alltihopa ibland…” (Respondent 5)
Doften på maten var inte lika betydande och endast en respondent tog upp detta som en viktig faktor för uppfattningen av måltidssituationen. Likaså var där endast två som beskrev vikten av konsistensen, alltså känseln av att tugga maten. Två av de åtta respondenterna lyfte övriga ljud under måltiden. Ingen av dessa ansåg att det försämrade uppfattningen av måltidssituationen.
Personalen påverkar måltidssituationen
Majoriteten av respondenterna ansåg att personalens arbete hade en stor påverkan på hur måltidssituationen uppfattades av de boende. Det viktigaste var hur
engagerade personalen var under måltiden, från det att de kallade till mat tills det att det städades undan. Sju av de åtta respondenterna uppfattade att personalens engagemang var bra och att det påverkade uppfattningen av måltidssituationen positivt. Samtidigt fanns där en förståelse att samtliga inte kunde få sina personliga önskemål uppfyllda.
14
“ De jobbar bra och frågar alltid om man vill ha mera eller om det var tillräckligt varmt… vi sitter nu fyra, fem stycken runt bordet, det är inte lätt att få alla nöjda”
(Respondent 2)
De flesta ansåg att variationen i måltiden var viktig, även om den stundvis uppfattades som bristfällig. Sex av åtta respondenter uppfattade ändå att det var positivt att personalen kunde erbjuda ett alternativ om maten inte skulle falla i smaken. Av dessa sex uppfattade två det som positivt att där fanns förmåga att påverka måltidssituationen med förslag på förbättring, till personalen. Två av samtliga respondenter uppfattade att där fanns brister i kunskapen om
handhavande utav mat samt brister i näringslära hos personalen.
“Annars får vi det fina brödet… tänk er det fina brödet till oss som behöver lite fibrer i magen… vi får laxermedel istället” (Respondent 5)
Individens behov påverkar måltidssituationen
Nästan hälften av respondenterna uppfattade att de egna förutsättningarna påverkade uppfattningen av måltidssituationen. Personliga behov såsom mängd mat och flexibilitet i tidpunkten för servering uppfylldes alltid. Samtliga
respondenter ansåg att där inte fanns någonting de ville förändra i den rådande måltidssituationen. Samtidigt uttryckte hälften av respondenterna att det fanns rutiner och tillvägagångssätt runt måltiden som varit viktiga tidigare i livet, som de nu saknade på boendet. Två respondenter uttryckte att även om alla behov och krav inte uppfylldes accepterades det som erbjöds och klagomål undanhölls.
“... jag är sådan där att jag accepterar det mesta… behöver inte klaga på det även om jag inte är etthundra procent nöjd” (Respondent 3)
Andra individer påverkar måltidssituationen
De sista faktorerna som påverkade hur respondenterna uppfattade
måltidssituationen handlade om hur andra individer rörde och förde sig runt matbordet (exklusive personalen). Tre respondenter uppfattade det som positivt att genomföra måltiden tillsammans med övriga boende. Samtidigt uppfattade två respondenter att medboendes sjukdomar och allmäntillstånd kunde göra så att måltidssituationen uppfattades negativt. Detta vid tillfällen då annan boende uppförde sig illa eller kladdade med maten.
”Nja, det är rätt så oroligt runt bordet i perioder. Här är folk som är sjuka, inte kroppsligt sjuka utan de kan få lite utbrott då och då.” (Respondent 5)
Andra delen - hur uppfattningen av måltidssituationen påverkar livskvalitén
Andra delen gav resultatet och svaret på frågan om hur uppfattningen av måltidssituationen påverkade livskvalitén. Kategorierna som framkom genom analysen var, 1) Social interaktion gentemot medmänniskor, 2) Fysiskt
15 välbefinnande och 3) Psykiskt välbefinnande.
Social interaktion gentemot medmänniskor
Sju av åtta respondenter ansåg att uppfattningen av måltidssituationen inte hade någon påverkan på den sociala interaktionen gentemot medboende. Individuella krav, behov och rutiner efter måltiden resulterade i att de boende återgick till sina lägenheter för vila och medicinering. Två av dessa sju respondenter uppfattade att detta var tråkigt men hade samtidigt en förståelse för varje individs personliga behov.
