Uppsats med inriktning hem- och konsumentkunskap 15 hp VT 2020
MÅLTIDSSITUATIONEN I HEM- OCH
KONSUMENTKUNSKAP
LÄRARENS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER OM
MÅLTIDSSITUATIONEN
THE MEAL SITUATION IN HOME AND CONSUMER STUDIES
TEACHERS' EXPERIENCES OF THE MEAL SITUATION IN HOME CONSUMER STUDIES
Emelie Brolin Johansson, Marie Erlandsson Tordsjänta
PLATS FÖR RUBRIK PÅ EN ELLER TVÅ RADER
Plats för underrubrik på en
1
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Måltiden har en betydande del i människors liv. Den påverkas av aspekter såsom miljön där måltiden äts, tiden för måltiden och sällskapet runt bordet. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap nämns det om måltidens betydelse för gemenskap och vikten att kunna arrangera måltider.
Syfte: Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i hem- och
konsumentkunskap.
Metod: Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Våra respondenter bestod av sex verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9. Intervjuerna har genomförts via telefon. En innehållsanalys har utförts av det inhämtade och
transkriberade materialet för att kunna urskilja det väsentliga.
Resultat: Två tydliga kategorier framträdde; eleven i fokus samt ramfaktorer. Utifrån de två kategorierna fann vi sedan tre subgrupper till varje kategori som vi presenterat i resultatet. Det visade sig att måltidens syfte enligt lärarens upplevelser var att låta elevens fokus vara det centrala med måltiden. Att måltiden är elevens stund för gemenskap och samtal. Det framkommer också att på grund av tidsbrist optimerar läraren lektionen med teori under måltiden men också att det saknas rätt förutsättningar för att få till en måltid med lugn och ro i en trivsam miljö.
Slutsats: Läraren saknar förutsättningar för en bra och trevlig måltidssituation.
Måltidssituationen betraktades inte som en lika viktig del i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och inte heller som underlag för bedömning. För att möjliggöra måltidssituationen behöver läraren och eleverna mer tid för måltidssituationen för att kunna nyttja måltiden till en del i undervisningen. Läraren behöver också bättre förutsättningar till måltidsmiljön.
ABSTRACT
Background: Mealtimes play a significant part in people's lives. They are influenced by aspects such as the environment, the time of the meal and the company around the table.
The central content of home and consumer studies mentions the importance of mealtimes for the sense of community and the importance of being able to arrange mealtimes.
Objective: The purpose of the study was to explore, the teacher's experiences concerning the purpose of the mealtime situation in home and consumer studies.
Method: We have used qualitative semi-structured interviews. Our respondents consisted of six teachers active in home and consumer studies for yeargroups 7-9. The interviews were conducted by telephone. A content analysis has been performed of the collected and transcribed material in order to be able to discern the essentials.
Results: We found two distinct categories. Students in focus as well as framework factors. Based on the two categories, we then found three subgroups for each category that we presented in the results.
According to the teacher's experience, the purpose of the mealtime was to allow the student's focus to be centered on the mealtime. That the mealtime is their time for fellowship and conversation. It also appears that due to the lack of time, the teacher optimizes the lesson with theory during the mealtime.
Conclusion: The teacher does not have the required conditions for a good and pleasant mealtime situation. The mealtime situation was not considered part of the teaching of home and consumer studies, nor was it a basis for assessment. In order to facilitate the mealtime situation, the teacher and students need more time for the mealtime in order to use it as part of the teaching input. But also better conditions for the mealtime
environment.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 5
1.1 Måltiden i hemmet ... 5
1.2 Måltiden i förskolan och i skolan ... 5
1.3 Måltiden i hem- och konsumentkunskap ... 6
2. Syfte ... 8
3. Metod ... 8
3.1 Metodval ... 8
3.2 Urval och rekrytering ... 8
3.3 Datainsamling ... 9
3.4 Databearbetning och analys ... 9
3.5 Förförståelse ... 9
3.6 Etiska aspekter ... 10
4. Resultat ... 10
4.1 Eleven i fokus ... 10
4.1.1 En social och trevlig stund ... 10
4.1.2 Nöjdhet och stolthet ... 11
4.1.3 Att smaka på och uppleva maten ... 11
4.2 Ramfaktorer ... 12
4.2.1 Tidsbrist ... 12
4.2.2 Miljö ... 13
4.2.3 Centralt innehåll ... 13
5. Diskussion ... 13
5.1 Resultatdiskussion ... 13
5.2 Metoddiskussion ... 15
5.3 Samhällsrelevans ... 16
6. Slutsats ... 16
7. Författarnas bidrag till arbetet ... 17
8. Tack ... 17
9. Referenslista ... 18 Bilaga 1 Informationsbrev till respondenter
Bilaga 2 Intervjuguide
Bilaga 3 Exempel kategoritabell
5
1. Bakgrund
Mat och måltider är fundamental för människan och rent fysiologiskt är maten livsnödvändig (Ehn, Löfgren & Wilk, 2015; Hjalmarsson & Sjöholm, 2016). Själva måltiden har flera dimensioner; det är en social mötesplats och en stund av gemenskap samt njutning för kropp och själ. Att känna samhörighet med andra och hur bemötandet sker i måltidssituationer är väsentligt (Livsmedelsverket, 2019; Masson, Bubendorff &
Fraïssé, 2018). Måltidens upplevelse påverkas också av helheten. Lokal, rummets interiör och utsmyckning såsom växter, belysning och ljudvolym är också påverkande faktorer (Livsmedelsverket, 2019).
1.1 Måltiden i hemmet
Enligt Holm (2008) tillbringar familjemedlemmar stor del av sin tid på andra platser än i hemmet. Därför bidrar måltiden till både gemenskap och sociala sammanhang och inte enbart för att inta näring och att känna mättnad. Persson Osowski och Mattsson Sydner (2018) undersökte barns synsätt och upplevelser vid gemensamma måltider och hur dessa förklarades och definierades. En måltid åts ofta med familjemedlemmar och barnen föredrog att äta med dem. Tiden som spenderades tillsammans vid måltiden var både trevlig och mysig enligt barnen. Måltidens innehåll spelade mindre roll för barnen utan det sågs mer som ett ideal från barnens perspektiv att äta tillsammans med
familjen. Barnen beskrev att den perfekta måltiden är den vardagliga middagen. Tiden för de gemensamma måltiderna varade mellan 15–30 minuter och att det runt måltiden fanns regler att förhålla sig till. Att sitta still, äta upp sin mat, inte gå från bordet innan man var klar och att sötsaker endast åts på helgen samt att måltiden intogs vid
middagsbordet.
