Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. T h is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima-ges to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
CM©ötcborgs Statistik
Bostadsräkningen 1945
q
^VEBO/V
Centralbiblioteket
Ref.
Oi-c(p)
ïyQ ;r^y_
TEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
100179 0519
GiÆJîslj-t—(q, U y-^ï-
—
/ /
BOSTADSRÄKNINGEN 1945
I GÖTEBORG
UTGIVEN AV
GÖTEBORGS STADS STATISTISKA BYRÅ
Pour la table des matières voir page 5
ezara
923253 GOTEBORG 1951
FÖRORD
T Jti skrivelse till stadskollegiet den 17 maj 1949 framlade statistiska byrån genom
kJ t. f. byråchefen Alvar Westman förslag angående åtgärder för bearbetning och tryckning av uppgifterna till 1945 års bostadsräkning i Göteborg.
Bearbetningen av ?naterialet, som införskaffats på särskilda i samband med man
talsskrivningen för år 1946 avlämnade bostadsuppgifter enligt av Kungl. Social
styrelsen fastställda formulär, har verkställts på maskinell väg med hjälp av hålkort enligt Hoilerithsystem hos Socialstyrelsen i Stockholm. I början av 1947 erhöll sta
tistiska byrån hyresräkningsmaterialet i form av distriktstabeller, vilka bearbetades å byrån. Resultatet härav publicerades vid två tillfällen i stencilerat skick våren 1947.
Under återstoden av detta år samt under år 1948 tillställdes byrån ytterligare ett antal råtabeller från Socialstyrelsen. Definitiva uppgifter kom dock statistiska byrån till
handa först i slutet av 1949 och början av 1950 i form av maskinlistade tabulator- remsor. Statistiska byrån hade sålunda tillgång till ett relativt omfattande material i råtabellform, som förut ej blivit föremål för noggrannare bearbetning. Med anledning därav föreslog statistiska byrån, att en mera ingående bearbetning skulle utföras och resultaten publiceras i serien Göteborgs statistik. I detta avseende hade byrån varit i kontakt med drätselkammarens bostadskommitté, som för sin del tillstyrkte en över- arbetning och publicering av materialet på ovan angivet sätt.
Med bifall till förenämnda framställning beslöt stadsfullmäktige på stadskollegiets hemställan den 2 juni 1949, att råtabellerna och övrigt arbetsmaterial till 1945 års bostadsräkning skulle slutbearbetas samt befordras till trycket. Särskilt anslag för ändamålet beviljades. För fullgörandet av detta uppdrag har på statistiska byrån ett extra biträde varit anställt. Dessutom har fil. kand. Eva Karsten-Wiberg varit an
ställd som extra amanuens under sex månader och i viss utsträckning utarbetat text med tillhörande tabeller till kap. IV—VI rörande hyres- och b o ende förhållandena.
Som ledare för undersökningen har fungerat förslagsställaren, aktuarien Alvar Westman.
Göteborgs stads statistiska byrå i juni 1950.
WERNER GÖRANSSON
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Text Sid.
Karta över stadens indelning i bostadsräkningsdistrikt ... 8
Inledning ... 9
I. Bostadshus... 13
II. Bostadslägenheter ... 21
III. Bostadslägenheternas kvalitet och bekvämlighetsförhållanden ... 30
IV. Hyresförhållanden... 36
V. Bostadshushållens storlek och sammansättning ... 45
VI. Boendetäthet och trångboddhet ... 58
VII. Inkomstförhållanden och bostadskostnad ... 67
Tabellbilaga... 73
Bilagor ... 128
TABLE DES MATIÈRES Texte Pages Division de la ville en districts du recensement des habitations (carte) ... 8
Introduction ... 9
I. Maisons d’habitation... 13
II. Répartition de logements d’après le nombre de pièses et d’après leurs modes de cession . . 21
IH. Qualité et aménagement des logements... 30
IV. Loyers de logements ... 36
V. Réparation des ménages d’après leurs compositions... 45
VI. Densité d’habitation et logements surpeuplés ... 58
VII. Loyers et revenues dans les logements répartis par categories de familles ... 67
Tableaux ... 73
Appendices ... 128
TEXTTABELLER Tab. Sid. A. Bostadshusen fördelade å distrikt efter material och ålder... 14
B. Bostadshusen fördelade efter ålder, byggnadsmaterial och belägenhet... 15
C. Bostadshusen fördelade efter antal bostadslägenheter per hus, distriktsvis... 17
D. Bostadshusens relativa fördelning efter ålder och antal bostadslägenheter per hus ... 18
E. Ombyggda bostadshus relativt fördelade efter ombyggnadsår ... 18
F. Bostadshusens relativa fördelning efter våningshöjd samt antal bostadshus med hiss distriktsvis ... 19
G. Bostadshusen fördelade efter ägare, distriktsvis ... 20
H. Bostadslägenheterna fördelade efter storlek och distrikt 1920—1945 24
I. Bostadslägenheterna fördelade efter husets byggnadsår, distriktsvis ... 26
J. Bostadslägenheterna fördelade efter upplåtelseformer ... 28
K. Bostadslägenheterna fördelade efter husets byggnadsmaterial, distriktsvis... 29
L. Bostadslägenheterna fördelade efter lägenhetskategori samt efter lägenheter utan och med brist ... 31
M. Hyreslägenheterna fördelade efter lägenhetskategorier samt efter lägenheter utan och med brist... 32
Tab. Sid.
