Vaccination mot rotavirusinfektion

Vaccination mot rotavirusinfektion

Enkät till föräldrar på BVC i Lidköping 2018-2019

Författare:

Maria Björk, ST-läkare

Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Rapport 2021:8

FoU-centrum Skaraborg

FoU primärvård

Rapport 2021:8

FoU i VGR: Vaccination mot rotavirusinfektion. Enkät till ... | FoU i Västra Götalandsregionen (researchweb.org)

Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik

FoU-centrum Skaraborg primärvård och tandvård i samverkan Handledare:

Kristina Bengtsson Boström, specialist i allmänmedicin, Adjungerad professor i allmänmedicin

Närhälsan Billingen vårdcentral, Skövde, FoU primärvård, FoU-centrum Skaraborg

Sammanfattning

Bakgrund

Rotavirusinfektion är den vanligaste orsaken till allvarlig maginfluensa i världen och drabbar företrädesvis barn upp till tre års ålder. I Sverige är dödsfall ovanliga, men kontakter med sjukvården kan krävas. Därför utvecklades ett vaccin och från 2017 erbjöds detta kostnadsfritt till alla barn på barnavårdscentralen (BVC) i Lidköping. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrarnas erfarenhet av vaccinationen på BVC vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral.

Metod

En anonym enkät till föräldrar vars barn erbjudits vaccination med Rotarix®

delades ut vid besöket vid fyra eller fem månader. Förälderns ålder och

utbildningsgrad och antal syskon noterades. Vidare ställdes frågor om vilken källa man fick information om vaccinet från, vem man litade mest på, hur

informationen om vaccinet och dess biverkningar gavs samt om barnet eller familjen fått biverkningar. Enkäterna lämnades i igenklistrat kuvert.

Resultat

Under tiden 18 februari 2019 till 14 september 2020 deltog 105 föräldrar med 104 ifyllda enkäter. Svarsfrekvensen på frågorna var över 90%. Flest deltagare var över 30 år (59%) och hade övervägande eftergymnasial utbildning. De flesta barnen (67%) hade syskon. Majoriteten deltagare fick information om

vaccinationen från BVC som också angavs som mest tillförlitlig. De allra flesta hade fått tillräcklig information om vaccinet, men 16 deltagare tyckte att

information om behandling av biverkningar var otillräcklig. Biverkningar angavs av 33 deltagare, tre krävde sjukvårdskontakt och en krävde inläggning på sjukhus.

Konklusion

Föräldrarnas erfarenhet var att BVC gav pålitlig information om vaccinationen med Rotarix®. Information om behandling av biverkningar kunde dock bli bättre.

Det var vanligt med biverkningar efter vaccinationen.

Nyckelord

Rotavirus, Rotavirusinfektion, BVC, Rotarix®, vaccin, föräldrar, barn.

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Immunitet efter infektion ... 1

Vaccination mot rotavirus ... 1

Syfte ... 2

Frågeställningar ... 2

Metod ... 3

Studiedesign ... 3

Urval ... 3

Datainsamling och analys... 3

Etiska överväganden ... 3

Resultat ... 4

Diskussion ... 7

Resultatdiskussion ... 7

Metoddiskussion ... 7

Slutsats ... 8

Referenslista ... 9

Bilaga 1

1

Bakgrund

Den vanligaste orsaken till allvarlig maginfluensa (gastroenterit) i världen är Rotavirusgastroenterit (RVGE). Den drabbar ofta barn mellan 6-36 månader, mest allvarlig blir infektionen hos barn mellan 6-24 månader. Barnet kan drabbas av vattentunna diarréer (upp till 20 per dag) och kräkningar, med eller utan feber.

Infektionen sitter i mellan 3-8 dagar. Vid fem års ålder har de allra flesta barn haft en rotavirusinfektion men man kan bli smittad och få sjukdomen flera gånger (1).

