Framtidens studentboende: En studie om studentens behov och krav på sitt framtida boende med ett gestaltningsförslag i passivhusstandard

Framtidens studentboende

En studie om studentens behov och krav på sitt framtida boende med ett

gestaltningsförslag i passivhusstandard.

Jakob Andersson

Andreas Stenman

Civilingenjörsexamen Arkitektur

SAMMANFATTNING

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar boendet för studenterna, såväl socialt som studie- och miljömässigt samt undersöka hur det kan utföras i passivhusteknik för Stiftelsen Stockholms studentbostäder. Arbetet kartlägger vilka boendeformer och vilka funktioner som studenter efterfrågar gällande framtida studentbostäder och hur mycket de är villiga att betala för dessa variabler. Målet med examensarbetet är att genom forskningsresultat och tidigare undersökningar kunna presentera ett Gestaltningsförslag för ett konceptuellt, energisnålt och flexibelt studentboende på en vald tomt i Solna, Stockholm som möter studenternas krav och behov. Gestaltningsförslaget ska innehålla ritningar och beskrivningar av boendet. För att kartlägga vad studenterna efterfrågar när det gäller nya studentbostäder har två enkätundersökningar utformats och fördelats ut till studenter i Stockholm. Enkäterna var kvantitativt utformade och presenteras i stapeldiagram, sedan analyserades och tolkade utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Ett slumpmässigt urval av 60 respektive 100 personer på KTH i Stockholm tillfrågades via enkäterna. Detta har kompletterats med SCB’s undersökning från 2004 för att få en bredare och djupare uppfattning.

En litteraturstudie utformades med grundläggande teorier som i hög grad påverkar forskningen och den sista delen i arbetet med att ta fram ett gestaltningsförslag för Framtidens studentboende.

Tolkningen och redovisningen av resultatet utfördes genom att rita upp tabeller i Excel för att sedan kunna göra en tolkning av resultaten som ligger i rapportens analysdel. Resultatet analyserades och ett ”typboende” togs fram utifrån denna.

Enligt författarnas undersökning är den genomsnittlige studenten som svarat på enkäten mellan 19-25 och singel och bor antingen i ett studentboende eller i en vanlig lägenhet. Studenterna vill att studentbostaden ska ligga i anslutning till bra kommunikationer(92 %), ha en skälig hyra (97,5 %) samt gärna ligga i närheten av universitetet (68 %).

I byggnaden vill studenten ha tillgång till ett umgängesrum och studierum. Men dessa rum får inte ta upp för stor plats och påverka hyran i någon större omfattning. Rummen är ändå viktiga i bostaden. Utifrån det sociala perspektivet vill studenten i stor utsträckning vara social i sitt boende och studerar oftast i grupp. 67 % av studenterna bedriver sina självstudier hemma enligt SCB’s enkät från 2004.

Som förstahandsval vill studenten bo i ”ett rum med pentry” (45 %), följt av ”ett rum och kök” (29%), ”korridor” (15 %) och ”dubblett” (13 %).

Studenten vill kunna laga sin mat i sin lägenhet, i ett fullutrustat kök. 60 % anser sig vara i behov av ett skrivbord i sin lägenhet men många väljer att studera i soffan eller matbordet. De betalar även för ett normalstort handikappsanpassat än går ner i yta. 120 cm bred säng ville hela 95 % av de tillfrågade ha, samt även sova traditionellt. Förråd och förvaring var även det mycket viktigt. Huruvida lägenheten är möblerad eller inte tyckte 80 % att det var oviktigt/mycket oviktigt. Studenten är även miljövänlig och kan tänka sig att sänka hyran genom att leva miljösnålt.

2004 kunde 91 % av de svarande max betala 3500kr/månad för en studentbostad. Det motsvarar ungefär 4100 kr/ månad med dagens penningmått och studiemedel. Majoriteten kunde tänka sig att betala upp till 5200kr/månad för en lägenhet på 24 kvm. 55 % av studenterna kan tänka sig att dela sin ett rum och kök på 24 kvm.

Energiberäkningen på det färdiga studentboendet, enligt en grov uppskattning i PHPP 2007, visar på ett specifikt värmebehov på:

 Stockholm: 15 kWh/(m2a)

 Kiruna: 34 kWh/(m2a)

 Lund: 14 kWh/(m2a)

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens studentboende i Stockholm ska vara placerat på ”rätt plats”, att studenterna hellre betalar mer för ett kvalitativt boende än att de vill göra avkall på funktionerna i studentbostaden samt att det bör utföras i passivhus-standard.

ABSTRACT

In Stockholm, and other metropolitan areas, the lack of housing and especially student housing have been long-standing. Boverket says this is due to an strong population growth in combination with a relative low house building. The demand of higher education will keep raising, despite the fact that in a few years will we have passed the peek of youths. This while Stockholm municipality wants to set the goal; in year 2015 all newly built premises and housings should have an energy consumption per square meter that corresponds to the energy consumption of an passive house according to Åfreds (2011).

The purpose of this thesis is to propose changes and improvements for the housing for students, socially, academically and environmentally to and examine how it could be performed with passive house technology for Stiftelsen Stockholms Studentbostäder. The thesis identifies wich kind of housing and wich functions students demands regarding future student housing and how much they are willing to pay for this variables. The goal of the thesis is through research and previous studies present a design proposal for a conceptually, energy efficient and flexible student housing at a selected site,

Solna, in Stockholm. The design proposal should contain drawings and

descriptions of the accommodation.

To identify what the students demands when it comes to new student housings, two surveys have been designed and distributed to students in Stockholm. The surveys were quantitatively designed and was presented in bar charts, but analyzed and interpreted from a quantitative approach. A random sample of 60 respectively 100 persons at KTH in Stockholm were questioned. This have supplemented with SCB’s studie from 2004 to get a broader and a more in depth perception.

A theoretical background was conceived with basic theory which highly affects the research and the last part in this thesis is to produce a design proposal for the future of student housings.

The interpretation and reporting of the result was performed by drawing up tables in Excel and then make an interpretation of the results that are in the report's analysis section. The results were analyzed and a "basic accommodation" was developed from this.

According to the author’s investigation is the typical student who have respondent between 19-25, single and living either in a student residence or in

an ordinary apartment/house. The students want the student housing should be close to good public transport (92%), have a reasonable rent (97.5%) and are happy to be close to university (68%).

In the building want the students to have access to a social room and study room. But these rooms must not take up too much space and affect the rent to any great extent. The rooms are still important in the home. From the social perspective wanted the student to be largely social in their living and they study mostly in groups. 67% of the students pursue their self-study at home, according to SCB's survey from 2004.

The students ranked four accommodations i the survey. As the first choice they ranked the student living in "a room with a kitchenette" (45%), followed by "a room and kitchen" (29%), "corridor room" (15%) and "double room apartment" (13%).

The student would be able to cook their meals in their apartment, in a fully equipped kitchen. 60% consider themselves to be in need of a desk in his apartment, but many choose to study on the sofa or dining table. They also pay for a normal sized bathroom, handicapped accessible, than compromising on the area for the function. 120 cm wide bed was wanted as much as 95% of respondents, and even sleep traditionally. Inventory and storage was also very important. Whether the apartment is furnished or not, 80% said it was unimportant / very unimportant. The student is also environmentally friendly and would consider lowering the rent by living eco-friendly.

In 2004, 91% of the students in Stockholm said the maximum rent per month was 3500 Swedish crowns. That's about 4100 Swedish crowns / month for the rent with the current monetary measure and the student funds from the government. The majority were willing to pay up to 5200 Swedish crowns/month for an apartment at 24 sqm. 55% of students are willing to share their room in an apartment of 24 sqm.

