Fler e-tjänster
Åsa Zetterberg
SKL
”Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som
en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin
ställts inför”
”Det handlar om att tillmötesgå
medborgarnas förväntningar”
”Det är förvånande att politiker inte
har krävt mer på det här området”
Nationella IT-strategin för vård och omsorg
Sex insatsområden:
- revidera lagar och regelverk
- gemensam informationsstruktur - utveckla teknisk infrastruktur
- förbättra systemens användbarhet
- skapa åtkomst till nödvändig information - öka tillgängligheten för befolkningen
eHälsa i samverkan
- Koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg - Ersatte beställarkansli, beställarledning och
beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg - Tar utgångspunkt i en gemensam handlingsplan för
samtliga landsting och regioner 2010-2012
- De 21 huvudmännen investerar drygt 250 miljoner per år - Fokus: Från teknik till nytta i vård och omsorg
eHälsa i samverkan
- Etablerade lösningar och stöd som vidareutvecklas:
- Invånartjänster
• 1177, råd om vård på webb och telefon
• UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet
- Vårdgivartjänster
• Nationell Patientöversikt (NPÖ), en tjänst för sammanhållen journalföring
- Infrastrukturella lösningar
• SITHS, e-tjänstelegitimationen
• HSA, som klargör roller och arbetsuppgifter för vård- och omsorgspersonal
• BIF, säkerhetstjänster utifrån kraven i patientdatalagen
Hur delaktiga är kommunerna i arbetet
runt nationella IT-strategin?
Hur delaktiga är kommunerna i arbetet
runt nationella IT-strategin?
Hur har man börjat arbeta med strategin?
- Vi för diskussioner runt införandet. K-dir
- Vi har tillsatt en arbetsgrupp på länsnivå. Soc-chef - Mitt viktigaste projekt just nu. Ordf soc-nämnd
- Vi drar på som sjukhus, men det är svårt om inte hela landstinget är med. Sjh-dir
- Ihop med vår IT-avdelning har vi implementerat det mesta av IT-strategin i vår handlingsplan. Sjv-dir
- Vi har börjat med 1177, mina vårdkontakter, HSA- katalogen, e-recept och SITT. Sjv-dir
Vad skulle den största fördelen om strategin genomfördes?
- Brukaren får större valmöjlighet när det gäller vård och möjlighet att
- söka det som passar bäst. K-dir
- Enklare och fortare och man slipper faxa. K-dir - Det blir tryggt, säkert och tydligare. Soc-chef - Koll på kostnaderna på olika nivåer. Ord soc.n
- Det blir en säkrare vård med bättre beslutsunderlag.
Sjh-dir
- Lättare att skapa kvalitetskontroll. Privat vårdgivare
Ser du några hinder för att
strategin ska kunna genomföras?
Vilka hinder ser man?
- Det läggs mycket ansvar på kommunerna, men det kostar ju också, det är otydligt vem som ska stå för kostnaden. K-dir
- Professionen stretar och man skyller på sekretessen.
Soc-chef
- Det är stuprör och väggar mellan myndigheterna. Ordf soc-nämnd
- Stora projekt kommer aldrig att lyckas så länge de inte görs nerifrån och upp. Pv-chef
- Okunskap och oförmåga att prioritera resurser. Lt-dir - Många har redan investerat i de lösningar och system
man har. Ordf HSN
Kommunal IT-samverkan vård och omsorg - Milstolpar 2009
- Vidgas till att omfatta inte bara äldreområdet utan också hela socialtjänstens område.
- Organisation för erfarenhetsutbyte och samverkan lokalt, regionalt och nationellt har byggts upp med finansiellt
stöd och med länen som bas.
- Socialtjänstprocessen och dess flöden har kartlagts och levererats till Socialstyrelsen och SKL har initierat ett samarbete för att få fram en nationell
informationsstruktur för socialtjänstens område.
- Kommunernas IT-infrastruktur har i detalj kartlagts. 238 kommuner har deltagit i studien.
Slutsatser av 2009 års kartläggning
- Stora personella insatser och investeringar i ny teknik behövs i de allra flesta kommuner både för utveckling av processer och för ersättning av gammal teknik om vi skall nå de nationella målen med IT-strategin.
- Läget för kommuner med mindre än 40000 invånare är särskilt bekymmersamt dvs. 193 av 238 (80% av
kommunerna i undersökningen).
IT-spaning i kommunerna
- Synen på e-förvaltning har mognat.
- Påvisat samband mellan kommunstorlek och positiv utveckling inom e-förvaltningsutveckling.
- Många kommuner saknar fortfarande nedtecknade
e-strategier och riktlinjer för hur e-förvaltningsutveckling skall integreras i kommunens verksamhetsutveckling.
- Utvecklingsområde för kommuner att underlätta samverkan genom att ”öppna upp” IT-systemen.
- Hos många kommuner har utvecklings- och
förändringsarbete med hjälp av IT inte upptagits som en styrning och ledningsfråga.
Hur har arbetet med e-tjänster sett ut hittills?
