SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

(1)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Kommentarer från nämndens ordförande

Linköping har gynnats av två stora nationella beslut 2012. Riksdagens beslut att satsa på Ostlänken är en av de största beslut med långsiktig positiva påverkan på Linköpings utvecklingsmöjligheter och miljöambitioner som tagits. Till denna satsning hör också behovet av ett nytt resecentrum. Dessa investeringar kommer att skapa möj- ligheter för stadskärnan att växa över Stångån. Satsningarna kommer att påverka nämndens verksamhet under många år framåt. Positivt är också beställningen av nya JAS-plan från SAAB i Linköping.

Flera arkitekttävlingar har arrangerats 2012. Under året avgjordes arkitekttävlingen för Vallastaden, där expo LinköpingsBo2016 ska hållas. Projektet går nu in i ett nytt skede med detaljplanering, markanvisningar m.m.

Nämnden har också arrangerat och en arkitekttävling för ett äldreboende i Majelden som är avgjord och även för denna är syftet att lyfta Linköping profil och konkret visa omvärlden att vi lever upp till devisen ”Linköping – där idéer blir verklighet. Under hösten pågick en arkitekttävling under temat ”Linköping – Innerstaden växer över ån” som underlag för byggnationen av det nya resecentrat. Tävlingen kommer att avslutas 2013.

Linköping har som så många andra tillväxtkommuner svårt att få tillstånd så många bostäder som behövs för att möta medborgarnas behov och efterfrågan, näringslivets behov av arbetskraft samt kommunen mål att växa. Vi kan ändå se att Linköping lyckades väl med bostadsbyggandet. 2012 påbörjades byggandet av 541 lägenheter.

Nämndens inriktning är att ca 500 lägenheter behöver byggas årligen för att klara befolkningsökningen. Med de åtgärder kommunen vidtar kommer förutsättningarna för bostadsbyggandet ytterligare att öka i framtiden. Den nya fotbollsarenan kommer att frigöra mark för bostäder på Folkungavallen, och det nya resecentrat kommer att stimulera bostadsbyggandet på Kallerstad. Den pågående byggnationen av cirkulationsplatsen vid Industrigatan- Östgötagatan är också viktig för att få igång den närliggande byggnationen i Övre Vasastaden.

Byggnationen av Östra länken fortgår planenligt och förväntas vara klar för trafikpåsläpp under försommaren 2013. I stadskärnan har Ågatan vid S:t Larskyrkan färdigställts för att ytterligare skapa attraktiva lägen som gynnar handel och stadslivet.

Nämnden har också satsat på ökad tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga; bl.a. i Innerstaden, vid Resecentrum, utmed busslinje 25, samt i kommunens naturreservat.

Barn är kommunens framtid och nämnden har initierat byggandet av en ny aktivitetspark i Johannelund med flera träningsstationer, samt utvecklat spontanidrottsmöjligheterna för bollsport och friidrott. Nämnden har också anlagt eller byggt om ett tiotal lekplatser, flera med särskilda teman, t.ex. flyg, båtar och hav. Nu pågår dessutom en särskild satsning på Lill-Valla lekplats utifrån resultatet av en arkitekttävling.

Under våren tillträdde Anna Bertilson tjänsten som Linköpings nya samhällsbyggnadsdirektör och ansvarig för Miljö- och samhällsförvaltningen.

Ett stort tack till samtliga nämndens ledamöter för att ni bidragit till detta. Även ett stort tack till miljö- och sam- hällsbyggnadsförvaltningens tjänstemän som varit behjälpliga i att genomföra de politiska besluten.

Muharrem Demirok (C)

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande

(2)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Sammanfattning,

(måluppfyllelse, reflektioner och analys)

Nämnden ekonomiska ramar och uppsatta effektmål med tillhörande aktiviteter avser budgetperiod 2011- 2012.

För det andra året av budgetperioden bedöms 52 % av effektmålen vara uppnådda för året, en 32 % delvis upp- nådda och 16 % ännu inte uppnådda. Nämnden hade cirka 130 aktiviteter i verksamhetsplanen för 2012. Av dessa är ca 50 % helt genomförda, ca 40 % delvis genomförda ca 10 % ännu inte genomförda. Många av aktivi- teterna som är delvis genomförda kommer att slutföras 2013. Dessa kommer liksom de ännu inte genomförda att flyttas över eller omprövas till verksamhetsplanen för 2013. I de fall de inte är aktuella längre kommer de att tas bort.

Många av målens uppfyllelsegrad har mätts genom en medborgarenkät som gick ut till 1 000 kommuninvånare hösten 2012. Svarsfrekvensen på enkäten blev 43 %, att jämföra med 56 % år 2011.

Nämndens viktigaste effektmål och måluppfyllelse sammanfattas enligt följande:

 Nämnden ska ha en god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla dessa informerade om nämn- dens beslut och verksamhet för ökad demokrati, delaktighet och inflytande.

Målet är uppnått.

 I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder.

Under 2011-2012 har detaljplaner antagits för ca 1 740 bostäder i flerbostadshus, varav ca 65 i småhus.

Planreserven uppgår till sammanlagt ca 3 200 bostäder, vilket är långt över den planberedskap på två år som eftersträvas utifrån att kommunen har behov av ca 500 bostäder per år.

 I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för verksamhet och handel.

Kommunen har en markreserv om ca 141 ha mark för industri, och viss del kontor. Markreserven för handel uppgår till ca 18 ha. Därutöver finns ca 17 ha privat mark att tillgå. Kommunens ska ha en markreserv på ca 50 ha för industri och kontor, och 20 ha för handel, vilket nuvarande markreserv väl uppfyller.

 Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum.

Målet är delvis uppnått

57 % av de tillfrågade i medborgarenkäten är nöjda med attraktiviteten i Linköpings innerstad. 65 % anser att tillgångligheten tillinnerstaden är ganska eller mycket bra. Lika många tycker att arkitekturen och de senaste årens ny- och ombyggnationer är ganska eller mycket bra. Målet var att 65 % skulle vara nöjda eller mycket nöjda. Målet är rimligt och fullt möjligt att nå inom en snar framtid.

 Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön som förvaltas av nämnden är tillgänglig, trygg och säker.

Målet är ännu inte uppnått.

Målet är att 65 % av de svarande i medborgarenkäten ska vara nöjda eller mycket nöjda. 63 % i enkät- undersökningen 2012 känner sig trygga i det egna bostadsområdet kvälls- och nattetid, men endast 28 % innerstaden. Någon mätning av tillgängligheten för personer med nedsatt funktionsförmåga har inte ge- nomförts. När alla enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade i innerstaden bör en medborgarenkät genomföras tillsammans med särskilt riktade frågor till personer med nedsatt funktionsförmåga.

 Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar samt parker och grönom- råden sköts bättre än vad resultatet av den enkätundersökning som genomfördes 2010 i Linköping visar.

(3)

Målet är uppnått avseende standard, snöröjning och halkbekämpning samt renhållning på gator och vä- gar samt på gång och cykelvägar. Även skötseln av parker och grönområden har förbättrats, dock inte i den omfattning som nästa mål anger.

 Parker och grönområden i bostadsområden och mindre tätorter ska utvecklas för att ge medborgarna bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser.

Målet är delvis uppnått.

Målet är att 75 % ska vara nöjda (mycket och ganska nöjda, samt varken eller missnöjda) med sin vistelse i kommunens parker och grönområden. Liksom förra året har frågat om medborgarnas nöjdhet med parkskötseln används som indikator. Resultatet visar att 80 % är nöjda med parkskötseln i Linkö- pings innerstad, och 70 % med parkskötseln i bostadsområdena. Enkäten indikerar att en mindre förbätt- ring har skett jämfört med 2011, men att nöjdheten med skötseln i bostadsområdena inte lever upp till målvärdet 75 %. Genom förbättrad skötsel och underhåll, samt olika satsningar på mötesplatser och at- traktioner, blommande växtlighet och städning borde det vara full möjligt att nå upp till målet.

 Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka med 6 % per år mellan 2010 och 2012.

Målet är ännu inte uppnått.

Totalt har 9 953 515 kollektivtrafikresor genomförts inom den allmänna kollektivtrafiken, vilket är en ökning med 6,8 %, eller 3.4 % per år. Drygt 80 % av denna ökning skedde mellan år 2010 och 2011. Av dessa resor ökade tätortstrafiken med drygt 3 % per år, och landsbygdstrafiken med drygt 5 %. Målet har varit för högt satt, inte minst som kommunen rådighet över kollektivtrafiken minskade under dessa år när Landstinget i Östergötland tog över huvudmannaskapet.

(4)

EKONOMI

Driftredovisning netto, tkr

Bokslut Budget Avvikelse/ Bokslut Bokslut

Verksamhet 2012 2012 Resultat 2011 2010

Samhällsbyggnadsnämnd 2 579 2 840 261 2 701 2 824

Planering, mark och byggande 2 806 4 530 1 724 3 675 4 060 Förvaltning fastigheter och mark -17 628 -15 480 2 148 -20 031 -15 438

Natur och stadsmiljö 10 203 9 245 -958 10 478 6 562

Drift och underhåll 162 371 158 110 -4 261 160 195 187 292

Trafik och parkering -8 138 -6 380 1 758 -6 867 -5 292

Kollektivtrafik 104 334 111 625 7 291 103 611 99 453

Kapitalkostnader 80 854 78 306 -2 548 84 866 69 825

Ofördelat 4 108 4 108 0

Summa 337 381 346 904 9 523 338 628 349 286

Jämförelsestörande poster

Nedskrivning anläggningsvärden 11 787

Summa 337 381 346 904 9 523 350 415 349 286

varav kostnader -423 046 -414 420 -8 626 -424 886 -419 017

varav intäkter 85 665 67 516 18 149 74 471 69 731

Ekonomisk analys

Det totala driftresultatet för nämndens verksamheter uppgår till 9,5 mnkr. Sammanställningen visar på stora avvikelser inom samtliga verksamhetsområden, vanligtvis överskott men för några områden även budgetöverdrag (under- skott). Nedan redovisas större avvikelser inom respektive verksamhetsområde.

Nämndens egen verksamhet (261 tkr)

Två av året planerade utvärderingar, om sociala miljökvalitéer i Linköpings stadsdelar och utvärderingsplan för trafik- strategin och andra styrdokument om trafik, kommer att slutföras först under år 2013.

Planering, mark och byggnader (1 724 tkr)

Förberedande planutredningar har inte genomförts i den utsträckning som budgeterats.

Förvaltning fastigheter och mark (2 148 tkr)

Högre intäkter för markhyror och ledningsåterställningar samt oförbrukade medel för utredningar inom tekniska för- sörjningssystem leder till ett överskott.

Natur och stadsmiljö (-958 tkr)

Årets insatser i Tinnerö naturreservat har blivit kostsammare än beräknat bl.a. avseende reduktionsfisket i Rosenkälla- sjön . Utgifter för utredningsarbeten mm som inte lett till en egentlig investering har lyfts ur investeringsredovis- ningen och förts till resultaträkningens kostnader. Budget saknades för dessa kostnader då de budgeterats inom inve- steringsverksamheten.

Drift och underhåll (-4 261 tkr)

Utfallet för renhållning (vinter och barmark) slutade med ett budgetöverdrag på -5,3 mnkr. Av detta står snöbortfors- lingen för -2,9 mnkr och vinterrenhållning på GC-vägnätet med -1,9 mnkr. Även asfalts- och dagvattenarbeten samt fontäner har överskridit budget med totalt -5,2 mnkr. I övrigt inom gata och GC-vägar visar trafiksignaler och trafik- anordningar ett överskott på 2,9 mnkr. Överskotten inom parkverksamheten (1,3 mnkr) samt planerat underhåll (2,1 mnkr) gör att det totala nettounderskottet jämfört med budget stannar vid -4,3 mnkr.

(5)

Trafik och parkering (1 758 tkr)

Högre intäkter än budgeterat: parkeringsavgifter (0,4 mnkr) felparkeringsavgifter (0,6 mnkr). I övrigt lägre kostnader.

Kollektivtrafik (7 291 tkr)

Skolskjutsverksamheten redovisar ett större överskott, 6,7 mnkr. Differensen förklaras av att upphandlade skolskjutsar håller en fortsatt låg kostnadsnivå efter effektiviseringar och avtalet från 2009. Även kostnaderna för skoltaxi har blivit lägre trots att antalet elever är det samma som år 2011. Budgeten för läsårsbiljetterna var uppräknade med 1,5 %. Ingen prishöjning genomfördes under år 2012.

Kapitalkostnader (-2 548 tkr)

Budgeterade medel för nämndens avskrivningar och räntekostnader visar en negativ avvikelse jämfört med budget.

Den nu kända överdraget har varit känt och rapporterats löpande under året. Budgeterade kapitalkostnadsmedel (ram 2011-2012) utgår från beräkningar sommaren 2010 och har inte justeras löpande utifrån faktisk investeringsnivå och investeringstakt. Inför kommande budgetperiod 2013-2014 är underskottet eliminerat genom tilläggsanslag och ny rutin.

Ofördelat (4 108 tkr)

Utgör nämndens buffert och medel att fördela för prisökningar mm år 2012. Medlen har inte utfördelats då överskott i olika verksamheter täckt de befarade utrymmesbristerna.