1.2 Måltiden i förskolan och i skolan
Skolverket (2020) påtalar att det ska serveras varierad och näringsriktig kost i förskolan och i grundskolan då måltiden ses som en del av omsorgen. Måltiden ska också lära barnen om hållbar livsstil, hälsa och matkultur. År 2010 instiftades det att skollunchen ska uppfylla kraven för en näringsriktig lunch (Skollagen 2010:800). Hjälmeskog (2015) påtalar att det är viktigt att förskolebarn tidigt lär sig bra matvanor. Waling och Olsson (2017) såg i sin studie att lärarna ansåg sig själva vara förbilder för eleverna i skolmatsalen med bland annat portionsstorlek. Merparten av respondenterna tyckte också att måltiden var en del av den pedagogiska undervisningen medan en tredjedel ansåg att det var en paus från den pedagogiska undervisningen. Persson Osowski, Göranzon och Fjellström (2013) påvisade att pedagogen intog tre olika roller under skolmåltiden. Den sällskapliga pedagogen som gärna ville ha måltiden till ett socialt tillfälle, den utbildande pedagogen som ville lära under måltiden samt den tredje rollen som var den undvikande pedagogen som inte alls förknippades med en pedagogisk måltid och vad den innebär. Livsmedelsverket (2016) tar upp att genom att se och titta på hur vuxna gör under måltiden vid matbordet lär sig barnen om mat, hur man ska äta, vad man ska äta och hur mycket man ska äta. På samma sätt lär sig barnen om normer och regler kring matbordet. Berggren et al. (2019) bad elever i svenska skolor att beskriva sina upplevelser vid skolmåltiden. Flertalet elever beskrev en trevlig stund och
6
en möjlighet att umgås med andra. Undersökningen påvisade att många elever gillade att äta tillsammans med någon som de kände vilket medförde att de själva kände sig trygga, självsäkra och nöjda. Känslor som avundsjuka, besvikelse och nedstämdhet kunde eleven känna om de inte fick sitta tillsammans med en kompis. Miljön hade också en påverkan. Författarna ansåg att ljudvolymen var ett fysiskt störningsmoment.
Desto mer ljudvolymen ökade desto mindre kunde eleven njuta av sin måltid och prata med sina kompisar (Berggren et.al 2019). Tidspress var något eleverna också kände när de åt sin måltid i skolmatsalen. Många av eleverna beskrev en stressfylld situation som påverkade både måltiden och övrig tid som förknippades med lunchrasten. Eleverna åt snabbare eller mindre för att de skulle hinna ut på rast. Studien kom också fram till att eleverna skyndade på sin måltid för att slippa att sitta med andra klasser vilket kunde hända när de åt för långsamt. Livsmedelsverket (2016) tar också upp vikten av en god måltidsmiljö. Genom råden i ”Bra mat i förskolan” framkommer det att måltiden lär barnen både samspel och självständighet. Även Sepp (2017) tar upp måltidens betydelse för gemenskap och förståelsen för varandra. Livsmedelsverket (2016) nämner också att om barn får vara med att laga och smaka maten får de en mer positiv syn på mat. Att pedagogen äter samma mat som barnen gör har också en positiv effekt. Måltiden är viktig och när barn själva pratar om måltiden tar de upp de upp de sociala
dimensionerna (Hjälmeskog, 2015). Måltiden har stor betydelse för elevens hälsa, social gemenskap, trivsel och lärande (Livsmedelsverket, 2019).
1.3 Måltiden i hem- och konsumentkunskap
Granberg (2018) och Höijer (2013) påtalar att mat, måltider och matlagning är en central del i hem- och konsumentkunskap (HKK). Enligt Granberg (2018) är läraren ofta ensam inom sitt ämne på skolan vilket gör att läraren har en stor påverkande grad på både matlagning och måltider. Då läraren både planerar och genomför
undervisningen kan läraren påverka innehåll, matlagningsmetoder och val av livsmedel men även måltidens fokus. Enligt Hjälmeskog & Höijer (2019) kan det vara en rejäl utmaning för läraren att få till undervisningen för både för- och efterarbete samt
reflektion av lektionen. Att lektionerna upplevs som stressande påvisas hos både elever och lärare. Lindblom (2016) visar att eleverna vill bli klara i tid samt kunna planera och utföra samtliga delmoment i uppgiften och att eleverna upplever sig stressade och att de inte hinner laga mat. Lindblom, Erixon Arreman, Bohm & Hörnell (2016) noterade ett visst beteendemönster hos både lärare och elever när tiden började närma sig sitt slut av lektionen. Eleverna ändrade sin frågeteknik från öppna frågor till slutna och mer direkta frågor ställdes samtidigt som läraren gav direktiv istället för att hjälpa och instruera eleven.
I HKK arbetar eleverna i par eller grupp om tre eller flera. Enligt Petersson (2007) påverkas elevernas relation till ämnet av grupparbete. Samtidigt visar en annan studie av Lindblom (2019) att skolan minskat med grupparbete då det anses vara svårt att ge individuella bedömningar när elever arbetar i grupp. Vidare menar författaren att en bra ihopsatt grupp arbetar effektivt om läraren är medveten om hur en grupp ska sättas samman. Idag saknas det resurser och tid till att jobba mestadels individuellt inom HKK. Skolverket (2018) skriver att måltidens betydelse för gemenskap är en punkt i det centrala innehållet. Läroplanen för grundskolan 2011 (Skolverket, 2018):
7
”I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider.
Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin
initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet” (s. 41).
Vidare står det i läroplanen att skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov. Hjälmeskog & Höijer (2019) beskriver att
processkunskapen är en stor del av HKK. Även procedurförståelse och
begreppsförståelse är central för bedömning. Skolverket (2018) skriver att en del av det centrala innehållet handlar om mat, måltider och hälsa. I det centrala innehållet för årskurs 9 står det bland annat: ”Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande” (s. 42). Befintlig forskning tyder på att måltider är central i HKK och att läraren har en solitär och avgörande roll i ämnet. Grupparbete mellan elever verkar också vara gängse norm i HKK. Vi finner intresse av att undersöka lärarens uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring måltidssituationen i HKK. En ökad kunskap om måltidssituationen kan förhoppningsvis leda till att medvetandegöra måltidens betydelse i HKK.
8
2. Syfte
Syftet med studien var att med semistrukturerade intervjuer utforska lärarens
uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av måltidssituationen i HKK. Vår definition av en måltidssituation är det moment under lektionen när eleverna ska sitta ner
tillsammans och äta den mat de har tillagat med möjlighet till reflektion i lugn och ro.
