Utveckla
välfärden
med Europeiska
socialfonden
fot
o: Has
sela Helpline
– Social
fonden ger
extra kraft
till den
svenska vä
lfärden
Distribueras med Dagens Samhälle november 2013
Hassela
Movement
Succé
-projekt i Malmö
åsa lindh,
generaldirektör,
svenska esf-rådet
28
2
fot o: Hans a lmdropoutS
När ungdomar hamnar
utanför
4
Språksatsning gav bättre
äldre-
omsorg
10
Lärarnas kompetens gör
Skillnad
20
Politiker tycker:
Eva
Nypelius
(C)
16
Anders
Teljebäck
(S)
22
inlEdarE
ProdUCerAd AV: active Mediapartner nordic aB redAktion: per-åke Hultberg & samuel Hultberg texter: Johanna senneby, lars Bergström, anna-karin florén, owe ivarsson, per-åke Hultberg och samuel Hultberg
FormgiVning: camilla lindmark
rePro: Bildrepro sthlm aB trYCk: Mittmedia print FÖr BilAgor kontAktA: Active mediaPartner nordic AB, ulf Malmström tel. 073-789 02 30 ulf.malmstrom@activemediapartner.com
Denna tiDning är fraMtagen av:
Processtödet spel, som finansieras av europeiska socialfonden.
kontakt: owe ivarsson, tel. 070-663 75 25
owe@europaforum.se
www.esf.se www.spl.nu
Svenska ESF-rådet
➜ är en statlig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta socialfonden och integrationsfonden i sverige.
➜ europeiska socialfonden är eu:s gemensamma verktyg för att skapa fler och bättre jobb i europa. i sve-rige har socialfonden för 2007–2013 en total budget på 6,2 miljarder kro-nor, där minst lika mycket tillkommer i nationell medfinansiering.
➜ Arbetet är uppdelat i två olika programområden
• Programområde 1 (PO 1) avser projekt som ökar kompetensen hos arbetstagare och egna företagare. • Programområde 2 (PO 2) avser projekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 3,6 miljarder kronor har avsatts för po 1, och 8,4 miljarder kronor för po 2.
➜ Statistik en viktig del av uppföljningen.
varje år gör esf-rådet årligen tillsam-mans med statistiska centralbyrån en sammanställning av hur med-len används, dels genom statistik och dels genom exempel. skriften ”socialfonden i siffror – projektens deltagare och nytta” ger på detta vis en spännande inblick i socialfondens verksamhet.
➜ Över 2 100 projekt har beviljats stöd
från 2008 till och med mars 2013 har över 2 100 projekt beviljats stöd. • Den kommunala sektorn har be-viljats mest pengar för kompetens-utveckling (29 procent), följt av den privata sektorn med 26 procent. • Inom PO 2 har 40 procent av pengarna gått till den kommunala sektorn, 22 procent till ideella orga-nisationer och 15 procent till statliga sektorn.
●●●
social-fonden
i siFFror
Det är en ganska stor spridning på vilka ägare som finns i projekten. Kommunala sektorn inklusive landsting är ändå den klart domi-nerande ägaren och tyder på att det finns ett stort engagemang och intresse för socialfondens insatser både gällande kompe-tensutvecklingsinsatser för an-ställda och insatser för att minska utanförskapet. Övriga 12 % Privat 22 % Landsting 10 % Kommun 37 % Ideella organisationer 19 %
O
m du arbetar med kompetensutveckling på jobbet eller med stöd till människor som står utanför ar-betsmarknaden så erbjuder Europeiska socialfonden möjligheter att pröva nya metoder och samverkansformer. I den här tidningen har vi samlat exempel på utvecklings-arbete inom Socialfonden, i form av både framgångar och svårigheter. Här finns röster och åsikter från deltagare, verksamhetsledare och politiker.Socialfonden har öppnat nya vägar till sysselsättning för arbetslösa och långtidsjukskrivna. Vi har erbjudit kompe-tenslyft för anställda och medverkat till en ny syn på arbets-platslärande. Under åren 2007–2013, kommer nära en halv miljon människor i Sverige att ha deltagit i satsningar inom ramen för Socialfonden. Några av dessa personer finns med i tidningen. Jag vill särskilt lyfta fram det arbete som görs för unga, i och utanför skolan – vilket utgör ett särskilt tema i tidningen.
Men Socialfonden handlar inte bara om att individen ska ut-vecklas, minst lika viktigt är att vi börjar tänka i nya banor
i arbetslivet, förändrar attityder, struk-turer och regler. Från enskilda arbets-platser och lokala organisationer till regional och nationell politik. Framö-ver kommer Europeiska socialfonden att tillsammans med andra delar i EU:s stödsystem i ännu högre grad verka för att uthålligt utveckla välfärd och arbetsliv. Bättre samverkan mel-lan aktörer och stödsystem är viktigt. Det finns många hinder för utvecklingsarbetet – att för-ändra tröga system inifrån kan vara som att lyfta sig själv i håret. Socialfonden kan ge den extra kraft som gör det möjligt.
Ytterst är vi på det sättet en del av Europas sätt att lösa globala utmaningar för hållbar utveckling och inklu-derande tillväxt. Med starka projektägare, lärande och goda idéer hoppas jag att Europeiska socialfonden även i fortsättningen ska kunna medverka till fler och bättre jobb i Sverige.
Åsa Lindh, generaldirektör, Svenska ESF-rådet
konsten att lyfta sig själv i håret
– Socialfonden ger
extra kraft till den
svenska välfärden
π
Framöver kommer
Europeiska
socialfon-den att tillsammans
med andra delar i EU:s
stödsystem i ännu
hö-gre grad verka för att
uthålligt utveckla
väl-färd och arbetsliv
foto: Hans alm www.activemediapartner.com
Projekt transit
Projekt Transit finansieras av ESF och pågår i sin nuvarande form fram till sista december 2013. Projektägare är Activa och projektet är verksamt i södra Örebro Län. Målsättningen är att skapa en modell för övergång skola – arbetsliv. Ett åttiotal samtidigt pågående deltagare erbjuds ett individuellt och långsiktigt stöd enligt metoden Supported Employment och några deltagare erbjuds också möjligheten till utlandspraktik. Som en del av projektets verksamhet har den ekonomiska föreningen Aniara startats.
Mitt i Hallsberg, på Västra Stor-gatan finns kulturrummet aniAra, en verksamhet som är till för unga vuxna personer som haft svårt att ta sig in på den vanliga arbets-marknaden. Alla deltagare har någon form av funktionsnedsätt-ning, dock främst neuropsykiatriska sådana.
Deltagarna på aniAra erbjuds en chans att öka sin självkänsla, stärka självförtroendet och utvecklas som individer. Med hjälp av kreativtskapande får deltagarna möjlighe-ten att uttrycka sig och visa att man är nå-gon som kan något. Den sociala samvaron med andra personer som själva har erfaren-het av att vara ”udda” och utanför, är också viktig för den personliga utvecklingen. ”Ja, det är möten mellan vi människor som är stora grejen liksom”, säger Oscar, ”alla för-står varandras situation på något sätt.” Enligt deltagarna är miljön på aniAra lugn och trygg, stillsam och stressfri. ”Vi skapar, umgås och mår bra” säger Karin, ”aniAra är min harmoni, mitt andnings-hål. Jag får måla och dela med mig av det jag kan med andra och också lära mig nya saker varje dag.” Fredrik håller med Karin och tillägger, ”Jag gör saker jag varken kun-nat, eller velat göra tidigare, och får numera massor med idéer till nya projekt.”
Annika säger, ”Det är bra att komma upp på morgonen och veta att man ska komma hit. Det betyder mycket att ha nå-got bättre att göra än att sitta framför TV:n hela dagen!” Hon berättar att man kan sy, snickra, måla, rita, väva, skulptera och mycket annat. Annika har även vid ett par tillfällen gjort succé genom att spela och sjunga sina egen komponerade låtar för kompisarna på aniAra.
Robin H. och Mathilda tycker det är mycket roligt att alla får ställa ut det man producerar i huset. Sedan starten i septem-ber 2012 har det blivit ett 20-tal utställning-ar som gjort att samtliga deltagutställning-are kunnat visa vad de kan för Hallsbergsborna, för ge-nomresande och även för de många spon-tanbesökarna till aniAras lokaler.
Efter att ha intervjuat alla deltagare har undertecknade kommit fram till att aniAra kan bäst sägas vara ett litet frö, som med mycket kärlek och omsorg kan växa och frodas till något stort, typ ett enormt klät-terträd där alla får plats i de stora grenarna, och som förhoppningsvis gör världen till en något bättre plats.
