Lågaffektivt bemötande

(1)

Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

- metod för hantering av beteendeproblem

Lågaffektivt

bemötande

(2)

När är ett beteende ett problem?

När någon tycker att det är ett problem

- Vem?

- Vi definierar beteendet som ett

problem, när det är ett problem för oss

- Det är det oftast när vi inte har rätt metod

Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Vad ska vi titta på?

(3)

Vi kan förlägga orsaken till beteende olika

Bernhard Weiner

Attributionsteori

(4)

Den som tar ansvar kan påverka

Bernhard Weiner om attributionsteori

Ansvarsprincipen

(5)

Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av

med ansvaret tlll

- Anhöriga

- Politiker och ledning

- Personen med beteendet

Men…

(6)

Man kan lägga ansvar

på personen genom att tycka att hon är

- Envis

- Omotiverad

- Kravavvisande - Trotsig

- Olydig

Ansvarsprincipen

(7)

Eller genom

- Vädjande

- Tillrättavisningar och gränssättning

Ansvarsprincipen

(8)

(9)

(10)

Eller genom

- Vädjande

- Tillrättavisningar och gränssättning

- Straff och konsekvenser

Ansvarsprincipen

(11)

(12)

Science 27;305(5688):1254-1258

(13)

PNAS 100(6) pp 3531–3535

(14)

Eller genom

- Vädjande

- Tillrättavisningar och gränssättning

- Straff och konsekvenser - Belöning

Ansvarsprincipen

(15)

Teckenekonomi

Biverkningar

- Legitimerande effekter

(16)

Journal of Legal Studies 29, 1-18

(17)

Teckenekonomi

Biverkningar

- Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka

minskar när belöningen

fasas ut

(18)

(19)

(20)

Teckenekonomi

Biverkningar

- Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka

minskar när belöningen fasas ut

- Låg självkänsla

(21)

(22)

Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras

Denna synen har

omfamnats inte minst av Augustinus och Calvin

Och är grunden för

auktoritärt föräldraskap och auktoritära

pedagogiska metoder

Redan de gamla

grekerna...

(23)

Aristoteles ansåg att barn är

ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att

utvecklas

Denna synen är grunden för både Rousseaus barnsyn och

utvecklingspsykologin enligt Piaget och Stern

Och inte minst lågaffektivt bemötande

Redan de gamla

grekerna...

(24)

McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på

människor som färgar våra metoder

- X - Att människor är lata och måste motiveras,

kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är

autonoma och gör sitt bästa utifrån sina

förutsättningar

Synvändan

(25)

Ross Greene pratar om en synvända

- Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att

- Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa

Synvändan

(26)

Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är

Men vi vet precis när den händer

- Diagnos brukade leda till den

Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp

Helt klart är dock att det handlar om attribution

Synvändan

(27)

Vi jobbar i en bilverkstad

- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?

- Bilägaren?

- Bilen?

- Bilen behöver inte samarbeta

- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig

- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad

Attributionsteoretisk exempel

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

(35)

Vi jobbar i en bilverkstad

- Och har såklart både de vanliga verktygen

- Och alla specialverktyg vi

någonsin kan komma att behöva

Bosses bilverkstad

Attributionsteoretisk exempel

(36)

Vi jobbar i en bilverkstad

- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?

- Bilägaren?

- Bilen?

- Bilen behöver inte samarbeta

- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig

- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad

Attributionsteoretisk exempel

(37)

Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter

- Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot

- Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter

- Och får en ny parkeringsbot

- Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Parkeringsvakten

Attributionsteoretisk exempel

(38)

Vi jobbar i en bilverkstad

- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?

- Bilägaren?

- Bilen?

- Bilen behöver inte samarbeta

- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig

- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad

Attributionsteoretisk exempel

(39)

Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

Bosses bilverkstad

Attributionsteoretisk exempel

(40)

Människor som   kan uppföra sig   gör det

Ross W. Greene

(41)

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och

förväntningar kring

- Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet

- Uthållighet

- Impulskontroll

- Sociala förmågor - Stresstålighet

- Kommunikationsförmåga

- Följsamhet

(42)

Människor som   kan uppföra sig   gör det

Ross W. Greene

(43)

Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel

- Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for

en annan, som hen löser

- På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser...

Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en

lösning som inte är ett problem för den andra

Konflikter

(44)

Medstånd i stället

för motstånd

(45)

Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av

lösningar som inte är ett problem för oss

Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett

problem för andra

Det handlar om attribution!

Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

Lösningar

(46)

Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna

samarbeta

Kontrollprincipen

(47)

Kontrollprincipen

Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det

- Våldsam ångest - Slag

- Sparkar - Bett

- Skadegörelse

- Våldsam självskada

(48)

Kontrollprincipen

Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen

- Att vägra

(49)

Affektreglering

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

(50)

Affektreglering

Af fe kt in te nsi te t

Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

(51)

Affektreglering

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

(52)

Affektreglering

Af fe kt in te nsi te t

Tid

Affektutlösare

Kaos

Ingen kontroll Självkontroll

Strategier

- Att vägra

- Att ljuga

(53)

(54)

(55)

Affektreglering

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Strategier

- Att vägra - Att ljuga - Att rymma

- Spottas eller slåss - Självskade

- Rus - Hot

- Glåpord

Självkontroll

(56)

(57)

Moral pop-out effect

Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk

information snabbare än annan information

Det betyder att vi har en

tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon

Det betyder att vi attribuerar

fel

(58)

Moral pop-out effect

Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende

Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår

Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka pop-

outeffekten

Då blir synvändan även

beroende av stress

(59)

Metod

Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod

som inte är som vi själva

blev fostrade

(60)

Metod

Att hantera svåra

situationer utan att eskalera dem

Att utvärdera varför det blev svårt

Att förändra så att det inte

händer igen

(61)

Metod

Att hantera svåra

situationer utan att eskalera dem

Att utvärdera varför det blev svårt

Att förändra så att det inte

händer igen

(62)

Affektsmitta

Affekt smittar - vi känner av varandras känslor

Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser

Vi speglar varandras

muskelspänningar

(63)

(64)

(65)

Affektsmitta

Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta

Det är det första ledet i empatiutvecklingen

Vissa barn har svårigheter med

den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Vid psykos, demens och

hjärnskada förlorar man den

(66)

(67)

Lombardo et al 2010

Att skilja sig själv från andra

(68)

Metod:

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Låg-affektiva strategier

(69)

Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande

ögonkontakt

Prata lugnt utan att höja

rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej

Få personen att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv

metod

(70)

Respektera det personliga utrymmet

- Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges

- Gå baklänges vid kravsättning

Lågaffektiv

metod

(71)

Stå inte mitt emot

Lågaffektivt

bemötande

(72)

Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

Lågaffektivt

bemötande

(73)

Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll!

Undvik att smittas av andras oro

Se till att smitta med ditt lugn

Lågaffektiv

metod

(74)

(75)

Kinner et al visade att vi har svårare att

bromsa affektsmitta om vi är stressade

Stress och

affektreglering

(76)

(77)

Roelofs et al visade att vi fokuserar på

hotfulla uttryck när vi är stressade

Stress och

affektreglering

(78)

Det betyder att stress gör att vi:

- Fokuserar på

personens ilska

- Bedömer ilskan som dåligt beteende

istället för att förstå den

- Smittas lättare av ilskan

Stress och

affektreglering

(79)

(80)

Metod:

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Vid kaos

(81)

(82)

Lågaffektiv metod

- vid kaos

Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir

utrymme och lugn

Undvik beröring med spända muskler

- Slappna av om någon tar tag i

dig

(83)

Och i nödsituationer, där du måste ta tag

Lågaffektiv metod

- vid kaos

(84)

Principer för fysiska interventioner

Effektiva

Ingen risk för skada Ingen smärta

Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla

Måste skapa självkontroll,

inte kontroll

(85)

Och i nödsituationer, där du måste ta tag

- Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet

- Släpp aktivt efter några sekunder

Lågaffektiv metod

- vid kaos

(86)

Metod:

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Landa

(87)

Lugn

Vänta ut

Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp

Avleda vidare

Lågaffektiv

metod

(88)

Metod:

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll

Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Vardag igen

(89)

Metod

Att hantera svåra

situationer utan att eskalera dem

Att utvärdera varför det blev svårt

Att förändra så att det inte

händer igen

(90)

När något inte funkar

är det något som är

fel

(91)

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Vardagen - utvärdering

- Vad hände innan situationen utvecklades?

- Vad förväntade vi att personen kunde?

- Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss?

- Vilken var den utlösande faktorn?

- Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens

affektutbrott?

- Hur kan vi se till att det inte

händer igen?