Forskningsfrågor:
Vad har läraren för uppfattning om syftet med måltidssituationen i HKK?
Hur upplever läraren måltidssituationen i praktiken under lektionen i HKK?
Vilka erfarenheter har läraren av måltidssituationen i HKK?
3. Metod 3.1 Metodval
Vår studie är kvalitativ med semistrukturerad intervjumetod då vi var intresserad av respondentens egna uppfattningar, upplevelser och erfarenheter (Patel & Davidsson, 2019). Vi anser att den kvalitativa metoden med intervjuer är bäst lämpad för studiens syfte då vi här varit intresserad av att undersöka lärarens uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av måltidssituationen i HKK. En kvalitativ undersökning kan ge en djupare kunskap om den enskilde än det är möjligt att få med kvantitativa metoder, eftersom det ger respondenten ett större utrymme att svara på frågorna med sina egna ord och
möjlighet finns att få mer utförlig information med följdfrågor (Patel & Davidson 2019). Enligt Bryman (2016) är det bättre att använda sig av en kvalitativ metod när det är orden som är viktiga.
3.2 Urval och rekrytering
Ursprungligen hade vi tänkt att hitta respondenter i vårt närområde i Skåne, men vi var tvungna att tänka om på grund av Covid-19 och vi tillfrågade sex kurskamrater. Bryman (2016) påtalar att bekvämlighetsurval är ett sätt att hitta lättillgängliga respondenter.
Inklusionskriterier för att vara med som respondent i vår studie var verksamma HKK- lärare i årskurs 7–9 och vi tillfrågade sex kurskamrater vilka undervisade i ämnet.
Respondenterna fanns i olika delar av landet och samtliga tackade ja. Fyra kvinnor och två män intervjuades. Exklusionskriterier som vi hade var verksamma HKK-lärare inom grundsärskolan och i årskurs 6 på grund av skillnader i läroplan. Första kontakt med respondenterna togs via mejl med informationsbrev om studien (Bilaga 1), etiska regler och studiens syfte samt metod. När vi hade fått svar från respondenterna ringde vi upp dem för inbokning av intervjuer. Därefter utfördes en pilotstudie på två verksamma lärare i HKK årskurs 7–9 för att testa intervjuguiden, undersöka om intervjuerna kom att finna svar på studiens syfte och dess forskningsfrågor samt vår egen förmåga till att intervjua. Platsen för intervjun är viktig såväl som en trygg miljö kring platsen för att rikta uppmärksamheten till intervjun för både respondent och intervjuare (Andersson, 2003). Vi har valt telefonintervjuer som spelades in. Respondenterna fick själva välja när, vart och vilken tid som passade dem.
9
3.3 Datainsamling
Intervjuerna har gjorts under en tvåveckorsperiod där de enskilda intervjuerna har tagit mellan 25–60 minuter vardera. Respondenterna var spridda på olika platser i Sverige och på grund av rådande Covid-19 med smittorisk (Folkhälsomyndigheten, 2020) ansåg vi att telefonintervjuer var en lämplig metod för oss. Vi utgick från en intervjuguide (Bilaga 2) med öppna frågor som bestod av kategorier av frågor kring
måltidssituationen. Först belyste vi respondentens bakgrund därefter lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter kring måltidssituationen och slutligen
framtidssyftande frågeställning kring måltidssituationen. Att använda sig av intervju är ett bra sätt att samla information som bygger på frågor med möjlighet för följdfrågor om så behövs (Patel & Davidsson, 2019). Vi valde att följa vår intervjuguide till en början och under intervjuns gång var intervjuguiden mer som ett stöd för oss och vid behov ställdes följdfrågor, beroende på respondentens egen vilja till att svara. Intervjuerna var således semistrukturerade (Bryman, 2016.) En semistrukturerad intervjumetod påverkar också intervjuaren då den behöver vara påläst och aktiv under intervjun (Alvehus, 2013).
3.4 Databearbetning och analys
Materialet utifrån samtliga sex intervjuer har bearbetats och analyserats i enlighet med Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Processen består av flera led; transkribering, identifiering av meningsbärande enheter, kondensation av meningsenheter, kodning och kategorisering. Graneheim & Lundman (2004) förklarar att kategorier kan vara sammanflätande när människors erfarenhet och upplevelser behandlas i text. Eftersom transkribering är ett tidskrävande arbete har vi valt att använda oss av skriftspråk (Wibeck, 2010). Efter transkribering har vi bearbetat den omfattande textmassan i flera led och textmassans koder kom fram som underlag till kategorierna. Exempel på bearbetad innehållsanalys se (Bilaga 3). Våra kategorier blev eleven i fokus och ramfaktorer. I kategorierna tillförde vi tre subkategorier då
respondenterna uttryckte både positiva och negativa erfarenheter och upplevelser.
Ambivalensen hos respondenterna blev mer framträdande med subkategorier. Vi har gemensamt analyserat våra kategorier som sedermera presenterades i resultatet. Det centrala i den här studien har varit att beskriva och tolka lärarens uppfattning, upplevelser och erfarenheter av måltidssituationen i HKK.
3.5 Förförståelse
Vi som utfört aktuell studie har olika förförståelse. Den ena arbetar som obehörig HKK- lärare och den andra arbetar som storhushållskock. Båda har en ämneskunskap och erfarenhet av måltidssituationer med elever. Vår förförståelse, den subjektiva
tolkningsbakgrunden för vår problemformulering genom vårt praktiska i arbetet med måltidssituationer har varit av betydelse då den har varit bärande och viktig för oss. För att tolkningen av materialet inte påverkats har vi diskuterat olika infallsvinklar samt diskuterat materialet i flera omgångar. Här har vi funnit stöd i den litteratur vi valt.
Kvale (1997) poängterar vikten av att sätta sina egna förkunskaper inom parentes och de intervjuades upplevelser i centrum. Vi har med intervjuerna fått uppleva det som Holme
& Solvang (1997) kallar för ”spännande ny kunskap”.
10
3.6 Etiska aspekter
Vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska råden genom att respondenterna har blivit informerade om att deltagandet i studien var frivilligt och att allt de bidrog med har behandlats konfidentiellt. Att materialet från intervjuerna endast använts i aktuellt forskningsändamålsyfte (Patel & Davidsson, 2019). Att de när som helst kunde återkomma om de inte längre ville delta i studien och att deras bidrag till studien då skulle tas bort och förstöras. För att få respondentens samtycke och att information om studien har mottagits har det spelats in. De inspelade intervjuerna har inte förts vidare och de har också förstörts när uppsatsen blev färdigställd och godkänd.