Robin Johansson – Fredrik Danielsson – Christofer Reinholds
aniara – ett enormt klätterträd
där alla får Plats i dess stora grenar
Utlandspraktik
En av författarna till artikeln om aniAra är Robin Johansson. Han är även en av sju stycken funktionsnedsatta ungdomar som under vecka 42 fick åka till Lands-hut i södra Tyskland på en månadslång utlandspraktik.
Syftet med resan är att ungdomarna genom utomlandspraktik ska kunna få nya erfarenheter och kunskaper om hur det är att arbeta utomlands, att kunna integrera med nya kulturer och att bygga ”fastare broar” mellan olika länder.
Robin gör praktik tillsammans med en annan projektdeltagare på ett samlings-center som heter Bürgerhaus (Medborgar-huset). Huset är till för barn och vuxna som på ett eller annat sätt har svårt att komma in i det tyska samhället. Där kan de få hjälp med allt ifrån läxor, till språkkurser, eller få vara med i skaparverkstäder och dylikt. Två av de övriga ungdomarna praktise-rar på Knogler Handelsträdgård, och lär sig hur man sköter blommor
och allmän växtvård. En annan ungdom är på Georg Rost Bil-verkstad där han sysslar med bil-rekonditionering, däckbyten och enkel mekanik. De kvarvarande ungdomarna lär sig bland annat laga mat och servera kunder på Restaurang Jugendheim.
”Jag
gör
sa-ker jag
varken
kunnat,
eller
velat
göra
ti-digare,
och får
numera
mas-sor med
idéer till
nya
pro-jekt.”
Fredrik”Det är
bra att
komma
upp på
morgo-nen och
veta
att man
ska
komma
hit.”
AnnikaSå minskas avhoppen i Åre
– del i sveriges största dropout-projekt
■anledningarna till avhopp från skolan är väldigt varierande. skoltrötthet, ambitioner och elevens socioekonomiska bakgrund är påverkande faktorer.
foton: loa Bie
E
n av de medverkandere-gionerna är Jämtlandsre-gionen där fem kommuner genom projektet fått 20 miljoner kronor för att förebygga avhopp i skolan. Julia Arvidsson går i trean på Åre Gymnasium och Johanna Bogfors är den lärare som ansva-rar för undervisningen i PlugIn.
– En del tycker att det är job-bigt att vara helklass, andra har läs- och skrivsvårigheter eller drogproblematik. Vissa behöver bara extra uppmärksamhet eller har svårt att få tummen ur. Här kan de ta igen sina icke-godkända betyg eller plugga så att de ligger i
Johanna Bogfors, ansvarig lärare för undervisningen i plugin
En stor andel
ung-domar avslutar
ald-rig gymnasiet med
fullständiga betyg.
Projektet
PlugIn
un-der ledning av SKL
är Sveriges största
med fokus på den
gruppen elever.
Med 200 miljoner
kronor
socialfonds-medel ska antalet så
kallade
dropouts
minskas rejält.
➜ är med 200 miljoner kronor sveriges största samverkansprojekt för att minska avbrott från gymnasiet.
➜ leds av sveriges kommuner och lands-ting, skl.
➜ är ett samverkansprojekt med
göte-borgsregionens kommunalförbund, re-gion Jämtland, rere-gionförbunden i kalmar län och södra småland, region västerbot-ten och region östsam. ett sextiotal kom-muner i dessa regioner har också anslutit sig till projektet.
➜ är en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan. syftet är att på ett ställe samla kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja när-varo i skolan.
➜ pluginnovation utvecklas inom ramen för projektet plugin.
➜ på websidan pluginnovation.se samlar de olika plugin-delprojekten statistik, metoder, forskning och innovationer som rör studieavbrott.
●●●
Projektfakta PlUgin
●●●
PlUginnoVAtion
fas med sina klasskamrater, säger Johanna Bogfors.
Julia Arvidsson sköter alla sina studier från Johannas rum. Efter gymnasiet vill hon plugga vidare, drömmen är att bli psykolog eller skolkurator.
– Då måste jag ha fullständiga gymnasiebetyg. Om inte PlugIn hade funnits hade jag nog hoppat av, det var lite som räddaren i nö-den, säger hon.
En tredjedel av de som börjar gymnasiet, slutför aldrig sina studier och antalet arbetssökan-de hos Arbetsförmedlingen med bara grundskolekompetens har nästan fördubblats de tre senaste åren. Detta enligt SKL:s studie ”Motverka studieavbrott” från 2012. Låg utbildningsnivå går
hand i hand med destruktiva livs-mönster och att få ett jobb utan fullständiga gymnasiebetyg idag, är svårt.
Att minska avhoppen från sko-lan är även ett av målen i Europa 2020, EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt. Strax under tio procent av Sveriges ungdomar mellan 16 och 24 gick inte ut gym-nasiet med fullständiga gymnasie-betyg år 2010. Motsvarande siffra för EU totalt är 14,1 procent – en siffra som ska sjunka till under tio procent.
PlugIn som är Sveriges största pro-jekt med fokus på dropouts har siktet inställt på en andel betydligt under EU:s tioprocentsmål. Mål-gruppen är elever över 16 år som löper störst risk att hoppa av
gym-nasiet och att få tillbaka dem som redan gjort det. Dessa elever ska då få möta nya metoder och arbets-sätt, som att arbeta i mindre grup-per. En annan att skapa system för att lättare samverka mellan olika aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. Samarbete mellan skolor, socialtjänst och arbetsför-medling är centralt.
Johanna Bogfors på Åre Gymnasi-um är hoppfull. Om vi ska vara en av Sveriges bästa skolor, behöver vi flexibelt lärande, menar hon.
– Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar upptäcka att PlugIn inte är ett hot, utan en resurs och möjlig-het. Tanken är att projektet ska vara så bra att skolan inte har råd att avvara det. ●
14,1
procent av eU:s
ungdo-mar mellan 16 och 24
gick inte ut gymnasiet
med fullständiga
gymna-siebetyg år 2010.
Nästan en tredjedel av de ung-domar som påbörjar gymnasiet fullföljer inte sin utbildning. So-cialfonden har därför satsat 150 miljoner kronor på åtta projekt på så kallade dropouts.
Unga som inte har fullföljt sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen har uppmärk-sammats på många håll de senaste åren. Situationen har försämrats över tiden, en trend som håller i
sig. Utvecklingen är inte kopplad till någon konjunktur eller annan tillfällig händelse och situationen är liknande i hela Europa.
Europeiska kommissionens strategi EU 2020 har som ett mål att andelen ungdomar som inte fullföl-jer sin skolgång ska vara under 10 procent. Under en rad år har Soci-alfonden därför finansierat försöks-verksamhet och stött insatser som berör tusentals lärare och elever. Målet är att förändra och förbättra
utbildningssystemen så att färre ungdomar hamnar i utanförskap.
Efter upphandling har Svenska ESF-rådet tilldelat åtta kommuner, utbildningsanordnare och ideella föreningar 150 miljoner kronor för att genomföra utvecklingsin-satser i syfte att minska antalet ungdomar som hoppar av skolan. Motsvarande belopp tillkommer i medfinansiering, vilket gör att upphandlingen totalt omfattar 300 miljoner kronor. ●
300 miljoner på dropouts
Socialfondens åtta dropout-projekt:
➜ innovationssystem dro-pouts projektägare: Jämtlands läns gymnasieförbund. ➜ plug in projektägare: sveri-ges kommuner och landsting (SKL).
➜ ungdomskraft projektägare: gotlands kommun.
➜ stödinsatser för unga i östergötland projektägare:
stu-diefrämjandet i östergötland. ➜ rätt väg ut projektägare: Medlefors folkhögskola. ➜ vBu vägval framtid pro-jektägare: västbergslagens utbildningscentrum.
➜ vetlanda dropouts projekt-ägare: vetlanda kommun. ➜ nätverket projektägare: föreningen furuboda.
π
Projektets
erfarenhe-ter ska sprida sig till
öv-riga lärare som nu börjar
upptäcka att PlugIn inte
är ett hot, utan en resurs
och möjlighet.
■Johanna Bogfors, ansvarig lärare
för undervisningen i plugin.
projektet
coaching
I SANDVIKEN/HOFORS
Fyra av personerna bakom framgången i Coachingprojektet är Anders Johansson, projektledare, Helena Johansson, hälsopedagog, Henrik Berg, coach och Suzanne Falkerhorn, KBT-terapeut.
