Protokoll från Socialutskottets sammanträde Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

(1)

Protokoll från Socialutskottets sammanträde 2011-10-12 Innehållsförteckning

Beslutande... 2

Kvartalsrapport 2011-09-30 med helårsprognos... 3

Ekonomiskt bistånd... 6

LVM-beredskap ... 7

LSS/LASS, information ... 8

Kvarboende i särskilt boende... 11

Modellkommuner, information... 12

Arbetsförmedlingen, information... 14

Rapportering kring ensamkommande flyktingbarn ... 16

Anmälningsärenden... 17

Delegationsbeslut ... 17

Kurser och konferenser... 18

Rapporter ... 18

Personärende ... 19

Personärende ... 20

(2)

Plats och tid Förvaltningshuset, kl 09.00-17.00

Beslutande Annelie Hägg (C), ordförande

Marie-Louise Gunnarsson (M) Ronny Jakobsson (S)

Agneta Sköldunger (C)

Diana Laitinen (S), tgj ers för Eva-Lena Österljung (S)

Övriga deltagande Ann Axelsson, sekreterare

Helena Lyborg-Engström (KD), ej tjg ers, del av § 159 Ulla Henriksson, socialchef

Peter Wallenberg, bitr. socialchef

Lena Edström-Erlandsson, sektorsekonom, § 155 Anna-Karin Frisk, socialsekreterare, §167, 168 Carola Walfridsson, enhetschef, § 156

Carina Strandesjö, enhetschef Almgården, § 159 Jill Malmqvist, kvalitetsledare Marieberg, § 159

Monica Henriksson, LSS-samordnare, § 158 Birgitta Löwdahl, enhetschef, § 162 Ing-Marie Svanberg, utvecklingsledare, § 160 Anette Broman, samordnare, § 159 Petra Andersson, chef arbetsförmedlingen, § 161

Pernilla Nyman, socialsekreterare, § 162 Anna Estevik, socionomstuderande

Utses att justera Marie-Louise Gunnarsson

Justeringens plats Förvaltningshuset 2011-10-19, kl 16.00 ^Paragrafer 155-168

och tid

Under-

skrifter Sekreterare ………..

Ann Axelsson

Ordförande ……….

Annelie Hägg

Justerande ……….

Marie-Louise Gunnarsson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Organ Socialutskottet

Sammanträdesdatum 2011-10-12

Datum för anslags 2011-10-20 Datum för anslags 2011-11-21

uppsättande nedtagande

Förvaringsplats Sociala sektorn

för protokollet

(3)

Socu § 155 Dnr 2011-0155

Kvartalsrapport 2011-09-30 med helårsprognos

Beslut

Socialutskottet beslutar

att budgetuppföljningen kompletteras med redovisning av beviljade respektive arbetade timmar och övertidsuttag, samt ej nyttjade turer inom hemtjänsten, att budgetgruppernas arbete ska redovisas, samt

att godkänna lämnad redovisning, och notera informationen till protokollet.

Ärendebeskrivning

Efter september månad har sociala sektorn förbrukat 208,8 mnkr eller 78,4 % av helårsbudgeten. Riktpunkten för den samlade verksamheten för

motsvarande tidsperiod är 76,8 %.

Sociala sektorn har upprättat en helårsprognos efter september månad. Totalt innebär prognosen att sektorns resultat i bokslut 2011 kommer att uppgå till ett underskott om 6,1 mnkr. 0,9 mnkr har beviljats för uttag ur sektorns resultat- fond för projekt kvalitetsledare inom äldreomsorgen.

För verksamhetsåret 2011 finns avtal upprättat med Fontänhuset avseende köp av tjänst om 1,8 mnkr. Sociala sektorn saknar budget för ca 1,0 mnkr och ska enligt beslut använda resultatfonden för att täcka upp kostnaden. Sociala sektorn kommer om möjlighet finns att söka statsbidrag även 2011 för daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade. Besked om statsbidrag lämnas av Socialstyrelsen i december. Erhålls inte statsbidrag kommer följaktligen ytterligare 1,0 mnkr att belasta årets resultat.

Äldreomsorg boende prognostiserar ett underskott om 0,2 mnkr. De särskilda boendena beräknas redovisa ett underskott om 0,8 mnkr, och

intraprenad Mogården prognostiserar ett nollresultat. För fastigheter avseende boendena, prognostiseras ett överskott om 0,6 mnkr beroende på att del av momsåtersökning som bokförts 2011 avsåg 2010.