N. Antal bostadslägenheter med centralvärme och enskilt badrum i procent av samtliga
lägenheter 1920—1945 ... 33
O. Bostadslägenheter med vissa bekvämligheter fördelade efter lägenhetskategori och distrikt ... 34
P. Bostadslägenheternas avsträdesförhållanden samt förekomsten av kylskåp distriktsvis 35 Q. Hyresbelopp för i fria marknaden uthyrda lägenheter 1930, 1939 och 1945... 37
R. Medelhyror samt den relativa hyresstegringen i hyreslägenheter... 38
S. Medelhyror för vissa hyreslägenheter utan centralvärme ... 39
T. Medelhyror för vissa hyreslägenheter med centralvärme ... 40
U. Medelhyror för vissa lägenhetskategorier inom olika kvalitetsgrupper... 41
V. Hyreslägenheter utan brist relativt fördelade efter hyresbelopp och kvalitetsgrupper för lägenhetskategorierna 1, 2 och 3 rum och kök... 42
X. Medelhyror för vissa lägenheter utan brist i hus av olika ålder... 43
Y. Hyresutgiftens genomsnittliga storlek 1939 och 1945 för hyreslägenheter med central värme, där kostnaderna för förkrigsvärme inräknats i grundhyran ... 44
AA. Antal hushållsmedlemmar fördelade efter hushållsföreståndarens ålder samt efter familje medlemmar och övriga boende... 47
BB. Hushållsmedlemmarnas relativa fördelning efter familjemedlemmar och övriga samt efter hushållsf öreståndarens kön, civilstånd och ålder... 47
CC. Hushållsföreståndarna fördelade efter kön, civilstånd och ålder... 49
DD. Hushållsfrekvenstal ... 49
EE. Samtliga bostadshushåll fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och antal familje medlemmar ... 50
FF. Samtliga bostadshushåll fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och antal till familjen hörande barn under 16 år ... 51
GG. Egentliga familjehushåll fördelade efter antal vuxna och barn under 16 år ... 52
HH. Samtliga bostadshushåll fördelade efter antal familjemedlemmar och antal övriga boende 53 II. Egentliga familjehushåll fördelade efter antal familjemedlemmar, antal barn under 16 år samt hushållsföreståndarens vigselår ... 54
JJ. Bostadshushåll och hushållsmedlemmar i egentliga bostadslägenheter fördelade på lägen hetskategorier ... 55
KK. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter storlek och lägenhetskategorier 56 LL. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter antal hushållsmedlemmar och distrikt... 57
MM. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter barnantal och distrikt... 58
NN. Boendetäthet i egentliga bostadslägenheter 1910—1945 ... 59
OO. Antal vuxna och barn under 16 år per 100 egentliga bostadslägenheter 1920—1945... 59
PP. Boendetätheten i olika distrikt 1910—1945 ... 60
Q Q. Antal trångbodda hushåll, personer och barn i vissa lägenhetskategorier 1920—1945 .... 61
RR. Procentuella antalet trångbodda hushåll och personer 1939 och 1945 ... 62
SS. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter storlek och lägenheternas rumsantal... 63
TT. Trångbodda hushåll och personer, distriktsvis ... 65
UU. Medelinkomst, medelhyra och hyresprocent för familjehushåll av olika storlek... 68
VV. Inkomst- och hyresförhållanden för andra hushåll än familjehushåll ... 69
XX. Medelinkomst, medelhyra och hyresprocent för egentliga familjehushåll av olika storlek med fördelning efter lägenhetskategorier ... 70
YY. Egentliga familjehushåll med två vuxna personer relativt fördelade efter årshyrans stor lek inom olika inkomstgrupper ... 71
ZZ. Medelhyra och hyresprocent i olika inkomstlägen för egentliga familjehushåll med två vuxna personer ... 72
— 7 —
TABELLBILAGA
Tab. Sid.
1. Hus med bostadslägenheter fördelade efter ålder samt belägenhet och distrikt ... 75
2. Hus med bostadslägenheter fördelade å distrikt efter byggnadsmaterial och belägenhet . . 76
3. Hus med bostadslägenheter fördelade efter upplåtelseform, antal lägenheter i huset och di strikt ... 80
4. Hus med bostadslägenheter fördelade efter antal våningar och distrikt ... 81
5. Hus med bostadslägenheter fördelade efter ägare, upplåtelseform och distrikt ... 82
6. Samtliga bostadslägenheter fördelade efter storlek, upplåtelseform och distrikt ... 84
7. Samtliga bostadslägenheter fördelade efter husens byggnadsår, distriktsvis... 86
8. Samtliga bostadslägenheter fördelade efter upplåtelseform samt storlek och distrikt... 87
9. Bostadslägenheter utan och med brist fördelade efter storlek och vissa bekvämligheter, distriktsvis ... 87
10. Bostadslägenheter i hus av olika storlek distriktsvis fördelade efter förekomsten av kylskåp samt efter avträdesförhållanden ... 94
11. Antal i fria marknaden uthyrda lägenheter jämte hyra och folkmängd med fördelning å distrikt och lägenhetskategorier (Exkl. blandade lägenheter)... 97
12. Antal i fria marknaden uthyrda lägenheter jämte hyra fördelade efter lägenhetskategorier och kvalitetsgrupper ... 104
13. I fria marknaden uthyrda bostadslägenheter utan brist fördelade efter utrustningsstandard och hyresbelopp för vissa lägenhetskategorier ... 105
14. I fria marknaden uthyrda lägenheter med centralvärme fördelade efter värmekostnadstyp 106 15. Samtliga bostadshushåll fördelade efter hushållsföreståndarens kön, ålder och civilstånd samt antal hushållsmedlemmar fördelade efter familjemedlemmar och övriga hushållsmed- lemmar ... 107
16. Egentliga familjehushåll fördelade efter hushållsf öreståndarens ålder och antal familje medlemmar samt efter antal barn under 16 år och antal övriga boende i hushållet ... 108
17. Övriga hushåll fördelade efter hushållsf öreståndarens ålder och antal familjemedlemmar samt efter antal barn under 16 år och antal övriga boende i hushållet ... 109
18. Egentliga familjehushåll fördelade efter hushållsföreståndarens ålder och vigselår samt efter antal familjemedlemmar och barn under 16 år ... 110
19. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter hushållstyp och lägenhets kategorier ... 112
20. Bostadshushåll i egentliga bostadslägenheter fördelade efter hushållsstorlek, antal barn under 16 år och lägenhetskategorier ... 113
21. Inkomstsummor och hyressummor för familjehushåll av olika storlek och barnantal... 124
22. Inkomstsummor och hyressummor för egentliga familjehushåll av olika storlek med för delning efter lägenhetskategorier ... 125
23. Egentliga familjehushåll med två vuxna personer fördelade efter inkomstens och hyrans storlek ... 126
BILAGOR 1. Formulär till husuppgift... 128
2. Formulär till lägenhetsuppgift ... 130
Distriktsindelning vid Bostadsräkningen 1945 i Göteborg.
Backa
tSlottsskogen.