Depression, ångestproblematik, svåra
hemför-hållanden och en misstro mot skolsystemet
– anledningarna till att unga hoppar av skolan
är många och varierande. Att skolorna inte har
kompetens och resurser att hantera psykiska
problem är problematiskt, menar
Mats
Johnsson
och föreslår
skatteväxling
mellan kommun och landsting.
J
ag har under hela mitt yrkes-verksamma liv arbetat med ungdomar som inte kommer till skolan. Genom alla tider har det funnits cirka 25 procent som vi inte kan fånga upp, säger Mats Johnsson.Under sina 43 år inom skola har Mats Johnsson gått från special-lärare på högstadium, via gym-nasielärare till utbildningschef. Som rektor på sin nuvarande arbetsplats Västbergslagens ut-bildningscentrum har han byggt upp introduktionsprogrammet – ett gymnasie-förberedande program för de elever som saknar eller inte har full-ständiga betyg. – Det är inte begåvning hos eleverna som saknas, de är bara inte i form att ta emot vad skolan har att erbjuda, som mer matte och svenska. Det hjälper inte att utö-ka ämneskunsutö-kaperna om elev-erna inte ens kan ta emot dem, säger han.
Mats Johnsson beskriver delta-garna i ESF-projektet Vägval framtid, som att de är i dåligt skick psykiskt, fysiskt och soci-alt. Många har blivit isolerade och tappat kontakten med både jämnåriga och vuxenvärlden. De lider inte sällan av ångest, depressioner och har föräldrar som inte orkar med.
– I skolan finns ingen hjälp mot detta att tillgå. Många har varit på Vuxen- eller Barn- och ungdomspsykiatrin och vänt. De har inte fått den hjälp de behöver,
bland annat för att vården inte är kopplad till skolan och den verk-lighet de befinner sig i, säger Mats Johnsson.
Det är här gruppen hamnar utan-för. Det är också här projektet Vägval framtid kommer in i bil-den. Av de 25 procent som faller bort under skolperioden, är runt 10 till 15 procent riktigt svåra fall, som riskerar att hamna helt ut-anför samhället om de inte får hjälp.
– Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samver-kan mellan dessa. Under alla mi-na år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträf-far avsedda att lösa problemen för dessa elever.
Mats Johnsson menar att det dock satt väldigt få spår i form av kon-kret vardagssamarbete. Därför tror han att det är dags för en skatteväxling mellan landsting och kommun för att säkerställa att dessa ungdomar får resurser.
– Den behandling som de här eleverna behöver måste skötas av personal med både lärarkom-petens och kunskap inom KBT eller psykoterapi. Hjälpen måste också finnas där ungdomarna är, alltså i skolan och i hemmen. Drygt tio miljoner kronor har möj-liggjort projektet. En spottstyver i jämförelse med vad Vägval framtid, tjänar åt kommunen i uteblivna kostnader för de 57 elever som hittills gått igenom projektet.
– Man brukar räkna med att den här gruppen unga kostar runt 2 miljoner per person och år om man tar in exempelvis famil-jeboende och sjukvård. Många av ungdomarna har dessutom
När ungdomar
hamnar utanför
– Kommunerna har ett uppfölj-ningsansvar för gymnasieskolan och de signalerar till oss i projek-tet om en ungdom inte orkar med studierna och stannar hemma. Det är då vi kommer in.
Det säger psykoterapeuten Gun-Britt Lindblad på Västerbergs-slagens utbildningscentrum i Ludvika, som tillsammans med rektor Mats Johnsson är ansvarig för det uppmärksammade social-fondsprojektet Vägval framtid. Projektet ingår i Socialfondens satsning att motverka dropouts i skolan och syftar till att erbjuda stöd till ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Förhoppningen är att det ska kunna leda till teoretisk utbildning eller yrkesutbildning som kan leda till jobb.
I Ludvika och Smedjebacken i autism, som kostar landstinget
massor att hantera.
En stor del av problematiken ligger i att ingen har helikopter-perspektiv på de resurser som läggs på dessa individer på olika håll, ingen ser hur mycket de egentligen kostar.
– Men jag tror att politiken
■– Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla min dessa elever menar Mats Johnsson, rektor på Västbergslagens Utbildningscentrum. På bilden ungdomar från VBU:s verksam
Drygt tio miljoner
kronor har
möjlig-gjort ESF-projektet
”Vägval framtid”.
➜ I Ludvika och Smedjebacken finns det cirka 400 ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Vägval framtid syftar till att erbjuda stöd till dessa, som i sin tur ska kunna leda till teoretisk utbildning, yrkesutbildning och jobb. Projektet pågår till juni 2014.
➜ Projektägare är Västbergslagens utbildnings-centrum i samarbete med Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Finsam och Polisen.
●●● FAKTA PROJEKT VÄGVAL FRAMTID:
(VBU INSATSER FÖR UNGDOMAR)
π
Hjälpen måste också
finnas där ungdomarna
är, alltså i skolan och i
hemmen.
■ Mats Johns-son, rektor på Västbergsla-gens Utbild-ningscentrum. Foto: Anna Bertilsson, VBUbörjar förstå att den här grup-pen är ett stort samhällsproblem. För att kunna lösa det behöver vi, förutom mer pengar, också lä-rare som vill fortbilda sig inom psykiatri, organisationsföränd-ringar som ger skolan mandat att arbeta behandlande och en förändrad inställning i skolorna – vi skuldbelägger eleverna när det egentligen är skolan och öv-riga myndigheter och institutio-ner som behöver förändras för att kunna möta deras behov, av-slutar Mats Johnsson. ●
10
DROPOUTS
Då, 2009, drabbades Blekinges företag inom fordonsindustrin av vikande order-ingång. Industrin varslade och Olof-strömsregionen drabbades hårt. Industri och offentliga aktörer samlades och skapade kompetensutvecklingsprojektet FKG09 för att via kompetensutveck-ling säkra tillgången på arbetskraft då konjunkturen vände. Projektet finansie-rades till stora delar av EU-medel från Europeiska Socialfonden.
- När FKG09 tog slut såg vi och industrin att resultatet av att samverka när det gäller kompetensutveckling var enastående, säger Ingela Håkansson, projektledare för Start 11 och föregång-aren FKG09. Företag, som inte tidigare haft så mycket kontakt med varandra, fick genom projektet kunskap om varan-dras verksamheter och alla var vinnare. Gemensamt formades Start 11 som drog igång med Region Blekinge som projekt- ägare. Efter ett tag överfördes huvud-mannaskapet till Olofströms kommun.
Gemensamt ansvar
för att stärka
konkurrens-kraften i regionen
I Start 11 sker kompetensutveckling i samverkan. Företagen möts varje månad, oftast hos varandra vilket skapar goda relationer och förståelse för var-andras verksamheter. Även företagens egna resurser har kommit andra till del, exempelvis har projektets LEAN-utbild-ning för de deltagande företagen genom-förts i Volvos egen SWE-anläggning. (Simulated Work Environment).
- Detta känns som ett naturligt steg där vi gemensamt tar ansvar för att stärka konkurrenskraften i regionen, säger Ste-fan Håkansson, ansvarig för kompetens-utveckling på Volvo Cars i Olofström. För Ytbehandlingsteknik i Näsum AB har projekten FKG09 och Start 11 haft stor betydelse för företagets kompetens-arbete.
Visste du att…
…det sedan april 2013 finns en särskild Lean-lokal i Olofström? Lean är en av de tyngst vägande utbild-ningsinsatserna inom Start 11. För att ytterligare stärka denna satsning har en investering gjorts av deltagande företag och Europeiska socialfon-den i en särskild lokal, där företag, kommun, skola med flera kan bedriva utbildning inom just Lean.
Det stora kompetensutvecklingsprojektet inom fordonsindustrin
Start 11 går nu in slutskedet. Om sex månader avslutas projektet
som har sitt ursprung i svallvågorna efter fordonskrisen 2009.
- Vi har fått möjlighet att genomföra omorganisationer och kompetensutveck-ling på ett sätt som vi aldrig klarat själva utan stödet från EU. Vi satsade en stor del av pengarna på LEAN-arbetet som har varit betydelsefullt på många sätt, det har skapat en större förståelse för hela flödet genom företaget, förändrat företagskulturen, bättre medarbetarskap och ledarskap, berättar Malin Sahlsten, projektledare på YTAB.
Långsiktigt och
strategiskt arbete
Utöver direkta utbildnings- och kompe-tensutvecklingsinsatser har man inom Start 11 tagit ytterligare ett steg genom att utbilda representanter från de delta-gande företagen i att jobba strategiskt med kompetensförsörjning. Detta byggs på ytterligare med en utbildning för processtödjare.
