Ett rent och tryggt Umeå
- åtgärdsprogram för Umeå kommuns utomhusmiljöer
Resultat, slutsatser & förslag för vidare arbete
1
Innehållsförteckning
1. Inledning 2
2. Resultat 3
2.1 Ren kommun 3
2.2 Uppnått resultat 5
2.2 Trygg kommun 6
2.2.1 Regionalt resultat 9
2.2.2 Uppnått resultat 10
3. Vad gör vi idag? 11
4. Genomförda projekt 14
5. Förslag för vidare arbete 15
6. Slutsatser 16
2
1. Inledning
Umeå kommun har länge arbetat med trygghets- och renhållningsfrågor i syfte att öka trivseln i det offentliga rummet samt öka den upplevda tryggheten och den faktiska säkerheten.
Undersökningar har visat att medborgarna ibland upplever Umeå som en skräpig och otrygg stad/kommun. Därför beslutade kommunfullmäktige att tekniska nämnden skulle ta fram ett åtgärdsprogram för ett rent och tryggt Umeå. Umeå kommun har arbetat med åtgärdsprogrammet för Umeå kommuns utomhusmiljöer i en 3-årsperiod, 2011-2014.
Utvärdering av detta program kommer att tas upp i denna rapport.
2007 undertecknade Umeå kommun Ålborgåtagandena, som är EU:s strategi för hållbar utveckling. Avfallsplan 2020 som togs av kommunfullmäktige går i linje med Ålborgåtagandena.
Även åtgärdsprogrammet går i linje med Ålborgåtagandena.
Målet med åtgärdsprogrammet har varit att skapa en renare stad och öka tryggheten vilket mäts genom resultaten i de kommungemensamma enkäter kommunen genomför årligen som skall förbättras. Index mäts genom frågorna: SKL/BRÅ; Andel kommuninnevånare som upplevt oro för misshandel och överfall ska minska (2009; 38,1). SCB; Tryggheten utomhus på kvällar och nätter ska öka (2009; Index 62). SCB; Nöjdheten med kommunens renhållning ska öka (2009;
Index 66).
Umeå kommun har med detta program avsett att åstadkomma ett renare och tryggare Umeå.
Trygghet är en livskvalitet och ingen umebos liv ska begränsas för att hen inte vågar gå ut.
Kvinnor känner sig mer otrygga än män i utomhusmiljöer. Detta program har försökt bidra till en mer jämställd stadsmiljö där även kvinnor ska kunna känna sig trygga. Trygghet för kvinnor bör dock fortsatt prioriteras då den upplevda tryggheten för kvinnor fortfarande ligger under männens upplevda trygghet.
En attraktiv och välskött stad bidrar starkt till en ökad trygghet, dels genom stadsmiljön i sig men även genom att fler människor vill vistas i stadsmiljön och fler människor – gärna i olika ålder och olika kön – bidrar starkt till en ökad trygghet.
Arbetet för ren och trygg kommun kommer aldrig att bli färdigt. Detta är ett ständigt pågående arbete och Umeå kommun, Gator och parker, har inte kunnat lösa alla utmaningar men har kommit en bra bit på vägen. Genom att programmet funnits har ett tydligt fokus satts på frågeställningarna och betonat betydelsen av ren och trygg stad för medborgarnas nöjdhet.
3
2. Resultat 2.1 Ren kommun
Skräpmätningar/SkräpFacit
Skräpmätningar görs varje år av SCB och detta leder till ett skräpfacit. I skräpfacit kan man se skräpfördelning, dagfördelning, områden där det är mest skräp, vad som slängs mest på backen samt tidsserie. Tidsserie är ett genomsnittligt antal skräpföremål per 10m2 fördelat efter år och kategori. Umeå kommun har sett att det slängs mycket fimpar på backen och har därför satt upp askkoppar främst längsmed Vasaplan och centrum (intill gallerior, på gågatan, sittplatser och på stolpar). Umeå kommun har arbetat med åtgärdsprogrammet för Umeå kommuns utomhusmiljöer i en 3-årsperiod, 2011-2014.
SkräpFacit 2014 (fimpar)
SkräpFacit 2014 (exklusive fimpar och tuggummi)
4
Sammantaget för 2011-2014 är de skräpigaste platserna Rådhusesplanaden/Skolgatan, Vasagatan vid Vasaplan, Rådhustorget, Renmarkstorget samt Kungsgatan mellan torgen och Västra esplanaden/Dunkersgatan.