“Alla försvinner efter måltiden, det är ingen som sitter kvar och pratar, alla har sina grejer. Det hade varit trevligt om folk suttit kvar och samtalat efter
måltiden” (Respondent 6)
Social interaktion gentemot personalen i samband med måltiden var lättare än social interaktion gentemot boende. Efter måltiden ansåg en respondent att det fanns möjlighet för de som ville sitta kvar och samtala med personalen. Samma respondent ansåg dock att detta utnyttjades dåligt av de övriga boende.
Fysiskt välbefinnande
Majoriteten av respondenterna tyckte sig få ett ökat fysiskt välbefinnande efter en god uppfattning av måltidssituationen. Måltidssituationen gav mer ork till resten av dagen och respondenterna kände sig piggare då de uppfattat måltidssituationen som positiv. I ett fall var det individuella sjukdomstillståndet så påtagligt att en god uppfattning av måltidssituationen inte kunde påverka det fysiska
välbefinnandet positivt. Ingen av respondenterna kunde relatera till att en dålig uppfattning av måltidssituationen gav ett sämre fysiskt välbefinnande under dagen.
“En bra måltid får mig att må bättre rent fysiskt, jag orkar mer. Jag är en ganska glad person så jag känner inte att jag påverkas negativt av en dålig måltid”
(Respondent 3)
Förmågan att utföra ADL påverkades inte av uppfattningen av måltidssituationen. Tre av respondenterna såg ingen koppling mellan utförandet av ADL och en positiv eller negativ uppfattning av måltidssituationen. Resterande respondenter hade inte tänkt på just det sambandet och hade därför inget svar. De tyckte dock att de alltid fick den hjälp de var i behov av och hade därför aldrig tänkt på något samband.
“Nej, så länge jag får den hjälp jag behöver så påverkar inte måltiden mig att utföra det här ADL…” (Respondent 7)
Psykiskt välbefinnande
16 sex av respondenterna. Då respondenterna uppfattade att sinnesintryck såsom smak och syn var tillfredsställda ökade det psykiska välbefinnandet resten av dagen. Efter en god uppfattning av måltidssituationen kände majoriteten av respondenterna sig gladare och de fick en mer positiv syn på dagen. Faktorer som förmågan att påverka måltidssituationen med förslag på förbättring eller
förändring samt valmöjligheter i måltiden utgjorde även det en ökning av det psykiska välbefinnandet.
En respondent ansåg att en sämre måltidssituation under frukosten påverkade dagen negativt. Majoriteten av respondenterna tyckte dock inte att en dålig
uppfattning av måltidssituationen påverkade det psykiska välbefinnandet negativt. En dålig måltidssituation accepterades hos de flesta respondenterna och påverkade inte resten av dagen.
“Ja det är klart att en god måltid påverkar resten av min dag, men jag blir inget vidare störd av att en måltid är dålig, det är inget som påverkar mig”
(Respondent 8)
Nästan hälften av respondenterna såg ingen koppling mellan en god eller dålig uppfattning av måltidssituationen och det psykiska välbefinnandet. En respondent lade betoning på att sjukdomsbilder ofta kommer emellan och väger tyngre än vad en god uppfattning av måltidssituationen kan göra.
“Påverkar det resten av dagen… nä inte vad jag vet att det gör. Jag tar inte med mig negativa eller positiva upplevelser till resten av dagen” (Respondent 2)
DISKUSSION
Diskussionen nedan är uppdelad utifrån en metod- och en resultatdiskussion. Metoddiskussionen inleds med en diskussion kring vald forskningsansats. Vidare sträcker sig metoddiskussionen över metodens olika delar, urval, datainsamling, dataanalys samt etiska överväganden. Resultatdiskussionen delades upp i samma delar som resultatredovisningen.
Metoddiskussion
Valet av metod begränsades tidigt till den fenomenografiska ansatsen. Detta för att fånga respondenternas subjektiva uppfattning av ett visst fenomen. I studiens syfte var detta fenomen måltidssituationen och dess påverkan på livskvalitén. Resultatet som formades utifrån den fenomenografiska ansatsen sökte svaret på frågan “hur”. Om analysen av det insamlade materialet gjorts utifrån en annan metod, exempelvis innehållsanalys enligt Burnard (1991) hade eventuellt en begränsning gjorts till vad som ordagrant nämnts i intervjuerna. Resultatet hade då inte lika djupgående funnit underliggande meningar och variationer i hur individer uppfattar ett visst fenomen. Hade studien varit av kvantitativ design kunde bredden på urvalet och antalet respondenter ökat samtidigt som resultatet blivit generellt med entydiga variabler (Olsson & Sörensen, 2011). Urvalet hade
17 då inte kunnat handplockas strategiskt och den variation som söktes i urvalet hade då inte erhållits (Alexandersson, 1994). Resultatet hade då inte fångat upp de uppfattningar som den aktuella studiens syfte sökte. Oavsett metodval utöver fenomenografin hade författarna inte erhållit andra ordningens perspektiv lika djupgående och därav inte erhållit svaret på hur individer uppfattar ett visst fenomen.