Sjukdomen är mycket smittsam eftersom endast ett fåtal viruspartiklar krävs för att insjukna. Sedan förökar de sig snabbt i epitelcellerna i övre delen av

tunntarmen. Den smittade börjar utsöndra viruset i avföringen redan innan symtomen kommer (inkubationstid 2-4 dagar) och 1-8 veckor efter att symtomen gått över. Sjukdomen smittar främst via avföring (fekalt-oralt) men även via droppsmitta (2). Sjukdomen inträffar vanligast i december till april men kan förekomma även andra delar av året. Det finns ingen specifik behandling utan den består av vätskeersättning för att motverka vätskeförluster och

elektrolytrubbningar.

År 2013 orsakade rotavirus åtminstone 215 000 dödsfall bland barn under fem år globalt. I Sverige är dödsfall ovanligt. De flesta barn i Sverige, ca 30 000,

behandlades i hemmet år 2015, men ett antal barn sökte primärvård (ca 14 000) och cirka 3 700 sjukhusens akutmottagningar. Uppskattningsvis lades 2 100 barn under fem år in på sjukhus per år. Komplikationer såsom krampanfall (icke febrila och febrila), encephalit (enstaka fall), elektrolytrubbningar och dehydrering förekommer hos 10-15% av inlagda barn. En till två procent får intensivvård (3).

Immunitet efter infektion

Efter födseln är det fullgångna barnet skyddad mot rotavirusinfektion eftersom moderns antikroppar mot rotavirus förts över till barnet under sista delen av graviditeten, förutsatt att modern utsatts för smitta. De barn som är för tidigt födda har inte detta skydd och löper därför risk för att infekteras med rotavirus. Vid första insjuknandet ses de allvarligaste symtomen, därefter innebär upprepad smitta allt färre symtom och hos friska barn fås immunitet efter en eller några få infektioner av rotavirus (4, 5). Friska vuxna får inga eller lindriga symtom vid smitta (6), men personer med nedsatt immunförsvar kan få en allvarligare infektionsbild (7).

Vaccination mot rotavirus

Inom EU finns det två vaccin som är godkända, Rotarix® och RotaTeq®, tillgängliga sedan 2006. Båda ges oralt och är försvagade levande virus.

Vaccinerna ger ett bra skydd då de ges tidigt i livet, Rotarix® och RotaTeq® ger 85-100% skydd mot allvarlig gastroenterit och 75-90% skydd mot symtom relaterade till rotavirus av sådan grad att de kräver kontakt med sjukvården (8,9).

De ger ett gott skydd i minst tre år, tillräckligt för ändamålet då det är de minsta barnen som främst behöver skyddet (10,11,12).

WHO (Världshälsoorganisationen) har rekommenderat att alla länder inför vaccination mot rotavirus (13) och 2017 hade 90 länder inkluderat den i sina nationella vaccinationsprogram. I Sverige infördes vaccinationen i september

2

2019 (14). Ett minskat antal inläggningar på sjukhus på grund av gastroenterit orsakat av rotavirus men även gastroenterit där man inte funnit orsaken kunde ses i de länder som hade vaccinationen i sina program (15,16). Efter vaccination kan vissa barn utsöndra vaccin i avföringen (sju dagar efter första dosen är

utsöndringen som högst) och kan smitta icke-immuna som då kan bli immuna (14). Man har inte sett att vaccin-virus orsakar allvarlig sjukdom (17).

Biverkningar efter vaccination är symtom som liknar rotavirusinfektion, fast lindrigare. Feber, kräkningar och diarré ses oftast och symtomen går över fort.

Mer ovanligt är kramp i luftrören och nässelfeber (18). En fruktad men tack och lov mycket sällsynt biverkan är ett tillstånd (tarm-invagination) som orsakar tarmstopp. Då blir barnet mycket påverkat och föräldern/föräldrarna skall söka akut då tillståndet är livshotande (12).