The energy calculation on the actual student housing, according to a rough estimate in PHPP 2007, shows a specific heat at:

· Stockholm: 15 kWh / (M2A) · Kiruna: 34 kWh / (M2A) · Lund: 14 kWh / (M2A)

The main conclusion is that the future of student housing in Stockholm will be located at the “right place”, the students would rather pay more for a quality accommodation than they want to compromise on the features of student housing and that it should be performed in the passive house standard.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.1.3 Passivhus-standard och passivhus-mål i Stockholm ... 12

1.2 Syfte ... 13 1.3 Forskningsfråga ... 13 1.3.1 Fokus: ... 13 1.3.2 Inriktning: ... 13 1.4 Avgränsningar ... 14 1.5 Mål ... 14 1.6 Rapportens disposition: ... 15 2 METOD ... 16 2.1 Genomförande: ... 16 2.2 Forskningsdesign ... 17 2.3 Metodval... 17

2.3.1 Forskningsfrågorna kopplat till metodik: ... 17

2.4 Datainsamling och analys... 18

2.4.1 Enkätstudien och bearbetning av data - primärdata ... 18

2.4.2 Litteraturstudie - sekundärdata ... 19

2.5 Gestaltningsförslag ... 19

2.6 Energiberäkningar ... 20

3 LITTERATURSTUDIE ... 21

3.1 Allmänt om bostaden. ... 21

3.1.1 Konceptet för ett hem ... 21

3.1.2 Bostadens typologi. ... 23

3.1.3 Hotell och vandrarhem ... 25

3.1.4 Entré och lobby ... 25

3.1.5 Trapphus ... 26

Studentboendet igår ... 29

3.2 Studentboende idag ... 32

3.2.1 Ungas krav på boende. ... 32

3.2.2 Olika bostadsformer för studenter. ... 32

3.2.3 Studenters ekonomiska situation 2011 ... 36

3.3 Studentboende: Framtiden ... 37

3.3.1 Värderingsförskjutningar och framtida boende ... 37

3.3.2 Trångboddhet/Compact-Living ... 38

3.3.3 Passivhus ... 41

4 RESULTAT: HUVUDENKÄT & SIDO-ENKÄT ... 48

5 ANALYS AV ENKÄTER ... 49

5.1 Sammanfattning av huvudenkät.(typboende) ... 49

5.1.1 Analys av Lägenhetstyper ... 50

5.2 Sammanfattning kontroll-/kompletterande frågor; ... 51

5.3 Sammanfattning/analys SCB´s enkät kopplat till författarnas enkäter ... 52

6 GESTALTNINGSFÖRSLAG: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR TOMTEN I SOLNA, STOCKHOLM. ... 53

7 GESTALTNINGSFÖRSLAG: AMBITIONER OCH KVALITÉER I DET NYA STUDENTBOENDET. ... 57

8 GESTALTNINGSFÖRSLAG: VISUALISERING, A- & K-RITNINGAR OCH ENERGIBERÄKNINGAR. ... 60

8.1 Visualisering ... 60

8.1.1 Lägenheterna: ... 60

8.1.2 Det sociala trapphuset och entréerna... 69

8.1.3 Byggnaden: ... 71 8.2 Byggnadshandlingar ... 75 8.2.1 A-ritningar ... 75 8.2.2 K-ritningar ... 75 8.3 Energiberäkningar ... 76 8.3.1 Stockholm ... 78 8.3.2 Kiruna ... 79 8.3.3 Lund ... 80

9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 81

9.1 Diskussion ... 81

9.1.1 Utvärdering av metod ... 81

9.1.2 Svar på forskningsfrågorna ... 82

9.2.1 Strategier vid nyproduktion ... 86 9.2.2 Boendeform ... 86 9.2.3 Funktioner ... 87 9.2.4 Ekonomi ... 87 9.2.5 Energiförbrukningen: ... 88 9.2.6 Avslutning ... 88

10 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 89

11 REFERENSER ... 90 11.1 Litteratur: ... 90 11.2 Publikationer: ... 91 11.3 Artiklar: ... 91 11.4 Webbplatser:... 91 12 BILAGOR... 92

12.1 BILAGA 1 – Huvudenkät med mail samt sido-enkät. ... 92

12.1.1 Mail ... 92

12.1.2 Huvudenkäten. ... 93

12.1.3 Sidoenkäten ... 97

12.1.4 Svar – huvudenkät ... 103

12.1.5 Svar – Sidoenkät ... 111

12.1.6 Författarnas kvalitativa enkät (2011) kopplat till SCB:s kvantitativa enkät från 2004 på uppdrag av: SSCO, Stockholms stad, SSSB & Svenska Bostäder. ... 114

12.2 BILAGA 2 - Genomförande ... 118

12.3 BILAGA 3 – A-ritningar ... 128

12.4 BILAGA 4 – K-ritningar ... 138

FÖRORD

Detta examensarbete på 30 HP är utfört av Jakob Andersson och Andreas Stenman som vårt sista steg i utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid LTU i Luleå. Arbetet har sträckt sig mellan februari till september under 2011 på uppdrag av Stiftelsen Stockholm Studentbostäder (SSSB). Arbetet har utförts på distans, Jakob har jobbat från Stockholm och Andreas har jobbat från Luleå. Det har blivit många timmar på Skype, programmet har använts dagligen och gjort det är möjligt att jobba på distans med rapportskrivning och utformning. Vi vill rikta ett stort tack till alla som bidragit med kunskap och erfarenhet i arbetet: Uppdragsgivaren Dahn Gidstedt (SSSB), externa handledaren Helena Andersson (murman arkitekter), handledaren vid LTU Jutta Schade samt examinatorn Kristina L Nilsson.

Vi vill även tacka:

Anders Vennström vid LTU för hjälpen med utformningen av enkäten. Helena Johnsson vid LTU för hjälpen med konstruktionsritningarna. Simone Kreutzer, Intressegrupp Passivhus Sverige, för hjälpen med

energiberäkningarna.

Ludwig Andersson för korrekturläsning.

_________________________ _________________________

1 INLEDNING

Inledningen innehåller bakgrunden till frågeställningarna, vad som är syftet med arbetet, vilken huvudfråga och vilka underfrågor som undersökts, vilka avgränsningar som har gjorts under studien, vilket mål som satts upp för examensarbetet samt rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Studenter.

Enligt Boverkets rapport (2008) visade det sig att läsåret 2008/2009 hade ett högt antal sökande till högskolor och universitet, det högsta någonsin. Antalet nya studenter ökade med 20 % från höstterminen 2008 till höstterminen 2009, och under vårterminen 2010 ökade det med 12 %. Den största delen av de nya studenterna var ungdomar upp till 25 år, som stod för 18 % av det totala antalet sökande. Boverkets rapport (2008) beskriver att vi befinner oss mitt i den så kallade ungdomspuckeln där antalet ungdomar mellan 19-24 år kommer att öka med 50 000 personer under år 2012 jämfört med 2009. Efter 2012 vänder det och 2015 räknas antalet ungdomar gå tillbaka till 2008 års antal. Fem år senare, 2020, kommer åldersgrupperna att minska kraftigt.

1.1.2 Studentboende.

Boverkets rapport (2008) visar att 25 % av de studerande, på högskolor och universitet, bor i studentbostäder, bostäder som endast tillhandahålls för studenter. Övriga studenter bor i en bostad i det normala bostadsbeståndet. Bristen på bostäder har varit långvarig i storstadsområdena och i andra tillväxtregioner. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i

samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på

högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta medför att behovet av bostäder för studenter kommer fortsättningsvis att vara stort på lång sikt.

Boverket beskriver situationen i dagsläget som att vi genomgått en lågkonjunktur samtidigt som det är stora ungdomskullar som går ut gymnasiet. När det är svårt att få jobb väljer allt fler att studera vidare direkt efter gymnasiet vilket leder till ett ökat tryck på studentbostäder på orter med attraktiva högskolor. Dessa orter har oftast också bostadsbrist, exempelvis Stockholm, vilket leder till en oerhört svår situation för inflyttande studenter. Eftersom studenter är en grupp som har låg inkomst och dessutom behöver konkurrera med andra grupper av individer som söker bostad blir situationen

pressad. Enligt Boverkets rapport (2008) finns det tre stycken huvudsätt att komma tillrätta med problematiken. Det första är att höja studiemedlen eller bostadsbidragen så att studenterna kan konkurrera bättre med andra boenden än just studentboenden. Det andra är att försöka göra bostadsförmedlingen effektivare och smidigare så att den når ut bättre till gruppen. Det tredje sättet är att öka utbudet av bostäder genom att öka effektiviteten inom exempelvis plan- och byggprocessen.