Då ingen gemensam definition av livskvalité fanns och användes konsekvent fick författarna studera en rad av de olika definitioner som fanns tillgängliga om ämnet. I metoden beskrivs två av dem. Valet föll på Sullivans (1992) definition då den på ett mer ingående sätt speglade syftet och individers liv i vardagen på ett vårdboende. Valet av Sullivans (1992) definition av livskvalité påverkade resultatet positivt eftersom den enskilda uppfattningens påverkan på livskvalité söktes. Fors (2012) kunde varit ett bättre alternativ om studien istället fokuserat på en större population med frågor som berör samhällets perspektiv i högre grad än individens perspektiv. Om Fors (2012) definition valts hade andra faktorer såsom social status och ekonomisk trygghet speglat resultatet. Resultat hade då inte hamnat på den intima nivå som det nu kunde göra utifrån Sullivans (1992) definition.
Urval
En förfrågan om intresse för deltagande i studien skickades ut till samtliga enhetschefer i Malmö Stad. Inom tidsramen för intresseanmälan var det enbart enhetschefer från två olika vårdboende som önskade deltagande i studien. Valet föll på ett utav dessa två då det boendet var uppdelat i flera olika avdelningar där boende var placerade utifrån individuella behov. Det gjordes ingen ytterligare granskning av vårdboendena i sig. Eventuellt var det enbart de vårdboende som själva ansåg sig erbjuda en god måltidssituation som anmälde sig för deltagande i studien. De vårdboende som istället inte var nöjda med rådande måltidssituation kan avböjt medverkande i studien för att hindra att problemet lyftes upp. Likaså kunde de vårdboende som upplevde sig erbjuda en bristande måltidssituation anmält intresse för att få sitt problem upplyft. Detta beroende på om problemet låg hos de anställda och deras attityd eller hos högre makt i form av besparingar och nedskärningar. Eventuellt formades resultatet utifrån måltidernas kvalité på det valda boendet. Hade flera boenden inkluderats i studien kunde det erhållits en bredare variation i det insamlade materialet med fler individuella uppfattningar. Detta hade enligt Alexandersson (1994) varit en styrka i resultatet. Fler
vårdboende kunde bidragit med en högre tillförlitlighet till studien och resultatet kunde i högre grad applicerats på populationen. Om detta påverkat resultatet är svårt att avgöra då flera faktorer kan ha inverkat på hur resultatet formats. Dels den geografiska lokalisationen och ekonomisk status i stadsområdet men även individernas krav och behov samt tidigare måltidsvanor.
Urvalet specificerades utifrån en rad inklusions- och exklusionskriterier. Dessa sattes för att avgränsa respondenterna utifrån syftet men samtidigt bevara
variationen och bredden i urvalet. Inklusions- och exklusionskriterierna medförde att studiens urval tydligt kunde definieras. Detta anser Olsson & Sörensen (2011) är en viktig del för att kunna generalisera urvalet till populationen. Variationen och bredden i valet av respondenter blev den författarna förväntat sig. Åldern sträckte sig mellan 75 och 94 år. Majoriteten av respondenterna var kvinnor och detta speglade könsfördelningen på vårdboendet. Respondenterna härstammade från olika geografiska delar och hade alla olika bakgrund och erfarenhet. Detta
18 sågs som en styrka i resultatet då valet av metod sökte en bred variation.
Författarna valde inga respondenter själva. Istället gjordes urvalet, utifrån inklusions- och exklusionskriterierna, av studiens andra gate-keeper. Eventuellt kunde författarna uppnått en ännu högre variation i urvalet om de själva besökt och valt ut respondenter. Dock så hade gate-keepern arbetat patientnära med de utvalda respondenterna under en längre tid och kände dem väl. Detta kan i sin tur ha påverkat keeperns val av respondenter. Författarna vill ändå tro att gate-keepern var den bäst manade till att välja ut respondenter utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Detta gav den bredaste variationen med de bästa
förutsättningarna för att svara på studiens syfte.