(92)

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Upptrappningsfasen - utvärdering

- Vilka strategier försökte personen sig på?

- Var personens strategier egentligen okej?

- Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen?

- Använde vi lösningar som skapade

problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på?

- Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen?

- Använde vi strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen?

- Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen?

- Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla

självkontrollen?

(93)

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Kaosfasen - utvärdering

- Var det en farlig situation?

- Om det var en farlig situation:

- Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån?

- Om det inte var en farlig situation:

- Kunde vi låta bli att ingripa?

- Minskade eller ökade vi kaoset genom

vårt beteende?

(94)

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Nedtrappningsfasen - utvärdering

- Fick personen den

nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen

kunde landa på ett bra sätt?

- Gjorde vi något som fick

situationen att eskalera

igen?

(95)

Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll

Tid

Affektutlösare

Kaos

Vardag igen - utvärdering

- Vilka strukturer måste

förändras för att det inte ska hända igen?

- Har vi en handlingsplan som man tror kommer att

fungera om samma situation

uppstår igen?

(96)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

2

3

4

5

6

7

Registreringsschema

Markera med färger

- Rött = allvarligt problembeteende

- Gult = lättare problembeteende

- ^{Grön = ok}

Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera

När det röda är borta görs kriterierna om så

att det finns lite rött igen

(97)

(98)

(99)

A pp en L åga ff ek ti vt b em öt an de

(100)

ALSUP

Ross Greenes

kartläggningsverktyg Vi identifierar

- Vilka förmågor personen fattas

- Vilka olösta problem det medför

Du hittar ALSUP och hur du använder det på

www.livesinthebalance.org

(101)

livesinthebalance.org

ALSUP

BARNETS NAMN _____________________________________________ DATUM

INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt barn eller ungdom. Om en eftersläpande färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den specifika förväntan barnet har svårt att möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem finns i slutet av sidan.

EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER OLÖSTA PROBLEM

q

Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annan

q

Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordning

q

Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifter

q

Svårigheter med tidsuppfattning

q

Svårighet att bibehålla fokus

q

Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv)

q

Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problem

q

Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ord

q

Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationellt

q

Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustration

q

Svårighet att se “gråskalor”/ konkret, bokstavligt, svartvitt tänkande

q

Svårighet att avvika från regler och rutiner

q

Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter

q

Svårighet att byta från en ursprunglig idé, plan eller lösning

q

Svårighet att ta i beaktande tecken i en situation som tyder på behov att ändra en planerad handling

q

Oflexibla, felaktiga tolkningar/ kognitiva förvrängningar eller

fördomar (T.ex. ”Alla är ute efter mig”, “Ingen gillar mig”, “Ni skyller alltid på mig”, “Det är orättvist”, “Jag är dum”)

q

Svårighet att uppmärksamma eller korrekt tolka sociala signaler/

svårighet att läsa av sociala nyanser

q

Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, skapa kontakt med andra människor/saknar andra grundläggande sociala färdigheter

q

Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpliga sätt

q

Svårighet att värdera hur hans/hennes beteende påverkar andra.

q

Svårighet att leva sig in i någon annans situation, att ta in en annan persons perspektiv eller synpunkt

q

Svårighet att ta in hur han/hon uppfattas av andra

q

Sensoriska/motoriska svårigheter

EXEMPEL HEMMA

•

Svårighet att gå upp ur sängen på morgonen i tid för att ta sig till skolan

•

Svårighet att påbörja eller avsluta läxor (specificera vilken läxa)

•

Svårighet att avsluta TV-spel i tid inför läggdags

•

Svårighet att komma in för att äta middag när hon/han leker ute

•

Svårighet med känslan av sömmar i strumpor

•

Svårighet att komma överens med sin bror om vilket TV program de skall se efter skolan

EXEMPEL I SKOLAN

•

Svårighet att gå över från elevens val till matematik

•

Svårighet att sitta bredvid Kyle under samlingen

•

Svårighet att räcka upp handen under diskussioner på SO

•

Svårighet att påbörja ett projekt om tektoniska plattor på geografi

•

Svårighet att stå i lunchkön

GUIDE TILL OLÖSTA PROBLEM: Olösta problem är de specifika förväntningar ett barn har svårt att möta. Olösta problem skall vara fria från problemskapande beteende; fria från vuxenteorier och förklaringar; specifika; “klyvda” det vill säga särskiljda och inte ihopklumpade.