Avslutade exploateringsprojekt (tkr)

Bokslut Plan Avvikelse Bokslut Bokslut

2012 2012 2012 2011 2010

Bostadsexploatering

Intäkter 4 090 0 4 090 24 763 11 864

Kostnader -4 116 0 -4 116 -28 684 -8 783

Resultat -26 0 -26 -3 921 3 081

Verksamhetsexploatering

Intäkter 70 578 0 70 578 13 808 11 110

Kostnader -49 100 0 -49 100 -7 089 -10 895

Resultat 21 478 0 21 478 6 719 215

Resultat totalt 21 452 0 21 452 2 798 3 296

Inom exploateringsverksamheten har 36 projekt avslutats 2012 med ett sammanlagt överskott på 21,5 mnkr. Det är framförallt äldre projekt inom Tornbyområdet som första nu kunnat avslutas (resultatavräknas) som bidragit till resultatet. Exploateringsverksamhetens resultat överförs alltid till eget kapital inom exploateringsverksamheten med stöd av kommunens regler.

(6)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

NÄMNDENS EGEN VERKSAMHET

Måluppfyllelse

Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla dessa informerade om nämndens beslut och verksamhet för ökad demokrati, delaktighet och inflytande.

Beskrivning

Måluppfyllelse mäts genom enkätundersökning i slutet av året. Målet anses uppnått om ca 65 % är av de tillfrågade anser sig ha god information om nämndens beslut och verksamhet.

67 % av enkätsvaren visar att invånarna anser att kommunens information om stads- och landsbygdsutvecklingen acceptabel till mycket bra. Endast 11 % anser att den är dålig eller mycket dålig, medan 22 % svarar vet ej.

84 % av invånarna som har någon åsikt om möjligheterna att lämna medborgaråsikter eller delta i samråd och föra dialog med kommunen om stads- och landsbygdsutvecklingen är acceptabel till mycket bra, medan 16 % anser att den är dålig till mycket dålig. Av totalt inkomna svar har dock hela 44 % svarat vet ej på frågan.

Det höga antalet ”Vet ej”-svar indikerar att nämnden har svårt att nå ut med att den är informationsavsändare. Många inte har någon vetskap, erfarenhet eller åsikt om möjligheten att demokratiskt påverka kommunens utveckling.

Nämndens bedömning Målet är uppnått.

Prioriterade aktiviteter

Fortsatt utveckling av nämndens informationsinsatser till kunder/medborgare genom bl.a. hemsi- dan, kampanjer, annonser m.m.

Utvecklingen av nämndens informationsinsatser sker kontinuerligt. Sociala medier används sedan tidigare genom bl.a.

Facebook för t.ex. Vinterljus. Se även nedan. Omvärldsbevakning pågår löpande.

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde ett öppet hus för tredje året i rad. Arrangemanget hölls i gamla brandstationen, där tävlingsbidragen för Vallastaden och Valla lekplats visats under sommaren. Syftet var att visa de verksamheter som förvaltningen driver för Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden.

Fortsatt utveckling av e-tjänster ska ske för att underlätta för medborgare/företagare.

E-tjänster utvecklas efter verksamhetens behov och kundernas efterfrågan. Under våren har den nya e-tjänsten Utfär- daren avseende boendeparkering har lanserats under våren. Tjänsten ger möjlighet till ansökan om boendeparkerings- tillstånd m.m. Se även ovan.

Förenkla kontaktytorna för allmänhet och företagare genom bl.a. förändra öppettider i kundtjänst och inom förvaltningen.

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens kundtjänst hanterar sedan årsskiftet allmänna telefonfrågor för samtliga verksamheter/kontor. Kundtjänstpersonal har kompetensutvecklats för att kunna besvara fler frågor direkt. Lands- bygdsstrategen är informerad om möjlighet för kommunens servicepunkter att kontakta förvaltningens kundtjänst.

Ärendehanteringen ska kännetecknas av snabba svar och korta handläggningstider.

Uppföljning pågår kontinuerlig.

(7)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

FYSISK PLANERING

Måluppfyllelse

I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder.

Beskrivning

Detaljplaner för minst 1 500 bostäder, inklusive 300 småhustomter ska antas under planperioden 2011- 2012.

Under 2011-2012 ska nämnden ha en planberedskap i antagna detaljplaner för nya bostäder som motsvarar två års normal bostadsproduktion.

Kommunen har under 2011 och 2012 antagit detaljplaner med byggrätt för ca 1 740 bostäder inkl. ca 65 planlagda för småhus. Kommunens planberedskap i antagna detaljplaner för nya bostäder uppgår totalt till ca 3 200 bostäder, varav drygt 1 000 för småhus. Detta uppfyller väl det angivna målet. Behovet av bostäder per år bedöms till 500 bostäder per år. Två av de antagna planerna är överklagade. Dessa innehåller cirka 1 000 bostäder. Under 2012 påbörjades byggnation av 541 bostäder, vilket ligger över det bedömda behovet av 500 bostäder per år.

I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för verksamheter och handel.

Beskrivning

Nämnden ska ha en utbyggd markreserv om ca 50 ha efterfrågad mark för industri och kontor samt 20 ha för handel under 2011 - 2012.

Kommunens planlagda markreserv för industri, handel och kontor uppgår till sammanlagt ca 141 ha.

- 46 ha består av mark för industri och till viss del kontor med utbyggd infrastruktur.

- 77 ha mark för industri och till viss del kontor finns att tillgå i väntan på infrastrukturutbyggnad.

- 18 ha består av mark för handel med utbyggd infrastruktur.

Prioriterade aktiviteter

Detaljplaner för nya bostäder och verksamhetsområden ska tas fram enligt sammanställning av pågående och planerade planprojekt. Utöver dessa ska detaljplaner för andra ändamål också tas fram. Planer för kommunal service prioriteras särskilt i detta arbete.

36 externa förfrågningar om planbesked har inkommit till nämnden under 2012. Nämnden har hittills i år lämnat 33 planbesked varav 25 positiva, 12 startbeslut och antagit 16 detaljplaner.

Nämndens prioriteringsordning, beslutat 2011-04-27, ska tillämpas vid beslut om vilka planärenden som ska påbörjas.

Nämndens prioriteringsordning tillämpas vid planbesked och startbeslut.

Huvuddelen av detaljplanearbetet inför LinköpingsBo 2016 ska genomföras. Inom ramen för arbetet ska även ett antal styrdokument tas fram för att säkerställa byggande av hög kvalitet.

Planarbetet pågår för LinköpingsBo2016 (Vallastaden) och samråd genomfördes under hösten.