Hemtjänsten prognostiserar ett underskott om 4,9 mnkr. Hemtjänsten var först med att implementera det nya arbetstidsavtalet. I slutet av december 2010 infördes det första påverkningsbara schemat för hemtjänsten i Eksjö.

2011-01-01 infördes även LOV (Lagen om valfrihet) inom hemtjänsten.

(4)

flera av hemtjänstgrupperna har personalen haft svårt att hitta en lagom bemanningsnivå, vilket har medfört att det under perioder har funnits för mycket personal. Detta har fått konsekvensen att kostnaden för personal har överskridit ersättningen för beviljade antal timmar. Ett stort arbete har påbörjats för att hitta en lagom nivå.

Stöd och service till funktionshindrade

Prognosen för Omsorgsverksamheten uppgår till ett underskott om 1,6 mnkr.

Inom OIC har ett antal nya ärenden inletts, bland andra med brukare med neuropsykiatriska diagnoser. De nya ärendena saknar budgetmedel 2011, men kommer inte att medföra en helårseffekt eftersom en del av dessa ärenden kommer att startas upp under hösten. I budgetarbetet 2012-2014 har dessa ärenden tagits med för behandling i budgetprocessen.

Övrig verksamhet, förutom de nya ärendena inom OIC och Café Tuvan, inom intraprenaderna OIC (Omsorg i Centrum) och Komomsorgen beräknas följa budget.

Daglig verksamhet (HIA) och LSS kooperativ beräknas gå med underskott på grund av fler antal brukare.

De närmaste åren finns ytterligare behov av assistans, daglig sysselsättning och även boenden såsom specialboende för ungdomar med särskilda behov.

Socialt stöd

(Psykiatri- och missbruksenheten/enheten för Hälsa integration och arbete samt Biståndsenheten). Prognosen för Socialt stöd innebär ett underskott på 1,1 mnkr.

Av det prognostiserade underskottet avser -2,5 mnkr ekonomiskt bistånd och - 0,1 mnkr övergångsbostäder. Verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder beräknas redovisa ett överskott om 0,7 mnkr medan Psykiatri- och

Missbruksenheten beräknas redovisa överskott om 0,8 mnkr till största delen beroende på lägre kostnader för institutionsvård än budgeterat.

Det prognostiserade underskottet avseende ekonomiskt bistånd var väntat då verksamheten redovisade underskott 2010 och inga budgetmedel tillförts till budgetåret 2011. Underskottet behandlas inom ramen för budgetprocessen 2012-2014.

Sektorsövergripande funktioner

(Administration, personalrehabilitering, färdtjänst, bostadsanpassning mm).

Denna del av verksamheten beräknas redovisa ett överskott om 1,7 mnkr. Det prognostiserade överskottet avser främst färdtjänst, bostadsanpassningsbidrag samt omsorgsavgifter.

(5)

Investeringsbudget

Investeringsbudgeten om 1 091 tkr är intecknad och beräknas att förbrukas enligt plan.

Beslutsunderlag

Uppföljning 2011-09-30 ---

Utdrag:

Ks

Sektorsekonom

(6)

Socu § 156 Dnr 2011-0155

Ekonomiskt bistånd

Beslut

att notera informationen till protokollet.

Förändringen mellan augusti och september visar på en ökning med 8 %.

Ökningen gäller de personer som är över 25 år. Hushållen har totalt ökat med 7 %. Utbetalningarna till unga personer fortsätter dock att minska. Kostnader beroende av etableringsreformen har valts att särskiljas men utgör en låg kostnad.

I september har det varit fler nybesök, såväl nya och gamla som kommit åter.

Ett allmänt försämrat ekonomiskt läge gör att fler behöver söka ekonomiskt bistånd. En annan orsak tros vara förändrade familjebilder.

---

___________________________________________________________

Utdrag:

EnhetsC Bistånd

(7)

Socu § 157

LVM-beredskap

att fastställa förslag till LVM-beredskap för november 2011– januari 2012.

Ledamöter i Socialutskottet upprätthåller s.k. LVM-beredskap, vilket innebär att man ska finnas tillgänglig för beslut om ansökan för LVM eller ta beslut om omedelbart omhändertagande jml LVM.

LVM-beredskapen upprätthålls en månad i taget. Vill man byta tjänsteperiod, ska man meddela Sociala sektorns expedition på telefon 0381 – 366 01.