Vaccinationen är kontraindicerad om barnet tidigare har fått en allvarlig reaktion eller är överkänsligt mot något av innehållet i vaccinet, om barnet har en

missbildad mag-tarmkanal (ökar risken för tarm-invagination), vid tidigare tarm- invagination, kombinerad immunbrist (SCID) eller nekrotiserande enterokolit.

Rotarix®, som används på barnavårdscentral (BVC) på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral, ges vid sex veckor och tre månaders ålder och infördes som ett erbjudande 2017 utanför

vaccinationsprogrammet. Vid samtal med BVC-sjuksköterskorna vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral framkom att de ville veta hur Rotarix® tagits emot bland föräldrar både vad det gäller effekt och eventuella biverkningar. Det var också av värde att veta hur den information man i samband med vaccination fått av BVC-sjuksköterskan uppfattats.

Syfte

Syftet med detta arbete var att studera hur föräldrar uppfattar information om rotavirusvaccination och deras upplevelse av vaccinationen vid BVC vid Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral och Närhälsan Guldvingen vårdcentral.

Frågeställningar

Hur många barn erbjöds rotavirusvaccination under perioden?

Hur många vaccinerades?

Vilka källor för information använde föräldrarna för information?

Hur upplevdes informationen från BVC och från andra källor?

Vad påverkade föräldrarnas inställning till vaccinering?

Vilka biverkningar fick barnet av Rotarix®? Krävdes sjukvårdskontakt?

Inläggning?

3

Metod

Studiedesign

Tvärsnittsstudie med anonyma enkäter till svensktalande föräldrar till barn som har erbjudits vaccination med Rotarix® vid sex veckor och tre månaders besök på BVC på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral samt Närhälsan Guldvingen

vårdcentral.

Enkäten (Bilaga 1) konstruerades efter syftet med motsvarande frågeställningar i projektet. Den delades ut då barnet kom till 4- eller 5-månaderskontrollen och den fylldes i vid besöket och lades i slutet kuvert ifyllt eller tomt och lämnades till BVC-sjuksköterska som samlade kuverten i ett låst rum och samlades in med jämna mellanrum. Ålder på deltagaren (över och under 30 år) noterades liksom utbildning (grundskola, gymnasieskola, eftergymnasial utbildning), antal syskon i familjen. Svar på varifrån information om vacciner erhölls (BVC, vänner, internet, media, annat), vad man litade mest på (BVC, vänner, internet, media, annat) noterades. Positiva och negativa erfarenheter av vaccineringen för deltagaren eller barnen i familjen och erfarenhet av maginfluensa i familjen och om det påverkat beslutet om vaccination efterfrågades. Hur det upplevdes att barnet fick vaccinet oralt jämfört med som injektion, samt om barnet fått en eller båda doser av vaccinationen noterades. Vidare om biverkningar noterats hos barnet och om dessa krävde sjukvård. Slutligen kom frågor om informationen om vaccinationen, dess funktion, biverkningar, råd om egenvård och hur man kommer i kontakt med sjukvården om man vill ha hjälp. Det gavs möjlighet att skriva fritext till svaren. I den bifogade informationen ombads föräldrarna att inte ge information på sådant sätt att familjens identitet kunde röjas. Under utformningen lästes enkäten av BVC-sjuksköterskorna som gav synpunkter på formuleringar som ändrades.

Dessutom testades enkäten på sju föräldrar innan den lämnades ut på BVC.

När insamlingen var klar matades svaren på frågorna i det webbaserade verktyget esMaker (version 3.0, Entergate AB) som används inom Västra

Götalandsregionen. De fria textkommentarerna fördes över till ett Worddokument.

Urval

De som svarade på enkäten var de föräldrar vars spädbarn blivit erbjudna vaccination med Rotarix vid sex veckor och tre månaders ålder på Närhälsan Guldvingen BVC samt Närhälsan Ågårdsskogen BVC.

Datainsamling och analys

Data beskrevs med deskriptiv statistik (medelvärden, andelar).