1.1.3 Passivhus-standard och passivhus-mål i Stockholm

Enligt Kellner (2010) antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda den 19:e Maj under året 2010. ”Nära noll-energibyggnader” (NNE) är ett begrepp som förekommer i direktivet och redan 2015 vill EU att vart tredje projekt uppfyller målen. En NNE-byggnad är en byggnad som förbrukar ungefär hälften av kraven som finns idag samt att energin som tillförs skall komma från förnyelsebar energi. Direktivet kommer att träda i kraft den 31 december 2020, och för byggnader i den offentliga sektorn redan 2018.

Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader enligt Åfreds (2011). Per Ankersjö (C) i Stockholms stadsmiljöborgarråd säger i artikeln att det ska märkas att Stockholm är en miljöstad i världsklass. I december 2010 röstade kommunfullmäktige ja till en komplettering av miljöprogrammet som innebär att alla nybyggda lokaler och bostäder ska ha en energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att, på uppdrag av Stiftelsen Stockholms Studentbostäder(SSSB), förändra och förbättra boendet för studenterna, såväl socialt som studie- och miljömässigt samt undersöka hur det kan utföras i passivhus-teknik

1.3 Forskningsfråga

Huvudfrågan är hur framtidens studentboenden kan utformas för att möta Stockholm stads framtidsvision om passiva hus och studenternas önskemål om boendet.

1.3.1 Fokus:

Fokus ska ligga på studenternas önskemål om boendet.

Studentboende:

1) Hur vill studenter förändra sitt nuvarande boende och hur ser de på framtidens studentbostad (yta, hyra, funktioner, tillgänglighet, mm.)? 2) Hur kan byggnaden utformas för att inspirera studenter till socialt

umgänge och studier?

3) Hur kan byggnaden utformas för att det ska finnas möjlighet att transformera boendet till olika målgrupper?

1.3.2 Inriktning:

Inriktningen ska vara att utforma ett hus med passivhus-teknik.

Energi och arkitektur:

1) Hur kan ett studentboende med passivhus-standard i Stockholm se ut? 2) Hur mycket energi kommer byggnaden att förbruka?

3) Hur mycket ändras energiförbrukningen om byggnaden placeras i Lund i söder respektive Kiruna i norr?

1.4 Avgränsningar

För att examensarbetet ska kunna hålla sig inom en viss given tidsram har vissa avgränsningar gjorts:

- Utformningen av den fysiska miljön utanför studenthuset kommer inte att ta hänsyn till rådande bestämmelser, lagar eller förordningar (t.ex. bullerproblem eller detaljplan) för den givna platsen av SSSB. - Arbetet kommer inte att innefatta konstruktionsberäkningar. - Arbetet kommer inte att innefatta Konstruktionsritningar. Endast

K-ritningar som visar på principlösningar för passivhus. - Inga kostnadsberäkningar kommer att utföras.

- Arbetet kommer inte att utreda vilket material som är bäst lämpat för ett passivhus, miljövänligt byggande och kostnadsperspektiv.

- Studentbostäderna kommer att anpassas för studenter inom Stockholmsregionen.

- Byggnadens utformning kommer inte att ändras för att klara av kraven för passivhus i exempelvis Kiruna.

- Energiberäkningen kommer endast att utföras med en grov

uppskattning i Passive House Planning Package (PHPP) 2007, D.v.s. endast inmatning i bladen: U-värden, Areor, Fönster, Ventilation, mark och skuggning.

- Ingen ställning kommer att tas i hur kommuner, byggherrar eller

landsting ser på framtidens studentbostad och varför det inte byggs mer idag.

1.5 Mål

Målet med examensarbetet är att genom forskningsresultat och tidigare undersökningar kunna presentera ett gestaltningsförslag för ett konceptuellt, energisnålt och flexibelt studentboende på en vald tomt i Solna, Stockholm som möter studenternas krav och behov. Gestaltningsförslaget innehåller ritningar och beskrivningar av boendet.

1.6 Rapportens disposition:

2 Metod: Beskriver vilka metoder som använts i rapporten och hur arbetet har gått till väga

3 litteraturstudie: Bakomliggande teorier med koppling till Forskningsfrågorna

6 Gestaltningsförslag: Förutsättningarna på tomten i Solna, Stockholm.

4 Resultat: Huvudenkät & Sidoenkät med svarsresultat.

5 Analys: Huvudenkät, Sidoenkät & SCB’s enkät

7 Gestaltningsförslag: Författarnas ambitioner och kvalitéer med inriktningen

8 Gestaltningsförslag: Visualisering, ritningar & energiberäkningar

9 Diskussion & Slutsatser

10 Referenser

11 Bilagor

1 Inledning: inleder läsaren i valt ämnesområde samt forskningsfrågor och avgränsningar.

2 METOD

Denna del av rapporten behandlar metoder för examensarbetet. Den

behandlar delarna Tillvägagångssätt, Forskningsdesign, Metodval,

Datainsamling och analys, Enkäter och bearbetning och teori.

2.1 Genomförande:

Figur 2.1. Visar på arbetsgången i examensarbetet.

Val av metod: Kvalitativ tolkning

utifrån kvantitativa resultat.

litteraturstudie.

Huvudenkät: 100 st. svarande.

Analys av enkäter: Enkäterna

sammanställdes i diagram och

analyserades.

Litteraturstudie: Bostaden, värdering om boende, compact-living, passivhus, mm.

Sido-enkät: 60 svarande, resultat användes till huvudenkäten

Gestaltning: Utifrån enkäterna och litteraturstudien formades ett

koncept för framtidens

studentboende

Gestaltning: Gestaltningsförslag, A-ritningar, K-ritningar.

Diskussion och slutsatser: Sist av allt diskuterades frågeställningarna och slutsatserna sammanställdes.

Energiberäkningar: Från

ritningarna utfördes

2.2 Forskningsdesign

För att skapa en tydlig bild av projektets innehåll och upplägg har författarna utarbetat en forskningsdesign i ett tidigt skede. Denna innehåller en precisering av forskningsmomentens olika huvuddelar samt val av forskningstyp. Enligt Andersson & Borgbrandt (1998) kan intressenter utvärdera projektets olika delar och det förväntade resultatet. Designen relateras till respektive institutions huvudområde och tas fram i samspråk mellan aktuella forskare och deras handledare.

I denna rapport har författarna valt en utvärderande forskning för att besvara

forskningsfrågorna för framtidens studentboende samt delar inom

passivhustekniken. Enligt Andersson & Borgbrandt (1998) innefattar en utvärderande forskning en kartläggning av problemet i forskningsfrågorna med en metod som består av utredningar och undersökningar i form av enkäter eller intervjuer för att sedan analyseras och tolkas genom beskrivningar av delar och helheter. När detta är gjort har forskarna en ökad kunskap om det studerade fenomenet i relation till mål och avsikter i rapporten.

2.3 Metodval

Vid forskning finns två huvudtyper av forskning, kvantitativ samt kvalitativ forskning menar Davidson & Patel (2003). Valet av forskningsmetod beror på hur man väljer att generera, bearbeta och analysera informationen som samlats in under projektets gång.

Kvantitativ forskning innebär forskning som innehåller mätningar vid

datainsamlingen och bearbetning och analys via statistiska metoder.

Kvalitativ forskning innebär att forskningens datainsamling inriktar sig på

mjuka data som analyseras genom tolkning eller verbala analyser av texter.

2.3.1 Forskningsfrågorna kopplat till metodik:

Forskningsfrågorna som behandlar fallet besvarades med följande metoder:

 Kvantitativ enkät med kvalitativ tolkning. Data från enkäten

redovisades i diagram, som tolkades med ett kvalitativt förhållningssätt.