Tidsserie 2011-2014
I dessa tabeller från Håll Sverige Rent kan vi se andelen skräp per 10m2 i jämförelse med större städer i Sverige. Umeå har minst skräpföremål bland de större städerna 2013. Resultatet från Håll Sverige Rent 2014 förväntas komma i december 2014.
Diagrammet visar antal skräp 2013.
Diagrammet visar antal skräp 2012.
5 5
5,2 5,4 5,6 5,8 6 6,2 6,4 6,6 6,8 7
H 2010 V 2012 V 2013 V 2014
Alla medborgare Kvinnor
Män
Alla kommuner
Resultat från SCBs mätning 2013-2014
Hur upplevs renhållningen av parker och allmänna platser i Umeå kommun samt alla kommuner?
Hur rent det upplevs på Umeås allmänna platser och parker har inte varierat så stort på 4 år. Män upplever det dock som skräpigare än kvinnor, jämför vi
med andra
kommuner ligger vi något lägre på den upplevda renheten i kommunen.
2.2 Uppnått resultat
Det framgår av skräpfacit att Umeå har ett mycket bra resultat i jämförelse med andra städer.
Vi kan dock se i SCB:s undersökning att nöjdheten med renhållningen på allmänna platser sjunkit under 2014. Detta kan förklaras av att 2014 var ett mycket bra år vädermässigt samt att det var mycket evenemang i centrum och flera nyinvigda parker som lockade mycket folk till centrum och parkerna. Det intensiva användandet kan ha lett till en försämrad upplevelse, trots ökade insatser.
Det är positivt att det rör sig mycket människor i staden, det ökar tryggheten men med fler människor blir det ofta skräpigare vilket kräver nya lösningar.
6
2.2 Trygg kommun
Prioriteringsmatris för Umeå kommun våren 2014. Nöjd-Region-Index (NRI)
I detta diagram kan vi se vad som bör prioriteras samt förbättras om möjligt. För att Umeå kommun ska få ett bättre helhetsbetyg krävs det att vi satsar på bostäder, trygghet, kommunikation samt fritidsmöjligheter. Även om vi i SCB:s medborgarundersökning från 2013/2014 ser att Umeå kommun har ett högre/bättre betyg i kategorin trygghet jämfört med andra kommuner i samma storleksklass så är detta är en mycket viktig fråga som måste/bör prioriteras i arbetet för att få en ökad trygghet, inte minst för Umeås kvinnor.
7
Resultat från SCBs mätning våren 2013, våren 2014. Kvinnor-Män
8 5
5,5 6 6,5 7 7,5 8
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Alla medborgare Kvinnor
Män
Alla kommuner
Ett rent och tryggt Umeå;
UPPFÖLJNING SCB 2009-2014
Uppnått resultat: Umeå kommun ligger bättre till än riksgenomsnittet.
Kommuner grupperade efter andel med oro för att råka ut för misshandel och överfall.
2013 har Umeå 37,0-48,9 andelar av kommuninvånare som är oroad över att råka ut för misshandel eller överfall. I SCBs medborgarundersökning visar resultatet på att Umeå kommuns kvinnor känner mest oro.
Hur tryggt och säkert kan du vistas utomhus på kvällar och nätter i Umeå samt alla kommuner?
9
Ett rent och tryggt Umeå; UPPFÖLJNING 2012; Folkhälsorapporten
I diagrammet ovan kan man se fördelningen mellan män och kvinnor och i vilka stadsdelar som män respektive kvinnor helst inte går ut själv. Minst var tredje kvinna i Umeå har avstått från att gå ut ensam för rädslan att bli överfallen eller ofredad på något vis. I diagramet kan vi se att det finns en stor skillnad mellan könen och detta är statistiskt säkerställt. Det finns en tendens att kvinnor känner sig mer trygg i kommundelarna samt landsbygden. Otrygghet bland män utmärker sig mest på stadsdelen Ersboda.
2.2.1 Regionalt resultat
10
Brå rapport 2014:3. Otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna området, enligt NTU 2006–2013. Andel som uppger att de är mycket/ganska otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive län.