Etiska överväganden

I enkäten ställs frågor angående förälders/föräldrars upplevda information och stöd från BVC-sköterska och detta kan upplevas som granskande. Samtliga i den berörda personalgruppen har fått utrymme att komma med åsikter och man ställde sig positiv till enkäten då man upplevde att den kan vara till nytta för framtida verksamhet.

Eftersom detta var en anonym och frivillig enkät där föräldrarna kan välja att inte

4

fylla i samt att detta är ett studentarbete har inte ansökan till Etikprövnings- myndigheten gjorts. Man kan ändå uppleva frågorna som närgångna och enkätens frågor kan väcka känslor. Vi upptog en del av förälderns tid då de fyller i enkäten.

Fördelen med studien var att vi kunde få vetskap om föräldrars upplevelse av vaccinationen, något som kan vara till nytta i framtida verksamhet.

Resultat

Av 105 utdelade enkäter under tiden 2019-02-18 – 2020-09-14 inkom 104 ifyllda och en utan svar, 90 från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC och 15 från Närhälsan Guldvingen vårdcentral BVC. Under aktuell tid kontrollerades 341 barn respektive 247 barn i denna åldersgrupp på vårdcentralerna. Svarsfrekvensen på de ingående frågorna varierade mellan 93,3% och 99%. Bakgrundsdata för deltagarna i enkätundersökningen framgår av Tabell 1. Flest föräldrar var mer än 30 år (59%). Det var en övervikt av deltagare med eftergymnasial utbildning, endast 4% hade enbart grundskola. Sjuttio av barnen (67%) hade äldre syskon.

Tabell 1: Bakgrundsdata för 105 deltagare i enkäten Ålder (svarsfrekvens 99%)

<30 år 43 (41%)

Utbildningsnivå (svarsfrekvens 99%)

Grundskola 4 (3,8%)

Gymnasium 36 (34,3%)

Eftergymnasial 65 (61,9%)

Varifrån föräldrarna fick sin information om vaccination och vilken källa man litade mest på framgår av Tabell 2. En klar majoritet fick huvudsakligen sin information från BVC, och det var också den källa man angav som mest tillförlitlig. Media rankades betydligt lägre, framförallt gällande tillförlitlighet, medan källor på internet (1177.se nämndes flera gånger i kommentarerna) och vänner värderades någonstans mittemellan. Bland dem som kryssade i “annat”

angavs litteratur och egen medicinsk utbildning som viktiga källor. Några (8 svarande) har kryssat i 4 eller 5 dvs. lågt förtroende för BVC på frågorna, men svar på andra frågor tyder på att de missuppfattat frågan och vänt på skalan.

Tabell 2: Svar på enkätfrågor från föräldrar (n=104) om varifrån man får information om vaccination, samt vem som är mest tillförlitlig.

Källa Information Källa Tillförlitlighet (antal

svar) 1 2 3 4 5

(antal

svar) 1 2 3 4 5

BVC

(103) 93 3 0 2 5 BVC

(103) 92 2 0 1 8

Internet

(75) 10 25 26 9 5 Internet

(79) 9 21 21 17 11

Media

(60) 1 8 20 20 11 Media

(82) 4 7 14 27 30

Vänner

(66) 4 28 15 16 3 Vänner

(81) 11 27 24 9 19

Annat

(30) 7 2 1 4 16 Annat

(33) 8 3 3 3 16

1=mest, 5 =minst

5

Figur 1. Föräldrars positiva eller negativa erfarenheter av vaccinering.

Föräldrarnas erfarenheter av vaccinering sammanfattas i Figur 1. Generellt är erfarenheten av vaccinering positiv med få undantag.

Sjuttiofyra av 104 hade erfarenhet av maginfluensa i familjen. Tjugofyra svarade att erfarenheten hade i viss mån påverkat deras beslut att vaccinera sitt barn.

Majoriteten n=103 hade dock andra skäl som vägde tyngre exempelvis råd från BVC eller rädslan för allvarliga sjukdomar.