- Att agera i samverkan är en förut-sättning för regionens tillväxt, denna samverkan kan vi bygga vidare på i framtiden, för att långsiktigt och stra-tegiskt säkra kompetensförsörjningen, menar Ingela Håkansson.
Fakta FKG09 / Start 11:
Projekttid: 1juni 2009-15 sept 2011 / 1 sept 2011-31 mars 2014 Budget: 26 Mkr / 20,4 Mkr
Antal unika utbildade t o m 1 okt 2013: 3 700 st
Antal använda utbildningsplatser t o m 1 okt 2013: 11 820 st
FKG09 och Start 11
- kompetensutveckling
i samverkan
Ingela Håkansson, Malin Sahlsten och Stefan Håkansson
■– idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. under alla mina år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för
dessa elever menar Mats Johnsson, rektor på västbergslagens utbildningscentrum. på bilden ungdomar från vBu:s verksamhet. foto: Micke öst
Dalarna finns många ungdomar i den här åldersgruppen som var-ken jobbar eller studerar. Vägval framtid handlar om att fånga upp dessa och få dem på banan igen.
– Steg ett är kontakt med ungdo-men i hemmet och träffa familjen. Vi försöker motivera dem helt en-kelt och om de inte svarar på kal-lelser, mejl eller telefonsamtal är ett besök i hemmet det enda som återstår, säger Mats Johnsson.
– Många kan inte ta sig till sko-lan på egen hand, inflikar Gun-Britt Lindblad. Det kan handla om både mobbning, sociala rädslor el-ler brist på pedagogiskt stöd. De har fastnat vid datorn, sover hela dagarna och är uppe på natten. Efter knuten kontakt görs en indivi-duell kartläggning och handlings-plan. Att göra familjen delaktig är mycket viktigt. Vissa ungdomar behöver kanske bara läsa något
enstaka gymnasieämne medan andra erbjuds yrkesintroduktion, praktik eller daglig verksamhet. Det sistnämnda är det vanligaste, säger Gun-Britt Lindblad.
– Vi söker upp ungdomar och vi bryr oss. Vi ger dem trygghet, skapar relationer och visar att de duger som de är, men visar också på möjligheten att utveck-las vidare som person. Utifrån det försöker vi hitta olika vägar som ska kunna leda till meningsfull sysselsättning.
Projektet är på två år och av-slutas i juni. Hittills har kontakt tagits med 75 ungdomar. Målet är att nå ytterligare 15 innan projekt-tidens slut. Drygt tio miljoner kro-nor har möjliggjort satsningen. ●
π
Steg ett är kontakt med
ungdomen i hemmet och
träffa familjen.
En
svEnsk minoritEt
Trots stora satsningar
har romernas ställning
knappt förbättrats. En
av anledningarna är
att resurserna riktas
fel, menar
Rosario Ali
Taikon,
projektleda-ren för
Romanè Bucà.
J
ag har vänner som håller sina barn hemma från sko-lan för att de vill vara till-sammans om något skulle hända. Många är oroliga, titta bara på de politiska strömningarna runt om i Europa, men också i Sverige med SD som fjärde största parti, säger Rosario Ali Taikon.I samtalet om diskriminering av romer på arbetsmarknaden kommer vi oundvikligt in på po-lisens etniska register av romer. Rosario Ali Taikon berättar hur många av de romer som bor i Sve-rige har flytt från krig, blivit för-följda, varit utsatta för polisiärt och militärt våld och blivit bort-förda från sina hem. De tror att de är i säkerhet i Sverige.
– Så visar det sig att de finns i ett register hos polisen, utan att ha gjort något. 5 000 romers namn, var de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning. Det raserar allt vi arbetat för, säger Rosario Ali Taikon.
Den redan stora förtroendeklyftan mellan romer och det offentliga Sverige, har blivit avsevärt myck-et större.
– Förut kunde vi säga att ”så var det förr, men inte längre”. Nu har vi tagit tio steg tillbaka.
Samtidigt pågår stora offent-liga satsningar för att öka romsk inkludering, både på nationell och europeisk nivå. Även många privata aktörer lägger stora sum-mor på olika insatser.
– Situationen har förbättrats i relation till hur det hade sett ut om insatserna inte gjorts. Men, jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan, men det behövs, annars åsidosätts gruppen
återi-gen, säger Rosario Ali Taikon. För diskrimineringen har ökat, och när främlingsfientliga partier använder den person som tigger utanför Ica som propagan-da, då ökar diskrimineringen mot hela gruppen.
– Människor lämnar inte sitt hemland för att de vill, utan för att de inte har något annat val. De har inte mat för dagen, det är det som gör att de utsätter sig för en sådan resa.
Rosario Ali Taikon menar att upp till 90 procent av Sveriges romer är arbetslösa. Enligt inte-grationsminister Erik Ullenhag ligger siffran under 80 procent. Den är svår att fastställa, bland annat på grund av att många som arbetar ofta inte säger att de är romer.
Vad som ligger bakom den höga ar-betslösheten är dock Rosario Ali Taikon och Erik Ullenhag ense om; diskriminering, bristande kontakter mellan arbetsgivare och romska arbetssökande, bris-tande utbildning och arbetslivs-erfarenhet.
För att råda bot på
arbetslöshe-Individfokus rätt väg
för romsk inkludering
➜ Mellan 12 och 16 miljoner romer bor i europa, vilket gör dem till europas största minori-tetsgrupp.
➜ är enligt european union agency for fundamental rights (FRA), den grupp som tillsam-mans med somalier är den mest utsatta om man ser till bland annat fattigdom, diskriminering, bostad och arbetsmarknad.
➜ samtidigt hårdnar klimatet ytterligare runt om i europa; barn i Bulgarien sniffar lim för att inte känna hunger, ungern leds av en nationalistisk regering, frankrike driver ut romer ur landet och det nynazistiska partiet gyllene gryning har platser i det grekiska parlamentet.
●●●
fakta romer
ten bland romer har regeringen lagt 46 miljoner kronor. Nyligen sköt de till 10 miljoner för att stärka förtroendet mellan romer och socialtjänsten.
– Jag tror att en del av pro-blemet ligger i att de resurser som tilldelas kommunerna inte är avsedda för verksamhet med deltagare och att det inte finns resurser som tilldelas det romska civila samhället, utan bara offent-liga verksamheter, säger Rosario Ali Taikon.
Projektet Romanè Bucà, som på-går på fyra orter – Eskilstuna, Uppsala, Stockholm och Sund-byberg – arbetar direkt med in-dividerna, bland annat genom aktiviteter som utvecklar
romer-nas egna personliga nätverk med näringslivet och som skapar en attitydförändring hos arbetsgi-varna.
Syftet är att minska avståndet till arbetsmarknaden för romer, men metoderna skiljer sig åt och är anpassade efter de lokala för-utsättningarna. Exempelvis går deltagarna i Sundbyberg en två-årig utbildning till behandlings-assistent, medan man i Uppsala arbetar individanpassat.
– Vi kan alltså jämföra och se vilka metoder som fungerar bäst.
Det vi bland annat ser är att det är viktigt att ha med romer i exem-pelvis referensgrupp, styrgrupp och i projektets personal.
– Vi ser också tydliga resultat i takt med ökad utbildningsnivå. De får fler arbetsintervjuer och praktikanterna får ofta erbju-dande om jobb på sina prak-tikplatser. Men vi måste också arbeta mot arbetsgivare, det är viktigt att de känner att det finns hjälp och stöd om de behöver det, avslutar Rosario Ali Taikon. ●
5 000
så många romers namn
finns i ett register hos
poli-sen. det är uppgifter om var
de bor, deras skola,
relatio-ner och sexuella läggning.
π
Romerna är Europas
största minoritetsgrupp
och den grupp som är
mest utsatt på
arbets-marknaden. Det är också
en grupp som idag öppet
fördrivs från länder runt
om i Europa.
■– Jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan men det behövs, annars åsidosätts gruppen återigen, menar
Å
r 2012 startade ett kompetensut-vecklingsprojekt inom den sociala barn- och ungdomsvården med medel från Europeiska socialfonden. Socialför-valtningen leder arbetet med att utveckla en modell för kontinuerlig kompetensut-veckling för socialsekreterare och chefer inom barn- och ungdomsvården, med syfte att skapa en lärande organisation.Tillsammans med forskare i
Stock-holms Socialtjänstakademi har idéer för en praktiskt tillämpad utbildning mejs-lats fram. Utbildningen bygger på arbete med fallbeskrivningar där man sätter ord på sammanvägningen av kunskapskäl-lorna i den evidensbaserade praktiken. Dessa fallbeskrivningar ligger till grund för vidare kompetensutveckling för che-fer, socialsekreterare och utförare för att ge en fördjupad kunskap i hur man i myndighetsutövningen kan tillämpa den evidensbaserade praktiken.