Mölndal Vas tro Frölunda
Bostadsräkningsdistrikt
1. Inre staden 17. Heden
2. Haga 18. Stampen och Gullbergsvass
3. Pustervik och Masthugget 19. Olskroken
4. Olivedals stenhuskvarter och Kommen 20. Bagaregården
dantsängen 21. Kålltorp
5. Olivedals landshövdingehuskvarter 22. G amlestaden
6. Stigberget 23. K viberg, Utby m. m.
7. Maj ornas 3—4 rotar 24. Lundby stadsområde
8. Maj ornas 1—2 rotar 25. Lundby egna hem
9. Kungsladugård 26. Lundby landsbygd
10. Sandarna och Nya Varvet 27. Örgryte villaområde m. m.
11. Änggården 28. Lunden
12. Annedal 29. Gårda
13. Landala 30. Krokslätt
14. Vasastaden 31. V. Frölunda tätbebyggelse
15. Lorensberg 32. V. Frölunda landsbygd
16. Johanneberg
INLEDNING
Redan vid de kommunala folkräkningarna, som åren 1868, 1870 och 1880 anordnades i Göteborg, insamlades en del bostadsstatistiska uppgifter rörande antalet hus samt i dem befintliga rum och kök, men till någon egentlig bostads- statistik utvidgades icke dessa räkningar. Om en kommunal bostadsstatistik i egentlig mening kan man icke tala, förrän en enhetlig kommunalstatistik över huvud taget kom till stånd i Göteborg, vilket som bekant skedde först år 1901, då kommittén för Göteborgs stads kommunalstatistik började sin verksamhet.1)
På hemställan av nämnda kommitté beslöto stadsfullmäktige den 15 juni 1905 att anordna en regelbundet återkommande bostadsstatistik för staden. Denna skulle i första hand omfatta en vart femte år återkommande allmän bostads
räkning förlagd så, att räkningen sammanfölle ej blott med enahanda åtgärd i Stockholm utan även vart tionde år med allmänna folkräkningen i riket. För övriga år skulle utarbetas en årlig bostadsstatistik, innefattande endast en kom
plettering för året av vissa vid bostadsräkningen erhållna uppgifter. I anslutning till sina uttalanden vid planläggningen av stadens bostadsstatistik 1905 tog kommittén därjämte under omprövning lämpligheten av att i samband med 1910 års bostadsräkning vidtaga en enquête eller bostadsundersökning för ut
rönande särskilt av arbetarnas och med dem ekonomiskt likställdas bostadsför
hållanden i hygieniskt och socialt hänseende. På därom av kommittén sålunda gjord framställning beslöto stadsfullmäktige den 3 november 1910 att uppdraga åt kommittén att — utom den enligt den fastställda planen regelbundet återkom
mande bostadsräkningen — ombesörja verkställandet av en bostadsundersökning, omfattande minst 5.000 bostadslägenheter om två rum och kök och därunder (stadsf. handl. 1910 nr 215).
I överensstämmelse härmed ha fem kommunala bostadsräkningar ägt rum i Göteborg, avseende förhållandena vid slutet av vart och ett av åren 1905, 1910, 1915, 1920 och 1930. Dessa voro samtliga baserade på fastighetsägarnas till resp.
mantalsskrivningar lämnade uppgifter i de för ändamålet något utvidgade huvud
förteckningarna. De kommunala bostadsräkningar, som enligt planen skulle ha ägt rum 1925 och 1935, inhiberades däremot huvudsakligen på grund av att statliga s.k. hyresräkningar, som även omfattade Göteborg, verkställdes 1926 och 1928 samt på grund av den likaledes statliga bostadssociala undersökningen
*) Bostadsstatistik i mera vidsträckt bemärkelse, vartill man bl.a. plägar hänföra uppgifter rörande byggnadsverksamheten, finnes givetvis för Göteborg liksom för riket i dess helhet att tillgå även för tidi
gare år Se närmare härom uppsats om Bostadsfrågan i publikationen »Göteborg, En översikt vid tre- hundraårsjubileet 1923», sid. 52 o.ff.
i anslutning till 1933 års allmänna hyresräkning. Den kommunala bostadsräk
ning, som skulle ha ägt rum 1940, framflyttades jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 5 oktober 1939 ett år och kombinerades med den samma år anbefallda statliga hyres- och bostadsräkningen, vilken baserade sig på särskilda i samband med mantalsskrivningen för år 1940 avlämnade hus- och lägenhetsuppgifter enligt formulär, som fastställts av socialstyrelsen. I anslutning till 1910, 1920 och 1930 års kommunala bostadsräkningar verkställdes dessutom representativa bostads
undersökningar omfattande 15 à 20 % av samtliga smålägenheter (om 2 rum och kök och därunder). Dessa undersökningar voro baserade på uppgifter inhämtade vid personliga besök i bostäderna. Redogörelsen för den första kommunala bostads
räkningen finnes intagen i stadens statistiska årsbok för år 1905. Följande bostads
räkningar ha utgivits som särskilda publikationer ingående i serien Göteborgs statistik. Redogörelsen för 1911, 1921 och 1931 års bostadsundersökningar ingå i samma publikationer som de bostadsräkningar till vilka dc anknyta sig.
Enligt den fastställda planen skulle sålunda en ny kommunal bostadsräkning äga rum i samband med den hösten 1945 anordnade mantalsskrivningen för år 1946. Genom kungl. kungörelse den 31 augusti 1945 förordnade emellertid Kungl.
Maj:t, att en allmän bostadsräkning i riket skulle äga rum i samband med ovan
nämnda mantalsskrivning (för år 1946).
Med anledning härav ansåg stadskollegiet att på förslag av statistiska byrån ett samarbete lämpligen borde etableras mellan Kungl. socialstyrelsen, som skulle leda den statliga bostadsräkningen, och härvarande statistiska organ. Genom överläggningar i Stockholm hade nämligen klargjorts, att Göteborg härigenom skulle kunna erhålla ett mycket värdefullt tillskott till sin bostadsstatistik för en relativt ringa kostnad utöver vad staden genom förenämnda kungörelse ändå måste ikläda sig för granskning och komplettering av materialet till den beslutade statliga bostadsräkningen. Genom socialstyrelsens försorg kunde nämligen special- bearbetning av bostadsräkningsmaterialet komma till stånd för Göteborgs vid
kommande. Kostnaderna härför skulle i stort sett täckas genom att statistiska byrån som kompensation svarade för att Göteborgsmaterialet kodifierades för maskinbearbetning omedelbart efter det granskningsarbetet avslutats. Någon rent kommunal bostadsräkning skulle följaktligen ej äga rum utan ersättas med uppgifter från den statliga räkningen baserade på av Kungl. socialstyrelsen fastställda formulär och anvisningar. Förslag till beslut av denna innebörd före
lädes stadsfullmäktige, som den 13 december 1945 beslöto i enlighet härmed.