De allra flesta upplevde att det var positivt att vaccinationen gavs oralt. Det kommenterades bland annat att ”en nackdel med att det ges i munnen är förstås risken att det kräks/dreglas ut, men barnet uppskattade det definitivt jämfört med spruta”.

Vid frågetillfället hade 100 av 104 barn fått första dosen Rotarix®. Andra dosen hade givits till 96 av 104 barn. Två utav de fyra som tagit första men inte andra dosen kommenterade att barnet inte fått det än eftersom barnet är för litet. Om de andra två ännu inte hunnit få vaccin eller om föräldrarna valt att avstå framgår inte av undersökningen. En förälder valde att avstå från att vaccinera sitt barn då man inte vill vaccinera mer än absolut nödvändigt.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1 - Mycket positivt

2 3 4 5 - Mycket

negativt Antal

6

Tabell 3. Upplevelse om information om vaccinet

Var informationen tillräcklig om... Ja Nej

Rotarix 103 1

varför ditt barn erbjöds vaccination 102 2

hur vaccinet fungerar 92 11

Närapå samtliga uppfattade att informationen om vaccinet och varför barnet erbjöds det var tillräcklig. En viss andel upplevde dock att informationen om hur vaccinet fungerar var otillräcklig, se Tabell 3.

Man upplevde sig generellt välinformerad om vilka biverkningar som kunde uppstå, men 13 svarade att de inte hade fått tillräckligt med information om hur man skulle hantera eventuella biverkningar och 16 saknade information om egenvård se Tabell 4. Detta uttrycktes även i kommentarerna.

Tabell 4. Upplevelse av information angående biverkningar

Var informationen tillräcklig om... Ja Nej

biverkningar 100 3

vad göra vid biverkningar 89 13

egenvård 84 16

kontakt med sjukvård 97 6

Tabell 5. Förekomst av biverkningar efter minst en av vaccinationsdoserna

Biverkningar Antal

Nej 63

Ja, krävde ej sjukvårdskontakt 33

Ja, krävde sjukvårdskontakt, ej inläggning 3

Ja, krävde sjukvårdskontakt och inläggning 1

Biverkningar uppstod hos drygt en tredjedel av barnen som vaccinerades, vilket redogörs för i Tabell 5. Ett fåtal behövde kontakta sjukvården, och ett barn behövde vårdas på sjukhus. Magproblem var vanligast förekommande (n=22) enligt kommentarerna, främst lös mage och magsmärtor. Även kräkningar förekom hos några individer. Något mindre vanligt var feber (n=7) och gnällighet/grinighet (n=5).

7

Diskussion

Resultatdiskussion

Denna studie visar att föräldrarna har ett mycket stort förtroende för BVC- sjuksköterskorna både vad gäller information och tillförlitlighet. Föräldrarna känner sig välinformerade om Rotarix® vaccinets biverkningar innan barnet får det, men något mindre informerade om hur det fungerar. Något fler kände sig osäkra på vad man kan göra själv vid biverkningar och vart man skulle vända sig för råd. Föräldrarna önskade mer information om detta. Lindriga biverkningar efter vaccination rapporterades av en tredjedel av föräldrarna.

Frekvensen vaccinerade var hög och överensstämmer med Sverige i övrigt.

Senaste lägesrapporten från Folkhälsomyndigheten (FHM) visar att

vaccinationstäckningen bland 2-åringar är 97% (19). I Tyskland är motsvarande siffra 93% och i Norge 95%. I Italien är det endast 88% av barnen som vaccineras (20). I Sverige finns en allmän tillit till BVC, som även syns i denna studie och BVC är gratis för alla barn. Detta kan nog bidra till att man i större utsträckning än andra länder fullföljer vaccinationsprogrammet.

Biverkningsfrekvensen i studien motsvarar också den som rapporterats av FHM.

(19). Den visar också att barnen får biverkningar, men att de i de allra flesta fall är mycket lindriga. Magbesvär, feber och gnällighet var de vanligaste. Ett av barnen i denna studie blev dock allmänpåverkat och fick uppsöka sjukhus.