– Socialtjänsten måste utvecklas till en
mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som tillhandahåller professionella utveck-lingsmöjligheter och belönar praktiknära forskning, driven av de egna medarbetar-na, framhåller socialborgarrådet.
För att stödja utvecklingen av en lä-rande organisation ingår ett ledningspro-gram som utgår från Sveriges Kommuner och Landstings koncept, ”Leda för resul-tat”.
Projektet har även uppdraget att skapa
ett praktik- och traineeprogram för socio-nomstudenter med syfte att minska glap-pet mellan utbildning och yrkeslivet, och på så vis skapa tryggare och mer erfarna nyutexaminerade socionomer. Projektet har arbetat fram programbeskrivningar för att beskriva vilka kunskaper och fär-digheter en trainee bör inhämta och öva på under sin traineetid för att kunna om-sätta teorierna i den evidensbaserade praktiken till det praktiska arbetet.
– Socialtjänsten ska utvecklas mot en evidensbaserad
praktik, och nyutexaminerade socionomer ska känna sig
trygga och väl introducerade på sina arbetsplatser, säger
Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad.
Stockholms stad mot en
evidensbaserad praktik i socialtjänst
➜ Anna König Jerlmyr,
socialborgarråd i Stockholms stad.
Socialtjänsten
måste
utveck-las till en mer
lä-rande organisation
med fokus på
kon-tinuerlig
kunskaps-uppbyggnad.
stockholm.se Projekten Stark (Säkerhet, trygghet,
ar-bete, resurs och kompetens) och Hant-verksjobb Skåne nordväst, riktar sig båda till 16–29- åringar som har försörjnings-stöd från sina kommuner eller aktivitets-stöd från arbetsförmedlingen.
– Den röda tråden i Stark är jagstär-kande övningar i praktik och teori både på individnivå och i grupp. Under tolv veckor jobbar vi hårt med att stötta ung-domarna i deras personliga utveckling och förbereder dem för jobb eller studier, säger projektledaren Annica Kurtsson.
Praktiskt lärande på arbetsplatsen
– I Hantverksjobb handlar det om prak-tiskt lärande i arbetslivet under fem må-nader. Våra lärlingar lär sig jobbet direkt på arbetsplatsen av en handledare från företaget. Vi har också breddat defini-tionen för vad som är ett hantverksjobb. Det handlar inte bara om snickare utan om många olika typer av praktiskt arbete, berättar projektledaren Maria Hällstig.
Rekryterande företag
Både Stark och Hantverksjobb vänder sig framförallt till företag och organisa-tioner som behöver rekrytera.
Hittills har 46 (35%)ungdomar i Stark fått jobb och 38 (29%) gått vidare till studier.
I Hantverksjobb har till och med sep-tember i år 52 ungdomar fullföljt utbild-ningen. 35 av dem har fått jobb och tre har gått vidare till studier.
Många har dock hoppat av projektet. Det finns därför stora utvecklingsbehov när det gäller metoden under resterande del av projektet.
Utmaningar och lärlingsjobb – två spår i Helsingborg
Det ena projektet arbetar med
intensiv coachning och
jagstär-kande övningar tillsammans med räddningstjänsten. Det andra
vill skapa en ny utbildningsform för
praktiskt lärande i
arbetsli-vet. Helsingborgs stad och några kommuner i nordvästra Skåne
har valt två olika vägar i sina ESF-projekt för arbetslösa ungdomar.
Fakta Hantverksjobb
Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Ängelholms kom-mun, Arbetsförmedlingen, Helsingborgs Hantverks-förening, Företagarna i Helsingborg, Bjuv, Höganäs, Landskrona, Ängelholm, Företagarna SYD och Region Skåne. Projekttid: 2012-02-01 – 2014-06-30 Projektbudget: 19 118 475 kronor
www.helsingborg.se
Fakta Stark Helsingborgs stad/utvecklingsnämn-dens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcen-trum och CSR Syd (Corporate Social Responsibility). Projekttid: 2011-08-01 – 2014-06-30 Projektbudget: 9 665 801 kronor Läs mer: helsingborg.se/projektstark facebook.com/projektstark helsingborg.se/hantverksjobbäldrEomsorg
– Med en åldrande befolkning blir det allt viktigare att
utveckla arbetsplatser som kan stimulera medarbetarnas
kommunikationsförmåga och lärande i arbetet.
Det säger
Kerstin Sjösvärd
, huvudprojektledare för
ESF-projektet
ArbetSam.
P
rojekt ArbetSam är ettESF-projekt inom äldre-omsorgen och äldre-omsorgen om personer med funktionsned-sättningar. Projektet har på ett mycket lyckosamt sätt visat hur arbetsplatslärande och utbild-ning kan höja kvaliteten i välfär-den.
– Tidigare skickade man i väg personal på kurser och utbild-ningar utan att egentligen uppnå önskat resultat. Det har visat sig att skolans värld ofta är för långt från arbetsplatsens verklighet för att kunskaperna ska bli be-stående, säger Kerstin Sjösvärd. Hon menar att en viktig fram-gångsfaktor för ArbetSam har varit samverkan mellan utbild-ningssystem och arbetsliv.
ArbetSam avlöste det tidigare projektet SpråkSam, som fokuse-rade på språket. SpråkSam vände sig till personal med svenska som andraspråk. Genom projektet fick deltagarna möjlighet att utveckla både sina yrkeskunskaper och sitt yrkesspråk. ArbetSam är en fort-sättning på SpråkSam, men här har även deltagare med svenska som modersmål kunnat vara med. I båda projekten har utbildningen ägt rum på ar-betsplatsen och kursplanen har anpassats till arbetsplatsens specifika behov. Alla torde vara överens om att
äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Behovet av äldreom-sorg ökar, och således också beho-vet av kompetent personal. Högre krav ställs från de äldre, samtidigt som samhället har ökade krav på kvalitet, yrkeskunnande, ef-fektivitet – och inte minst på att behärska svenska i tal och skrift.
– Målet inom ArbetSam har va-rit att stärka de anställdas kompe-tens, i synnerhet de som riskerar att slås ut på grund av bristande utbildning och språkkunskaper, säger Kerstin Sjösvärd.
Det unika med ArbetSam är alltså att utbildningen har ägt rum på arbetsplatsen med lärare från både Komvux och SFI, samt att hela arbetsplatsen varit enga-gerad i lärandet. Med hjälp av engagerade chefer, språkombud och reflektionsledare har alla på arbetsplatsen involverats.
– Språk lärs in i ett socialt sam-manhang. Både den som ska lära sig och de som redan kan har ett ansvar för språkutvecklingen, sä-ger Kerstin.
Men istället för en färdig mall för utbildningen har man börjat med att kartlägga behoven på arbets-platsen och hos de enskilda indivi-derna. Först därefter har lärarna tillsammans med enhetschefer, arbetat fram en utbildningsplan. Det har gjort det möjligt att lyfta de ämnen som är aktuella på arbetsplatsen, som till exempel bemötande, måltidssituationen, demens eller kommunikationen och samarbetet med anhöriga.
– Vi har uppnått bra resultat
när det gäller allt från språkut-veckling och yrkeskunskaper till motivation för fortsatta studier. Det har visat sig vara ett lyckokast att kombinera vård- och språk-utbildning med verksamhetsut-veckling, säger Kerstin Sjösvärd. Det är inte bara kvaliteten och kompetensen som höjts. Minst lika viktigt är att självkänslan, trivseln och arbetsglädjen har ökat inom personalgruppen. – När stämningen på arbetsplatsen blir bättre får det givetvis positiva
effekter även för omsorgstagarna, säger Kerstin Sjösvärd.
Även om projektet nu går mot sitt slut kommer de metoder för arbetsplatslärande och språkut-veckling som utvecklats inom ArbetSam att leva vidare. Insik-ten om hur viktigt det är med ett kontinuerligt lärande i jobbet har slagit rot inom äldreomsorgen i kommun efter kommun runt om i landet. Därför är intresset för projektet på topp.
– Det finns en förståelse på
alla nivåer för hur viktigt det är med språkutveckling för vuxna och vad som krävs för att lära sig yrket, säger Kerstin, som börjar skönja en förändrad syn på inlär-ning och en mer positiv syn på utbildning.