(8)

Riktlinjer för att skapa ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle ska tas fram och tillämpas i planarbeten. Hållbarhetsavtal ska tas fram och börja tillämpas senast år 2013.

Framtagande av riktlinjer/program pågår i arbetet med LinköpingsBo2016 (Vallastaden).

Program för nya bostäders tillgänglighetsanpassning ska tas fram som styrdokument i markanvis- ningstävlingar m.m. och börja tillämpas senast år 2013. Ett gestaltningsprogram för Vallastaden ska tas fram som bygger på det arkitekturpolitiska programmet.

Programmet tas fram i samarbete med Bygglovskontoret, se även ”Bostadspolitik”. Ett kvalitetsprogram för nya bo- städers tillgänglighetsanpassning och gestaltning har tagits fram för Vallastaden som en del av planarbetet. Tillgäng- lighetsplanen ska utvecklas för att gälla generellt. Arbetet med hållbarhetsavtal sker i arbetet med markfördelningen för Vallastaden. Arbetet med det arkitekturpolitiska programmet har ännu inte startat. Rekrytering av stadsarkitekt inleddes under slutet av 2012.

(9)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

BOSTADSPOLITISKA ÅTGÄRDER

Måluppfyllelse

Nämnden ska följa utvecklingen på bostadsmarknaden inkl. förändringar i regelverken samt hålla kommunens bostadspolitiska inriktning aktuell.

Beskrivning

Nämnden ska årligen följa upp och aktualisera bostadspolitikens intentioner från bostadspolicyn och kommunicera dessa med bostadssektorns intressenter.

En samhällsbyggnadsdag arrangerades för såväl politiker, tjänstemän, grannkommuner och intressenter på bostadsmarknaden. Där redovisades kommunens intentioner och planeringsläge.

Blandade upplåtelseformer och hustyper ska finnas i alla områden.

Beskrivning

Minst 20 % av respektive upplåtelseformer (äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter) ska finnas i alla stadsdelar i Linköpings tätort. Minst 10 % av respektive upplåtelseformer (äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter) ska finnas i bl.a. Ljungsbro/Berg, Linghem, Vikingstad/Malmslätt och Sturefors.

Verktyg för att bedöma omfattningen av respektive upplåtelseform inom ett geografiskt avgränsat område har tagits fram. Ett fel i dataregistrering och datautdrag har upptäckts och måste åtgärdas innan det kan användas fullt ut. In- ventering av respektive stadsdel i Linköping med flera orter har inte heller gjorts. Målet kan därför ännu inte mätas.

Nämndens bedömning Målet är ännu inte uppnått.

Nämnden ska ha god samverkan med bostadssektorns intressenter samt hålla dessa välinforme- rade om kommunens bostadspolitik, fysiska planering och andra åtgärder som påverkar byggande och boende.

Beskrivning

Kommunen ska regelbundet träffa olika aktörer i bostadssektorn, t.ex. fastighetsägare, mäklare, byggherrar och intres- seorganisationer.

En samhällsbyggnadsdag arrangerades för såväl politiker, tjänstemän, grannkommuner och intressenter på bostadsmarknaden. Där redovisades kommunens intentioner och planeringsläge.

Dialog har förts vid ett flertal tillfälle i samband med LinköpingsBo16-arbetet. Teknik och samhällsbyggnadskontoret har även deltagit i investerarmässan Business Arena, i Stockholm.

(10)

Prioriterade aktiviteter

Översyn av tomtkön ska ske.

Alternativ förslag till hantering av tomtkön har tagits fram. Något beslut har ännu inte tagits att förändra kösystemet.

En bostadspolicy ska tas fram. Nämnden ska årligen följa upp och aktualisera bostadspolitikens intentioner och kommunicera dessa med bostadssektorns intressenter.

Underlag till en bostadspolicy har tagits fram. Ett färdigt beslutsförslag ska tas fram 2013. Boverket har föreslagit att lagen om det kommunala bostadsförsörjningsansvaret ska ändras.

Verktyg för att analysera bl.a. upplåtelseformer i delområden ska tas fram.

Ett digitalt verktyg kopplat till lägenhetsregistret har tagits fram för att analysera upplåtelseformer m.m. Ett fel har upptäckts i programmet som måste åtgärdas innan det kan användas.

Program för nya bostäders tillgänglighetsanpassning ska tas fram som styrdokument i markanvis- ningstävlingar m.m. och börja tillämpas senast 2013.

Arbetet med programmet pågår i samverkan med Bygglovskontoret. Se även ”Fysisk planering”.

Samverkan med universitetet om studentbostäder genom finansiering av bostadspoolen.

Samverkan mellan Linköpings universitet och kommunen fortsätter enligt gällande avtal.

(11)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

FÖRVALTNING AV MARK OCH BYGGNADER

Måluppfyllelse

Mark och byggnader som inte behövs långsiktigt för kommunens utveckling ska säljas eller rivas.

Under förvaltningstiden ska ett så positivt ekonomiskt resultat som möjligt uppnås.

Den kommunägda jordbruks- och skogsmarken ska förvaltas så att den har höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden.

Beskrivning

Kommunens skogsbruk ska uppfylla FSC:s certifieringskrav, vilket kontrolleras genom FSC:s återkommande revisio- ner.

Vid den senaste revisionen, som genomfördes hösten 2010, uppfylldes certifieringskraven.

Prioriterade aktiviteter

Försäljning/rivning av två fastigheter.

Rivning av ett flertal byggnader har inte genomförts under 2012, utan skjuts upp till 2013, eftersom upphandlingen inte är färdig.

Utredning av förutsättningarna för, lämpliga medel till och rimlig målsättning med ett ökat ekolo- giskt brukande av kommunal utarrenderad mark.

Utredningen kommer att ske 2013.

Planering och genomförande av avverknings- och skogsvårdsåtgärder enligt kommunens skogssköt- selplan samt enligt Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav.

Under 2012 har skötselåtgärder såsom röjning, gallring m.m. genomförts på ca 97 hektar.

(12)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

STADSMILJÖÅTGÄRDER

Måluppfyllelse

Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum.

Beskrivning

Medborgarenkät ska visa på att 65 % av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda

Årets medborgarenkät visar att 65 % är nöjda eller mycket nöjda med arkitekturen och kvalitén på senaste årets ny- och ombyggnationer av Linköpings stadsmiljö medan 8 % är missnöjda.

När det gäller tillgängligheten i innerstaden är 65 % ganska eller mycket nöjda, och 17 % är ganska eller mycket missnöjda. 17 % tycker den är varken bra eller dålig, och 2 % svarade vet ej.