4. Resultat
Vår undersökning har kommit att omfatta sex undervisande HKK-lärare.
Respondenterna var verksamma i olika delar av Sverige.
Två huvudkategorier; eleven i fokus och ramfaktorer blev framträdande i vår undersökning och med dem framträdde sex subkategorier (Figur 1).
Eleven i fokus Ramfaktorer
En social och trevlig stund
Nöjdhet och stolthet
Att smaka på och uppleva maten
Tidsbrist Miljö Centralt innehåll
Figur 1 visar två huvudkategorier med sex subkategorier.
4.1 Eleven i fokus
Ett av de mest framträdande resultaten var att lärarnas syn på syftet med
måltidsituationen i HKK främst utgick från elevens behov och agenda, något som lärarna även strävade efter att tillämpa i praktiken.
4.1.1 En social och trevlig stund
Ett tydligt resultat var att lärarna upplevde måltiden som en trevlig och social stund för eleverna och att måltidssituationen i praktiken handlade om att ge eleven möjlighet till gemenskap. Några av lärarna ville höja mysfaktorn genom att eleverna dukade med ljus och fat eller att maten lades upp snyggt på tallrik. Andra upplevelser som läraren kunde ha var att eleven fick upptäcka att det är trevligt att sitta tillsammans. Samtidigt som lärarna påtalade att en gruppsammansättning där eleven inte känner klasskamraten kan medföra att måltidssituationen blir pinsam och påfrestande för eleven då den inte vet hur den ska förhålla sig till situationen. En ständig strävan hos respondenterna var att försöka att få alla elever bli klara samtidigt så att de kunde äta tillsammans. Det är först då som det kan bli en trivsam stund påtalade flera respondenter. Att äta tillsammans inverkar till en högre hälsa ansåg någon respondent. En annan respondent uttryckte att måltidssituationen i HKK kan ses som en fristad.
11
Sen kan man prata om allt mellan himmel och jord, det känns som att inne i min sal så är det typ en fristad, så jag får höra om lärare och vad de har gjort på helgen och … Så det känns som … Ibland är det nästan som de inte tänker på att jag är där för att de pratar om saker som … jag vet inte.
Ibland saker som jag inte ens borde höra, känns det som.
I undersökningen framkom det också att respondenterna kanske egentligen inte nyttjade tiden under måltidssituationen på grund av tidsbrist och att den handlade mer om elevens tid. En respondent berättade att i mån av tid satt hen vid sidan om eleverna och ibland när det fanns mat över och lektionen närmade sig lunchtid åt hen tillsammans med dem. Respondentens önskan var att dela stunden tillsammans med eleverna och ofta var hen tvungen att stötta elever att bli färdiga i träningsköken eller att utföra diverse eftersysslor såsom att ställa in varor i kyl och frys med mera.
4.1.2 Nöjdhet och stolthet
Att eleven ska känna nöjdhet och stolthet var viktigt bland respondenterna. Merparten av respondenterna ansåg att syftet kring måltidssituationen var att ge eleverna ett kvitto på vad de hade gjort. Att kombinationen laga maten och att äta av den ger en helhet av lektionen genom att eleverna pratar med varandra och jämför resultat när de smakar och lär av varandra. Att måltidssituationen sågs som en naturlig del av inlärningen vid matlagning.
Jag tänker på framförallt att de ska få … Det ska bli ett kvitto, någonstans, på vad det är de själva har gjort. Det finns ingen anledning att ha en måltidssituation om de själva inte har lagat det. Så tänker jag, i alla fall. Man ska få helheten, på något sätt. Att bara laga och inte äta, det tror inte jag ger lika mycket. Men att bara äta och inte laga tror jag inte heller ger… Utan jag tror den kombinationen är ändå… ger en helhet av lektionen.
Bland respondenterna fanns det en önskan om att bygga måltidssituationen så att eleven får tillfredsställelse över det som har tillagats.
4.1.3 Att smaka på och uppleva maten
Under intervjuerna framkom det även att måltidssituationer i HKK ger möjlighet till att introducera nya sätt att äta på såsom att äta saktare och med en målsättning att äta under lugn och ro. Måltidssituationerna ger också möjlighet till att äta vid ett matbord samt att smaka på mat som elev tidigare inte har ätit menade flertalet av respondenterna.
Jag belyser ju det hela tiden att de ska ju samma sak som oss vuxna att bygga upp en måltid så den ser aptitlig ut och att den är god, de ska ju få en möjlighet att få smaka på sin egen mat och bedöma sin egen tillagning och vara nöjd och glad över den. Och sitt arbete så det tycker jag är viktigt att de ska vara nöjd över det de har gjort.
12
4.2 Ramfaktorer
Det andra mest framträdande resultat var att respondenterna upplevde måltidsituationen som utmanande och begränsande på grund av olika ramfaktorer såsom tidsbrist, miljö och centralt innehåll. Dessa är faktorer som respondenterna upplevde var svåra att hantera.
4.2.1 Tidsbrist
Samtliga respondenter påtalade att tid är en bristvara. Tiden räcker inte till för att måltiden ska bli en hemlik och gemytlig upplevelse. Endast tio minuter till hade räckt för att få till en bra måltidssituation.
Tänk om man hade 110 minuter, om man säger så, då? Tio minuter extra hade hjälpt jättemycket. För att 110 minuter, då lägger du inte till ett extra moment om du ökar från 100 till 110, men du lägger på fler moment om du lägger från 100 till 120.
Samtliga respondenter upplevde tidspress och att måltiden var tidskrävande. Måltiden fick i genomsnitt 15–20 minuter av lektionstiden oberoende av lektionslängden och då ingår även efterarbete och uppstädning av träningsköken. Respondenterna berättade att för att de skulle hinna med allt under lektionerna så valde de att genomföra teori eller filmvisning under måltiden för att “köpa tid”. Samtidigt nämnde de att tiden är relativt god men att de ändå hade velat ha mer tid för att måltidens känsla och nöjdhet ska öka hos eleverna med tid för samtal under måltiden. Lärarens roll under måltiden varierade.
Det var sällan läraren satt med eleverna för att äta eller samtala om måltiden. Samtliga respondenter påtalade att när eleverna åt sin måltid utförde läraren andra sysslor under tiden för att optimera sin egen arbetstid. Då kunde läraren plocka i ordning och städa eller förbereda till nästa lektion eller ha teori med eleverna.
Att egentligen ska de inte behöva köra teori när det är … när man sitter och äter på så vis, liksom. Men det är ju en tidsbesparande åtgärd.