Beslutet att utföra 1945 års bostadsräkning i samarbete med den statliga räkningen innebar liksom 1939 ganska stora ändringar i de förut tillämpade metoderna för såväl materialets insamlande som bearbetning.
Medan tidigare kommunala bostadsräkningar i Göteborg, såsom redan fram
hållits, i huvudsak baserat sig på uppgifter ur de av fastighetsägarna vid resp.
års mantalsskrivning angivna huvudförteckningarna, grundar sig sålunda före
liggande bostadsräkning i likhet med 1939 års i första hand på särskilda i samband med mantalsskrivningen för år 1946 avlämnade bostadsuppgifter enligt formulär och anvisningar, som fastställts av Kungl. socialstyrelsen. Formulären, för vilkas
11
ifyllande fastighetsägaren var ansvarig, utgjordes dels av husuppgift och kuvert till lägenhetsuppgifter för varje hus å annan fastighet än jordbruksfastighet (Bil. 1), dels av lägenhetsuppgift för varje särskild till bostad använd eller avsedd lägenhet i hus å dylik fastighet (Bil. 2), dels av husuppgift och kuvert till lägen
hetsuppgift för flerfamiljshus å jordbruksfastighet dels slutligen av lägenhetsupp
gift för varje lägenhet i hus å jordbruksfastighet, i enfamiljshus i kombination med husuppgift. På huskuvertens baksida funnos anvisningar för ifyllandet av hus- och lägenhetsuppgifterna.
Den granskning av hyresräkningsmaterialet, som enligt § 4 i förenämnda förordning ålåg vederbörande kommun, verkställdes i Göteborg av en av stads
fullmäktige tillsatt granskningskommitté, bestående av en representant vardera för fastighetsägare och hyresgäster, för arbetsgivare och löntagare jämte en opartisk ordförande. Till ledning vid granskningen låg icke blott socialstyrelsens tryckta allmänna anvisningar utan även vissa av kommittén utfärdade kom
pletterande anvisningar för Göteborgs vidkommande, varjämte hyresräknings
materialet jämfördes med huvudförteckningarnas uppgifter och kompletterades med vissa uppgifter ur dessa. Sedan denna granskning slutförts och uppgifterna kodifierats, översändes materialet till Kungl. socialstyrelsen, fördelat å 32 bostads- räkningsdistrikt, varav fyra av tekniska skäl uppdelades i två delar.
Föreliggande sjunde allmänna bostadsräkning i Göteborg avser sålunda för
hållandena vid tidpunkten för mantalsskrivningen för år 1946, d.v.s. omkring den 15 november 1945. Normerna för stadens indelning i bostadsräkningsdistrikt ha varit desamma, som tillämpats vid föregående kommunala bostadsräkningar.
Man har sålunda eftersträvat, att varje distrikt skulle få en så enhetlig prägel som möjligt med avseende på bostadsförhållandena, dock utan att alltför mycket avvika från föregående distriktsindelningar eller från gällande stadsdelsindelning.
Den vid föreliggande bostadsräkning tillämpade distriktsindelningen ansluter sig sålunda till 1939 års indelning med följande undantag.
Stadsdelarna Nordstaden och Inom Vallgraven ha sammanslagits till ett distrikt kallat Inre staden. Däremot har stadsdelen Sandarna, som förut ingick i bostadsräkningsdistriktet Majornas 1—2 rotar, på grund av den nybebyggelse, som där ägt rum sedan föregående bostadsräkning, utbrutits och fått bilda eget distrikt. I i 11 detta har även Nya Y arvet hänförts. Vidare har genom inkorpore
ringen den 1 januari 1945 Västra Frölunda tillkommit och bildat två bostads
räkningsdistrikt. Det ena av dessa omfattar förutvarande Älvsborgs municipal- samhälle och det andra återstående mera landsbygdsbetonade del av församlingen.
Distriktens omfattning i övrigt framgår av kartan å sid. 8 samt av omstående översikt, som jämväl lämnar en jämförelse mellan distriktsindelningarna vid 1939 och 1930 års bostadsräkningar i Göteborg. Beträffande distriktsindelningen vid äldre bostadsräkningar hänvisas till föregående publikationer i ämnet.
I föreliggande publikation presenteras resultaten i två avsnitt, en textfram
ställning och en tabellbilaga. Planen för den närmast följande textframställningen är i stort sett densamma som vid tidigare bostadsräkningar och ansluter sig i
huvudsak till tabellbilagan på vars siffror den bygger. Ett jämförelsevis stort antal tabeller åtföljer dock även texten, men dessa äro oftast av jämförande och över
siktlig natur, vanligen i form av procentuella beräkningar. Endast i undantagsfall lämna texttabellerna kompletterande siffror till tabellbilagan.
Bostadsräkningsdistrikt 1945
1. Inre staden
Nordstaden... ..
Inom Vallgraven ... J 2. Haga...
3. Pustervik och Masthugget
Pustervik ...
Masthugget... . 4. Olivedals stenhuskvarter m. m.
Olivedal hela l:sta kv., 2:dra kv. nr 6—11, 3:dje kv. nr 1—14, 4:de kv.
nr 1—13, 7:de kv. nr 1—11 samt hela 8—15 kvarteren ...
Kommendantsängen... . 5. Olivedals landshövdingehuskvarter
Olivedal i övrigt ...
Slottsskogen ... . 6. Stigberget...
7. Majornas 3—4 rotar ...
8. Majornas 1—2 rotar ...
9. Kungsladugård ...
10. Sandarna och Nya Varvet ...
11. Änggården ...
12. Annedal ...
13. Landala ...
14. Vasastaden ...
15. Lorensberg ...
16. Johanneberg ...
17. Heden ...
18. Stampen och Gullbergsvass ...
19. Olskroken...
20. Bagaregården ...
21. Kålltorp ...
22. Gamlestaden ...
23. Kviberg, Utby m. m.
Kviberg ...