57 % är ganska eller mycket nöjda med attraktiviteten i Linköpings innerstad, medan 26 % upplever innerstaden är varken bra eller dålig, 10 % att den är ganska eller mycket dålig. 13 % svarar vet ej. Förra året mättes endast nöjdhe- ten med gator och torg i innerstaden, som då gav resultatet att 67 % av medborgarna var nöjda eller mycket nöjda.

Nämndens bedömning Målet är delvis uppnått.

Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön som förvaltas av nämnden är tillgänglig, trygg och säker.

Beskrivning

Medborgarenkät ska visa på att 65 % av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda.

Genomförd medborgarenkät visar att 63 % av de tillfrågade känner sig ganska eller mycket trygga kvälls- och nattetid i det egna bostadsområdet, medan 13 % känner sig ganska eller mycket otrygga. Endast 5 % svarade vet ej.

28 % känner sig ganska eller mycket trygga på gator och torg i innerstaden kvälls- och nattetid, medan nästan lika många, 24 % anser sig ganska eller mycket otrygga. 23 % angav svaret vet ej. I innerstadens parker känner 14 % sig ganska eller mycket trygga kvälls- och nattetid, medan 31 % känner sig ganska eller mycket otrygga. Hela 35 % angav svaret vet ej.

Medelbetyget på en skala från 1-5, där 1 är mycket otryggt och 5 mycket tryggt, är för bostadsområdena kvälls och nattetid 3,73, för gator och torg i innerstaden 3,07 och för parker i innerstaden 2,64. Tryggheten har inte ökat sedan 2011, möjligtvis har den till och med försämrats på gator och torg i innerstaden.

Någon mätning av tillgängligheten för personer med nedsatt funktionsförmåga har inte genomförts.

Linköpings gatu- och vägnät samt de allmänna platser och lokaler som förvaltas av samhällsbygg- nadsnämnden ska vara tillgängliga.

Beskrivning

Målet saknar indikatorer.

Arbetet har fokuserats på övergångställen/gångpassager i innerstaden och stadsdelscentra, busshållplatser, lekplatser, trappor och bänkar m.m. 2012 har övergångställen/gångpassager åtgärdas vid Linnegatan och Repslagargatan, buss- hållplatser längs busslinje 25, hälsoslingan i Johannelund, bänkar m.m.

(13)

Enligt medborgarenkäten bedömer 20 % att framkomlighet för personer med nedsatt rörelseförmåga är ganska bra eller mycket bra i offentliga miljöer (gator, torg och parker), medan 16 % anser att den är ganska eller mycket dåligt.

13 % anser att den varken är bra eller dåligt och 51 % har svarat att de inte vet.

Enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning på centrala platser och stråk samt på hållplatser för kollektivtrafik på stomlinjen och i dess anslutning ska avhjälpas.

Beskrivning Se föregående mål.

Prioriterade aktiviteter

Innerstaden ska utvecklas som en plats för fler aktiviteter och evenemang.

Pågående strategi för innerstadens torg – dess framtida funktion och utformning antas under 2012. I pågående torgut- redning ska redogöras för hur torgen ska utvecklas och användas. Att omsätta förslag i lättillgängliga bilder pågår nu Stadsmiljöprogram för Linköpings innerstad ska uppdateras och antas.

Arbetet pågår.

Genomförda inventeringar av parker och grönytor i stadsdelarna Gottfridsberg, Vasastaden, Inner- staden, Östra Valla, Ekkällan, Hejdegården, Berga och Ekholmen, och övriga stadsdelar inventeras som underlag grönplan, parkplan eller andra styrdokument och åtgärdsplaner.

Genomförda inventeringar har sammanställts, och inventering av övriga stadsdelar är delvis genomförda. Tannefors har inventerats som underlag för den fördjupade översiktsplanen över stadsdelen. Ännu är ingen stadsdel komplett.

Fortsätta arbetet med att utveckla Linköpings stadsträd.

Ett förslag till program för Linköpings stadsträd har tagits fram och data om innerstadens träd har lagts in i ett trädre- gister.

Revidera lekplatsplanen

Revideringen pågår utifrån resultatet av genomförda inventeringar av samtliga ca 124 lekplatser.

Stråken längs Stångån/Kinda kanal ska utvecklas.

Snöbryggan och den nya bryggan vid Braskens bro är klara. Detaljplaneändring för att medge byggande av en brygga vid Ringgatan pågår. Ändringen planeras kunna antas i nämnden i början av 2013. Upphandling och byggnation kommer att ske våren 2013. Entreprenaden av servicebyggnaden vid Johannelundsbadet pågår, så att den kan invigas våren 2013. Servicebyggnaden i Nykvarn utgår. Trädbeskärning mellan motorbåtshamnen och E4 är utförd. Östra strandpromenaden (Stångebro-Snugganparken) har restaurerats.

Trygghetsåtgärder exempelvis: Förbättra belysning och utvecklad parkskötsel för ökad trygghet vid prioriterade gång- och cykelstråk, exv. Tinnerbäcksstråket, trygghets- och tillgänglighetsåtgärder vid resecentrum.

Parkbelysningen i Stångåstråket har utvecklats genom vinterljusprojektet. Vinterljus har installerats mellan Tannerfors slussar och Drottningbron. Ny parkbelysning har efter önskemål från tidigare trygghetsvandringar anlagts i Åby- lundsparken och tunneln vid Bergslagsgatan har fått förbättrad belysning. Förbättrad belysning är planerad vid över- ordnade gång- och cykelstråk som passage genom Rydsskogen och vid Ankdammarna (Ryttargårdskyrkan).

Siktröjningar har genomförts utmed Tinnerbäcken.

(14)

Trygghetsvandringar har genomförts i Berg och Vreta kloster, Malmslätt, Vikingstad, Berga, Johannelund, Lambo- hov, Skäggetorp och Stadskärnan.

Tillgänglighetspolicyn; Revidera

Riktlinjer för tillänglighet i offentlig utemiljö är antagen.

Tillgänglighetsåtgärder exempelvis: Åtgärda övergångställen alt gångpassager i innerstaden t.ex.

Snickaregatan, hållplatser på busslinje 25, passa på-åtgärder.

Tillgänglighetsanpassning av övergångställen/gångpassager Linnegatan/Snickargatan är klart. Hållplatser på busslinje 25 är tillgänglighetsanpassade. Så kallade ”passa på” åtgärder är klara.

Ombyggnad av innerstadsgator: Ombyggnad kommer att ske av del av Ågatan förbi St Larsparken.

Utredningar sker för del av Nygatan och Hospitalstorget, torget framför Näringslivets hus samt an- göring till och från olika allmänna inrättningar.