 Kvalitativ tolkning. Genom teorier om värderingar hos den yngre

generationen, ”ett hems koncept”, ”trapphus”, ”entré och lobby”, ”hotell och vandrarhem”.

Forskningsfrågorna som behandlar inriktningen energi och arkitektur besvarades med följande metoder:

 Kvalitativ tolkning. Genom litteraturstudien.

 Kvantitativ forskning. Genom data från ritningar sattes värden in i ett

program som mynnade ut i resultat i form av tabeller och siffror om energiförbrukningen som tolkades rakt från resultatet.

2.4 Datainsamling och analys

Enligt Andersson & Borgbrandt (2003) så skiljer datainsamling sig mellan två typer, primär- respektive sekundärdata. Primärdata är den data som samlats in för det aktuella forskningssyftet, och sekändärdata är data som samlas in i annat syfte, exempelvis data som behövs för att komplettera och ta fram förbättringsmöjligheter.

Insamlingen av primärdata har i detta fall skett genom en kvantitativ enkätstudie. Vad gäller sekundärdata så har insamlingen skett genom litteraturstudie samt artiklar och rapporter. Analysmetoden som använts för att tolka primärdatan och sekundärdatan har varit kvalitativ.

2.4.1 Enkätstudien och bearbetning av data - primärdata

Författarna till rapporten har valt att använda sig av en enkätstudie för att samla in data om studenters önskemål och krav på ett framtida boende. Vid utformningen av enkäterna valdes att först göra en sido-enkät för att testa vissa frågor. Denna delades ut på Kungliga Tekniska Högskolan till 60 slumpmässigt utvalda studenter. Resultatet och erfarenheten av denna enkät användes sedan vid utformningen av huvudenkäten. Huvudenkäten bestod av 8 frågor, en del baserade på svaren från sidoenkäten, denna delades ut till 400 slumpmässigt utvalda studenter vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Enkäten besvarades av 100 studenter. Tolkningen och redovisningen av resultatet utfördes genom att rita upp tabeller i Excel för att sedan kunna göra en deskriptiv beskrivning av resultaten som ligger i rapportens analysdel. Resultatet analyserades och ett ”typboende” togs fram utifrån denna.

Eftersom att examensarbetet syftar på att ta fram ett studentboende i Stockholm så begränsades urvalet av svarande till personer som studerar vid ett universitet i Stockholm. Valet av KTH med dess mångfald av studenter samt högt antal studerande blev naturligt eftersom bostadsbrist varit ett mångårigt problem i Stockholm. Enkäten delades ut till slumpmässigt utvalda personer via en internetbaserad enkät i enkätprogrammet ”Surveymonkey”.

2.4.2 Litteraturstudie - sekundärdata

Litteraturen som har använts behandlar områdena: arkitekturpsykologi, bostaden, studentbostaden, compact-living, och passivhus. Internetbaserade dokument som artiklar och rapporter har använts.

2.5 Gestaltningsförslag

Den sista delen i arbetet har haft sin utgångspunkt genom den kvalitativa tolkningen av enkäterna samt litteraturstudien för att utforma ett gestaltningsförslag för ett studentbostadshus på en vald tomt i Solna, Stockholm. Vilket var målet i examensarbetet. Detta gjordes med hjälp av skisser som sedan ritades upp i programmet Archicad.

Genomförandet för framtagandet av bostadshuset beskrivs här kortfattat, för en mer djupare förklaring och beskrivning se BILAGA 2.

Designprocessen och framtagandet av byggnaden kan beskrivas utifrån fyra efterföljande cykler;

 Placering och volym – behandlar designprocessen med byggnadens

placering, storlek och utseende.

 Lägenheterna – behandlar designprocessen av grundidén för

lägenheterna och hur författarna kom fram till de olika alternativen och dess utformning.

 Trapphuset – behandlar trapphusets designprocess med utgångspunkt i

utformningen.

 Slutlig yttre utformning – behandlar designprocessen av den slutliga

utformningen av byggnaden.

Det sista steget var att ta fram A-ritningar samt K-ritningar för passivhus-lösningarna.

2.6 Energiberäkningar

Det internationella passivhusprogrammet PHPP 2007 användes för att beräkna energiförbrukningen för gestaltningen. Programmet är avancerat och endast en grov uppskattning genomfördes då författarna saknar nog med teknisk kompetens för att kunna göra en fullständig energiberäkning för byggnaden. Alltså utfördes endast inmatning i bladen: U-värden, Areor, Fönster, Ventilation, mark och skuggning. Resultatet som beräknades var det specifika

3 LITTERATURSTUDIE

Detta avsnitt är uppdelat i fyra huvudområden:

”1 Allmänt om bostaden” – Behandlar bakgrundsteorier om bostaden för att kunna skapa förutsättningar för gestaltningsförslaget.

”2 Studentboende igår” – Behandlar studentbostadens utveckling för att kunna skapa en tydlig bild av hur studenterna har bott och förhållit sig till sin bostad genom historien.

”3 Studentboende idag” – Behandlar studenternas krav på boende idag, vilka bostadsformer som finns, samt den ekonomiska situationen för studenterna. Denna del är till för att skapa en bild av hur det ser ut idag.

”4 Studentboende framtiden” – Behandlar framtida värderingar hos unga, compact-living samt passivhus. Detta för att skapa grundläggande förutsättningar till den slutliga gestaltningen.

Litteraturstudien, i kombination med enkätstudien, ledde fram till gestaltningsförslaget samt svar på forskningsfrågorna och diskussioner i avsnittet ”Diskussion och slutsatser”.

3.1 Allmänt om bostaden.

3.1.1 Konceptet för ett hem

Enligt Kopec (2006) är begreppet hem ett framväxande psykologisk begrepp som grundar sig på människors traditioner och kulturer samt hur de är som personer. Han menar att ett hem kan beskrivas av några av dessa kännetecken; Permanent kontra tillfälliga

Kommunal kontra icke kommunala Homogen kontra differentierad Identitet kontra enhetlighet Öppenhet kontra slutenhet

Kopec (2006) beskriver att personer som är mer utåtriktade ser oftast sina hem som temporära. De brukar föredra en mer homogen planlösning, har ofta besökare, har flera allmänna objekt hemma och ser sitt hem som väldigt öppet, socialt som fysiskt. Han beskriver vidare att personer som är mer inåtvända ser sitt hem som en säker plats som är permanent. De föredrar en planlösning som

är uppdelad för att kunna spendera sin tid i olika rum i olika miljöer. Gästerna är få till antalet och de är noggrant utvalda. Det är även vanligt att dessa personer har många föremål som de har starka band till och som reflekterar deras personlighet.

De två exemplen ovan reflekterar det extrema åt båda hållen, men i verkligheten är det ofta mer komplext. För att förstå skillnaderna bättre beskriver Kopec (2006) dessa mer ingående enligt följande;

Permanent kontra temporär

Ett hem definieras enligt Kopec (2006) av en persons ändamål utifrån ett psykologiskt koncept. Unga vuxna lever ofta i temporära hem, små lägenheter, baracker eller studentlägenheter. Målet är oftast att flytta till något större som slutligen kommer att bli deras permanenta boende. Han belyser det viktiga i att förstå vad som förväntas och hur villiga människorna är att betala för olika alternativ. Personer som ser sina hem som temporärt bryr sig inte om strukturens kvalité och funktion, de köper möbler som är lätta att ta med till nästa hem och anser sig inte lägga någon större vikt vid landskap och interiördesignen om de hyr bostaden.

Homogen mot differentierad

Många av våra förfäder bodde i bostäder med ett rum, homogena hem. I tidiga kulturer och i moderna compact-living hem tjänar ett rum flera funktioner, matlagning, socialisering, rekreation, sov- och arbetsplats. Kopec (2006) menar att vi kan se en tydlig koppling till när våra samhällen blev mera komplexa och de sociala reglerna förändrades, då gjorde även våra hem det. Det var då vi utvecklad de differentierade hemmen som innehöll flera rum där varje rum tjänade ett syfte. Tidigt under viktorianska eran i Europa var oftast segmenterade bostäder (dvs. uppdelade bostäder där varje funktion hade sitt rum) att föredra, det var lättare och billigare att värma ett litet rum. Idag är de sociala funktionerna i ett hem populära d.v.s. kök, matsal och vardagsrum vilka är homogena. De privata som sovrum, badrum, walk-in closeth och arbetsrum är mera separerade.