Det var svårt att bygga upp en helhet kring måltiden och att få till den mysiga stunden som respondenten ville uppnå då flertalet av respondenterna berättade att matlagning och samarbetet värderades högre av lärarna än måltidssituationen. Vanligtvis åt samtliga elever sin lagade måltid tillsammans i klassrummet sittandes i sina köksgrupper men det förekom att alla köksgrupper inte var färdiga samtidigt vilket då resulterade i att
eleverna åt i omgångar. Läraren upplevde stress bland eleverna vid dessa tillfällen och fick då gå in och styra och instruera dem så att de skulle hinna att äta. När eleverna på grund av tidsbrist inte hade möjlighet att äta tillsammans nämnde en respondent att det blir en negativ påverkan för måltiden. Den stressade måltidssituationen bidrog också till att elever inte åt sin tillagade måltid eftersom de inte klarar av att äta måltiden under stress. Det framkom också att måltiden inte får så mycket tid. Det som gjorde att måltiden värderades olika var lärarnas egen syn på måltiden som kan bero på hur förutsättningarna ser ut. En respondent berättar att endast när den årliga balen anordnas hamnar måltiden i fokus.
Det är inte den jag lägger fokus på heller, kanske däremot så brukar det bli mer fokus på själva måltiden eftersom vi har en bal i slutet på maj varje år med niorna.
13 4.2.2 Miljö
Alla intervjuade respondenter ansåg att klassrummets miljö och interiör är stora
bidragande orsaker till att måltiden inte blir som man tänkt sig eller vill att den ska vara.
En respondent påtalade avsaknaden av dukar och ljusstakar vilket kan vara stämningshöjande under en måltid. Klassrummet påverkade framför allt
gruppindelningen i köken. En del av respondenterna hade möjlighet till att eleverna arbetar två och två och en del måste ha upp till fyra elever i samma träningskök vilket medför att grupparbetet och måltidssituationen påverkas. Klassrummets miljö varierade stort mellan respondenterna vilket också inverkar på måltidssituationen. En respondent sa att borden inte är utformade rätt för klassrummets syfte. Många gånger var
arbetsgruppen om fyra men borden är för sex personer vilket resulterar i att grupperna får dela på sig när de ska äta och det innebär att eleverna upplever utanförskap och en mindre trevlig stämning uppstår vid måltiden.
I den sal som jag har i dag är förutsättningarna minimala, så jag tycker inte att det finns någon förutsättning att ha en riktigt bra måltidssituation faktiskt.
4.2.3 Centralt innehåll
Huruvida måltidssituationen i HKK uppfyller det centrala innehållet råder det delade meningar om då samtliga respondenter hade olika åsikter. En respondent menade på att det delvis uppfylls. En annan respondent ansåg att det inte finns tid till att kunna uppnå just den centrala delen om vad en måltid bör vara. Respondenterna berättade också att de saknade tydlighet och riktlinjer för att uppnå det centrala innehållet om måltiden fullt ut.
5. Diskussion
Avsikten med studien var att undersöka erfarenheter och hur läraren uppfattade syftet med måltidssituationen i HKK samt hur läraren upplevde måltidssituationen i praktiken under lektionen. Vårt empiriska underlag grundade sig på sex intervjuer varav fyra är kvinnor och två är män.
5.1 Resultatdiskussion
Måltidssituationen upplevdes mer som elevens stund för social gemenskap än undervisning. Ramfaktorer såsom tidsbrist och miljö påverkade också
måltidssituationen. Att eleven upptäcker smaker och reflekterar över sina egna resultat och tillvägagångsätt ansåg läraren var viktigt. Att också ge möjligheten att låta elever prova sig fram, njuta av måltiden i sin egen takt för att uppnå nöjdhet över det som tillagats och att kunna reflektera över lektionen samt över de olika smaker som fanns i maten var av vikt. Våra fynd pekar på att HKK-lärarnas uppfattning stämmer överens med vad Livsmedelsverket (2016) säger att en måltid ska uppfylla i skolan och i förskolan. Att prova något nytt men också få en möjlighet att lära sig om måltiden och dess betydelse för gemenskap.
14
Lärarna hade lite motstridiga upplevelser av måltidssituationen. Den var både
stressande, tidskrävande men också mysig och en fin stund tillsammans med eleverna.
Den är stressande när eleverna inte hinner med sina moment i tid vilket gör att lärarna måste styra och instruera sina elever för att hinna. Att beteendemönstret förändras under lektionens gång kan vi koppla till Lindblom, Erixon Arreman, Bohm & Hörnell (2016) som framkom att när tiden rinner iväg instruerar läraren eleverna istället för att förklara och undervisa dem. Flertalet av respondenterna påtalade att de visar film eller har teori under måltidssituationen för att spara in tid. Att ha en lärare som går rundor i salen och utför diverse sysslor tillsammans med teori som varvas med filmvisning emellanåt tänker vi oss stressar eleverna och måltidssituationen kan då upplevas mer stressfylld än rogivande. Hade det varit möjligt att införa rena praktiska pass med matlagning utan teori för att minska den stressande känslan vid måltiden?
Hjälmeskog & Höijer (2019) påtalar att det är stort fokus på processkunskap i HKK och ett av de centrala innehållen i årskurs 9 är hur eleven kan arrangera måltider och
måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. Vilka signaler sänder undervisande lärare ut till eleverna om måltidens gemenskap och välbefinnande när måltidsstunden används till ett flertal andra aktiviteter? Livsmedelsverket (2016) tar upp vikten av en god måltidsmiljö och råder att pedagoger bör äta tillsammans med barnen.
Det vi såg var att läraren i undantag åt tillsammans med eleverna. Det som sker när läraren använder tiden till andra sysslor är som Persson Osowski, Göranzon och Fjellström (2013) nämner att läraren går in i en undvikande roll då den ej deltar i måltidssituationen. Att medverka i en måltidssituation som vuxen har flera fördelar främst för att kunna dela en stund tillsammans men också känna vikten av att
kommunicera med varandra om mat och måltider. Även Sepp (2017) diskuterar kring måltidens betydelse för gemenskap och förståelsen för varandra. Vi hade önskat att undervisande HKK-lärare prioriterade måltidsstunden tillsammans med eleverna och delade den stunden tillsammans med dem istället för att ägna sig åt kringarbeten men också att läraren ges rätt förutsättningar för att lyckas med detta.
Merparten av respondenterna ansåg att matlagning och tillvägagångsätten var det viktiga. Granberg (2018) påtalar att läraren inom HKK ofta är ensam med sitt ämne och på det viset kan läraren påverka sitt ämne mer fritt och planera sina lektioner efter eget intresse. Vårt resultat påvisar att lärarens intresse styr måltidssituationen.