En ombyggnad av Ågatan förbi St Larsparken pågår och färdigställs under vintern 2012-2013. En del utredningar pågår, bl.a. trafikplan för innerstaden och torgutredningen, för att utveckla Nygatan och Hospitalsgatan m.fl. enligt stadsmiljöprogrammet.

(15)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

NATUR OCH MILJÖ

Måluppfyllelse

Naturen i Linköpings kommun ska uppvisa en rik biologisk mångfald och naturligt förekommande arter och naturmiljöer ska ges förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling.

Beskrivning

Det nuvarande naturvårdsprogrammet ska slutföras och ett nytt naturvårdsprogram ska fastställas 2013.

78 % av åtgärderna i det nuvarande naturvårdsprogrammet har genomförts, 15 % är delvis genomförda och 7 % är inte genomförda.

Det nya naturvårdsprogrammet är färdigt att fastställas, vilket förväntas ske under 2013.

Tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat ska vara god.

Beskrivning

Minst 70 % av de tillfrågade i enkätundersökning ska uppleva att tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat är god eller mycket god.

Medborgarenkäten visar att 91 % av de tillfrågade tycker att möjligheterna att ta sig ut till natur nära bostaden till fots, med cykel eller bil är ganska eller mycket bra. Endast 2 % anser att möjligheterna är ganska eller mycket dåliga.

Medelbetyget är 4,52 på en femgradig skala.

På frågan om tillgängligheten till något av kommunens naturreservat svara 76 % att det tycker den är ganska eller mycket god, och endast 3 % att den är ganska eller mycket dålig. Här är medelbetyget 4,3.

Prioriterade aktiviteter

Naturvårdsprogrammet från 2003 skall revideras i sin helhet och ett nytt naturvårdsprogram med strategier och åtgärder skall antas av KF 2012.

Det nya naturvårdsprogrammet har reviderats och varit ute på remiss 2012. Programmet kommer troligen till kom- munfullmäktige för beslut våren 2013.

En friluftslivsplan med tillgänglighetsperspektiv tas fram 2012 där värdefulla rekreationsområden och kommunens ambition vad gäller det rörliga friluftslivet framgår.

Friluftslivsplanen är inte färdigställd. Statliga LONA-medel har beviljats för planen. En enkät har skickats till skolor, omsorg och föreningar för att få svar på hur det organiserade friluftslivet fungerar i kommunen.

Enkäten har sammanställts som ett underlag till friluftsplanen.

Tillgänglighetsskapande åtgärder utförs i minst tre naturområden, bl.a. Ekängsdalgången och Ryd- skogen.

Åtgärderna i Ekängsdalen är genomförda och invigda under våren. Tillgänglighetsskapande åtgärder är utförda i Rydsskogen och i Viggeby naturreservat.

(16)

Fortsatt marknadsföring av Linköpings natur, bl.a. genom utarbetandet av en stadsdelsfolder och anordnandet av ett 60-tal naturguidningar årligen, spridda i kommunen och i samverkan med före- ningslivet. Utveckla information om natur på kommunens hemsida. Utveckla ”appar”.

Sextio naturguidningar har genomförts med fortsatt höga deltagarantal. En ny stadsdelsfolder för Sturefors har tagits fram.

Information om guideprogram, kommunala ansvarsarter och kommunens våtmarker har lagts ut på hemsidan. Arbetet med en webbapplikation pågår.

Verksamhetsmått

Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut

2012 2012 2011 2010 2009

Skyddad natur av kommunens totala yta, % 1,8 1,9 1,8 1,8 1,8

Naturreservat förvaltade av kommunen, ha 1 580 1 620 1 580 1 580 1 580

Dito per invånare, kvm/inv 106,4 109,5 107,2 107,9 109,2

Vandringsleder, km 160 170 145 145 145

(17)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

DRIFT OCH UNDERHÅLL

Måluppfyllelse

Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar samt parker och grönområden sköts bättre än vad resultatet av den enkätundersökning som genomfördes 2010 i Linköping visar.

Beskrivning

De tillfrågade i en enkätundersökning ska uppleva att kommunens gator, vägar, gång- och cykelvägar samt parker och grönområden sköts bättre än vad resultatet av den enkätundersökning som genomfördes 2010 visar.

Minst 87 % av cyklisterna ska vara nöjda med sin cykelupplevelse på kommunens cykelvägar.

Av de som angivit någon åsikt om gatustandarden i årets medborgarenkät svarade 51 % att standarden var ganska eller mycket bra på de stora gatorna, och 57 % på gatan eller vägen där man bor. Räknas som medelbetyget så anas en svag förbättring mellan 2011 och 2012. Se diagram nedan.

Motsvarande resultat för gatustandarden kan också ses i attityderna till snöröjning och halkbekämpning enligt diagrammet nedan.

Medborgarenkäten visar att nöjdheten av renhållningen ökat avsevärt sedan tidigare års undersökning. Medelbetyget för skötseln i innerstaden har på en femgradig skala höjts från 2,88 till 3,94 och utanför Linköpings centrum från 2,88 till 3,74. Se diagram nedan.

Medelbetyget för skötseln av parkerna i Linköpings centrum har ökat från 3,92 till 4,06 och för skötseln av parkerna i bostadsområden har medelbetyget ökat från 3,50 till 3,70. Se diagram nedan.

Som indikator för cyklisternas nöjdhet med kommunens cykelvägar används värderingarna av standarden på cykelvägarna från de som cyklar minst någon eller några gånger per år. Cyklisterna anser att standarden (jämnhet, gropar och spår) har förbättrats sen 2010 med 3 procentenheter, från 56 % till 59 % nöjda. Denna trend har också kunnat iakttas från år 1998 i de mätningar som sker i Kritik på teknik som SKL (Sveriges kommuner och landsting) genomför vart tredje år.

Medborgarnas värdering (betygsskala 1-5) av standarden (jämnhet, gropar och spår) på olika typer av gator och vägar 2012

2,50 2,70 2,90 3,10 3,30 3,50 3,70 3,90

2011 2012

Standarden på de stora gatorna

Standarden på gatan eller vägen där jag bor

Standarden på gång- och cykelvägar Tidsjämförelse - standard

(18)

Medborgarnas värdering (betygsskala 1-5) av snöröjning och halkbe- kämping på olika typer av gator och vägar 2012

Medborgarnas värdering (betygsskala 1-5) av renhållning av olika typer av gator och vägar 2012

Medborgarnas värdering (betygsskala 1-5) av parkskötsel i Linköpings centrum och bostadsområden 2012

2,50 2,70 2,90 3,10 3,30 3,50 3,70 3,90

2011 2012

Större vägar och gator

Gatan eller vägen där jag bor

Cykelvägarn a

Tidsjämförelse - snöröjning och

2,50 2,70 2,90 3,10 3,30 3,50 3,70 3,90 4,10 4,30 4,50

2011 2012

Renhållnin g på gator och vägar i centrum Renhållnin g på gator och vägar utanför centrum Tidsjämförelse - renhållning

3,00 3,20 3,40 3,60 3,80 4,00 4,20 4,40

2011 2012

Parkerna i centrum

Parkerna i bostadsområd en

Tidsjämförelse - parkskötsel

(19)

Parker och grönområden i bostadsområden och mindre tätorter ska utvecklas för att ge medbor- garna bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser.