Andelen personer i riket som känner stor eller relativt stor otrygghet i riket har minskat från 21 procent 2006 till 15 procent 2013. I Västerbottens län kan vi se att det alla år återfinns en mindre andel otrygga personer jämfört med riket. Utvecklingen visar på en positiv trend för Västerbotten och mycket gott resultat för länet, där Umeå kommun har stor betydelse från resultatet.
2.2.2 Uppnått resultat
Umeå är tryggare och resultaten visar att både män och kvinnors trygghet utomhus har ökat under programmet. År 2014 sjunker dock tryggheten efter några år av positiv utveckling och mer analys bör ske av vad som kan påverkat utfallet.
Oavsett statistiken finns dock mycket kvar att göra, särskilt så länge kvinnorna känner sig genomsnittligt mer otrygga jämfört med männen. Trygghet är mycket viktigt och har stor betydelse för livskvalité för samtliga medborgare i vår kommun, inte minst kvinnorna. Män och kvinnor ska ha samma förutsättning att kunna röra sig fritt i vår kommun utan att behöva vara rädda för att gå ut själv, en viktig del i att ha samma förutsättningar att kunna forma sina liv.
11
3. Vad gör vi idag?
Under tiden för programmet har arbetet för en ren och trygg kommun blivit en tydligare del av den ordinarie verksamheten. Gator och parker har idag dessa projekt/åtgärder på agendan och de är viktiga för Umeå kommun som strävar mot att bli en renare och tryggare kommun.
Trygghet och belysning/belysningskarta
Umeå kommun har medvetet satsat på arbete med belysning på gång- och cykelvägar under perioden. Sträckor som har saknat belysning har åtgärdats. Endast fyra delsträckor saknar belysning och detta då dessa sträckor planeras för ombyggnation. Det saknas 60 belysningspunkter på huvudvägnätet samt 327 punkter på gång- och cykelvägnätet. Umeå kommun arbetar även med effektbelysning av träd och buskar, vilket ökar tryggheten.
Belysningskarta har skapats som finns på Umeå kommuns hemsida, http://kartor.app.umea.se/belysningspunkter/default.aspx där man som medborgare kan skicka felanmälan/synpunkter genom att klicka i en interaktiv karta. Under åren 2013 och 2014 har det kommit in få synpunkter.
Sommarstäd
Sommarstädningen har utvecklats. Varje morgon töms sopkärl och centrum rengörs från skräp.
Torgytor städas varje dag året runt med undantag mellan 1 januari till 1 mars då endast de uppvärmda stråken städas/sopas. I Umeå finns det numera på allmänna platser återvinningskärl med sortering i 3 fraktioner (Brännbart, glas och metall) samt pantrör på övriga sopkärl.
Askkoppar finns inom centrumfyrkanten och 2 gånger per år plockas skrotcyklar bort.
Kommunen har även ansvar för sopning av gator och torg, spolning, sandupptagning, lövuppsamling, ogräsbekämpning, väderskydd, att gräsmattor städas på våren samt hanteringen av hundlatriner.
Skräpplockardagar
Skräpplockardagar är en kampanj som arrangeras varje år i samarbete med Håll Sverige Rent.
Kampanjen innebär att elever från skolor städar skolans närområde men även privatpersoner får bidra. 2014 var ett mycket bra år då uppslutningen var god, totalt var 89 förskolor och skolor med, 9747 deltagare, dock ingen privatperson. I tabellen kan vi se uppslutningen för
Västerbottens län.
12
Klottersanering inom 24 timmar
Bekämpning av klotter kan öka den upplevda tryggheten. Umeå kommun lovar numera att klottersanera inom 24 timmar (efter kännedom) inom centrumfyrkanten. I övriga delar av staden klottersaneras det 1 gång per sommar, områdesvis.
Håll Umeå Rent
Skolan arbetar på kommunens uppdrag med ”grön flagg”, som är både ett verktyg och en certifiering från Håll Sverige Rent. Över 2500 skolor och förskolor är anslutna till grön flagg i Sverige, varar 19 förskolor och skolor här i Umeå. Grön flagg är det största nätverket inom hållbar utveckling för skolor i Sverige. Verktyget är kostnadsfritt. I Nordiska ministerrådets strategi för hållbar utveckling används antalet skolor och förskolor som en indikator för att mäta hur arbetet för att uppnå strategin framskrider. Grön flagg är den svenska delen av Eco-Schools, som drivs av Foundation of Environmental Education (FEE). Sverige har deltagit sen 1996, idag är över 50 länder med och fler tillkommer varje år. Miljontals människor är medlemmar i nätverket.