I stort sett alla oavsett utbildningsnivå lät vaccinera sina barn för att undvika allvarligare gastroenterit. Man ställde sig positiv till att det var ett oralt vaccin. En förälder valde att inte vaccinera ”Vill ej vaccinera mer än absolut nödvändigt”.

Detta stämmer överens med att det finns ett fåtal människor i Sverige som är skeptiska till vaccination i allmänhet.

Metoddiskussion

Endast 15 svar kom från Närhälsan Guldvingen vårdcentral BVC, som under denna period hade 247 barn inskrivna och 90 svar kom från Närhälsan

Ågårdsskogen vårdcentral BVC, som under denna period hade 341 barn inskrivna.

Dvs. 5 respektive 30% av årskullen tillfrågades Av antalet som har fått och svarat på enkäten på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC bedöms urvalet vara slumpmässigt så kan man anta att svaren är representativa för populationen, det vill säga föräldrar vars barn har erbjudits vaccination mot Rotavirus på Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC. Dock är det en mindre andel av motsvarande grupp på Guldvingens BVC som har fått och svarat på enkäten, vilket gör att den populationen i klart mindre grad är representerad i studien. Närhälsan Guldvingen vårdcentral huvudsakliga upptagningsområde är stadsdelen Margretelund i

Lidköping, medan Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral, som är en betydligt större vårdcentral, har ett upptagningsområde som mer kan anses utgöras av hela

kommunen. De genomsnittliga årsinkomsterna inom de två postnummerområden som utgör Margretelund var 21 5571 kr respektive 25 0791 kr (år 2018), mot 27 8871 kr i Lidköpings kommun som helhet (21). Socioekonomiska faktorer skiljer sig åt mellan vårdcentralernas upptagningsområden, där medelinkomsten är lägre och andelen utrikesfödda betydligt högre i Närhälsan Guldvingen vårdcentral

8

jämfört med Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral upptagningsområde. Detta kan eventuellt ha betydelse för föräldrars inställning till vaccination. Man kan alltså utifrån denna studie säkrare uttala sig om föräldrarnas inställning till vaccinering i Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral jämfört med dem i Närhälsan Guldvingen vårdcentral upptagningsområde.

Att projektledaren inte jobbar på BVC Närhälsan Guldvingen vårdcentral och inte själv informerade BVC-sköterskorna där och under insamlingstiden inte var personligen tillgänglig för frågor på samma sätt som för Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral BVC kan ha betydelse för svarsfrekvensen.

Mer än hälften av dem som deltog i studien hade en eftergymnasial utbildning.

Huruvida detta påverkade att man gav sina barn vaccin kan inte dras några slutsatser om i denna studie då alla föräldrar med gymnasieutbildning också lät sina barn bli vaccinerade.

En annan fråga värd att ställa är ifall antalet enkätfrågor skulle ha begränsats mer.

Även om svarsfrekvensen för enkäten som helhet var mycket god, fanns det ett antal frågor med en betydligt lägre svarsfrekvens. Orsaken till detta är svår att uttala sig om med säkerhet, men tänkbara orsaker skulle kunna vara att man fann vissa frågor svåra att svara på, eller irrelevanta. Ju fler frågor att svara på i enkäter, desto större är också risken att vissa tröttnar en bit in i den och väljer att lämna vissa frågor obesvarade. Ett förhållande som påvisats tidigare i rapporten är att vissa svarande har missuppfattat graderingsskalan på en eller flera av

enkätfrågorna. En av dessa har uttryckligen skrivit i en fritext-kommentar att vederbörande litar på informationen från BVC, och i de resterande fallen tyder svaren på övriga frågor på att man känner tillit till, och tar till sig information från BVC. Här skulle behövts en tydligare frågeformulering för att minimera risken att svara fel.