Förslag till beredskapslista för november 2011– januari 2012.

November Ronny Jakobsson

December Annelie Hägg

Januari Agneta Sköldunger

Noteras att 2011-11-16, blir det en ändring av beredskapen, då Annelie Hägg går in i stället för Ronny Jakobsson, och tar beredskapen det dygnet.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse 2011-01-10 ---

Utdrag:

Förvaltningsrätten PoM

(8)

Socu § 158

LSS/LASS, information

Lss-samordnare och sektorssekonomen informerar om verksamheten.

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är en rättig- hetslagstiftning som ska ge goda levnadsvillkor, främja jämlikhet i

levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Lagen kom 1995.

Personkretser:

• Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.

• Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt

funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

• Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service

Ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande, ska alltid medfölja som underlag, för att styrka personkretstillhörighet.

LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning.

Den som tillhör personkretsen kan ansöka om följande tio insatser.

1. Rådgivning och annat personligt stöd 2. Personlig assistans

3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson

5. Avlösarservice i hemmet

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år upp till 21 år

8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom

(9)

9. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad

10. Daglig verksamhet

Ledningsfilosofi LSS. ”Att se helhetsperspektiv och visa på sammanhang. Varje medarbetare ska se sin roll i helheten”.

Utredning – Bedömning LSS - LASS

Den enskilde ska erbjudas en individuell plan. Av planen ska framgå den enskildes önskemål och behov, samt beslutade och planerade insatser.

Vid betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, ska hänsyn tas till hela livssituationen.

Personlig assistans enl LSS eller (LASS) numera Socialförsäkringsbalken Grundläggande behov:

• Hygien

• På- och avklädning

• Matsituationen

• Kommunikation med tredje part

• Ingående kunskap

Om de grundläggande behoven uppgår till 20 timmar/vecka, kan personen ansöka om personlig assistans till Försäkringskassan.

Övrig tid som ingår i personlig assistans, när de första 20 timmar grundläggande tid är uppfylld

• Städ, tvätt, inköp, förflyttningar, jour på natten o.s.v.

Personlig assistans enligt LSS/LASS kan beviljas före den enskilde uppnått 65 års ålder.

Anordnande av assistansen kan ske genom att enskild väljer kommunen, är arbetsgivare själv, eller ansluter sig till kooperativ, bolag eller liknande.

Kommunen betalar de 87 första timmarna i månaden.

För närvarande finns 59 LASS beslut, varav 39 inom omsorg, och 20 inom fysiskt funktionshinder.

Olika typer av boende LSS/LASS

• Gruppbostad, två stycken med totalt tio platser

• Servicebostad, fyra stycken

• Annan särskilt anpassad bostad, fyra stycken brukare

(10)

Sektorsekonomen redogör för hur LSS utjämningssystem fungerar, och vilka förutsättningar som beräkningarna grundar sig på.

Statistik över antal verkställda insatser (1 oktober) tas fram en gång per år, och årets siffror presenteras för utskottet.

---

(11)

Socu § 159

Kvarboende i särskilt boende

att successivt, införa kvarboende med personcentrerad omvårdnad inom särskilt boende. För närvarande inom befintliga resurser.

Arbetsgruppen redovisar vad utredningen om ett införande av kvarboende med personcentrerad omvårdnad skulle komma att innebära.

80 % av personer inom särskilt boende har någon form av demens. En övergång till personcentrerad omvårdnad är att alla ska få samma goda demensvård som finns på demensboende idag.

Bemanning. Det behövs mer personal för att klara ett sådant arbetssätt. Exv.

så behövs ständigt någon personal i gemensamhetslokalen. I dag är detta ej möjligt i samband med behov av dubbelbemanning vid omvårdnadsinsatser.

Beräkning har gjorts över kostnader för en bemanning motsvarande 0,61 till ca 4,5 mnkr.

Det finns behov av en något högre bemanning på de mindre enheterna

beroende på hur lokalerna ser ut. Önskemål finns om att öppna upp lokalerna, så personalen får en större överblick.

Aktiviteter. Aktiviteter är ett viktigt inslag och dessa bör samordnas utifrån de boendes intressen och behov.

Lokaler. Lokaler bör ses över och förändras för att möta de boendes behov.

Detta kan göras utan större kostnader genom att t ex dela av lokalen med vikväggar.