Identitet kontra enhetlighet

Förr i tiden speglades fasadernas utsmyckning och form den boendes status eller personlighet. Idag är det för kostsamt därför standardiseras tillverkningen av hus för att bli mer ekonomisk.

Kopec (2006) beskriver vidare att under 1980-talet började stora bostadsbyggare att ge sina samhällen namn och loggor och på så vis skapa en psykologisk identitet snarare än en fysisk identitet, för att skapa en känsla av stolthet för de boende. Detta bidrar även att dessa samhällen blir enhetliga. Att ge enstaka områden eller byggnader namn kan göra att områdena blir ihågkomna på ett annat sätt och kan även ge en viss status på grund av sin design-identitet. Men det kan likaväl vara det omvända, t.ex. Harlem i New York associeras med kriminalitet och våld. Detta kan vara väldigt svårt att ändra på, det städerna brukar göra är att döpa om problemområdena och bygga nytt för att höja standarden i området.

Öppet kontra stängt

Öppet och stängt kan uppfattas som både psykiskt och fysiskt. Kopec (2006) menar att idag är det mycket populärt med öppen planlösning; bokhyllor och barer kan separera olika ytor. Dessa fysiskt öppna rum kräver att de boende följer visas psykologiska och sociala regler för att det ska fungera i bostaden. Han beskriver ljudnivå och privatheten som två faktorer som följer med en öppen planlösning. Han beskriver vidare Indonesien där de flesta bostäder är öppna mot de naturliga elementen, för kulturen i sig har strikta regler när det gäller tillgång av sin privata yta.

Om en bostad är öppen eller stängd har att göra på vilken nivå de boende vill interagera med sina grannar och andra besökare.

3.1.2 Bostadens typologi.

Enligt Ola Nylander(2007) finns det tre aspekter som bör beaktas och lyftas fram vid utvecklingen av bostadens arkitektur:

 Rummets generella användbarhet.

 Hållbara material och detaljer.

 Bostadens rumsliga struktur.

I denna rapport utelämnas ”Bostadens rumsliga struktur” upp då den behandlar större lägenheter eller andra större former av boende.

Nylander (2007) menar att vi idag använder bostaden på ett annat sätt än på 1940-talet. Lägenheterna är större och inrymmer allt fler funktioner, det som fanns utanför lägenheten tidigare har flyttats in i bostadens privata rum. Nylander menar att det generella rummets möjligheter bör ersätta det funktionella rummets ensidighet. Han tycker att det är viktigt för bostadens utveckling att man skapar en rumslig mångsidighet som är flexibel och kan anpassas efter de boendes olika behov, bakgrund, familjer, mm.

I normsammanhang är rummens bredd mellan 3,5 till 3,7 m. Vad gäller rumsproportioner så har forskning visat på att möblerbarheten i ett kvadratiskt rum är överlägsen ett rektangulärt rum vilket också Nylander beskriver. Han menar därför att det generella användbara rummet bör vara i det närmaste kvadratiskt.

Enligt Kopec (2006) så påverkar fönster oss positivt, de ökar känslan av rumslig täthet; rum med fönster är mer tilltalande och människor tenderar att föredra oproportionerligt mycket större fönster än vad rummets proportioner tillåter. Högre takhöjd är också en faktor som gör att vi upplever rummet större och får inte känslan av hög täthet.

Nylander (2007) framhåller att det i ytsnåla lägenheter är av största vikt att inte mindre funktioner såsom fönsterbänkar och radiatorer inkräktar på de övriga funktionernas yta vilket kan vara förödande för ett mindre rums möblerbarhet. För att skapa kvalitet i små lägenheter är det mycket viktigt att tekniken inte inkräktar på möblerbarheten. Detta gäller inte bara för öppna ytor utan även i förråd, klädkammare och garderober. Där är det av största vikt att ”gömma undan” tekniska detaljer för att kunna skapa ett kvalitativt utrymme. Nylander menar att boende i en lägenhet inte ska behöva betala för outnyttjat utrymme och i synnerhet inte små lägenheter. Det är i projekteringsskedet och byggskedet som detta bör beaktas. Nylander (2007) beskriver också att inbyggda detaljer tillsammans med exempelvis skjutdörrar underlättar möblerbarheten. Praktiska och snygga detaljer är en viktig del i valet av bostad. Han visar också på lösningar där man kan bygga in en garderob, ha garderober i passager och att ha fasta garderober. Genom detta kan man förstärka rummets helhet och kvalitet där mindre rum får rena väggar och ökad flexibilitet och möblerbarhet.

3.1.3 Hotell och vandrarhem

Då det inte finns mycket litteratur skrivet hur en studentbostad bör utformas eller vad det bör innehålla har vi valt att ta in fakta om hotell och vandrarhem, då de gränsar till en studentlägenhet/korridor. För att förstå de olika boendetyperna kan en bättre uppfattning fås för (nya idéer utforskas till förmån för) studentbostäderna.

Kopec (2006) beskriver att ett hotell är tänkt att fungera som ett hem utanför hemmet. Besökare har sina egna förväntningar på privathet och tillgång till diverse saker såsom toalett, dusch, internet mm.

Enligt Kopec (2006) skiljer sig ett vandrarhem från ett hotell genom att besökaren oftast delar rum med flera besökare och att de ligger i privata hus. De strävar ofta efter att, bo billigt, integrera sig med lokalbefolkningen och vill gärna bo mer likt dem. Hotell och vandrarhem har ofta en hög densitet och problem som sådana måste försöka mildras så att det inte upplevs lika starkt. Ett exempel är att inte göra långa korridorer för då ökar uppfattningen av att det är för många boende på liten yta. Genom att göra fler ytor att passera när man går från rum till rum kan resultera i mindre psykisk rädsla och socialt tillbakadragande.

3.1.4 Entré och lobby

Entrén och lobbyn är de två viktigaste ytorna i hotell och vandrarhem. Detta för att de ska fungera som en orienteringsnod och ge ett första intryck av byggnadens kvalité. Den fysiska utformningen begränsar människors reaktion i speciella miljöer (Bitner, Davis, Lucas, Mattila, Mehrabian & Russel, Veronique, Wakefield & Blodgett, 1996) och kan styra människors beteenden i speciella miljöer (Farmer, 1993)

Enligt Berens (1997) hade de flesta framgångsrika hotellen under 50 och 70-talet en stor lobby vilket berodde på att starka sociala, politiska, ekonomiska och designtrenden spelade viktiga roller. Men idag har modern teknologi och sociala förändringar gjort att designen inte lyder under samma regler om hur en lobby borde se ut idag. Lobbyn fungerar som en korsningsnod för olika sorters aktiviteter och även som en plats att umgås och träffas på.

Goffman (2002) menar att hotellets lobby är den främre regionen, ett upplevelserum. I en del hotell vill de att gästen ska Entra på en sorts scen där deras framträdande ingår i designen. Det kan tolkas som att med rekvisitan, designade objekt, ligger på scenen som tillsammans med gästen spelar upp en unik show med varje besökare. Dessa lobbymiljöer kan även ses som en yta

som ändrar föreställning med tiden på dygnet. Från reception och kanske del av frukostbuffé till mötesplats och bar framåt kvällen. Enligt Goffman (2002) kan Hotellets lobby erbjuda olika typer av upplevelser under samma besök, oavsett hur länge vistelsen är.

3.1.5 Trapphus

Enligt Lundqvist (2008) kan trappor se ut på många olika sätt, men det gemensamma är att de är till för att människor ska ta sig från ett plan till ett annat. Flera trappor sätter även sin prägel på byggnaden, t.ex. Manhattans brandtrappor, slottstrappan och Parisoperans trappa i foajén. Trappan ses ofta som en symbol för kommunikation mellan olika plan. Lundqvist beskriver att det finns tre olika typer av trapphus, dessa sammanfattas kort nedan:

Det tilltagna trapphuset i kollektivhuset från 1935 av Sven Merkelius var dåligt uppvärmt, litet och hade inga fönster. Detta gjorde att husets lägenheter upplevdes isolerade från varandra.