Genom ”avfallsplan 2020” som Umeå kommun tagit fram som styrdokument för hela kommunen finns mål som ska ha nåtts fram till 2020. Avfallet ska minimeras, återanvändas, återvinnas som material, återvinnas som energi samt deponeras. För att minimera avfallet har kommunens personal utbildats i avfallshantering samt att alla fjärdeklassare ska erbjudas lektioner om avfall.
Former för medskapande/stadsodling
Umeå kommun upplåter en yta i Broparken för stadsodling. Detta kommer fortsätta så länge intresse finns. Det finns även pallkragslådor på Ålidbacken. Det är föreningar och studiecirklar som ansöker om att få odla i staden. Allmänheten och Umeå kommun ställer sig positiva till stadsodling.
Trygga stråk – Analys av folkhälsorapporten
Gator och parker jobbar löpande med trygga stråk. Det är flera år sedan rutinen för trygghet infördes i parkens arbete. Bland annat jobbar man med sikt genom skogsområden längs gång- och cykelvägar samt kantzoner. Ytterområdena hålls strikt efter denna princip.
Analys och åtgärd av slitna platser i centrum.
Detta arbete började i samband med att man fick veta att Umeå skulle bli kulturhuvudstad 2014.
År 2012 avsatte Gator och parker 2 mkr för att åtgärda de slitna (och otrygga) platserna i centrumfyrkanten; stolpar, plattytor, brunnar, entréer med mera åtgärdades. Arbetet var också estetiskt inriktat för att få mer enhetliga vägmärken och skyltar samt för att åtgärda sneda stolpar, lutande kantsten och så vidare. Alla belysningsstolpar blev målade och klisterlappar avlägsnades.
Busskurerna byggdes om på Vasaplan så de blev öppnare och ljusare. Finishprogrammet är ett ständigt arbete och målet är att hålla god standard i Umeås centrum.
13
Vasaplan
Umeås mest frekventa och besökta plats ska byggas om. Ny utformning av Vasaplan är på gång och idéarbetet i olika former med medborgare har utförts i ett tidigt skede, detta kommer ligga till grund för den slutliga utformningen. Kommunen har fått 900 000 kr från konstrådet för att åtgärda Vasaplan på ett så estetiskt sätt som möjligt. Just nu pågår en trafikutredning.
Ombyggnationen av Vasaplan planeras att börja 2016.
Äventyrslekpark på Umedalen
Äventyrslekparken på Umedalen planeras att vara klar sommaren 2015.
Trygghetsmätningar
För att mäta trygghet använder vi oss av mätningar från Statistiska centralbyrån (SCB), Nationella trygghetsundersökningar (NTU), samt Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Medborgardialog/engagemang
Medborgarengagemang behövs då medborgare ges möjlighet komma med önskemål, goda idéer och lösningar. Ombyggnationen av Vasaplan är ett exempel. Medborgare har fått vara med i ett tidigt skede i idéarbetet. Dessa idéer kommer utgöra en del av underlaget till den slutliga utformningen.
För projektet Vasaplan genomfördes tre parallella projekt, ”filmen om Vasaplan”, en
”dokumentär” av Umeåborna om Umeåbornas tankar om Vasaplan. Poste Restande, ”Closing time”, en guidad vandring, tankar om platsen från dem som går vandringen. ”Väntans torg”, iscensatta installationer och scenarier, observationer av hur människor agerar vid olika scenarier.
I diagrammet till vänster syns svaren på frågan: Vilken av funktionerna är viktigast på Vasaplan?
Ålder Antal
0-15 0
16-25 50
26-40 63
41-64 51
65- 0
164
Män 51 31%
Kvinnor 113 69%
14
4. Genomförda projekt
Trygghetsvandringar
Umeå kommun har arbetat fram ett koncept som föreningar och andra aktörer kan använda sig av. På Umeå kommuns hemsida finns information samt en mall och checklista att läsa för den som vill genomföra en trygghetsvandring.