Utbildning. Behov finns av fortbildning genom föreläsningar kring bemötande vid demenssjukdom, Demens ABC-utbildning m.m. Dessa utbildningar kommer att genomföras 2012 inom ramen för utbildning.

Helena Lyborg-Engström, deltog ej i beslutet.

---

___________________________________________________________

Utdrag:

EnhetsC boendena

(12)

Socu § 160

Modellkommuner, information

Projektledaren för Projekt ”Psykisk hälsa barn och unga”, informerar utskottet om deras arbete.

Varför gör vi detta?

• Upplevd psykisk ohälsa ökar

• Ökad belastning på specialistlinjen t.ex. Barn- och ungdomspsykiatri

• Vårdgaranti och förstärkt vårdgaranti

• Begränsade resurser – förutsätter en utvecklad första linjens vård

• Många aktörer

Många tonåringar mår dåligt idag. Nationell studie har genomförts och den visar att Sverige har höga siffror i jämförelse med andra länder.

De senaste 30 åren har olika besvär ökat, bl.a. ryggont, ängslan, oro, huvudvärk, nedstämdhet liksom dålig aptit.

Syftet med hela modellområdesarbetet, är att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, genom förebyggande arbete där alla aktörer hos kommun och landsting gör sin del.

Målet är tidiga insatser, och god tillgänglighet till effektiv vård och stödinsatser utifrån behov.

Att vara Modellområde innebär att, utifrån lokala förutsättningar, utveckla helhetsstrategier som kan tjäna som nationella exempel på lösningar.

Vad har vi gjort och vad händer nu?

• Kartläggning och nulägesbeskrivning

• Analys

• Mål- och samverkansdokument, d.v.s politiskt förankrad handlingsplan

• Implementering

(13)

Strategiska förbättringsområden

• Samverkan

• Hälsofrämjande/förebyggande

• Stöd, vård- och behandling

• Föräldrasamverkan/föräldrastöd

• Kompetens

Handlingsplanen har 32 aktiviteter mellan åren 2011-2013.

Tidig upptäckt – tidig insats

Ett flödesschema redovisas för utskottet, som visar de olika kontakter och arbetssätt som finns.

Vad påverkar skolresultat och psykisk hälsa?

Om man mår bra är det lättare att lära, och lyckas man i skolan, leder det till att man mår bra.

Utvärdering

• Hälsokurvan/psykisk hälsa

• Skolfrånvaro

• Skolresultat

• Aktualisering inom socialtjänsten/återaktualisering inom socialtjänsten

• Nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin

• Tandhälsa hos de små barnen ---

(14)

Socu § 161

Arbetsförmedlingen, information

Arbetsförmedlingens chef informerar kring etableringsreformen och arbetet med ungdomar.

Etableringsreformen

• Etableringsreformen startades i december 2010.

• Målet är att sänka medeltiden, från nyanländ till etablerad, från sju år till två år.

• I dagsläget är det 13 personer inom etableringsreformen, plus de 42 personer som befinner sig inom ramen för etablering före december 2010.

• Arbetsförmedlingen står för kostnaden, men det är Försäkringskassan, som sköter utbetalningarna.

Nyanländ

Migrationsverket, kartlägger och ger uppehållstillstånd.

Kommun – bosättning.

Arbetsförmedlingen

Etableringssamtal som leder till en etableringsplan.

Etableringslotsar hjälper till med att få in personerna i utbildning, bl.a. svenska för invandrare, samhällsorientering och arbetsföreberedande insatser.

Målet är sedan att individen ska vara etablerad inom två år.

(15)

Ungdomar

• erbjuds information

• deltagande i seminarier

• kartläggning, som mynnar ut i en handlingsplan

Uppdagas det att det finns någon person som har särskilda behov, finns det tillgång till specialister.

Om en ungdom inte har fått något arbete inom 90 dagar påbörjas

jobbgarantin för unga. I den fasen läggs tyngdpunkten på att söka arbete.

Ungdomar av idag är väldigt lättrörliga. Arbetsförmedlingen försöker stimulera den rörligheten.

Efter 15 månader inträder Jobb och utbildningsgarantin. Då finns möjlighet till arbetsträning. Det finns ett antal kompletterande aktörer. Den fasen innebär mer utredningar.

Om ungdomar söker försörjningsstöd kräver socialtjänsten inskrivning på arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen upplever att dialogen mellan dem och socialtjänsten är god.