Figur 3.1, bilden visar ett exempel på det tilltagna trapphuset.

Lundqvist (2008, s.121)

Det sociala trapphuset. Ernö Goldfinger ritade 1937 ett hyreshus i Hampestad, London. Detta loftgångshus var en av sin tids första och bestod av 31 våningar. Hobbyrummen kom inte att användas och dessa används istället av uteliggare då de inte gick att låsa, vilket i sin tur ledde till att den sociala strukturen inte fungerade och huset började förfalla. Problemen blev bl.a. våld, bränder och sociala missförhållanden.

Figur 3.2, bilden visar ett exempel på det sociala trapphuset.

Trapphuset som labyrint vilket IMA arkitekter ritade 1992 i den holländska ambassaden i Berlin, där figurerade våningsplanen som ramper och bestod av bibliotek. Den kontinuerliga passagen ändrar rikting vilket försvårar orienteringen och kan liknas med en labyrint.

Figur 3.3, bilden visar ett exempel på trapphuset som labyrint.

Studentboendet igår

3.1.6 Historia om studentboende

Professorsbostäderna under 1600-talet

I Lund började undervisningarna i hemmet hos professorerna i brist på andra lokaler med ett bra klimat att vistas i. Det var även vanligt att studenten vid den här tiden var inneboende hos professorer eller professorsänkor. I flera fall fanns det upp till 21 studenter hos samma professor. De levde inte riktigt som vi studenter är vana med när det gäller regler. De var till exempel inte tillåtet att vara ute efter klockan 9, spela tärning- och kortspel, ”narraktiga upptåg” och överflödiga gästabud. Övervakningen var dock inte så hård som man kan tro, det var inte riktigt som att bo i ett kloster. Detta gjorde att de hade ett annat förhållande till sina professorer. Några få utvalda hade även ett intimare förhållande till sina lärare och hyresvärdar. (Tersmeden, Tägil, Millisdotter & Blom, 2010)

Efterföljande århundraden

Husrummen som professorerna tillhandahöll minskade successivt i antal med åren men fanns kvar även i början av 1900-talet. Ett av de absolut första studentrummen som hade en dokumenterad hyra i början av 1800-talet kostade 2-3 riksdaler per termin för en standard som var ”ganska jämmerlig”. Det kan jämföras med att en lägre tjänsteman tjänade 183 riksdaler per år. Det som ingick i hyrorna var möblerat rum och ibland olika sorters bespisning. Generellt sett utgjordes möbleringen av ett bord vid fönstret, en stol av enklare modell, en byrå med tillhörande bokhylla eller spegel, säng eller liggsoffa som var klädd i ett randigt brunvitt bomullstyg. Något som präglade rummen utöver möblemanget var de var väldigt inrökta. (Tersmeden, et al. 2010)

Studenterna som levde under 1800-talet skrev ner sina tankar och minnen om studentrummen, dessa tankar var entydiga och de ansåg att de knappast höll en standard som skulle accepteras i framtiden.

Sedan tidigt 1840-tal har ordet "studentkasern" florerat. Det har egentligen ingenting med militären att göra, inte heller är det ett hus med studenter. Det är svårt att beskriva, men man kan säga att det oftast var ett tvåvåningshus som på övervåningen inhyste studenter. Med tiden framåt sekelskiktet 1800/1900 började flera av dessa kaserner byggas om till lägenheter och om de inte gjorde det, flyttade många studenter för att de var så nedgångna. Kasernerna fyllde ca en tredjedel av det totala antalet studenter i Lund så de var tämligen viktiga. En tydlig skillnad mot de som bodde inne hos professorerna eller bodde hos

privata hyresvärdar var att kontrollen och städningen inte var lika hård i flera kaserner, vilket gjorde att det levdes om ordentligen på vissa ställen. (Tersmeden, et al. 2010)

Figur 3.4, bilden visar ett exempel på hur ett studentrum såg ut i mitten av 1800-talet enligt August Quennerstedt.

Tersmeden, et al. (2010, s. 129)

I mitten av 1930-talet gjorde Lunds studentkår en undersökning hur studenterna bodde i sina rum. Ett av rummen publicerades i en tidning; Rummet var möblerat och innehöll en kommod, en säng, en soffa och två pilsnerbuteljer. Studenten ägde tillträde till gården och telefon på Ateneum när spärren inte satt på. Utsikten skildrades som en vy mot en bakgård med tvärrandiga dörrar. Rummet värmdes upp av solen och ventileras genom ett nyckelhål i dörren. (Tersmeden, et al. 2010)

 I mitten på 1800-talet låg priset för ett litet men någorlunda anständigt

rum på ca 30 kronor per termin. Detta motsvarade ca 20 dagslöner för en industriarbetare.

 I början av 1900-talet kostade ett studentrum ca 50 kronor per termin.

 1930 kostade det ca 100 kr per termin, ökningen från början av

1900-talet berodde på inflationen efter världskriget och dess efterkommande kriser.

(Tersmeden, et al. 2010)

I hyran ingick sällan värmekostnader för rummen. Detta var för studenterna en stor utgift på vinterhalvåret då husen inte var så bra isolerade. De flesta rummen var utrustade med en kakelugn där studenten fick elda själv. När pengarna tröt blev det oftast veden som inte inhandlades och de satte sig på bibliotek till stängning för att studera för att sedan komma hem till kylan. På 1800 talet var det mycket vanligt att stipendierna utgick i natura eller ved. (Tersmeden, et al. 2010)

I Akademiska Fastigheters bostäders allra första studentrum finns det dokumenterat vad dessa innehöll. De 20 rummen var av olika standard med olika möblemang. Generellt i det lilla rummet så fanns det en liggsoffa, ett skrivbord, en draglåda, en kommod, en tvätthylla samt tre stolar. Inte ens lägenheter från 80-talet har tre stolar, så det var antagligen tänkt att studenten på den tiden ansågs social och bjöd över folk. (Tersmeden, et al. 2010)

Studenterna har i alla tider flyttat runt i olika bostäder, vilket kan tolkas att det beror på ett missnöje i bostaden, men så var inte alltid fallet. Ofta flyttade studenten för att slippa betala hyra under de 3 månader studenten inte studerade. (Tersmeden, et al. 2010)

Hur studenten skötte mat och städ

Mellan 1800- och mitten på 1900-talet var det vanligt att dessa unga karlar inte kunde hantera de praktiska sakerna i hemmet, eller ansåg att det var kvinnogöra. Alla kaserner och AF’s bostäder hade olika hembiträden som lagade mat, tvättade, städade etc. Studenten var ju akademiker och karl, varför skulle de göra något som inte hade med studier att göra. 1911 byggdes de första lägenheterna med inbyggd toalett i anslutning till rummet. De uppfördes i AF-borgen och användes in på 60-talet. (Tersmeden, et al., 2010)

3.2 Studentboende idag

3.2.1 Ungas krav på boende.

Inga Britt Werner (2007) delar in grupper utifrån position i livscykeln, livsform och livsstil. Indelningen är grundad på undersökningar och innefattar åtta grupper där gruppernas relativa storlek inte framgår. Bland annat beskriver hon om gruppen ”Unga och inne”. Werner (2007) beskriver det som en grupp med låg inkomst, unga urbana individualister som studenter eller nyutexaminerade, inom ett höginkomstjobb, som är övertygade att deras inkomst kommer att öka och att de kommer att ha en bra ekonomi framöver. De eftersträvar en hög kvalitet men i dagsläget är detta inget deras ekonomi klarar av. Idag nöjer de sig med att bo inne i staden där bostadens kvalitéer har en mindre betydelse och det centrala läget en stor betydelse. De flesta anser att bostaden inte är så viktigt, den är ett verktyg för arbete och kontakter med likasinnade. Werner(2007) menar att en ”bokal” är en tänkbar lösning, d.v.s. en bostad och arbetslokal kombinerad i ett. Den ska vara enkel och billig, möjlig att göra något av med energi och begränsade medel.