Måltidssituationen är en del av de centrala innehållet och den borde vara lika viktig som övriga moment eftersom måltidssituationen är en del av undervisningen och kan utgöra underlag för bedömning. Några respondenter saknade möjligheten till anpassade HKK- salar. För att få plats kring bordet användes pallar pga. platsbrist och en del saknade diverse dukningsmöjligheter. Livsmedelsverket (2019) och Berggren et al. (2019) tar upp att miljön där måltiden äts är lika viktig som måltiden i sig. Att runtomkring miljön bidrar till positiva upplevelser för måltiden. Detta är svårt att uppfylla då respondenter delger att dessa möjligheter saknas.
Gruppsammansättningen är en viktig del inom HKK. Det vi kunde se var att grupper sattes ihop på olika sätt, dels antalet träningskök som påverkade, dels elevantalet i gruppen. Petersson (2007) påtalar att elever inom ämnet arbetar mestadels i grupp och Lindblom (2019) menar på att läraren behöver ha goda kunskaper om gruppdynamik vilket våra respondenter håller med om. De anser att gruppsammansättningen var svår
15
att genomföra för att den ska bli bra. En respondent nämnde att det kunde bli pinsamt i gruppen att äta med någon man inte känner och vad skulle man då prata om? Berggren et al. (2019) beskriver att elever som inte får äta med någon som de känner skapar en otrygghet med känslor av nedstämdhet och besvikelse. Livsmedelsverket (2019) belyser också måltidens betydelse för elevens hälsa, social gemenskap, trivsel och lärande. Här tänker vi oss att det troligen skulle gynna elevens trivsel att även arbeta tillsammans med elever som de fungerar bra med och att de känner sig trygga tillsammans med ökar möjligheten för att skapa en mer trivsam måltidssituation i HKK.
När förutsättningar för en bra måltidssituation saknas kommer troligen varken läraren eller eleven att lägga särskild stor vikt vid den. Kan det resultera i att elever väljer att avstå från måltiden? Likaväl som att läraren gör annat när eleverna äter. Det som är återkommande i resultatet är avsaknad av tid. Samtliga respondenter påtalade bristen av tid och precis som Höijer och Hjälmeskog (2019) betonar är det en utmaning att få ihop lektionerna med de praktiska momenten. Persson Osowski & Mattson Sydner (2018) beskriver att den gemensamma måltiden i hemmet varar mellan 15–30 minuter. Det vi kunde se var att måltiden med tillhörande efterarbete hade i planerat skede 15–20 minuter men när elevernas praktiska arbete drog ut på tiden tullades det på tiden från måltiden eftersom den äts i slutet av lektionen. Måltidssituationen med efterarbete kunde då pågå i tio minuter. Om varje lektion hade utökats med 10 minuter hade det gynnat måltidssituationen eller hade läraren då ökat momenten eleven skulle utföra under lektionstid är tankar som vi har burit med oss efter en av intervjuerna då en respondent nämnde liknande tankar. Kan det vara så att undervisande lärare tänker sig att det praktiska arbetet ska ta x-antal tid i anspråk och i själva verket tar det längre tid?
Att tidslängden för det praktiska arbetet undervärderas och att måltidssituationens tid får stryka på foten? Hur uppfylls den särskilda anpassningen för elever med behov av extra tid är något som vi också funderar på. Vår studie kan inte komma fram till lösningen men vi har lyft och identifierat problem inom ämnet HKK som vi anser behöver lösas för att möjliggöra att måltidssituationens utrymme får den plats som den behöver.
5.2 Metoddiskussion
Våra erfarenheter och vår förförståelse inom ämnet medför att tolkning av materialet varierar på grund av skillnader yrkesmässigt och vi har tolkat materialet olika vilket har medfört ett flertal diskussioner. Graneheim & Lundman (2004) förklarar hur kategorier framkommer genom en innehållsanalys och för oss blev deras ord vår vägledning under processen från att intervjuerna blivit genomförda och transkriberade samt en analys av materialet var gjord. Där och då hade vi åtta kategorier som vi hade svårt att särskilja då de gick in i varandra. Vi fick då hovra över vårt material för att se vilka mönster som var tydliga och vi fann två teman.
Vi har också funderat på val av metod och vi anser att andra former och
tillvägagångssätt hade varit svåra att genomföra då vi här har intresserat oss för lärarens upplevelser och erfarenheter kring måltidssituationen i HKK. En öppenhet gentemot den intervjuades upplevelser har varit central i enlighet med Kvales (1997) tankar om att sätta sin egen förkunskap inom parentes. Intervjuarens roll kan påverka
respondentens svar vilket är en av svagheterna med intervjuer som metod. Huruvida vi har lyckats med det är svårt för oss att uttala oss kring. Inför varje intervju hade vi
16
förberett oss väl genom att vi friskade upp vårt minne och repeterade bakgrundsavsnittet och våra intervjufrågor som Alvehus (2013) påtalar. På grund av smittorisk under rådande Covid-19 och att de bor på geografiskt spridda områden inom landet ansåg vi att telefonintervjuer var ett lämpligt alternativ och vi upplevde att telefonintervjuerna var tillräckliga då vi fick en god kontakt med samtliga respondenter. Respondenterna fick bestämma datum och tid för telefonintervjutillfället. Vid varje intervju försökte vi att ha så få störande moment som möjligt och här kan platsen och tillfället spelat roll vid respondentens svar på frågorna. Intervjuerna hade en tidsvariation på 25–60 minuter.
Det berodde på hur mycket och utvecklat respondenten svarat på intervjufrågorna men också på hur duktiga vi varit på att ställa följdfrågor. Resultatet kan ha påverkats på grund av den stora tidsdifferensen men vi uppfattade att tidsskillnaden inte påverkade på annat sätt att vi fick mer ingående svar. Intervjuerna var personliga och
intervjuguiden användes som ett stöd för samtalet som varje gång var unikt och givande. Det blev naturligt att ställa följdfrågor vid behov (Bryman, 2016; Patel &
Davidsson, 2019). Vi har valt som Bryman (2016) kallar, att utgå från ett
bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval (kurskamrater med stor geografisk spridning) för att kunna svara på studiens forskningsfrågor. Studiens resultat kan inte generaliseras då urvalet är styrt och respondenter valda ur bekvämlighetssyfte samt att det endast ingått sex respondenter i studien. Vad gäller pålitlighet tänker vi om resultaten från intervjuerna på något sätt har påverkats av att vi är kurskamrater samt att de är obehöriga lärare. Är det möjligt att de har gett oss svar som vi “önskat att få"? Hade resultatet påverkats om vi hade intervjuat för oss okända behöriga HKK-lärare? Kring överförbarhet anser vi att våra resultat kan vara överförbara till behöriga lärare med erfarenhet då våra respondenter har yrkeserfarenhet mellan tre och fyra läsår. Det hade också varit intressant av att ta del av HKK-lärarens upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av måltidssituationen inom grundsärskolan. Vilken roll och betydelse har måltiden? Är resultatet applicerbart inom grundsärskolan?