– Det har varit fantastiskt ro-ligt och inspirerande att få leda ett så stort och omdanande projekt. Det jag nu önskar är förstås att Ar-betSams metoder blir en självklar del i det reguljära utbildningssys-temet. Att det kommer att ske på sikt är jag ganska säker på. ●
Storsatsning på språk gav bättre omsorg
➜ Har uppnått en rad goda resul-tat: verksamheter har utvecklats – i vissa fall revolutionerats. persona-len har höjt sin språk- och yrkes-kompetens. Många kursdeltagare vittnar om ökad självkänsla och engagemang i arbetet.
➜ Mats svegfors, tidigare lands-hövding och chefredaktör på svenska Dagbladet, säger att arbetsam är något av det intres-santaste som hänt på mycket länge. en framgångsfaktor är det nära samarbetet mellan vuxenut-bildning, sfi och omsorgens olika verksamheter.
➜ går nu in i implementerings-fasen med förhoppningen att arbetsams metoder ska tas över av ordinarie verksamheter i kom-muner och företag.
ArbetSams metoder går nu på export med hjälp av EU:s Leonar-do da Vinci-program. Projektets metoder ska spridas och anpas-sas till andra EU-länder i samar-bete med utbildningsanordnare och andra intressenter i England, Tyskland, Spanien och Belgien. Det nya projektet drog igång i ok-tober och är ett av åtta svenska projekt som beviljats pengar ur fonden. Men redan innan
projekt-starten översattes en stor del av det material som växt fram ur projekt ArbetSam. Bland annat handlar det om en handbok för lärare och en anpassning av Eu-roparådets språkskala till arbete inom omsorgen.
– Det känns som ett stort ge-nombrott att ArbetSam blivit uppmärksammat utomlands och att det nu får en fortsättning i Eu-ropa, säger projektledaren Ker-stin Sjösvärd.
Huvudprojektägare för det nya projektet TDAR, Transfer and de-velopment of ArbetSam’s results, blir Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Från Sverige kom-mer även Äldre- och handikapp-förvaltningen i Lidingö stad och Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att delta. ●
ArbetSam
■kerstin sjö-svärd, huvud-projektledare för esf-projek-tet arbetsam.■arbetsams lärare skapar motivation hos deltagarna genom att arbeta med teman som utgår från arbetsvardagen.
foto: lars Bergström
Metoderna exporteras till Europa
➜ utbildningsprojekt inom äldreomsorgen och omsorgen ompersoner med funktionsnedsättningar. projektet startade år 2011 och går nu mot sitt slut.
➜ utbildningen har skett på arbetsplatsen där vardagslärande kombineras med formella utbildningsinsatser från komvux och sfi – svenska för invandrare.
➜ 10–15 anställda i varje grupp har haft lektioner tre timmar i veckan på betald arbetstid under tre–fyra terminer.
➜ syftet har varit att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser och att stärka de anställdas kompetens, i synner-het de som annars riskerar att slås ut på grund av bristande språkkunskaper och utbildning.
➜ Projektet har utbildat 90 språkombud och lika många re-flektionsledare som stöttar och stimulerar språkutveckling och lärande på arbetsplatsen.
➜ Har inkluderat cirka 90 arbetsplatser i sex kommuner i stockholmsregionen, fem stadsdelar i stockholms stad och fem privata vårdföretag. cirka 800 personer har erbjudits skräd-darsydda utbildningar som ska höja kompetensen och utveckla verksamheten. antalet anställda som berörs av projektet är dock betydligt högre – 3 500 personer.
➜ projektägare: lidingö stad som driver projektet tillsammans med stiftelsen stockholms läns äldrecentrum.
➜ Har finansierats av europeiska socialfonden – esf. Budgeten är 35,7 miljoner kronor.
π
Det känns som ett stort
ge-nombrott att ArbetSam blivit
uppmärksammat utomlands.
DE FYRA FASERNA I K2-METODEN
n Företagare från Södertälje har samlats för att diskutera hur mångfald i arbetslivet kan utveckla deras affärer. Här blandas stora och små företag men här sker också ett möte mellan kulturer. I möteslokalen har de typiskt svenska företagarna slagit sig ner vid scenen.
Men var är företagarna med utländsk bakgrund som Södertälje har så många av? Under den första programpunkten smyger de sig in, slår sig ner längst bak i lokalen, avvaktande, med viss distans. När Tommy Söderberg, den gamla lands-lagstränaren för svenska fotbollslandslaget som nu arbetar med integrationsfrågor för ICA-förbundet, börjar prata händer något. Söderberg pratar om vikten av att samla laget, om att vinna är något man gör till-sammans, om att ett lag består av personer vars individuella talanger erkänns. Då reser sig företagarna längst bak i lokalen och sätter sig med de andra företagarna framme vid scenen. Deras förflyttning illustrerar
på ett konkret sätt hur två olika grupper av företagare från Södertälje samlas kring en gemensam utmaning; hur medborgare i Södertälje som befinner sig i ett utanförskap kan bli en resurs för företagen i Södertälje.
K2 handlar om att skapa möten med potentiella arbetsgivare och erbjuda dem en metod att pröva kompetensen hos enskilda samhällsmedborgare som de annars inte sett som en resurs. Deltagarna i projektet ges i sin tur möjlighet att få en lärlingsanställning hos de arbetsgivare som K2 samarbetar med. Företagen grupperas i olika bransch-spår där K2 har identifierat vilka krav de olika branscherna har i sina rekryteringar. Under lärlingsanställningen får deltagarna därför kompletterande utbildning en dag i veckan för att bli anställningsbara i respek-tive bransch. Projektet säkerställer i sam-arbete med Arbetsförmedlingen och andra utbildningsaktörer att den lärlingsanställde efter avslutad lärlingsanställning har den kompetens som arbetsgivarna kräver.
ICA Maxi i Södertälje är ett av de företag som samarbetar med K2 kring sin kompe-tensförsörjning. Resultatet av samarbetet kan läsas som en berättelse om en väg in på
FAKTA: K2
Från utanförskap till innanförskap
Arbetslivskontoret
den svenska arbetsmarknaden. Sex av åtta deltagare har efter sin tid som lärlings anställda på ICA Maxi fått jobb. Andra framgångsrika samarbeten berät-tar samma historia. Lidl har sex lärlings-anställda som redan är garanterade jobb när de slutar i november. Genom att ge del-tagare bussförarutbildning har alla lärlingar på Nobina fått jobb. Nio av tolv har fått jobb på Grekiska Kolgrillen och åtta av elva kom-mer att få jobb på städföretag. K2 har också i samarbete med lokala företagare anordnat en trädgårdsutbildning där 21 personer får möjlighet att etablera sig som odlare och försäljare av ekologiska grönsaker.
Genom att utgå från företag med rekryte-ringsbehov och erbjuda dem K2-metoden som en modell för praktik och kompetens-utveckling bidrar K2 till att skapa nya vägar in för samhällsmedborgare som står långt från arbetsmarknaden. Eller som de sa den där morgonen uppe i Hovsjö, att kunna gå från utanförskap till innanförskap genom att göra företag och människor delaktiga.
FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: lena.lago@sodertalje.se Total budget: 72 mkr Offentlig finansiering: 41 mkr ESF-finansiering: 31 mkr
Projektägare: Södertälje kommun,
arbetslivskontoret
Kontaktuppgifter:
lena.lago@sodertalje.se I Södertälje pågår mellan oktober 2012 och juni 2014 ett stort strategiskt
arbets marknadsprojekt med finansierat
av Europeiska social fonden. Projektägare är arbetslivskontoret, Södertälje kommun.
Målet är att 50 % av målgruppen ska nå egen försörjning genom projektet.
Det är tidig morgon
i projekt K2:s lokaler
i stadsdelen Hovsjö i
Södertälje.
1. PLAN
ERIN
G
2.
R
EK
RY
TE
RI
NG
3
. U
TB
ILD
NIN
G
4.
E TA BLERIN
G
K2: HUVUDMÅL
• Genom K2 anställer företag lokalt och regionalt i högre utsträckning målgruppen och ser dessa som en resurs i företagets växande. • Målgruppen verkarfrån en tryggare arena och ser en hållbar yrkeskarriär. • Genom K2 har intressenterna fått en ökad medvetenhet kring utanförskapets mekanismer. • Genom K2 har sociala klausuler blivit en naturlig del vid all kommunal upphandling.
På
Bromma utförarenhet
har tio utlandsfödda personliga
assistenter läst vård- och omsorgskunskap samtidigt med
svens-ka som andraspråk. Resultatet har inte låtit vänta på sig.