Beskrivning

Minst 75 % av besökarna ska vara nöjda med sin vistelse i kommunens parker och grönområden.

I såväl årets som förra årets medborgarenkät fanns ingen direkt fråga om hur nöjda medborgarna var med sin vistelse i kommunens parker. I förra året enkät angav 79 % av medborgarna att de var nöjda (mycket och ganska nöjda samt varken nöjda eller missnöjda) med parkskötseln i Linköpings innerstad, och 67 % med parkskötseln i bostadsområ- dena. I undersökningen Kritik på teknik 2010 ville de svarande att kommunen främst skulle satsa på städning i par- kerna och därefter gräsklippning, blomsterarrangemang på gator och torg, samt lekplatser om parkverksamheten fick mindre resurser. Kommunen har fortsatt att särskilt satsa på städning blommor och lekplatser, och i viss mån också på skötseln. Årets enkätsvar visar att skötseln i såväl innerstaden som i bostadsområdena har förbättrats med 1 respektive 3 procentenheter, till 80 % respektive 70 % nöjda. Förbättringarna är inte statistiskt säkerställda.

Prioriterade aktiviteter

Informationsmöten och trygghetsvandringar genomförs i olika stadsdelar.

Pågår kontinuerligt.

Inventering av beläggningsstandarden på gator och vägar samt gång- och cykelvägar.

Klart.

Genomförande av asfaltprogrammet.

Asfaltprogrammet har genomförts och medfört en förbättrad av standarden på kommunens vägar.

Renhållningen i Linköpings innerstad ska förbättras. Offentliga mötesplatser ska utvecklas och vårdas.

Projektet ”Ren stad” för att göra staden attraktiv fortgår. Mötesplatser förskönas med utsmyckningar ex. sommar- blommor. Skräpplockardagar utfördes i maj.

Projekt i samverkan med Linköpings universitet för att optimera sandupptagning i Linköpings in- nerstad ska genomföras.

Projekt kunde inte genomföras eftersom det inte fanns några forskningsmöjligheter under 2012.

Brounderhållet har fortsatt hög prioritet och ska ske enligt plan för att bibehålla god framkomlighet.

Reparation av gång- och cykelbroarna över Tinnerbäcken vid Skillingen samt över Norrköpingsvägen vid Anders Ljungstedts gymnasium är klara. Underhållet av gång- och cykeltunnel under Brokindsleden vid Hagadal, samt bro över Stångån vid Emmalund är klara. Underhållet av Gumpekullabron är inte genomförd.

Fortsatt ombyggnad av lekplatser, t.ex. i Johannelunds centrum, Stensättaregatan Gottfridsberg, Sandstensvägen Gistad, Björnkärrsskolan Ryd, Kungshagsvägen Askeby, Råleden Ljungsbro, Ar- betaregatan Tannefors och Lektorshagen.

Under året har tio lek- och aktivitetsplatser anlagts eller byggts om så att de fått en ökad användning och blivit säk- rare. En aktivitetspark med träningsstationer har utvecklats i Johannelund. Färdigställande av några av lekplatsentre- prenaderna som pågick under hösten 2012 blir klara sommaren 2013. Arbetet fortskrider i stort enligt planerna.

Arkitekttävlingen för lekplatsen Lill-Valla har genomförts och ett vinnande förslag har utsetts.

Utveckling av Trädgårdsföreningen bl.a. färdigställa parken i det gamla plantskoleområdet och un- derhåll av byggnader.

Plantskoleområdet är klart. Planering för underhåll av byggnader pågår.

(20)

Påbörja gatuombyggnader i Övre Vasastaden.

Gatuombyggnaden pågår och beräknas vara klar november 2013.

Utbyggnad av bostadsområden, exempelvis Harvestad och Ombudsmannen. Färdigställa Ullstorp Nykil, Ullstämma, Östra Lambohov och Bärstadsskogen Ekängen.

Entreprenadarbeten för både Harvestad och Ombudsmannen pågår. Entreprenad etapp II – arbeten för Östra Lambo- hov pågår. I Ullstämma på projektering av gång- och cykelväg. Nya busshållplatser håller på att färdigställas. Ullstorp Nykil och Bärstadsskogen Ekängen är klara.

Projektering av nya gator i några bostadsområden, exempelvis Norrberga Sturefors och Södra Ek- källan

Utbyggnaden i Södra Ekkällan pågår, och Plutonsgatan färdigställs nu i olika etapper (och överlämnas till kommunens drift under 2013). Torgytan och en del av dagvattenstråk byggs för närvarande. Projektering pågår för Södra dagvat- tenstråket och Bataljonsgatan. Byggnation i Norrberga i Sturefors pågår.

Utbyggnad inom några verksamhetsområden, exempelvis Tornby 1:9 (del av Ullevileden, Sveden- gatan och Gottorpsgatan) och gator för den nya fotbollsarenan i Kallerstad. Påbörja gatuutbyggnad för det nya handelsområdet i Djurgården och etapp 1 av Kåparpsområdet.

Utbyggnad av Tornby 1:9 pågår. Gottorpsgatan färdigställdes i slutet av 2012, och fortsättningen av Ullevileden för- väntas bli klar till sommaren 2013. Projektering pågår för att färdigställa gator etc. runt nya fotbollsarenan. Projekte- ring och planering pågår för gatuutbyggnad i det nya handelsområdet i Djurgården. Projekteringen är klar för utbyggnad av etapp I av Kåparpsområdet.

Bokslut Budget Bokslut Bokslut Bokslut

2012 2012 2011 2010 2009

Gator och vägar

Gatu- och vägareal, kvm 3 962 735 3 919 000 3 923 562 3 831 772 3 781 322

Beläggningsunderhåll per total gatu- och vägareal, % 3,0 3,0 4,1 5,1 4,0

Gc-vägar

Gc-vägar, kvm 1 511 765 1 434 253 1 489 081 1 419 443 1 410 253

Beläggningsunderhåll per total Gc-väg % 1,0 5,0 6,0 2,2 5,0

Parker och grönområden

Parkareal, ha 1 598 1 575 1 585 1 580 1 548

Parkareal per invånare, kvm/inv 107,6 106,4 107,6 107,9 107,0

Lekplatser, st 121 115 117 123 123

(21)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

TRAFIK

Måluppfyllelse

Medborgarna ska uppleva att kommunen planerar och utformar ett hållbart trafiksystem för kom- munens utveckling, ökad tillgänglighet samt en tryggare, hälsosammare och bättre miljö.