5.3 Samhällsrelevans
Syftet med HKK (Skolverket, 2018) är enligt läroplanen 2011 att eleven skaffar sig kunskaper som bidrar till val vilka resulterar i en fungerande vardag. Att eleven också har kunskaper om att göra medvetna val som konsument med hänsyn till miljö, ekonomi och hälsa. Det mångfacetterade ämnet HKK bidrar till en stor samhällsnytta då ämnet möjliggör att elev får redskap som behövs för att vara en god samhällsmedborgare.
Samtidigt behöver ämnet synliggöras och lyftas upp till ett samhällsnyttigt ämne då eleven lär sig om hur deras val påverkar inte bara sig själva utan också vår miljö och livsstil. Vi anser att vår studie potentiellt kan förbättra måltidssituationens innebörd, betydelse och möjligheter. Vi kan i vår framtida yrkesutövning ta till oss att
måltidssituationen även är en del av det centrala innehållet i läroplanen.
6. Slutsats
Våra resultat visar att måltidssituationen inte alltid i praktiken blir som det är tänkt att den ska bli, varken enligt lärarnas egna uppfattningar om hur den borde vara eller enligt kursplanens mål. Lärarna sätter eleven i fokus och anser att måltidssituationen ska vara en social och trevlig stund för eleven. Lärarens önskan är att ge eleverna ett kvitto på vad de har lärt sig under lektionen och att måltidssituationen ska bidra med en nöjdhet och stolthet bland eleverna. Olika förutsättningar påverkar måltidssituationen och gör
17
att det inte alltid blir som man tänkt. Tid är en påtaglig bristvara och måltidsmiljön är en annan knapphändig ramfaktor med HKK-salar som saknar innehåll och utformning för grundläggande undervisning. Måltidssituationens omfattning och utrymme beskärs ofta när det praktiska arbetet drar ut på tiden eller används till annat för att “köpa tid”. Vi anser att det behövs mer relevanta förutsättningar för att måltidssituationen inkluderas i aktuell undervisning så att undervisande lärare har möjlighet till att använda måltiden som ett bedömande underlag för att även kunna uppnå de centrala delarna för mat, måltider och hälsa.
Kan det vara så att HKK-lärare har ett Sisyfosuppdrag med rådande läroplan, undervisningstid och måltidssituation?
7. Författarnas bidrag till arbetet
EB och MET har gemensamt planerat och utfört studien. Intervjufrågor och datainsamling har EB och MET utfört gemensamt. EB och MET har gemensamt analyserat och bearbetat data och författat uppsatsen gemensamt.
8. Tack
Vi vill tacka våra respondenter som ställt upp så att vi har kunnat genomföra denna studie. Även ett tack till våra deltagare i vår pilotstudie så att vi kunde vidareutveckla vår intervjuguide. Vi tackar också vår handledare Linda Berggren som uppmuntrat och väglett oss med både kunskap och egna erfarenheter. Tack, utan er alla hade denna studier inte varit genomförbar.
18
9. Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Andersson, B-E. (2003). Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och enkätteknik. Göteborg: Elanders digitaltryck.
Berggren, L., Olsson, C., Talvia, S., Hörnell, A., Rönnlund, M., & Waling, M. (2019).
The lived experiences of school lunch: an empathy-based study with children in Sweden. Children’s Geographies, 18(3), 284-291.
doi.org/10.1080/14733285.2019.1642447.2020. 2019.07.15
Bryman, Alan. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Ehn, Billy., Löfgren, Orvar., & Wilk., Richard. (2015) Exploring Everyday Life:
Strategies for Ethnography and Cultural Analysis. Lanham: Rowman &Littlefield.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. Hämtad 2020-04-16 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a1350246356042fb9ff3c515129e8b af/hslf-fs-2020-12-allmanna-rad-om-allas-ansvar-covid-19-tf.pdf
Granberg, A. (2018). Koka sjuda steka-Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem och konsumentkunskap på grundsärskolan. Hämtad 2020-04-17 från http://uu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1236617&dswid=-8446
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures, and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105–112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hjalmarsson, A., Sjöholm, E., Arvidson, K., Hedelin. A., & Olofsson, M. (2016). Hem och konsumentkunskap. Malmö: INTERSKOL FÖRLAG AB.
Hjälmeskog, K. (2015). Mat - ett mångfacetterat fenomen. I K. Hjälmeskog & J. Benn.
(Red.), Barn, mat och måltider. (s. 9–22). Malmö: Gleerups förlag
Hjälmeskog, K. & Höijer. K. (2019). HK-didaktik på läroplansteoretisk grund. I K.
Hjälmeskog & K. Höijer (Red.), Didaktik för hem- och konsumentkunskap (s. 49–68).
Malmö: Gleerups förlag.
Holm, L. (Red.),.(2012) Mad, mennesker og måltider, samfundsvidenskabelige perspektiver. (s. 21–34). Köpenhamn: Munksgaard.
Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
19
Höijer, K. (2013). ” Contested Food” – The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala).
Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/270821065_Contested_Food_The_Constructi on_of_Home_and_Consumer_Studies_as_a_Cultural_Space
DOI:10.13140/2.1.3071.2644
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindblom, C. (2016). Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000- talet- förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse.(Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från: http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:928928/FULLTEXT01.pdf.
Lindblom, C., Erixon Arreman, I., Bohm, I., & Hörnell, A. (2016). The importance of time frames in Swedish Home and Consumer Studies. International Journal of
Consumer Studies, 40(3), 299–308. doi:10.1111/ijcs.12256
Lindblom, C. (2019). Grupparbete i hem- och konsumentkunskap. I K. Hjälmeskog &
K. Höijer (Red.), Didaktik för hem-och konsumentkunskap. (s. 83–93). Malmö:
Gleerups förlag.
Livsmedelsverket. (2016). Bra måltider i förskolan. Hämtad 2020-03-25 från /https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra- maltider-i-forskolan.pdf
Livsmedelsverket. (2019). Bra mat i skolan. Hämtad 2020-03-17 från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra- maltider-i-skolan.pdf
Masson, E., Bubendorff, S., & Fraïssé, C. (2018). Toward new forms of meal sharing?