Utby...
Angered ...
Sävenäs ...
1939
1. Nordstaden ...
2. Inom Vallgraven...
3. Haga...
4. Pustervik och Masthugget
5. Olivedals stenhuskvarter m. m.
6. Olivedal i övrigt och Slotts
skogen ...
7. Stigberget...
8. Majornas 3—4 rotar ....
9. Majornas 1—2 rotar m. m.
10. Kungsladugård ...
Del av distrikt 9...
11. Änggården ...
12. Annedal ...
13. Landala...
14. Vasastaden ...
15. Lorensberg ...
16. Johanneberg ...
17. Heden ...
19. Olskroken . . . 20. Bagaregården 21. Kålltorp 22. Gamlestaden
23. Kviberg, Utby m. m.
1930 1. Nordstaden 2. Inom Vallgraven 3. Haga
4. Pustervik o. Masthugget.
5. Olivedals stenhuskvarter m. m.
6. Olivedals landshövdinge- huskvarter och Slotts
skogen 7. Stigberget
8. Majornas 3—4 rotar 9. Majornas 1—2 rotar m.m 10. Kungsladugård
Del av distrikt 9 11. Änggården 12. Annedal 13. Landala 14. Vasastaden
15. Lorensberg och Johan
neberg 16. Heden /17. Stampen
Gullbergsvass 19 Olskroken 20. Bagaregården 21. Kålltorp 22. Gamlestaden
23. Kviberg, Utby m. m.
18. Stampen och Gullbergsvassfl 8.
24. Lundby stadsområde
Rambergsstaden, Sannegården, Lind
holmen, Lundbyvassen, Brämaregår-f den, Kvillebäcken o. Tingstadsvassen) 25. Lundby egna hem m. m. ....
Bräcke kvarter ... I Tolered... 1 Kyrkbyn... 1 26. Lundby landsbygd
Arendal, Rödjan, Färjestaden, >
Bräcke stadsägor och Biskopsgården J 24.
25.
>26.
Lundby stadsområde
Lundby egna hem in. m.
Lundby landsbygd
27. Örgryte villaområde m. m...27. Örgryte villaområde m.
28. Lunden ... 27. Lunden--- 29. Gårda ... 29. Gårda --- 30. Krokslätt... 30. Krokslätt ..
31. Västra Frölunda tätbebyggelse... Ej införlivat 32. Västra Frölunda landsbygd ... Ej införlivat
24. Lundby stadsområde
25. Lundby landsbygd och Tingstadsvassen
126. Örgryte trädgårdsstad (30. Örgryte landsbygd
27. Lunden 28. Gårda 29. Krokslätt
Ej införlivat Ej införlivat
— 13
I. Bostadshus.
Vid den första kommunala bostadsräkningen i Göteborg 1905 begränsade sig husstatistiken till uppgifter om antalet hus, deras byggnadsmaterial, belägenhet och våningshöjd. Detsamma var fallet vid 1910 års räkning. Fr. o. m. 1915 års bostadsräkning tillkommo uppgifter om antalet bostadslägenheter per hus samt om förekomsten av centralvärme. Först fr. o. m. 1920 års räkning finnas vissa summariska uppgifter att tillgå om husens ålder samt fr. o. m. bostadsräkningen 1930 dessutom uppgifter om förekomsten av hissar. Vid hyres- och bostadsräk
ningen, avseende förhållandena hyresåret 1939/40, utvidgades husstatistiken ytterligare med bl. a. mera ingående uppgifter rörande byggnadernas bekvämlig- hetsförhållanden och ålder, husens ägare m. fl. uppgifter. Vid den föreliggande bostadsräkningen avseende förhållandena vid mantalsskrivningen 1945 utvidgades husstatistiken ytterligare. Uppgifter införskaffades nämligen dels om den nu
varande ägarens förvärv av huset, dels i fråga om husens ombyggnad i större eller mindre grad, varvid särskild vikt fästes vid mera omfattande moderniserings- arbeten. Liknande uppgifter, fastän mindre detaljerade, införskaffades även vid 1939 års bostadsräkning. För såväl ny- som ombyggnader frågades dessutom i vad mån statliga eller kommunala lån, bidrag eller premier utgått, detta med hänsyn till den offentliga stödpolitiken åt bostadsbyggandet. Villkoren för att ett hus skulle räknas som bostadshus har emellertid vid 1945 års bostadsräkning skärpts jämfört med tidigare räkningar, vilket försvårar direkta jämförelser. Sådana ha därför endast i undantagsfall företagits.
Närmare uppgifter från den senaste bostadsräkningen föreligga i tab. 1—5 i tabellbilagan. Vid denna räkning har bearbetningen endast omfattat hus med bostadslägenheter, detta till skillnad mot tidigare bostadsräkningar som omfattat även andra hus. Som bostadshus räknas härvidlag alla hus med en eller flera bostadslägenheter, sålunda även byggnader huvudsakligen för annat ändamål än bostad inom vilka enstaka bostadslägenheter rymmas.
Hela antalet bostadshus uppgick till 16.020 mot 12.964 vid närmast föregående räkning 1939. Denna ökning på 3.056 hus beror dock till stor del på att Västra Frölunda kommun införlivades från den 1 januari 1945. Vid räkningstillfället ut
gjorde antalet bostadshus i Västra Frölunda 2.509. Nyproduktionen av bostads
hus under perioden 1940 — 1945 uppgick inom det förutvarande stadsområdet till 1.594 enligt byggnadsnämndens statistik. Den bristande överensstämmelsen mellan å ena sidan dessa båda siffror och den totala ökningen av husantalet å andra sidan beror i huvudsak på den nyssnämnda strängare definitionen av vad som menas med bostadshus i 1945 års bostadsräkning, vilket framför allt tagit sig uttryck i att personalbostäder, pensionatsbostäder m. m. endast medräknats om de kunnat anses som familjebostäder i egentlig mening och möblerats av innehavarna själva.
Bostadshusens fördelning på de olika distrikten efter ålder, byggnadsmaterial, belägenhet och storlek, mätt i antal våningar, framgår av tab. 1 och 2 i tabell
bilagan. Tabell A på omstående sida innehåller en sammanfattning i absoluta och relativa tal i fråga om ålder och byggnadsmaterial.