Datainsamling
Inför datainsamlingen utformades en egen intervjuguide. Detta ses som en styrka då intervjuguiden byggdes upp i direkt anknytning med studiens syfte och
Sullivans (1992) definition på livskvalité. Enligt Alexandersson (1994) ska intervjuguiden för en fenomenografisk ansats bygga på en kärnfråga som sedan ska följa respondenterna i deras tankegångar. En svaghet med aktuell studie blev att kompletterande frågor som användes i intervjuguiden kunde anses något ledande och förutbestämda. Detta kan i sin tur lett in respondenten på förbestämda spår vilket kan ha påverkat den underförstådda, oreflekterade uppfattningen. Intervjuguiden delades upp i två delar som gav uppfattningar av fenomenet “rådande måltidssituation” samt hur detta fenomen påverkade livskvalitén. Frågorna testades i en provintervju i enlighet med Olsson & Sörensen (2011). Denna utfördes tillsammans med en individ som representerade urvalet till åldern, men som ej var boende på valt vårdboende. Provintervjun gick bra och samtliga frågor uppfattades korrekt av provrespondenten. Under studiens åtta intervjuer uppmärksammades det att frågan angående måltidssituationens påverkan på utförandet av ADL blev missuppfattad i fem av fallen och fick förklaras
ytterligare. Eventuellt skulle en pilotintervju på valt vårdboende hjälpt författarna att korrigera denna fråga och därav få ett tydligare och mer välpreciserat svar. Båda författarna deltog under samtliga intervjuer, en intervjuade och en förde anteckningar. Detta medförde en avlastning för den som förde intervjun. Det underlättade även transkriberingen och gav ett större sammanhang i analysarbetet då båda författarna varit med och hört intervjun. Detta stärkte steg 1 i
analysarbetet. Samtidigt gav det en helhetsbild samt bekantskap med insamlat material som enligt Alexandersson (1994) är en viktig del redan under
intervjutillfället. Den som förde anteckningar hade även möjlighet att läsa av ansiktsuttryck och gester under intervjuns gång. På så vis förlorades ingen viktig information vilket ses som en styrka i resultatet. Samtidigt kunde två personers närvaro under intervjun eventuellt innebära ett störande moment för respondenten. Under intervjusituationen kan respondenten upplevt att den var i underläge. Detta kan ha bidragit till ett mer positivt resultat genom att de gav det svar på frågan som de trodde att den som intervjuade ville höra istället för hur de själva verkligen tyckte. Detta kan även ha påverkat svaren i intervjun och hindrat respondenten från att svara lika utförligt.
Dataanalys
Utifrån vilken källa som valdes att utföra analysarbetet med en fenomenografisk ansats, kunde olika många steg genomföras. Författarna valde att läsa in sig på
19 analysmetoden av fenomenografi genom en artikel av Marton (1981), samt en sammanställning på svenska av Alexandersson (1994). Det konstaterades att samma moment utfördes med olika antal steg i båda beskrivningarna.
Analysarbetet valdes att utföras utifrån Alexanderssons (1994) fyra olika steg. Det ansågs inte ha påverkat resultatet om analysarbetet istället gjorts utifrån Marton (1981), som använde sig av sju olika steg. Detta då Alexanderssons (1994) fyra steg egentligen innehöll en sammanslagning av Martons (1981) sju steg.
Etiska överväganden
Samtliga etiska överväganden granskades och godkändes av en handläggare vid Etikrådet på Malmö högskola. Studien utfördes helt enligt dessa etiska
överväganden. Eventuellt fanns en brist i kommunikationen mellan gate-keeper och författarna samt mellan gate-keepern och respondenterna vid utlämnandet av informationsbrevet. Detta informationsbrev skulle tilldelas varje respondent personligen för genomläsning före medverkan i studien. Istället framgick det att informationen framförts muntligt. I vissa fall framgick det att respondenten inte fått, eller eventuellt tagit emot, tillräcklig information angående studien och dess genomförande. Författarna valde därför att före varje intervju ge en mer
genomförlig presentation av studien och vad ett medverkande innebar, innan medgivande till deltagande skrevs under.