3.2.2 Olika bostadsformer för studenter.

Studentboenden i allmänhet

Enligt Kopec (2006) kan hyresgästernas uppfattning av ett rums storlek och deras föreställning om trängsel påverka deras känsla av privathet och tillfredsställelse så väl som kvalité av deras sociala samspel. Han menar att trångboddhet i bostäder påverkar signifikant och negativt det psykologiska välbefinnandet genom att de boende blir mera tillbakadragen när det gäller de sociala banden med de andra som bor i samma byggnad. Det spelar ingen roll vilket typ av land eller kön man är av, det påverkar inte relationen mellan överbefolkat och det psykosociala välbefinnandet. Kopec (2006) hävdar att de boende i ett studenthus behöver tid att vara ensamma och tid när de kan kontrollera personliga möten med sin inneboende samt andra boende.

Kopec (2006) menar att de som bor på en högre våning upplever sitt rum och huset som mindre befolkat och är mer nöjda med sina individuella rum. De tror även att de har ett mer privatare boende och en bättre utsikt än de som bor under dem. Detta kan bero på att det kanske inte finns någon intilliggande byggnad eller att det inte finns några personer som passerar utanför förnstret. Enligt Kopec (2006) bör den byggda miljön utanför vara utformad på så sätt så att boende på lägre våningar inte upplever befolkningen eller byggnaderna som nära inpå bostaden. I huset kan designern även tänka på att placera trappor och

hissar vid ingången eller utgången för att minimera gående trafik. Gemensamhetsutrymmet borde placeras mellan korridorerna och ingångarna, istället för att ha korridoren i direkt samband med ingången för att skapa möten.

Kopec (2006) menar att kraven vi ställer på en bostad idag inte skiljer sig nämnvärt mycket från vad vi ställde för krav tidigare. Detta är en enkel slutsats då vi ser att gamla hus från mitten på 1800 talet eller tidigt 1900 tal är lika attraktiva som de nybyggda bostäderna. Det som spelar roll är oftast vart de ligger och vad det kostar att hyra/köpa. Den stora skillnaden ligger i hur husen värms upp, ljudisoleringen och tillgängligheten. Det sistnämnda som baserar sig på ytans standard har gett upphov till att många små lägenheter har försvunnit och slagits ihop till större. Enligt Kopec (2006) har detta inte lett till att utbudet av de olika lägenhetstyperna har förändrats, till största delen är det ensamboenden och boenden för par och kärnfamiljer, men detta är en förklaring till att de billiga och små lägenheterna har minskat i bestånd. Den tydliga trenden i Sverige är att ensamboenden ökar kraftigt. Studentboendet är det undantaget som finns för bostäder anpassade för personers speciella behov och livssituation, exempelvis kollektivboende.

En studentbostad kan även bebos av fler än en person, vilket beror på att det finns en del större lägenheter och inte endast ett rum och pentry eller korridorboende. I AFB:s bostadsbestånd bodde i genomsnitt 1,7 studenter på deras 5785 bostäder. Över hela Sverige bor ca 25 % av studenterna i en studentbostad.

Korridorrum

Specialanpassad för studenter, där denne hyr ett rum med toalett och/eller dusch samt delar ett kök med ett antal andra studenter. Det smarta är att ytorna hålls nere, kökskostnaderna blir låga och i vissa fall delas även toaletter/duschar. Det har sina fördelar i övergången mellan att flytta hemifrån till sitt eget är liten. Runt 40-50 % av alla studentlägenheter som byggdes under 60-70 talet var korridorboenden och här är kötiden oftast väsentligt kortare än för andra boenden. Idag är den siffran nere i ca 10 %. En undersökning som gjordes på 2000-talet visade att studenten helst ville bo i en egen bostad och centralt. Det önskades hellre än en hög standard och stora ytor. (Tersmeden, et al. 2010)

Dubblett

Ett annat specialanpassat boende för studenter är dubbletten. Det kan ses som en liten korridor, med 2 studenter som delar kök badrum/toalett. Dessa

lägenheter är ovanliga, ca 1 % av Sveriges totala bostäder är dubbletter. Ännu ovanligare är tripletterna som bygger på samma idé. Dessa typer av boende är intressant vid nyproduktion då hyresgästen delar på många fasta installationer och ytan och därmed kostnaden kan hållas nere. Dessa lägenheter borde kunna byggas med en stor flexibilitet om bostaden skulle behövas konverteras. (Tersmeden, et al. 2010)

Rum med pentry

Ett tredje specialanpassat alternativ för studenter, som i många fall ses lite som en lyx. Dessa är som en liten ”ett rum och kök” med avkall på just köksstandarden. Ett rum med pentry delar tvättstuga och i vissa fall ett gemensamhetsutrymme med de övriga hyresgästerna. Denna typ av bostad är den vanligaste under 2000-talets nybyggnationer (ca 80 %). (Tersmeden, et al. 2010)

Vanliga bostäder

Enda skillnaden mellan dessa lägenheter där studenter bor i och andra lägenheter, är den administrativa. 10 månaders hyra och bredband och el ingår ofta i hyran. Fördelen med detta är att studenten själv kan hyra ut den eller dela den med någon. Något som är positivt är att bostadsföretaget enkelt kan hyra ut den till icke studerande om efterfrågan minskar. Det negativa är att oftast har inte studenten råd med dessa lägenheter om de inte delar den förstås. (Tersmeden, et al. 2010)

Utbud och efterfrågan?

Sedan 1993 har antalet studenter i landet stigit drastiskt, den starkaste ökningen kom 2001-02 och i samband med detta år blev bristen akut. Efter detta år minskade antalet studenter för att -08 öka drastiskt igen. Till detta ses en tydlig trend (se figur 3.4) att antalet utbytesstudenter som studerar i Sverige ökar för varje år samt de som studerar en längre tid. Medelåldern på studenterna blir allt högre men det har inte att göra med att de är färre yngre som kommer till utan att fler äldre väljer att studera. (Tersmeden, et al. 2010)

Figur 3.5, Diagram som visar inresta och utresta utbytesstudenter i Sverige.

Tersmeden,et al. (2010, s293)

De flesta studentbostäderna i Sverige är byggda efter 1960. Byggandet svänger i cykler om ca 20 års mellanrum, i nära samband med ungdomspucklarna. Men Svängningarna i studentbostadsbyggandet följer inte riktigt samma amplitud. T.ex. byggdes vanliga bostäder under 80-talet medan studentbostäder avvecklades till förmån för kontor och andra funktioner. (Tersmeden,et al. 2010)

Konventionella lägenheter

Det som vi måste ha i åtanke är att dagens studenter inte är en homogen grupp, även om större delen är ungdomar från gymnasiet. Bostäder ska stå i hundra år, vara byggda med ett långsiktigt tänkande. Det svåra är att förutse hur behovet egentligen kommer se ut i framtiden. Det beror på många faktorer som konjunkturläge, universitetets dragningskraft och utveckling, hur demografin artar sig och hur regeringen satsar på olika bostäder med stimulanspaket eller andra saker som underlättar för byggandet eller jobbsituationen i stora drag. Det gäller antagligen att bygga mera flexibelt för att kunna tillgodose andra hyresgäster när efterfrågan från studenterna minskar. (Tersmeden, et al. 2010)

3.2.3 Studenters ekonomiska situation 2011

Enligt Allastudier.se under fliken Studentfakta har en studerande rätt till studiemedel i form av en bidragsdel och en lånedel. Det finns även andra tillägg som en student kan vara berättigad att få beroende på den sociala situationen.

För en heltidsstuderande, 100 % studietakt, under 4 veckor, d.v.s. en månad är en student berättigad till:

Bidragsdel – 2696 kr Lånedel – 5444 kr

Vilket ger ett totalt belopp på 8140 kr i månaden. För en deltidsstuderande (50 % studietakt) ligger det totala beloppet på ca hälften, d.v.s. 4068 kr.