Slutsats

Att föra ett informativt, respektfullt och givande samtal med en förälder om vaccination av dess barn lägger grunden till beslutet om barnet skall få vaccin eller inte. Man måste informera om fördelarna men också om biverkningar särskilt tarminvagination som är sällsynt, men svår. Studien visar att råd om egenvård och också om var man skall söka sjukvård skulle kunna förbättras. Det är mycket viktigt att föräldrarna inte väntar med att söka vård vid allvarliga symtom och här måste föräldrarna vara välinformerade.

9

Referenslista

1. Velazquez FR, Matson DO, Calva JJ, Guerrero L, Morrow AL, Carter- Campbell S et al. Rotavirus Infection in Infants as Protection against Subsequent Infections. N Engl J Med 1996;335:1022-8.

2. Dennehy PH, Nelson SM, Crowley BA, Saracen CL. Detection of

rotavirus RNA in hospital air samples by polymerase chain reaction (PCR)

* 828. Pediatric Research Program Issue APS-SPR 1998;43:143.

3. Rotavirusinfektion i Sverige. Kunskapsunderlag 2015.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/r/rotavirusinfektion-i-sverige/ [åtkomst 2021- 04-12].

4. Ward RL, Bernstein DI, for the US Rotavirus Vaccine Efficacy Group.

Protection against Rotavirus Disease after Natural Rotavirus Infection. J Infect Dis 1994;169:900-4.

5. Velazquez FR. Protective Effects of Natural Rotavirus Infection. The Pediatric Infectious Disease Journal 2009;28(3).

6. Iturriza-Gomara M, Auchterlonie IA, Zaw W, Molyneaux P, Desselberger U, Gray J. Rotavirus Gastroenteritis and Central Nervous System (CNS) Infection: Characterization of the VP7 and VP4 Genes of Rotavirus Strains Isolated from Paired Fecal and Cerebrospinal Fluid Samples from a Child with CNS Disease. J Clin Microbiol 2002;40:4797-9.

7. Johansen K, Hedlund KO, Zweygberg-Wirgart B, Bennet R.

Complications attributable to rotavirus-induced diarrhoea in a Swedish paediatric population: Report from an 11-year surveillance. Scand J Infect Dis 2008;40:958-64.

8. Vesikari T, Karvonen A, Prymula R, Schuster V, Tejedor JC, Cohen R et al. Efficacy of human rotavirus vaccine against rotavirus gastroenteritis during the first 2 years of life in European infants: randomised, double- blind controlled study. The Lancet 2007;370:1757-63.

9. Plosker, G.L. Pentavalent Rotavirus Vaccine (RotaTeq®). Drugs 2010;70:1165–1188.

10. Vesikari T, Karvonen A, Ferrante SA, Kuter BJ, Ciarlet M. Sustained efficacy of the pentavalent rotavirus vaccine, RV5, up to 3.1 years following the last dose of vaccine. Pediatr Infect Dis J 2010;29:957-63.

11. Phua KB, Lim FS, Lau YL, Nelson EA, Huang LM, Quak SH et al.

Rotavirus vaccine RIX4414 efficacy sustained during the third year of life:

a randomized clinical trial in an Asian population. Vaccine 2012;30:4552–

7.

12. Payne DC, Boom JA, Staat MA, Edwards KM, Szilagyi PG, Klein EJ et al.Effectiveness of pentavalent and monovalent rotavirus vaccines in concurrent use among US children <5 years of age, 2009-2011. Clin Infect Dis. 2013;57:13-20.

13. WHO position paper. Rotavirus vaccines - January 2013. Wkly Epidemiol Rec 2013;88:49-64

10

14. Folkhälsomyndigheten. Fördjupad information om vaccination mot rotavirus 2019.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/rotavirus/mer-om-rotavirusvaccin/

[åtkomst 2021-04-12].

15. Giaquinto C, Dominiak-Felden G, Van Damme P, Myint TT, Maldonado YA, Spoulou V, Mast TC, Staat MA. Summary of effectiveness and impact of rotavirus vaccination with the oral pentavalent rotavirus vaccine:

a systematic review of the experience in industrialized countries. Hum Vaccin. 2011;7:734-48.