Tab. A. Bostadshusen fördelade å distrikt efter material och ålder.
Antal hus
Ålder (byggnadsår) Material
1931—
1945 1901—
1930 1900
el. tidig. Okänt Sten Sten o. trä Trä Hela staden ... 16 020 6150 5 758 3 317 795 2 640 2 837 10 543
1. Inre staden... 420 16 76 300 28 420 — — 2. Haga ... 341 2 26 311 2 74 140 127
3. Pustervik och Masthugget... 138 6 30 101 1 136 — 2
4. Olivedals stenhuskvarter m. m... 243 8 185 43 7 223 19 1
5. Olivedals landshövd. -huskvarter.... 282 36 93 145 8 9 247 26
6. Stigberget ... 284 43 50 163 28 28 154 102 7. Maj ornas 3—4 rotar... 463 177 125 152 9 28 362 73 8. Maj ornas 1—2 rotar... 404 26 84 280 14 41 94 269 9. Kungsladugård ... 752 324 413 1 14 14 328 410
10. Sandarna och Nya Varvet... 86 52 6 25 3 53 — 33
11. Änggården ... 278 120 153 3 2 25 1 252 12. Annedal ... 351 6 42 272 31 114 153 84 13. Lan dala ... 321 44 164 93 20 25 130 166 14. Vasastaden... 271 6 64 188 13 215 25 31 15. Lorensberg... 233 32 103 95 3 227 — 6 16. Johanneberg ... 206 154 47 3 2 202 3 1 17. Heden... 187 12 89 84 2 128 26 33
18. Stampen och Gullbergsvass ... 157 40 47 68 2 109 27 2]
19. Olskroken ... 279 16 111 145 7 35 203 41 20. Bagaregården... 409 97 309 1 2 59 108 242 21. Kålltorp ... 746 433 265 2 46 17 96 633 22. Gamlestaden ... 198 39 124 25 10 9 119 70 23. Kviberg, Utby m. fl... 1282 1 066 136 67 13 22 — 1 260 24. Lundby stadsområde ... 790 254 261 195 80 64 237 489 25. Lundby egnahem ... 1358 1 093 228 15 22 15 21 1 322 26. Lundby landsbygd ... 452 170 179 85 18 8 4 440 27. Örgryte villaområde m. m... 1488 771 614 53 50 134 4 1 350 28. Lunden ... 284 119 77 87 1 42 145 97 29. Gårda ... 316 127 93 83 13 74 146 96 30. Krokslätt... 492 143 237 82 30 49 44 399 31. V. Frölunda tätbebyggelse... 1665 417 907 88 253 35 1 1 629
32. V. Frölunda landsbygd ... 844 301 420 62 61 6 — 838
Relativa tal ... 100 38,4 35,9 20,7 5,0 16,5 17,7 65.8 1. Inre staden... 100 3,8 18,1 71,4 6,7 100,0 — — 2. Haga ... 100 0,0 7,6 91,2 0,6 21,7 41,1 37,2 3. Pustervik och Masthugget... 100 4,4 21,7 73,2 0,7 98,6 — 1,4 4. Olivedals stenhuskvarter m. m... 100 3,3 76,1 17,7 2,9 91,8 7,8 0,4 5. Olivedals landshövd.-huskvarter. . . . 100 12,8 33,0 51,4 2,8 3,2 87,6 9,2 6. Stigberget ... 100 15,1 17,6 57,4 9,9 9,9 54,2 35,9 7. Maj ornas 3—4 rotar... 100 38,2 27,0 32,8 2,0 6,0 78,2 15,8 8. Maj ornas 1—2 rotar... 100 6,4 20,8 69,3 3,5 10,1 23,3 66,6 9. Kungsladugård ... 100 43,1 54,9 0,1 1,9 1,9 43,6 54,5 10. Sandarna och Nya Varvet... 100 60,4 7,0 29,1 3,5 61,6 — 38,4 11. Änggården ... 100 43,2 55,0 1,1 0,7 9,0 0,4 90,6 12. Annedal ... 100 1,7 12,0 77,5 8,8 32,5 43,6 23,9 13. Landala ... 100 13,7 51,1 29,0 6,2 7,8 40,5 51,7 14. Vasastaden... 100 2,2 23,6 69,4 4,8 79,3 9,2 11,5 15. Lorensberg... 100 13,7 44,2 40,8 1,3 97,4 — 2,6 16. Johanneberg ... 100 74,8 22,8 1,4 1,0 98,0 1,5 0,5 17. Heden... 100 6,4 47,6 44,9 U 68,5 13,9 17,6 18. Stampen och Gullbergsvass ... 100 25,5 29,9 43,3 1,3 69,4 17,2 13,4 19. Olskroken ... 100 5,7 39,8 52,0 2,5 12,5 72,8 14,7 20. Bagaregården... 100 23,7 75,6 0,2 0,5 14,4 26,4 59,2 21. Kålltorp ... 100 58,0 35,5 0,3 6,2 2,3 12,9 84,8 22. Gamlestaden ... 100 19,7 62,6 12,6 5,1 4,5 60,1 35,4 23. Kviberg, Utby m. fl... 100 83,2 10,6 5,2 1,0 1,7 — 98,3 24. Lundby stadsområde ... 100 32,2 33,0 24,7 10,1 8,1 30,0 61,9 25. Lundby egnahem ... 100 80,5 16,8 1,1 1,6 1,1 1,5 97,4 26. Lundby landsbygd ... 100 37,6 39,6 18,8 4,0 1,8 0,9 97,3 27. Örgryte villaområde m. m... 100 51,« 41,3 3,6 3,3 9,0 0,3 90,7 28. Lunden ... 100 41,S 27,1 30,6 0,4 14,8 51,1 34,1 29. Gårda ... 100 40,2 29,4 26,3 4,1 23,4 46,2 30,4 30. Krokslätt... 100 29,1 48,2 10,6 6,1 10,C 8,€ 81,1 31. V. Frölunda tätbebyggelse... 100 25, 54,5 5,3 15,5 2,1 0,1 97,8 32. V. Frölunda landsbygd ... 100 35,' 49,8 7,3 7,5 0,' 99,3
15
Vad beträffar bostadshusens ålder kan nämnas att redovisning föreligger för varje femårsperiod sedan 1880. Äldre hus ha sammanförts till en grupp liksom även hus av okänd ålder. Sistnämnda grupp torde dock huvudsakligen omfatta hus av äldre datum och äro f. ö. till stor del belägna i Västra Frölunda. Förutom denna fördelning efter ålder med avseende på husens nybyggnadsår förefinnes en upp
delning i ombyggda och ej ombyggda hus med uppgift om tidpunkten för om- ky§Rnaden. Skillnad har därvid gjorts mellan »stor» och »liten» ombyggnad.