– Från en nästan obefintlig dokumentation dokumenterar idag
alla. Deltagarna har blivit mer självsäkra och professionella, säger
Sanna Selling
, gruppchef.
● Bland projektägarna är arbetsförmedlingen den organisation som fått mest pengar till projekt, 342 miljoner kronor. Därefter följer stockholms stad med 212 miljoner och försäkringskassan med 183 miljoner kronor. flest beviljade projekt har göte-borgs stad med 31 stycken på totalt 182 miljoner kronor.
● Projekten har nått rätt målgrupper – i programområde 1 är målet att nå 240 000 deltagare, varav 205 000 med inriktning mot
kom-petensutveckling för att möta nya krav i arbetsli-vet, 20 000 i projekt som syftar till att motverka diskriminering samt 15 000 i projekt med syfte att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan undvikas. samtliga dessa mål har uppnåtts. – i programområde 2 är det totala deltagarmålet 75 000, varav minst 15 000 deltagare ska vara utrikes födda, 15 000 ungdomar och 10 000 lång-tidssjukskrivna. för po 2 är samtliga deltagarmål uppnådda utom målet för långtidssjukskrivna.
● nästan 365 000 personer har deltagit eller deltar i socialfondsprojekten. Det är något fler kvinnor än män, 54 mot 46 procent. Bland kompetensutvecklings-projekten är andelen utrikesfödda jäm-förbart med andelen i riket. Men i projekt för ökat arbetskraftsutbud är andelen utrikes födda överrepresenterade. Det gäller dock inte för de yngsta deltagarna. Bland ungdomar är i stället inrikes födda överrepresenterade.
B
romma utförarenhet förpersonligt stöd har 135 anställda. 75 procent av de personliga assistenterna har annan härkomst än svensk. De gör alla ett mycket bra jobb, men samtidigt kan språkbristen sätta käppar i hjulet. Speciellt tydligt är det när det gäller kravet på doku-mentation.
– För mig som inte har svenska som modersmål är det svårt att få bokstäverna på rätt plats. Det är också svårt att veta vad man kan skriva och vad man inte får skri-va, säger Najla Elkhabir.
Liksom många av hennes utlands-födda kollegor har hon ofta hittat ursäkter för att slippa att skriva. Men efter att Najla tillsammans med nio kollegor deltagit i projekt ArbetSam lossnade det. I projek-tet fick deltagarna läsa vård- och omsorgsgymnasiets kurs i spe-cialpedagogik samtidigt som de arbetade med svenska språket en halv dag i veckan.
Kursen fokuserade dels på de diagnoser som brukarna har, dels på dokumentation.
Vårdläraren samarbetade med en lärare i svenska som andraspråk. Språkläraren belyste och red de ut de språkliga svårigheterna.
– Vi fick jättebra stöd. Därför känns det inte alls lika ångestfullt att dokumentera nu, säger Najla.
I det dagliga arbetet får Najla och hennes kollegor ock-så stöd av ett språkombud. Vid behov sam-las en grupp på kontoret för att gå igenom alla klottriga da-ganteckningar i block och på postit-lappar. Gruppen
dis-Vård- och svenskutbildning
satte fart på dokumentationen
Arbetsförmedlingen har fått mest
Utrikes födda vanligt
bland projektdeltagarna
Notiser!
■75 procent av de personliga assistenterna i Bromma är födda utomlands. för att underlätta studierna för deltagarna arbetade vårdlärare och sfi-lärare
tillsammans under lektionerna. foton: lars Bergström
Förut drog sig
Najla Elkhabir för
att kontakta sin
chef. nu ringer hon
gärna om det är
något hon behöver
veta eller reda ut.
➜ onsdag 20 november, kl. 10.40–12.00, seminarium 72. Mellan kl. 13.00 och 16.00 samma dag kan du möta oss och få material från projektet i esf:s monter. Mer info: www. kvalitetsmassan.se
➜ ArbetSams slutkonferens äger rum torsdag den 12 decem-ber i stockholm. konferensen vänder sig till dig som är besluts-fattare eller chef inom utbildning och vård- och omsorg.
Mer info: www.lidingo.se/arbet-sam
arbetsam på
kvalitetsmässan
342
så många miljoner
kro-nor har
Arbetsförmed-lingen fått till projekt.
äldrEomsorg
kuterar vad som ska föras över i dokumentationen och hur man ska formulera sig.
– Att dokumentera är nödvän-digt för att vi ska kunna se hän-delser och mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats är fel-aktig, säger Sanna.
Sanna har också blivit medveten om hur hon själv använder språ-ket. Ofta utrycker hon sig med byråkratiska uttryck, som till ex-empel i verksamhetsplanen. Men målgruppen är inte alltid politi-ker och tjänstemän. Planen riktar sig ju lika mycket till medarbetar-na. För att den ska vara begriplig
tog Sanna hjälp av enhetens två språkombud.
Lika viktigt som den skriftliga för-mågan är det talade språket. Kris-tina Engberg är en av enhetens två reflektionsledare. Varannan vecka leder hon reflektionssam-tal där assistenterna får öva ”vårdsvenskan”, det fackspråk
som används för att lösa problem och ge individuell omsorg. I samtalen kan deltagarna koppla skolans kunskap till egna erfa-renheter.
– Att vara personlig assistent är ett enmansarbete. Det finns mycket som är oklart: Är bru-karens bostad ett hem eller en arbetsplats? Hur förhåller man sig till en anhörig som också är vårdare? Frågorna är många och ofta finns det inget rätt eller fel. Därför behöver vi tid att prata med varandra. I samtalen upp-täcker vi möjligheterna, säger Kristina. ●
π
Att dokumentera är
nödvändigt för att vi ska
kunna se händelser och
mönster. Det är så vi
upp-täcker om någon insats
är felaktig.
■sanna selling,
gruppchef på Bromma utförar-enhet.
Målchans för
Färre byten och färre avhopp i
gym-nasieskolan. På två år har satsningen
VINNA bidragit till att vända en
ne-gativ trend och hjälpt ungdomar till
en tryggare framtid.
- Vi har i flera år pratat om antalet
av-hopp och att de måste minska, men
det är först nu det har hänt. Det säger
Mikael Cederberg, förbundschef för
Jämtlands Gymnasium, apropå
sats-ningen VINNA.
Läsåret 2012/2013 nästan
halvera-des antalet avhopp jämfört med året
före. Läsåret 2013/2014 ser det ut att
bli betydligt färre byten vilket
sanno-likt också betyder färre avhopp.
Mika-el Cederberg konstaterar att VINNA
hittills lyckats väldigt bra:
- De resurser som satsats och
insat-serna som genomförts har helt klart
haft en positiv påverkan. Projektet i
sig har också bidragit till att vi har haft
ett ökat fokus på frågan inom
organi-sationen.
VINNA startade våren 2012 med
syfte att testa olika metoder och
mo-deller för att minska risken för avhopp
inom gymnasieskolan. Målsättningen
är att bygga en nationell modell för
hur skola och samhälle tillsammans
kan arbeta med frågan. En stor del av
insatserna har riktats mot de
inack-orderade eleverna och de elever som
pendlar till skolan. Tillsammans med
studieförbund och näringsliv har
VIN-NA ordnat aktiviteter på fritiden. På
VINNA-verkstan får eleverna
struk-turerad handledning och individuella
studieplaner där exempelvis
studie-besök och praktik kan ingå. Nyligen
påbörjades ett försök med Wide, en
virtuell idélåda på nätet för ökad
elev-demokrati och elevinflytande.
Arbets-lag och mentorer har fått träna på
be-mötandet och arbetet med att utveckla
metoder för ökad samverkan mellan
skola, näringsliv och arbetsmarknad
har påbörjats.
www.vinna-ostersund.se
Utmaning som metod
Utvecklingsprogrammet vänder sigtill personer 16–30 år som vill utma-na sig själva och upptäcka att man kan mer än vad man tror.
Drygt 80 procent av ungdomarna som startat i MODD har inte avslu-tat gymnasiet, många inte grund-skolan. Behoven är mångfacetterade och ungdomen har ofta levt i många år utan regelbunden aktivitet och struktur.
Genomsyrande perspektiv i MODD är ”vad kan du göra för andra och andra för dig”.
Under 24 veckor uppdelat i tre steg
jobbar ungdomarna i mindre grup-per om max 20 grup-personer, två mento-rer per steg. Varje steg avslutas med en utmaning på lokal, nationell eller transnationell nivå för att stretcha sin bekvämlighetszon och definiera
sin egen utmaning i utmaningen. Steg ett ”du fixar det” fokus på ak-tivitet som stärker, motiverar, ökar hälsa och välbefinnande.