Resultatdiskussion
Resultatet i denna studie visar att en god uppfattning av måltidssituationen i stor utsträckning har en positiv påverkan på livskvalitén vilket inte förvånade
författarna. Samtidigt förvånade resultatet att en sämre uppfattning av måltidssituationen inte har en negativ påverkan på livskvalitén.
Första delen - likheter och skillnader i uppfattningen av måltidssituationen
Majoriteten av respondenterna uppfattade måltidssituationen som god och en gemensam positivism till måltiderna fanns på boendet. Detta resultat speglade författarnas egna erfarenheter och intryck från verksamhetsförlagd utbildning. Samtidigt vill det inte tros att denna medhavda förförståelse vinklade resultatet. Flera andra påverkande faktorer diskuterades mot den egna förförståelsen för att få ett kritiskt förhållningssätt till resultatet. Samtliga faktorer som respondenterna lyfte upp som viktiga stämde överens med Merrels (2011) och Amarantos m.fl. (2001) faktorer för att uppfylla en god måltidssituation.
Ett resultat som förvånade författarna var sinnenas roll i uppfattningen av måltidssituationen. Synen var det sinne som påverkade uppfattningen mest, följt av smaken. Känsel, lukt och hörsel hade inte samma påverkan på uppfattningen av måltidssituationen. Att synen påverkade uppfattningen av måltidssituationen i högre grad än smaken var ett resultat författarna inte hade räknat med. Det var även förvånande att lukt och känsel ej prioriterades under måltiden. Amarantoz m.fl. (2001) menar på att den nedsättning av sinnenas förmåga som sker vid stigande ålder får en direkt negativ påverkan på måltidssituationen. Eventuellt var lukt och känsel nedsatt hos respondenterna som då istället lade en större fokus på synen och upplägget på tallriken. De smaknedsättningar som Amarantoz m.fl. (2001) ansåg kunde leda till brister i intag av födoämnen kunde eventuellt visa sig i rådande studie, då fler respondenter tyckte synen hade en större påverkan på uppfattningen av måltidssituationen än vad smaken hade. Då synen framkom som det viktigaste sinnet vid uppfattningen av måltidssituationen ställer detta högre krav på personalen i form av kompetens att erbjuda ett inbjudande tallriksupplägg.
20 Vidare krävs en individanpassad utformning av måltidssituationen för att möta de behov som finns. Detta är något sjuksköterskan måste arbeta med kontinuerligt för att uppfylla Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Gaskil m.fl. (2008) påpekade att det nuvarande ansvaret för måltiden inte låg på sjuksköterskan utan på undersköterskor och vårdbiträden. Detta ställer ytterligare krav på sjuksköterskans kompetens genom att säkerställa
att denna kunskap även finns hos den personal som utför arbetet kring måltiderna. Utifrån studiens resultat hade inte personalen den negativa attityd till
måltidssituationen som Welch (2008) lade fram som ett problem. Majoriteten av respondenterna ansåg att personalens engagemang under måltiden var god samt spelade en stor roll för hur de uppfattade måltidssituationen. Utifrån tidigare forskning var detta ett förvånande resultat, utifrån författarnas egna erfarenheter var detta ett förväntat resultat som stämde överens med de vårdboende de varit i kontakt med under verksamhetsförlagd utbildning. Samtliga respondenter visade en förståelse för att alla inte kunde bli helt tillfredsställda hela tiden. De visade också en förståelse gentemot personalen och den stressiga arbetssituation som kunde innebära att allas behov inte kunde tillfredsställas fullt ut. En teori som diskuteras mycket inom geriatriken är gerotranscendens. Tornstam (2011) beskriver hur äldre går från ett egoistiskt synsätt till ett altruistiskt synsätt. De flyttar fokus från sig själva och bryr sig mer om barn, barnbarn och yngre människor i sin närhet (a a). Gerotranscendensen kan vara en bidragande faktor till hur resultatet formades. Eventuellt kan en nära relation mellan de boende och personalen ha lett till att de boende förbiser sina egna behov och flyttar fokus till personalens behov. Detta kan i sin tur varit en bidragande orsak till att
respondenterna undanhållit klagomål för att bespara personalen mer arbete. Samtliga respondenter ansåg under intervjun att det inte fanns någonting de ville förändra i den rådande måltidssituationen. Två av dessa uttryckte även att de vid missnöje över måltidssituationen accepterade situationen utan att klaga gentemot personalen. En faktor som författarna anser ha påverkat resultatet var att olika generationer skiljer sig i hur de accepterar missnöje. Crampton & Hodge (2009) beskriver i sin artikel om skillnader mellan generationerna och hur de agerar mot auktoriteter och regler. Den äldsta generationen, veteranerna, även kallade den tysta generationen (födda 1925-45) tenderar att utan motstånd följa de regler och riktlinjer som finns i vardagen. Dessa veteraner tar emot det som erbjuds och accepterar detta utan klagomål. Detta jämfört med den yngsta generationen Y (födda 1980-99) som saknar tålamod och vill se en direkt förändring på missnöje (a a). De medverkande respondenterna tillhörde alla den tysta generationen vilket kan påverkat resultatet genom att de undermedvetet accepterade
måltidssituationen som den var och därmed gav ett mer positivt svar än vad en yngre generation hade gett.