Med stor ombyggnad avses vad som i allmänhet kallas modernisering d. v. s. in
läggande av centralvärme i minst halva antalet lägenheter jämte eventuellt andra moderniseringsarbeten.
Icke mindre än 6.150 eller 38 % av bostadshusen äro uppförda efter år 1930.
De yttre delarna av staden uppvisa höga nybyggnadstal, vilket är naturligt med hänsyn till deras senare exploatering, åtminstone i större skala. Lundby egna hem och I tby kunna framhållas i detta sammanhang men även Johanneberg, Sandarna och Örgryte villaområde. Höga tal för den äldsta bebyggelsen uppvisa givetvis de centrala stadsdelarna inklusive Vasastaden och Järntorgsområdet men även sådana stadsdelar som Annedal, Masthuggsbergen, Majornas 1—2 rotar samt Olskroken, vilka till stor del domineras av våra äldsta landshövdingehus.
Under 1920-talet var bebyggelsen särskilt livlig i Kungsladugård, delar av Bagare
gården, Kålltorp och Lundby samt i Örgryte och Västra Frölunda.
Tab. B. Bostadshusen fördelade efter ålder, byggnadsmaterial och belägenhet.
Absoluta tal
Hela antalet
Byggnadsmaterial Belägenhet1)
Stenhus Landsh.-
hus Trähus Gatu- hus
Gårds- hus
Fri
liggande hus
Bostadshus .. 16 020 2 640 2 837 10 543 4 373 560 11 059
Byggda 1941 — 45... 1574 212 40 1 322 70 1 1 499 1936 — 40... 2 801 407 291 2 103 367 7 2 420 1931 — 35... 1775 176 451 1 148 530 14 1 229 1921-— 30... 3 336 234 477 2 625 637 21 2 669 1911 — 20... 1261 220 279 762 383 30 847 1901-— 10... 1161 342 313 506 541 104 516 1891 —1900... 966 253 394 319 501 124 340 1881-— 90... 670 192 293 185 405 103 160 1880 el. tidigare ... 1681 507 194 980 749 134 796
Okänt år ... 975 97 105 593 190 22 583
Itolaliva tal
Bostadshus . . 100,0 100,0 100,o 100,0 100,0 100,o 100,0
Byggda 1941-- 45... 9,8 8,0 1,4 12,5 1,6 0,0 13,5 1936-- 40... 17,5 15,4 10,3 20,0 8,4 1,3 21,9 1931-- 35... 11,1 6,7 15,9 10,9 12,1 2,5 11,1 1921-- 30... 20,8 8,9 16,8 24,9 14,6 3,8 24,1 1911-- 20... 7,9 8,3 9,8 7,2 8,8 5,4 7,7 1901 - 10... 7,2 12,9 11,0 4,8 12,4 18,6 4,7 1891--1900 ... 6,0 9,6 13,9 3,0 11,4 22,2 3,1 1881-- 90... 4,2 7,3 10,3 1,8 9,3 18,4 1,4 1880 el. tidigare ... 10,5, 19,2 6,9 9,3 17,1 23,9 7,2
Okänt år... 5,0 1 3,7 3,7 5,6 4,3 3,9 5,3
0 Häri ingå ej 28 hus av okänd belägenhet.
Sammanställer man husens byggnadsår med deras byggnadsmaterial, erhålles följande tab. B, där även husens belägenhet medtagits. Till stenhus ha även hän
förts byggnader av gasbetong, lättegel o. dyl. och till de s. k. landshövdingehusen de fåtaliga övriga hus som uppförts av såväl sten som trä utan att kunna rubri
ceras som landshövdingehus i egentlig mening. Som bekant utgöras de senare av hus i tre våningar med en bottenvåning av sten och de två övre våningarna av trä.
Vad som genast faller i ögonen är, att landshövdingehus på senare tid uppförts i mycket litet antal. Sådana hus kunna nämligen numera endast byggas på vissa förut stadsplanerade områden, enär de av civilförsvarsskäl ej vidare äro tillåtna.
Landshövdingehusen, vilka äro utpräglade bostadshus, ha i stället fått vika för stenhus, när fråga är om hyreshus. Ej mindre än 23 % av samtliga bostadshus av sten ha uppförts sedan mitten på 1930-talet. Över tredjedelen av stenhusen äro dock byggda före sekelskiftet, företrädesvis i de mera centrala stadsdelarna. Av trähusen ha i det närmaste en tredjedel byggts efter 1935.
Bostadshusens fördelning efter byggnadsmaterial i de olika distrikten belyses i förenämnda tab. A på sid. 2. Närmare två tredjedelar av samtliga bostadshus i Göteborg utgöras av trähus. Stenhusens antal stannar vid drygt 16 % och lands- hövdingehusens vid 18 %. Dessa för en stad av Göteborgs storlek onekligen för
vånansvärda proportioner, vilka blivit mera markerade mellan varje räkningstill- fälle, förklaras framför allt av en kraftig expansion av villa - och egnahemsbyggandet under de sista decennierna. I fråga om egnahemmen uppgick enbart de i stadens regi uppförda s. k. småstugorna till över 1.700 vid 1945 ars slut. \ ad beträffar hyreshusbebyggelsen har som nämnts landshövdingehusen ersatts av stenhus, vilka på sistone dock allt mera kommit att bestå av trevåningshus av i regel mått
ligt format. De största hustyperna med 30 el. fl. lägenheter, s. k. hyreskaserner, äro i Göteborg ej särskilt starkt representerade.