Åtgärdat Umeås sämsta tunnlar
Många tycker att gång- och cykeltunnlar känns otrygga då de kan vara trånga, mörka eller siktskymmande. Gång- och cykeltunnlar har inventerats i Umeå, bland annat har tunnlarna vid Fridhemsgymnasiet fått vitmålat tak och ny belysning. Även tunnlar vid Lilljansområdet samt Mariehemsområdet har fått ny LED-belysning. Umeå kommun undviker att planera nytillkommande länkar i huvudvägnätet för gång- och cykel som kan upplevas otrygga.
Karta över gång- och cykeltunnlar som är åtgärdade i Umeå kommun.
15
Äventyrslekpark på Ersboda
Äventyrslekparken står klar på Ersboda. Gator och parker gör årligen en översyn av de befintliga lekplatsernas säkerhet och kvalitet. Under 2010 gjordes en grundlig analys av behov/utbud av lekplatser inom kommun.
Uppmärksamhet: Skräp i staden
För att uppmärksamma de nya sopkärlen (i tre fraktioner) som Gator och parker har placerat ut anordnades en skräpmusikal med namnet ”Trash” av Be Green Umeå. Detta var för att uppmärksamma vart skräpet kan slängas och för att uppmärksamma kärlen på ett annorlunda och roligare sätt. För att uppmärksamma de övriga sopkärlen fästes dekaler på sopkärlen. Dekalerna var i fluorescerande grön dekalfolie och med slogans som: ”Hej! har inte vi setts förut?”.
5. Förslag för vidare arbete
Gator och parker föreslår en förlängning av programmet 2015-2017, då det ger möjlighet att fördjupa arbetet samt att i fortsättningen ge ut en årlig rapport om status för Umeå som ”Ren och trygg kommun”.
Gator och parkers personal har god vana av att arbeta för ett renare och tryggare Umeå vilket gör att det fortsatta arbetet kräver mindre resurser. Genom att förlänga programmet ytterligare tre år förstärks kunskapen om renhet och trygghet och åtgärderna kan fortsätta och ett viktigt område kan fortsätta vara prioriterat.
I programmet finns kloka idéer som ännu inte varit möjliga genomföra främst pga reursbrist, samt därutöver finns ett antal nya områden att bearbeta.
Gator och parker har för avsikt att de kommande åren
• utveckla samarbetet med polismyndigheten och andra aktörer, t ex Umeå Brå för att finna och åtgärda Hot-Spots.
• utveckla samarbetet med skolan.
• utveckla renhållningsarbetet med bland annat nya tekniska lösningar.
Gator och parker avser exempelvis att gräva ner sopkärl i centrum 2015.
• utveckla och skapa enkla lösningar så stadsodling blir tillgängligt för många.
• fortsätta att arbeta med otrygga stråk.
• arbeta för mer jämställda utomhusmiljöer i det projekt som finansierats av Boverket
• utveckla arbetet med Finishprogrammet: full implementering i driften för att säkerställa att en god standard hålls på kommunens gator, torg och parker.
Det är mycket på gång de kommande åren i stadskärnan. Rådhustorget, Renmarkstorget och Vasaplan ska byggas om och bättre förutsättningar för en ren och trygg stad ska skapas.
16
6. Slutsatser
Det är mycket som har blivit gjort de senaste tre åren för att göra Umeå kommun till en renare och tryggare kommun. Vi satsar bland annat på belysning, städning på dagen då vi syns, klottersanering samt trygga stråk med mera. I denna rapport visar tabellerna att Umeå ligger bättre till än genomsnittet i landet på många områden. Resultat visar att vi är på rätt väg, men trygghet är ett viktigt område som påverkar inte minst kvinnors livskvalité.
Detta är ett mycket betydelsefullt arbete som har implementerats i Gator och parkers dagliga arbete. Bland annat så undviker Gator och parker att planera nytillkommande länkar i huvudvägnätet för gång- och cykeltrafik som kan upplevas som otrygga. Gator och parker arbetar aktivt med drift och underhåll för att områden ska upplevas som trygga och säkra att vistas på.
För att Umeå kommun ska få insikt i vad som behöver förbättras är vi med i årliga mätningar som görs av SCB, BRÅ samt NTU (Nationella trygghetsundersökningar).
Gator och parker behöver fortsätta utveckla sina rutiner för att göra Umeå kommun till en ännu renare och tryggare kommun att bo och vistas i. Tillsammans med andra aktörer i staden har vi goda förutsättningar nå längre i vårt arbete.