16. Richardson V, Hernandez-Pichardo J, Quintanar M, Esparza-Aguilar M, Johnson B, Altamirano C, Parashar U, Patel, M. (2010). Effect of

Rotavirus Vaccination on Death from Childhood Diarrhea in Mexico. N Engl J Med. 2010;362:299-305.

17. Vesikari T, Matson DO, Dennehy P, Van Damme P, Santosham M, Rodriguez Z et al. Safety and efficacy of a pentavalent human-bovine (WC3) reassortant rotavirus vaccine. N Engl J Med 2006;354:23-33.

18. FASS för vårdpersonal.

www.fass.se (Vårdpersonal/J07BH02 - Rotarix) [åtkomst 2021-04-12]

19. Folkhälsomyndigheten. Lägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen 2020.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/l/lagesrapport-till-regeringen-om-de-nationella- vaccinationsprogrammen-2020/?pub=80915 [åtkomst 2021-04-12].

20. WHO vaccine-preventable diseases: monitoring system. 2020 global summary. https://apps.who.int/immunization_monitoring/globalsummary [åtkomst 2021-04-12].

21. Kolla inkomster.

https://kollainkomster.se/ [åtkomst 2021-04-12].

Bilaga 1

Enkät angående vaccination med Rotarix



Vid denna 4 månaders kontroll på BVC ombeds en förälder besvara följande enkät och lämna i slutet kuvert till BVC-sköterskan.

Enkäten skall lämnas in även om du inte svarat på några frågor.

1. Är du som svarar på enkäten under 30 år

över 30 år

2. Har barnet syskon?

Ja Nej

3. Din högsta utbildningsnivå.

Grundskola Gymnasieskola

Eftergymnasial utbildning

4. Varifrån får du information om vacciner?

Rangordna efter betydelse för dig 1=mest. 5=minst.

BVC Internet Media Vänner

Annat, nämligen Beskriv gärna.

5. Vem litar du på respektive vem litar du inte på?

Rangordna 1=mest. 5=minst.

BVC Internet Media Vänner

Annat, nämligen Beskriv gärna.

6. Har du positiva eller negativa erfarenheter av vaccinering för dig själv eller dina barn?

1 2 3 4 5

Mycket positivt Mycket negativt

Beskriv gärna.

7a. Har du erfarenhet av maginfluensa i familjen?

Ja Nej Beskriv gärna.

7b. Har det påverkat ditt beslut om att vaccinera det här barnet?

Ja Nej Beskriv gärna.

8. Rotarix



1 2 3 4 5

Mycket positivt Mycket negativt

9a. Är barnet vaccinerat med första dosen Rotarix



Ja Nej 9b. Är barnet vaccinerat med andra dosen Rotarix



Ja Nej

Kan du motivera svaren till fråga 9?

10a. Tycker du att informationen om Rotarix



Ja Nej

10b. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om varför ditt barn erbjöds vaccination?

Ja Nej

10c. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om hur vaccinet fungerar?

Ja Nej

10d. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. biverkningar?

Ja Nej

10e. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. om vad man ska göra vid biverkningar?

Ja Nej

10f. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. egenvård?

Ja Nej

10g. Tycker du att informationen var tillräcklig ang. kontakt med sjukvård?

Ja Nej Beskriv gärna.

10h. Saknade du någon information?

Ja Nej Beskriv gärna.

11a. Fick ditt barn biverkningar efter första och/eller andra dosen?

Ja Nej Om Ja vilka?

11b. Krävdes sjukvårdskontakt?

Ja Nej

11c. Krävdes inläggning på sjukhus?

Ja Nej

12. Var du orolig för vaccinbiverkningar av Rotarix



Nej

13. Har du andra synpunkter som du vill framföra?

Tack för din medverkan!

FoU-centrum Skaraborg Regionens hus

Stationsgatan 3 Hemsida: www.vgregion.se/fouskaraborg 541 30 Skövde