1945 1939 Stenhus... 16,5 21,2 Landshövdingehus . . 17,7 25,1 Trähus... 65,8 53,7
Ovanstående sammanställning lämnar i relativa tal en jämförelse med för- hållandena 1939. Den relativt stora förskjutningen under sexårsperioden torde ha sin förklaring dels i villa- och egnahemsbebyggelsens stora andel av nybygg
nadsverksamheten under perioden ifråga, dels i Västra Frölundas inkorporering vars bebyggelse till alldeles övervägande delen är av trä.
Beträffande utvecklingen av de olika hustyperna kan konstateras, att stenhus
bebyggelsen är koncentrerad till stadens centrala delar samt till vissa andra relativt centralt belägna bostadsområden, såsom Johanneberg (98 % stenhus), Lorensberg, Vasastaden, Kommendantsängen och vissa delar av Olivedal. Även i vissa andra distrikt äro på grund av rådande byggnadsbestämmelser stenhusen dominerande. Landshövdingehusen hänföra sig i regel till de mindre centralt be
lägna stadsdelarna. Typiska sådana distrikt äro Olivedals landshövdingehus- kvarter, där 88 % av bebyggelsen är av nämnda typ, vissa delar av Annedal, Majorna, Stigberget, Gårda samt Olskroken. Dessa hus äro mestadels av gammalt
17 —
Tab. C. Bostadshusen fördelade efter antal bostadslägenheter per hus, distriktsvls.
Hela Därav i % med nedanstående antal lägenheter i huset
hus 1 2 3 1 * 1 5—9 j 10—19 120 o. fl.
Hela staden ... 16 020 38,9 19,5 3,9 3,3 8,4 16,4 9,6
Hyreshus ... 8 361 2,8 28,5 6,3 5,1 14,2 28,3 14,8 Övriga hus... 7 659 78,4 9,8 1,8 1,8 2,1 3,3 3,8 1. Inre staden... 420 25,7 15,5 9,0 6,2 18,1 16,7 8,8 2. Haga ... 341 3,8 4,4 6,2 9,1 38,1 34.6 3,8
3. Puster vik och Masthugget ... 138 10,9 3,6 4,4 5,8 27,5 12,3
4. Olivedals stenhuskvarter m. m... 243 1,2 0,4 0,4 0,8 7,8 44,5 44,9
5. Olivedals landshövd.-huskvarter. . . . 282 3,9 2,8 1,4 0,7 11,7 56,4 23,1
6. Stigberget ... 284 3,2 3,9 5,6 9,9 25,3 36,3 15,8 7. Maj ornas 3—4 rotar... 463 5,8 5,4 1,1 2,8 14,5 47,5 22,9
8. Majornas 1—2 rotar... 404 21,0 14,4 6,4 11,2 18,3 19,3 9,4 9. Kungsladugård ... 752 15,2 35,8 1,3 0,8 5.6 31,1 10,2
10. Sandarna och Nya Varvet... 86 19,8 7.0 4,7
3,3
3,5 11,6 19,7 33,7
11. Änggården ... 278 67,2 25,9 _ 1,1 0,4 2,1 12. Annedal ... 351 4,3 3,7 6,6 9,4 49,0 22,7 4,3 13. Landala ... 321 34,6 2,2 1.3 4,0 12,1 30,2 15,6 14. Vasastaden... 271 10,7 4,4 3,0 2,6 25,8 39,5 14,0
15. Loren sberg... 233 14,6 7,3 7,3 1,3 12,8 42,5 14,2
16. Johanneberg ... 206 0,5 — 0,5 0,5 1,0 28,7 68,8
17. Heden... 187 13,9 4,3 2,7 1,1 12,3 42,2 23,5
18. Stampen och Gullbergsvass ... 157 14,6 6,4 1,9 1,9 9,6 27,4 38,2
19. Olskroken ... 279 6,1 5,0 2,2 8,2 27,6 31,9 19,0 20. Bagaregården... 409 41,8 15,4 0,2 3,2 5,6 19,1 14,7
21. Kålltorp ... 746 20,6 43,0 7,1 4,6 4,4 13,7 6,6
22. Gamlestaden ... 198 20,7 9,1 2,0 4,0 8,6 34,4 21,2 23. Kviberg, Utby m. fl... 1282 90,4 5,6 1,1 2,1 0,4 0,2 0,2 24. Lundby stadsområde ... 790 15,4 17,2 6,5 5,3 12,7 28,0 14,9
25. Lundby egnahem... 1358 72,0 22,0 1,8 0,4 2d1 0,4
26. Lundby landsbygd ... 452 58,6 31,4 5,1 2,0 1,5 0,7 0,7
27. Örgryte villaområde m. m... 1488 59,3 29,9 4,1 0,9 1,1 3,0 1,7
28. Lunden ... 284 4,2 5,3 7,4 3,2 9,2 35,9 34,8
29. Gårda ... 316 14,5 6,0 1,9 1,6 8,2 33,9 33(9
30. Krokslätt... 492 24,0 27,2 8,3 9,8 11,6 10,6 8,5
31. V. Frölunda tätbebyggelse... 1 665 49,7 39,3 6,0 2,31
3,2 1,6 0,1 0,1
32. V. Frölunda landsbygd ...1 844 73%l 23,2 0,1 0,9
datum. Av nyare slag äro i allmänhet landshövdingehusen i Kungsladugård, Lunden och Lundby stadsområde. Trähusen, som till största delen bestå av villor och egna hem (ofta småstugor), äro helt naturligt talrikast i stadens utkanter. Undan
tag utgöra Landala, Majorna och Haga, som ha gammal hyresbebyggelse av trä.
Uppgifter om antalet bostadslägenheter per hus föreligga i tab. 3 i tabellbilagan varur ovanstående tab. C utvisande den relativa fördelningen sammanställts. Med ledning av dessa uppgifter erhåller man en viss uppfattning om bostadshusens storlek.
Enfamiljshusen, som utgöra den talrikaste gruppen, omfatta ej långt ifrån 40%
av samtliga bostadshus. Heras andel av husbeståndet har oavbrutet ökat mellan varje bostadsräkningstillfälle. Detsamma gäller — fastän i mindre utsträckning — tvåfamilj shusen samt även de största husen innehållande 20 eller fl. bostadslägen
heter. I det närmaste 10 % av bostadshusen tillhörde denna storleksgrupp. Stor- leksgrupperna däremellan med 3 — 20 bostadslägenheter ha däremot relativt sett minskat i betydelse jämfört med tidigare bostadsräkningstillfällen.
2