Det finns även ett så kallat fribelopp där studenten får ha en viss inkomst innan bidrags- och lånedelen minskar. Detta belopp går att räkna ut via CSN och är beroende av vilken studietakt du har samt hur mycket du tjänar. Exempelvis så är en heltidsstuderande under en termin (23 veckor) berättigad till att ha en inkomst på 58208 kr innan studiemedlen minskar. (allastudier.se/studentfakta, 2011)

3.3 Studentboende: Framtiden

3.3.1 Värderingsförskjutningar och framtida boende

Björn Hårsman (2007) skriver att enligt andra forskare har en tydlig förändring skett i värderingar om boendet i det västerländska samhället. Det går från värderingar om ett materiellt välstånd och fysisk trygghet till en värdering om livskvalitet i bred mening. Internationalism, rörlighet, självförverkligande och en mer tillåtande samhällsmoral är exempel på värderingar som ingår i de postmaterialistiska värderingarna. Enligt Hårsman (2007) går förändringen långsamt och beror på att nya generationer kommer och gamla generationer försvinner. Värderingarna har ett stort samband med åldern och kan illustreras enligt följande diagram:

Figur 3.6, Diagram som visar på värderingsförskjutningen.

Hårsman (2007) menar att utvecklingen från ett materialistiskt orienterat industrisamhälle till ett kunskapsorienterat samhälle med postmaterialistiska värderingar skiljer sig i värderingar enligt följande tabell:

Tabell 3.1 om skillnaderna i värderingar och utvecklingen.

Industrialism Kunskapssamhälle

Materiell och fysisk grundtrygghet Individens självförverkligande

Hårt arbete, flit och sparsamhet Glädje och njutning för stunden

Kollektivism Individualism

Undersåtlighet Aktivism

Sträng och absolutistisk moralsyn Fri och tolerant moralsyn

Kristen livssyn Sekulariserad och privatiserad

livsåskådning

Värderingsmässig enhetlighet Värderingsmässig mångfald

Björn Hårsman (2007, s.53)

Trender som förstärker postmaterialismen är den ökande äldre befolkningen, den ökande invandringen samt den växande klyftan mellan regionerna där de stora regionerna växer och de små krymper. Hårsman (2007) drar slutsatser om att:

 Postmaterialismen, som främst bärs upp av den yngre befolkningen

kommer att leda till höga krav vad gäller differentieringen av bostadsutbudet.

 Tryggheten i bostadsområdet blir allt viktigare.

 Postmaterialismen leder mer till en storstadsvåg, än en grön våg.

3.3.2 Trångboddhet/Compact-Living

Terrence Conran (2002) menar att i dagens storstäder är utrymme en bristvara. Boendet blir dyrare och dyrare och ju attraktivare man vill bo, desto svårare blir det att hitta ett rymligt boende. I en storstad lever man trångt i det vardagliga livet på t.ex. tunnelbanan, kontor, gator och trafik. Det finns samtidigt ett stort behov av utrymme för den enskilda individen.

Vad som anses som ett litet utrymme för boende beror enligt Conran (2002) på flera faktorer. Bor man ensam kan en enkel etta anses vara liten, har man en familj med barn kan en tvåa anses som ett litet boende, ett hus kan ha en stor

yta men en planlösning som gör att det känns litet, och så vidare. Definitionen på ett litet boende varierar alltså.

Conran (2002) menar att man bör tänka på ett positivt sätt för att kunna leva och trivas på en liten yta. Det finns många fördelar med ett litet boende:

 Små utrymmen är i regel mer kostnadseffektiva.

 De är billigare att värma upp.

 Stora ytor är inte nödvändigtvis rymliga i längden. Mängden

prylar har en tendens att öka med utrymmets storlek.

 Ett mindre utrymme kan spara tid, energi och pengar i och med

att man inte kan samla på sig för mycket prylar. Samt en mindre yta att städa.

 Den största fördelen med ett mindre boende ur ett psykologiskt

perspektiv är att det förmodligen är trivsamt.

Conranhävdar att det i den mänskliga naturen är djupt rotat att skapa ett slutet

rum, ett näste. Människan har tagit skydd mot oväder och fiender genom att söka sig till grottor och borgar. Människan är programmerad att leta upp små, trygga utrymmen trots att det kanske inte finns några yttre hot. Det finns ett behov av trygghet som ligger till grund för vårt val av boende.

Givetvis måste den klaustrofobiska aspekten beaktas vid utformning av ett litet boende enligt Conran (2002). Klaustrofobi är nära besläktat med agorafobi vilket beror på att ett stort öppet utrymme kan få oss att krympa mentalt och framkalla obehag på samma sätt som ett litet, trångt utrymme kan få oss att känna oss instängda. Han framhåller dock att det är känslan av närhet, skydd eller hemtrevnad som förklarar tjusningen med små utrymmen. Vid planeringen av ett litet boende kan man skapa en balans mellan behovet av trevnad och behovet av andrum. Allt som man samlar på sig genom åren granskas och endast det nödvändigaste, mest praktiska eller det som förhöjer livskvalitén bör sparas.

Rummet.

Conran (2002) menar att det krävs en analys av hur man lever och vilka behov man har nu och i framtiden för att utnyttja utrymmet eller skapa en rymd på ett bra sätt. Hur kan man bygga en byggnad så att den håller och samtidigt håller sig inom alla regler som finns för en bostad.

Volym är ett mycket viktigt begrepp enligt Conran. Två likadana rum med olika rumshöjd upplevs helt olika. Vanliga sätt att skapa mer rymd är att ta bort mellanväggar. Golvytan blir inte nämnvärt större men rymden ökar och därmed möjligheter till solljus och större vyer, dessutom blir rummet mycket mer flexibelt och kan anpassas till dina behov på ett smidigare sätt. Denna frihet och flexibilitet kännetecknar vår moderna livsstil idag.

Ljus och luft (visa på ett ex också förutom teori)

Ljus och luft är en mycket viktig del i ett boende enligt Conran (2002). Le Corbusier skrev år 1923 i boken Vers une architcture att ”Ett hus blir beboeligt först när det är fyllt av ljus och luft”. Han menade att ljus och luft var nödvändiga för människans hälsa och för att man ska kunna hålla en god hygien. I dagens arkitektur är ljus ett av de viktigaste beståndsdelarna i ett boende. Ljuset beskriver ett rums inredning och färger medan luften ger ett liv till rummet och när ett rum är litet till yta och rymd ökar behovet av just dessa element. Conran(2002) menar att Ljuset hjälper oss att orientera oss, läsa av och förstå vår omgivning och är samtidigt socialt och välkomnande. Öppningar som släpper in ljus, släpper också in vyer, vilket är en viktig del i ett välbefinnande i ett rum.

Väderstrecken

Enligt Conran (2002) är en central del i planeringen av ett rum med dess funktioner att lägga funktioner som behöver dagsljus med hänsyn till väderstrecken. De ställen där man ofta befinner sig i och umgås ligga i anslutning till ett gott flöde av dagsljus. I norra delen av jordklotet är söder- och västerläge varmare och ljusare än norr- och österläge.

Ljusinsläpp

Conran (2002) menar att det finns många sätt att släppa in ljus i ett boende. Det vanligaste sättet för ett rum är att öka fönsterarean på en yttervägg, förutsatt att konstruktionen klarar av det. Att släppa in ljus från två motsatta håll påverkar rumskänslan på ett starkt sätt. Långsmala fönster påverkar ett rum på ett dramatiskt sätt. Han beskriver också att ljusinsläpp ovanifrån är ett mycket vanligt och effektivt sätt att öppna ett trångt utrymme och tar in ljuset på ett mer varierat sätt än ett vanligt fönster i väggen. Ett takfönster i ett trapphus leder fokus uppåt samtidigt som det belyser trapphuset väl. Öppningar i innerväggar är ett alternativ för att få ljuset att flöda längre in i boendet. De behöver inte glasas och det finns inget minsta mått eller högsta mått på dem då de inte är i bärande väggar.