Ovanstående diskussion kunde kopplas till tidigare forskning inom
generationsskillnader och gerotranscendens. Författarna diskuterade kring tidigare forskning varför respondenterna svarade som de gjorde och vad som kunde vara en bakomliggande faktor till detta. Vidare borde det påpekas att den generellt goda uppfattningen av måltidssituationen kan ha berott på att måltidssituationen faktiskt uppfattades som god på det aktuella boendet.
Andra delen - hur uppfattningen av måltidssituationen påverkar livskvalitén
21 måltidssituationen påverkade livskvalitén. De två element som låg till grund för studiens uppkomst var medias bild av svenska vårdboende samt författarnas egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Resultatet i denna studie kom inte att spegla medias bild av hur individer vanvårdas av personalen på svenska vårdboende. Resultatet speglade i högre grad författarnas egen uppfattning av hur måltidssituationen påverkade livskvalitén hos de äldre på vårdboendena, dock med några betydande skillnader.
Ett förväntat resultat var att såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet ökade efter en god uppfattning av måltidssituationen. Detta sågs som en självklarhet från författarnas sida. Utifrån egen erfarenhet krävs god och tillräcklig mat för att orka med dagen och dess utmaningar samt för att hjärnan ska orka arbeta. Detta resultat stöds även av tidigare forskning (Amarantoz m.fl., 2001) och WHO:s (1986) rapport om hälsoförebyggande åtgärder. Sullivans (1992) definition av livskvalité förutsatte fysiskt välmående samt förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet. Tidigare forskning samt rådande studie visade på att måltiden står i direkt relation med det fysiska välbefinnandet. Amarantoz m.fl. (2001) menar även att förmågan att utföra ADL försämras vid bristande kostintag. Dock kunde resultatet i denna studie inte påvisa detta samband. Eventuellt intog respondenterna tillräcklig mängd mat för att försämringar i förmågan att utföra ADL inte skulle visa sig och därför kunde de själva inte se något sådant samband. En annan orsak till varför detta samband inte påvisades kunde härledas till
Tornstams (2011) teori om gerotranscendensen och att människor i högre åldrar inte längre ställde samma krav och lägger samma vikt vid det ytliga i tillvaron. Ett oväntat resultat som framkom i studien var att en sämre uppfattning av måltidssituationen inte hade någon negativ påverkan på de boendes livskvalité. Ingen respondent ansåg att en sämre uppfattning av måltidssituationen skapade irritabilitet eller missnöje. Teorierna om generationsskillnader kunde appliceras även i detta resultat. Författarnas förväntade resultat om att en sämre uppfattning av måltidssituationen skulle påverkat livskvalitén negativt blev motbevisad. Crampton & Hodges (2009) teorier om generationsskillnader visade sig vid detta tillfälle stämma väl överens med verkligheten. För författarna, som tillhörde generation Y, var det en självklarhet att en sämre uppfattning av
måltidssituationen gav sämre livskvalité. Respondenterna, som samtliga tillhörde den tysta generationen, delade inte denna uppfattning.