Arbetsförmedlingen vill ha en bra dialog med arbetsgivarna, och få veta om ungdomar inte kommer på anställningsintervjuer, eller tackar nej till arbete.

Ett bra samarbete finns mellan Arbetsförmedlingen och EksjöVux.

En bra samverkan mellan gymnasiet och Arbetsförmedlingen, kan förebygga stort personligt lidande för ungdomen om den fångas upp tidigt.

---

(16)

Socu § 162 Dnr 2010-0436

Rapportering kring ensamkommande flyktingbarn

De nyanlända som kommer efterhand, kommer att placeras på det gemensamma asylboendet i Flisby

HVB-hemmet Prästgården med personal startade upp i augusti, och redan två veckor senare kom de första barnen.

Pojkarna kommer från Afghanistan, och två av dem har redan fått

uppehållstillstånd. De går i skolan i en egen liten grupp. Mycket resurser läggs på att lära dem svenska, men även andra ämnen förekommer, såsom idrott och matematik. Inlärningskapaciteten varierar beroende på tidigare kunskaper.

Dessa pojkar får mycket beröm från både skolan och andra de möter och de lär sig väldigt snabbt. En del har lärt sig svenska själva, genom att läsa böcker och tidningar.

Personalen försöker hitta olika aktiviteter t.ex. musik och idrott.

De anställda har olika utbildningar och tidigare erfarenheter, ett medvetet val vid rekryteringen.

En placering sker under utredningstiden. Olika bedömningar görs med tanke på en bra vårdplan för de olika personerna.

Utmaningen är att hitta en boendekedja för dem och att de ska få kompisar, samt att på ett fåtal år lära dem så mycket som möjligt, så att de hamnar i samma nivå som andra ungdomar i deras ålder.

Särskilt förordnad vårdnadshavare är nästa steg. När barnen/ungdomarna fyller 18 år ersätter denne god man.

Pojkarna för tillfället från samma land, men pojkarna verkar inte vara intresserade av hur de andra nyanlända har gjort sin resa till Sverige.

Samarbetet med sjukvården, tandvården och skolan har fungerat bra.

---

(17)

Socu § 163

Anmälningsärenden

Regeringskansliet, Socialdepartementet, Kommunaliserad hemsjukvård, remiss Regeringskansliet, Socialdepartementet, Rätten att få åldras tillsammans, remiss Förvaltningsrättens dom, 2011-10-06, gällande bistånd enligt socialtjänstlagen Landstinget och Regionförbundet, Avsiktsförklaring ”KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig” Jönköpings län

Inera AB, erbjudande om ett socialtjänstbibliotek för en kunskapsbaserad socialtjänst

Eksjö kommun, Samhällsbyggnadssektorn, samråd, detaljplan för Kv Banken 1 Protokoll, samverkansgrupp Sociala sektorn, 2011-05-18, 2011-06-01

Protokoll, samverkansgrupp vårdboendeenheten, 2011-05-26, 2011-08-29 Protokoll, samverkansgrupp hemtjänst, 2011-05-30

Protokoll, samverkansgrupp personliga assistenter, 2011-09-02 ---

Socu § 164

Delegationsbeslut

Anmäles delegationsbeslut fattade under tiden 2011-09-01—2011-09-30, med stöd av SoL, LVM, LASS, LSS, Färdtjänstlagen, samt Bostadsanpassningslagen.

---

(18)

Socu § 165

Kurser och konferenser

Sveriges Kommuner och Landsting, konferens 2011-10-19, i Stockholm ”Vad betyder konkurrens och valfrihet för oss förtroendevalda?”

Regionförbundet, Primärkommunala nämnden, ”Sammanhållen hemvård – vad händer i länet”?, två dagar, 2011-11-14, samt 2012-01-27 i Jönköping.

Agneta Sköldunger bereds tillfälle att delta.

Regionförbundet, Presidiekonferens socialtjänsten, 2011-10-21 i Nässjö PwC, grundkurs i kommunallagen, 2011-10-27, i Stockholm

---

Socu § 166

Rapporter

Konsumentverket, rapport 2011:11, Budget- och skuldrådgivning – En kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

Boendesamordningen. Fem lediga lägenheter, och ingen kö för närvarande.

Brev från Mogården.

Brev från anhörig med synpunkter kring ansvarsfrågor i samband med hemtjänst.

---

(19)

Socu § 167

Personärende

---

(20)

Socu § 168

Personärende

---