Collective habits and personal diets. Appetite, 123, 108–113.
doi.org/10.1016/j.appet.2017.12.006
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson Osowski, C., Göranzon, H., & Fjellström, C. (2013). Teachers' interaction with children in the school meal situation: the example of pedagogic meals in Sweden.
Journal of Nutrition Education and Behavior. 45(5), 420-427.
Doi.org/10.1016/j.jneb.2013.02.008
Persson Osowski, C., & Mattsson Sydner, Y. (2019). The family meal as an ideal:
Children’s perceptions of foodwork and commensality in everyday life and feasts.
International Journal of Consumer Studies, 43(2), 178–186. doi.org/10.1111/ijcs.12495 Petersson, M. (2007). ”Att genuszappa på säker eller minerad mark” – Hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv. (Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs
20 universitet). Hämtad 2020-04-22 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9473/1/gupea_2077_9473_1.pdf
Sepp, H. (2017). Måltidspedagogik i förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning.
Skollag (2010:800) (SFS 2019:947). Hämtad 2020-04-16 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K10
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (5., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Mat i förskolan och skolan. Hämtad 2020-04-17 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/mat-i-forskolan-och-skolan#h-Forskolan
Waling, M., & Olsson, C. (2017). 'School lunch as a break or an educational activity: a quantitative study of Swedish teacher perspectives', Health Education., 117:6, s. 540- 550, ISSN: 0965-4283
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2 uppl.). Studentlitteratur: Lund
1 Informationsbrev till respondenter
Hej
Vi är två studenter som studerar till ämneslärare i Hem- och konsumentkunskap för årskurs 7-9. Vi gör nu vår uppsats inom ämnet Hem- och konsumentkunskap, där vi vill undersöka lärarens upplevelser och erfarenheter om måltidssituationen i Hem-och konsumentkunskap.
Syftet är att tar reda på hur lärarens erfarenheter och upplevelse är under
måltidssituationerna i Hem-och konsumentkunskap. Som underlag till uppsatsen
kommer vi att utföra intervjuer av verksamma lärare, där vi hoppas att du vill medverka.
Deltagandet i studien innebär att en intervju kommer att genomföras via telefon.
Intervjun beräknas ta omkring 45 minuter. Hela intervjun kommer att spelas in på band.
Vi önskar att du har lust att medverka i en intervju under vecka 13, 14 eller 15.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att intervjuerna kommer att avidentifieras och behandlas i enlighet med bestämmelser i Sekretesslagen.
Det som endast kommer att nämnas är geografiska områden, inte person eller verksamhet som berörd respondent arbetar på.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.
Om du har några frågor eller du ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
Emelie Brolin, embr0074@student.umu.se
Marie Erlandsson Tordsjänta, miesjn04@student.umu.se Vår handledare finns att kontakta om det skulle behövas.
Linda Berggren, linda.berggren@umu.se
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
2 Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetat som HKK-lärare?
Vilka årskurser undervisar du i?
Hur många elever har du i undervisningsgruppen?
Hur långa är dina lektioner?
Lärarnas beskrivning av måltidssituationen i HKK
Berätta om en ”typisk” HKK-lektion med dess måltidssituationer?
Hur lång tid tar måltidssituationen i anspråk?
Beskriv elevens respektive lärarens roll under måltiden.
Vad gör du när eleverna äter?
När får eleverna börja att äta?
Vänta på alla eller börja äta när arbetsgruppen är klar?
Hur lärarna upplever måltidssituationen i praktiken Vad är syftet med måltidssituationen i HKK?
Hur upplever du förutsättningarna för att uppnå syftet med måltidssituationen i HKK?
Hur upplever du syftet med måltidssituationen i HKK utifrån elevens perspektiv?
Respektive lärarens perspektiv?
Beskriv en positiv respektive negativ måltidssituation i HKK.
Vilka eventuella begränsningar ser du med måltidssituationer i HKK?
Finns det nackdelar med måltiden?
Hur lärarna upplever syftet med måltidssituationen i HKK
I det centrala innehållet står det följande: Att eleven ska kunna arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.: Uppfyller måltiden det enligt dig?
Hur upplever/tolkar du syftet med måltiden/måltidssituationen i kursplanen?
Saknas det något i läroplanen för att måltidens syfte ska bli, mer tydligt enligt dig?
3
Berätta vilka fördelar måltiden har i undervisningen?
Vilka möjligheter ser du med måltidssituationer i HKK?
Framtidssyftande frågeställningar
Hur hade du önskat att måltidssituationerna i HKK skulle se ut?
Saknar du någonting med måltiden i HKK?
Har du något att tillägga om måltidssituationer på HKK-lektioner?
4
Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet
Kod
I vad gör du medans barnen käkar?
IP jag sitter med ibland eller ja det är sällan jag äter men jag är med dem och kanske frågar om hur det har gått också gör en liten
utvärdering vad dem skulle kunna gör muntligt på vad dem skulle kunna göra annorlunda nästa gång och vad som blev bra och dåligt och ibland kanske jag plocka ihop nånting ställer in grejor i kylen plocka in nån diskmaskin eller nåt.
Så det beror lite gran på men oftast är jag med dem
I japp IP mm
Sällan läraren äter vid måltiden, sitter med och pratar. Pratar om bra och dåliga saker som hänt vad man kunnat göra istället osv.
Ibland plockar undan livsmedel i kylen eller laddar en diskmaskin under elevernas måltid.
Äter inte måltiden med eleverna Gör annat under måltiden, ex plocka undan
Kategoritabell
Kategorier och koder från sex intervjuer av Hem-och konsumentkunskapslärare, VT -2020
RAMFAKTORER
Subkategori: Tidsbrist Subkategori: Miljö Subkategori: Centralt
innehåll Grytor och bakning på korrekt
sätt hinns inte med. Snabbjäser.
Stress med och under
måltidssituationen. Tidsbrist och att kasta i sig maten
Idag stressfyllt.
Varje köksenhet äter när de blir färdiga för att undvika att maten blir kall när de väntar på varandra.
Antal arbetskök.
Kaotisk måltidssituation med begränsat utrymme som ej liknar hemmet.
Gruppens sammansättning påverkar måltidssituationen.
Miljön är begränsad.
Lokal och tid påverkar förutsättningarna mycket.
Lokalens utformning påverkar välbefinnandet
Läraren anser att eleven ska kunna arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande uppfylls i genomsnitt
Har inte tänkt på om det saknas något i läroplanen för att måltidens syfte ska bli mer tydligt.
Mer tydligheter i läroplan
Transkribering av intervju med verksam lärare i årkurs 7-9, våren 2020