Den sociala interaktionen ökade inte i samband med en god uppfattning av måltidssituationen. Författarnas bild var att måltiden utgjorde en samlingspunkt under dagen för de boende och att detta ledde till ett ökat socialt umgänge. Resultatet visade istället att ingen av respondenterna ansåg att måltidssituationen ledde till ökad social interaktion utöver den tid som måltiden intogs. Flera faktorer kan ha påverkat detta resultat. Personliga behov och krav, som ledde till att de boende lämnade matbordet omedelbart då måltiden var klar, kan vara en faktor. En annan faktor kan vara den utveckling i form av gerotranscendens, som äldre går igenom, där val av umgänge och ytliga relationer blir allt mer selektivt (Tornstam, 2011). Utifrån teorin om gerotranscendens gick det att se att respondenterna inte såg det som viktigt att knyta nya, ytliga relationer
tillsammans med medboende runt matbordet. Istället värnade respondenterna om de redan befintliga relationerna och därav uteblev ökad socialisering under måltidssituationen.
22
SLUTSATS
En god uppfattning av måltidssituationen har en positiv påverkan på livskvalitén. Dock gäller det att se måltidssituationen som en del i ledet av faktorer som kan förbättra äldre individers livskvalité. Likaså är det omöjligt att anpassa en måltid för att tillfredsställa allas behov, detta förutsätter att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal arbetar utifrån ett individanpassat synsätt. Kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) för legitimerade sjuksköterskor kräver en individanpassad omvårdnad, resultatet visar att samma utgångspunkt gäller för måltidssituationen om den på ett maximalt vis ska påverka och förbättra livskvalitén hos de äldre. De äldre som idag lever på svenska vårdboende tillhör en generation som i allmänhet inte ifrågasätter och kritiserar deras livssituation. Med åren som går så kommer ett generationsskifte att ske på landets vårdboende med en ny generation människor som har andra attityder och krav på omgivningen och livssituationen. Det kommer därför krävas ny och uppdaterad forskning på området om vad som påverkar livskvalitén hos de äldre och hur det på bästa sätt går att tillfredsställa deras behov.
23
REFERENSER
Alexandersson M, (1994) Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: Starrin B & Svensson P-G (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. s111-136.
Amarantoz E, Martinez A, Dwyer J, (2001) Nutrition and quality of life in older adults. Journals of Gerontology: 2001, 56A. 54–64.
Burnard P, (1991) A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today 11, 461-466.
Chekol I, (2012) - Fenomenografi. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B (red)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Andra upplagan) Lund:
Studentlitteratur, 95-108.
Crampton S & Hodge J, (2009) Generation Y: Uncharted territory. Journal of
Business & Economics Research 2009, 7, 4.
Fors L, (2012) Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället- Underlagsrapport
4 till framtidskommissionen
>http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/91/31/af70224f.pdf< (2014-02-10) Gaskil D, Black L, Isenring E, Hassal S, Sanders F, Bauer J, (2008) Malnutrition prevalence and nutrition issues in residential aged care facilities. Australian
journal on aging, 27, 4, 189-194.
Kerpner J, Hallström J, Winberg Y, Wolf-Watz S, (2014) Så vanvårdas gamla på våra äldreboenden >http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18215923.ab< (2014-02-11)
Marton F, (1981) Phenomenography - desrcibing conceptions of the world around us. Instructional science 10,177-200.
Merrell J, Philpin S, Warring J, Hobby D, Gregory V, (2011) Addressing the nutritional needs of older people in residential care homes. Health and Social
Care in the Community 20(2), 208–215.
Nationalencyklopedin (2014), Gatekeeper, http://www.ne.se/lang/gatekeeper, (2014-02-13).
Olsson H & Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – Kvalitativa och
kvantitativa perspektiv (Tredje upplagan) Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
2011.
Sullivan M, (1992) Quality of life assessment in medicine. Concepts, definitions, purposes, and basic tools. Nord J Psychiatry. 46:783. Oslo.
24 Tornstam L, (2011) Maturing into geotranscendence. The Journal of
Transpersonal Psychology 2011, 43, 2
Welch R, (2008) Considering the factors affecting nutritional status. Nursing &
Residential Care. 10. S 481-486
WHO (1986) Ottawa Charter for Health Promotion
>http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/< (2014-04-01
25
1(1)
Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle Etikrådet
Registrator/Adm sekreterare Lena Winslow
UTLÅTANDE
2014-03-07
Dnr HS60-2014/265:2
Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post
Malmö högskola Fakulteten för hälsa och samhälle 205 06 Malmö
Malmö sjukhusomrråde Jan Waldenströms g 25
040-665 74 54 040-665 81 00 www.mah.se etikradet@mah.se
Projekt: Vardagsmat och glädje – En empirisk studie om måltidssituationens påverkan på upplevelsen av livskvalitén
Dnr : HS60-2014/265:2
Student/er: Robin Nilsson och Erik Regen
Handledare: Gerd Jonazon
Föredragande: Camilla Nordgren
Etikrådets utlåtande
Projektet syftar till att undersöka vilken påverkan måltidssituationen har för livskvaliteten bland äldre människor boende på vårdboenden. En semi-strukturerad intervju ska genomföras med 6-8 boenden och kontakt etableras via en sk ”gate-keeper”.