Steg två ” vi fixar det” utåtriktat nätverkande aktiviteter mot före-ningar för att bidra i olika volontära insatser. Kunskap om arbetsmark-nad, utbildning, socialt entreprenör-skap inhämtas på olika sätt.
Steg tre ” jag fixar det” praktisk orientering där man får prova på folhög skolestudier och arbetsliv.
För att synliggöra ungdomarnas icke
formella lärande under projekttiden använder sig MODD av EU:s åtta nyckel kompetenser och en utveck-ling av ”youthpass” som kompetens-bevis. Då många av ungdomarna har dålig erfarenhet av sin skoltid och sin förmåga att lära sig har processen
Drygt 50
ungdomar
har
avslu-tat MODD.
Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäck-ning.fram till kompetensintyget en stark effekt på självförtroende och själv-känsla. Dokumentet delas ut under högtidliga former inför mentorer och styrgrupp då den unge fullföljt sin planering i MODD.
Utmaning som metod är inspirerad
av ”adventure based theraphy” men med mycket individuell prägel. Den största utmaningen vid projekt-slut kan för någon vara att våga åka buss, klappa en orm eller prata inför grupp.
Utmaning i steg ett brukar oftast handla om liknande.
Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäckning.
Utmaningen i steg tre genomförs oftast hos partnerorganisationen Cesvot i Florens, då en grupp unga var åttonde vecka åker ner sju dagar för att bidra på en agriculturale samt renovera en fritidsgård.
Drygt 50 ungdomar har avslutat
MODD, många har gått vidare mot gymnasie- och folkhögskoleutbild-ning, en del mot Arbetsförmedling-en och Arbetsförmedling-en del behöver mer utredning och stöd för att hitta sin väg.
Motala kommuns ESF- projekt MODD står för
Motiva-tion Omvärld Delaktighet Demokrati och är en
utveck-ling av Ung Resurs, en sektorövergripande samverkan
mellan socialtjänst, skola och arbetsmarknad. Största
medfinansiären är Samordningsförbundet och start
var augusti 2012.
Samordningsförbundet
Motala-Vadstena
vinjEtt
Antalet personer som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar. Även om
forsk-ningen kan visa framgångsrika metoder för att arbeta med gruppen, räcker
resurser-na sällan. Samtidigt är
språk
den
enskilt viktigaste
faktorn för lyckad
integration
.
S
FI, svenska förinvand-rare, är inte utvecklat för människor som inte kan läsa och skriva, säger Leonora Lippig-Singewald, projektledare för ett av Etablering Stockholms delprojekt. ”Rätt steg” som det he-ter, arbetar med att förkorta vä-gen till arbete eller vidare studier för dem som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. Ofta har de hamnat mellan stolarna.
Leonora Lippig-Singewald menar att problembilden är kom-plex. Bland annat skulle de SFI-lärare som arbetar med gruppen behöva bli bättre på läs- och skriv-inlärning för vuxna. Det finns heller inte så mycket kunskap om hur man arbetar med den här problematiken. Den forskning
som finns pekar på att, ska man lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål, sä-ger hon. Men få skolor i Sverige har de resurser som krävs. Genom ESF-projektet Etablering Stockholm kunde Leonora Lip-pig-Singewald och den skola hon arbetat på sedan 2007, SFI Väs-terort, utveckla kompletterande metoder för att snabba på vägen till arbete för elever som går SFI:s studieväg 1. De har mellan noll och fem års skolgång från hem-landet.
– Vi arbetar framförallt kom-munikativt och är ett komple-ment till SFI med inriktning mot praktiskt vardags- och arbetsliv i språkinlärningen. Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika ni-våer, förklarar hon.
Kommunikativ kompetens i svens-ka, att kunna berätta om sina färdigheter för arbetsgivare i
CV och inter-vju, och att ha grundläggande datakunskap är några av målen. Här behövs mo-dersmålsstöd. Lärarna verkar även som men-torer och vägle-dare.
– På Järva-fältet där skolan har sitt upptag-ningsområde har somaliskta-lande personer haft störst behov, så vi började med att fokusera på dem. Det finns i och för sig inget mervärde i att fokusera på en et-nisk grupp, det är utbildningsbe-hovet och språkutvecklingen i sig som har varit viktig.
Fyra femtedelar av projektdelta-garna är kvinnor, alltså de som sällan får utbildning i sitt hem-land. 60 procent kunde varken skriva eller läsa på sitt
moders-mål då de började på SFI. Att dessa kvinnor och män inte lär sig svenska får inte bara samhäl-leliga konsekvenser.
– Vuxna invandrare som inte lär sig språket förlitar sig på att deras barn tolkar som då får ett ansvar de inte ska behöva ta. Det blir lite av en upp- och nervänd värld, föräldrarna förlorar auk-toritet och det blir svårare för dem att vägleda barnen, ge dem tips om utbildningsmöjligheter och ta del av information från skolan, myndigheter och sam-hället.
För att korta vägen till arbete, jobbar projektet med att koppla samman SFI med samhälle och arbetsmarknad. Med hjälp av modersmålsstödjare kan de dis-kutera djupare vad deltagarna anser sig behöva för att komma snabbare framåt.
– Om vi hade jobbat på svens-ka hade det varit svårt att ha ett innehåll mot hälsa, samhälls- och arbetsliv, eftersom man som
ny-anländ inte har orden att beskri-va beskri-vad man vill och behöver på det nya språket. Genom att jobba med termerna på svenska och på modersmålet parallellt kopplar vi innehållet till deras egna be-hov, säger Leonora Lippig-Singe-wald.
Projektet har utan tvekan varit framgångsrikt. Nu arbetar man vidare med att implementera det i ordinarie verksamhet. Men att jobba på det här sättet, i sam-verkande team med en mindre elevgrupp och en extra moders-målslärare, kostar pengar. Ändå menar Leonora Lippig-Singe-wald att det här är framtidens sätt att arbeta.
– Nu för tiden handlar allt om pris. De som pressat priserna mest vinner upphandlingarna. Ingen granskar kvaliteten. Vi måste vända båten, i synnerhet de här människorna måste få adekvata målgruppsanpassade insatser ti-digt, annars riskerar det att kosta mer i framtiden. ●
π
Vi har fokus på
indivi-den och tydliga mål som
underlättar
undervis-ningen när eleverna
be-finner sig på olika nivåer.
■leonora lippig-singe-wald, projekt-ledare för ett av etablering stockholms delprojekt. ”rätt steg”
Börja med modersmålet är rätt väg
ModErsmål
Coompanion Göteborg
www.goteborgsregionen.coompanion.se goteborg@coompanion.se
031 - 744 01 60
Rieada Ibrahem och Akhter Aref är två av dem som driver Café Tellus, ett socialt företag som startat genom Coompanion. Sedan Rieada kom från Irak år 2000 har hon studerat SFI och varit mammaledig.
– Min dotter är så stolt när hon berättar att hennes mamma jobbar på kafé, säger Rieada. 2012 startade företaget och nu är fyra av kvinnorna anställda.
– Vi bestämmer tillsammans och hjälper varandra. Om någon måste vara hemma för att barnen är sjuka, ställer vi andra upp. Vi har blivit som en familj, säger Ahkter.
I Coompanions inkubator för socialt företagande, Sfi nx, får Tellus och de andra nya företagen bland annat utbildning, mentor, aff ärs-idé, lokal, stöd av hälsopedagog och hjälp med styrelse. Sedan starten i december 2012 ryms ett tiotal aff ärsidéer, som kommit olika långt, i Sfi nx.
– Det är ofta en lång väg från idé till etablering av sociala företag. Det behövs en tillräckligt bra aff ärsidé och mycket stöd till dem som ska starta. De går oftast från en position långt ifrån arbets-marknaden. Förutom inkubatorn, använder vi därför franchising, säger Sven Bartilsson, koordinator på Coompanion Göteborgs-regionen. Vi jobbar med social franchising eftersom sociala företag har sociala mål – att skapa arbete för dem som inte har. Genom social franchising kan de som vill starta ett socialt företag använda en aff ärsidé som redan är beprövad och få del av de erfarenheter och det nätverk som behövs för den specifi ka idén. På det viset sänks tröskeln.
Sfi nx och social franchising är eff ektiva metoder för att ge sociala företag en trygg start. Det sparar mycket pengar att människor kan lämna försörjningsstödet och andra bidrag. Men framförallt innebär det att fl er människor blir delaktiga i arbete och gemenskap under trygga och värdiga former, säger Sven Bartilsson.