- Individuella e-tjänster
- Effektivisering av egen organisation - Nytta tillfaller egen organisation - Medborgaren har en motpart
- Ex. förnya boendeparkering, ansöka om barnomsorg
- Integrerade e-tjänster - Fler aktörer samverkar
- Nyttan tillfaller samtliga aktörer
- Medborgaren har en motpart även om fler aktörer är delaktiga
- Automatiserad samverkan
- E-tjänster realiserar samhällsnytta - Nytta kan tillfalla tredje part
Individuella e-tjänster
Automatiserad samverkan
Integrerade e-tjänster
”Det behövs standardiseringar och
gemensamma lösningar”
E-delegationens strategi
Styrkor
•Ökat medborgarinflytande
•Ökad nöjdhet bland medborgare och företag
•Förenklingar för medborgar och företag
•Minskad administration
•Effektivisering och resursfrigörande
•Kunskap och kompetens Styrkor
•Ökat medborgarinflytande
•Ökad nöjdhet bland medborgare och företag
•Förenklingar för medborgar och företag
•Minskad administration
•Effektivisering och resursfrigörande
•Kunskap och kompetens
Möjligheter
•Stor efterfrågan på e-tjänsten från medborgare och företag
•Goda exempel bland kommuner
•Möjlighet till samarbete (plattform)
•Ny teknik möjliggörare
•Möjlighet till återanvändning m öppna standarder och öppen programvara
•E-delegationen banar vägen och blir verkstad
Möjligheter
•Stor efterfrågan på e-tjänsten från medborgare och företag
•Goda exempel bland kommuner
•Möjlighet till samarbete (plattform)
•Ny teknik möjliggörare
•Möjlighet till återanvändning m öppna standarder och öppen programvara
•E-delegationen banar vägen och blir verkstad
Utmaningar och möjligheter för
kommuner som vill införa e-tjänster
Hot•Nationellt e-ID saknas
•Standarder för infoutbyte mellan stat, kommun och landsting saknas
•Gemensamma lösningar kräver finansiering , mandat och organisation
•Rättsliga hinder
•Forum för erfarenhetsutbyte saknas?
•Framtidens e-tjänster kan utestänga
•Splittrat engagemang kring e-frågan Hot•Nationellt e-ID saknas
•Standarder för infoutbyte mellan stat, kommun och landsting saknas
•Gemensamma lösningar kräver finansiering , mandat och organisation
•Rättsliga hinder
•Forum för erfarenhetsutbyte saknas?
•Framtidens e-tjänster kan utestänga
•Splittrat engagemang kring e-frågan Svagheter
•E-förvaltning kan ses som en IT-fråga
•Kräver resurser och investeringar
•Mindre kommuner har lägre möjlighet att göra investeringar i teknik
•Känslig information hanteras elektroniskt
•Suboptimering, flera kommuner står inför samma utmaningar
Svagheter
•E-förvaltning kan ses som en IT-fråga
•Kräver resurser och investeringar
•Mindre kommuner har lägre möjlighet att göra investeringar i teknik
•Känslig information hanteras elektroniskt
•Suboptimering, flera kommuner står inför samma utmaningar
”Det finns ingen samsyn. Det
behöver bli mer synkroniserat”
”Ta utgångspunkt i det pågående
arbetet inom vård och omsorg”
”Det går inte att skylla på tekniken
längre”
”Samverkan är på allas läppar och
det känns ärligt menat.”
”SKL bör peka med hela handen,
ha ett koncerntänk”
”Det behövs en målbild som
förtydligar varför man ska arbeta
med frågan lokalt”
Vad ska SKL göra?
Staten, SKL, Kommuner Staten, SKL, Kommuner
•Pilotprojekt
•Övriga projekt
- Kommunal IT-samverkan vård och omsorg
- E-handel
•Pilotprojekt
•Övriga projekt
- Kommunal IT-samverkan vård och omsorg
- E-handel
Staten, SKL Staten, SKL
•E-legitimation
•Standardisering
•Rättsliga frågor
•Finansiering
•E-legitimation
•Standardisering
•Rättsliga frågor
•Finansiering
SKL, Kommuner SKL, Kommuner
•Handlingsplan och målbild
•FoU
•Erfarenhetsutbyte
•Regionala konferenser
•Nyhetsbrev
•Kartläggningar
•Forum för samordning
•Handlingsplan och målbild
•FoU
•Erfarenhetsutbyte
•Regionala konferenser
•Nyhetsbrev
•Kartläggningar
•Forum för samordning
Förslag prioriterade e-tjänster
- Myndighetsgemensam informationsmottagningstjänst - Företagsregister
- Gemensam medborgarinformation - Geodataportal
- Informationsdelning vid kris
- Informationsväg Försäkringskassa – vården - Mina Sidor
- Minskat uppgiftslämnande för företag
- Papperslös handläggning vid jordbruksstöd - Sammanhållen konkursprocess
- Vidareutveckling av verksamt
- Åtkomst egen information - förare
Bas- tjänster
SKL:s prioriterade fråga
”Fler e-tjänster”
Projektgrupp Bengt Svensson Björn Björk
Catharina Mann Christer Haglund
Kerstin Wiss Holmdahl Alexandra Svensson
Åsa Zetterberg, projektledare Asa.zetterberg@skl.se
070 – 319 79 32