Etikrådet vill uppmärksamma er på att det är av stor vikt att säkerställa att de presumtiva deltagarna är medvetna om vad de tackar ja eller nej till. I informationsbrevet bör det framgå att intervjuerna avses att spelas in. Etikrådet tillstyrker att projektet genomförs i enlighet med inlämnad plan.
För Etikrådet vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola Camilla Nordgren
26
BILAGA 2 – TILLSTÅND VERKSAMHETSCHEF
Tillstånd från verksamhetschef/motsvarande
Projektets titel: Vardagsmat och glädje – En empirisk studie om
måltidssituationens påverkan på livskvalitén.
Studieansvariga: Robin Nilsson och Erik Regen
Utbildning / nivå: Grundutbildning Sjuksköterskeprogrammet –
Kandidatuppsats, 15 Högskolepoäng
Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet.
Namn: ……… ………… Verksamhetschef/motsvarande vid: ………..……… ………… Datum: ……… Underskrift: ………. Namnförtydligande: ……….
27
BILAGA 3 - INFORMATIONSBREV
- Projektets titel:
- Vardagsmat och glädje – En empirisk studie om måltidssituationens påverkan på livskvalitén - - Datum: 2014-02-18 Studieansvariga: Robin Nilsson Erik Regen Telefonnummer/e-post 0708-544983 / nilssonrobin1@live.se 0763-111230 / erikregen@gmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Grundutbildning sjuksköterskeprogrammet Nivå: Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng
Hej!
Vi är två studenter som läser till sjuksköterskor på Malmö Högskola.
Syftet med studien är att undersöka måltidernas påverkan på upplevelsen av livskvalité och hur äldre ser på livet i helhet. Måltiderna är en central del i människor liv och vi vill därför undersöka om denna, relativt korta, stund av dagen kan påverka hur vi ser på livet som helhet. För att få svar på detta vänder sig studien mot personer som bor på ett vårdboende i Malmö stad.
Studien kommer bygga på intervjuer där vi kommer till ditt boende och sitter ner i lugn och ro och går igenom en rad frågor. Frågorna kommer bygga på en kärnfråga som sedan kompletteras med följdfrågor. Frågorna kommer handla om hur just du uppfattar att måltiderna påverkar din upplevelse av livskvalité. Vi kommer att spela in
intervjuerna med en mikrofon. Intervjuerna beräknas ta ungefär 20 till 40 minuter. Känner du att du är i behov av en paus så tar vi det efter dina önskemål. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av det icke bearbetade grovmaterialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet, i form av en
examensuppsats på Malmö högskola, kommer du som informant att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet tillbaka till dig.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er till någon av oss via telefon eller mail.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Formulär
28
BILAGA 4 – SAMTYCKE RESPONDENTER
Samtycke från deltagare i projektet
Projektets titel:Vardagsmat och glädje – En empirisk studie om måltidssituationens påverkan på upplevelsen av livskvalité Datum: 2014-02-13 Studieansvarig/a: Robin Nilsson Erik Regen Telefonnummer/e-post 0708-544983 / nilssonrobin1@live.se 0763-111230 / erikregen@gmail.com
Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000
Utbildning:
Grundutbildning Sjuksköterska – Kandidatutbildning 180 hp
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ………..
29
BILAGA 5 - INTERVJUGUIDE
Robin Nilsson och Erik Regen
nilssonrobin1@live.se, erikregen@gmail.com
Till intervjun
Att tänka på innan intervjun börjar:
- Informera om studien och presentera sig noga - Samtycke, blanketter
- Att respondenten när som helst kan dra tillbaka sitt godkännande om medverkan
- Helt avidentifierat Att tänka på under intervjun:
- Viktigt med frågorna att de är förståeliga och att de kan besvara syftet. - Aldrig avbryta
- Tänk på kroppsspråket och undvika att visa förvåning - Var inte rädd för tystnad