Beskrivning

Medborgarna ska uppfatta att kommunens trafiksystem kontinuerligt förbättras inom delområdena; tillgänglighet, trygghet och miljö. Andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska kontinuerligt öka. Mäts i årlig medborgar- enkät där trenden bedöms utifrån föregående års resultat.

Fotgängartrafiken i Linköpings innerstad har ökat med 6 procentenheter från 38 % till 44 % jämfört med år 2010.

Antalet resor med cykel och kollektivtrafik och även biltrafik har ökat med 11, 1 resp. 5 procentenheter i Linköpings kommun sedan år 2010. Resor med gång, cykel och kollektivtrafik har tillsammans ökat mer än resor med bil jämfört med 2011. Således har andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökat i förhållande till andelen bilresor. Den- na bedömning bygger på den bedömning som tillfrågade kommuninvånare gör i måluppföljningsenkäten.

Antalet döda eller svårt skadade ska till följd av trafikolyckor inom alla trafikslag fortlöpande minska. Barns trafiksäkerhet ska prioriteras.

Beskrivning

Årlig uppföljning av polisrapporterade olyckor där utvecklingsriktningen bedöms i förhållande till tidigare års utfall.

(2011 kommer att vara första helåret med olycksrapportering från sjukvården i Östergötland).

Polisrapporterade trafikolyckor åren 2007 till 2012 i Linköpings kommun

Diagrammet ovan visar hur antalet polisrapporterade döda och skadade i trafiken har varierar mellan 2007 och 2012 på gator där Linköpings kommun är väghållare. Den totala trenden den senaste femårsperioden är svagt positiv. Dock så liten att det bedöms osäkert och kan skattas närmare som konstant. Enligt kommunens årliga enkät visar svaren att alla trafikslag (gång, cykel, kollektivtrafik och bil) har ökat och utifrån det kan en mindre risk/resa uppskattas.

242

180 171 174

157 152 26

13 7 6

12 18 2

3 5 1

0 2

0 50 100 150 200 250 300

2007 2008 2009 2010 2011 2012

Utveckling av antal skadade och döda i trafiken

Döda

Svårt Skadade Lindrigt skadade

(22)

Olycksfallsstatistiken för barn visar ingen tydlig nedåtgående trend, bl.a. för att olyckstalen redan är mycket låga och att enstaka olyckor starkt påverkar genomsnittsvärdet. De senaste 10 åren (2003 och 2012) har det i genomsnitt skett knappt 13 trafikolyckor per år med barn 0-14 år, varav 12 lindrigt skadade och 1 svårt skadad. Några dödsfall med barn i trafiken har inte inträffat.

Under 2012 har skolpersonal på ytterligare 7 skolor fått utbildning i trafiksäkerhet och miljö.

Linköpings transportsystem och kollektivtrafik ska utformas med hänsyn till både kvinnor och mäns resbehov och resmönster så att jämställdhet mellan könen främjas.

Beskrivning

Målet saknar uppföljningskriterier och aktiviteter som är direkt kopplade till målet. Ändå kan man se att många vid- tagna aktiviteter bidrar till att förbättra kvinnors rörelsefrihet, valfrihet att välja trafikslag och känna sig trygga i tra- fikmiljön. Detta gäller främst aktiviteter kopplat till trafikhastigheter, trafiksäkerhet, tillgänglighet, gång- och cykel- vägar och trygghet. Några studier av aktiviteternas effekter har dock inte genomförts. En uppföljnings- och utvärde- ringsplan för alla styrdokument som rör trafik är under framtagande för att beslutas 2013. I den kommer även jäm- ställdhetsaspekterna att tas upp. Ett arbete har också påbörjats för att analysera kvinnor och mäns attityder till resmöj- ligheter.

Prioriterade aktiviteter

Hastighetsplan

Hastighetsplan för Linköping antogs av Samhällsbyggnadsnämnden i maj 2012.

Trafikplan för stadskärnan

Projektering av Hamngatan pågår för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken och minska gatans barriäreffekt.

Planerade åtgärder ska genomföras under våren 2013.

Parkeringspolicy

I ”Parkering för ett rikare stadsliv” och ”Parkering i planering och bygglov” antogs av nämnden i februari. Dessa styrdokument redovisar kommunens syn på hur parkeringsfrågan kan bidra till att utveckla staden, nya parkerings- normer, och förslag till inriktning avseende kvalitetskrav och förhållningssätt till parkeringar i befintliga områden m.m.

Trafiksäkerhet/gång och cykel

Flera projekt ur både Cykelplan och Trafiksäkerhetsprogrammet är genomförda, bl.a. gång- och cykelbanor utmed Västanågatan, Ödegårdsgatan, Malmslätt-Vikingstad, gång- och cykeltunnlar vid nya fotbollsarenan och under läns- väg 687 för god gång- och cykelförbindelse mellan Ullstämma och Harvestad.

Cykelparkering i innerstad

En lägesrapport av antalet cykelparkeringar och parkerade cyklar i Innerstaden genomfördes i juni. Den kommer vara grund till fortsatt arbete.

Partiklar

Naturvårdsverket bedömer i ett yttrande att ett åtgärdsprogram behöver upprättas för att miljökvalitetsnormen för partiklar, PM₁₀, ska kunna följas i Linköpings kommun. Arbetet med programmet pågår och beräknas komma till kommunfullmäktige för beslut 2013.

(23)

Buller

Kartläggning och program enligt EU-direktiv och förordning om omgivningsbuller genomförd. En arbetsgrupp är tillsatt för att ta fram ett åtgärdsprogram enligt direktivet.

Handlingsplan för trafik och miljö till och från skolan utarbetas i samarbete med grundskolor i kommunen.

”Cykla och gå till skolan”- och ”Trafik och miljö i skolan” pågår kontinuerligt med 4-5 skolor nya skolor som deltar varje år.

Ett hållbart trafiksystem

Nybyggnad av Östra Länken pågår, liksom cirkulation och planskildhet för gång- och cykeltrafik i korsningen Indu- strigatan/Östgötagatan. Nya cirkulationsplatser med planskildheter för gång- och cykeltrafik i korsningarna länsväg 687/Orkestervägen/Värmevägen i Ullstämma/Harvestad respektive riksväg 35 Åtvidabergsvägen/Landerydsvägen färdigställda.

Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer

Nationellt har 296 personer omkommit i trafikolyckor 2012, jämfört med 319 under 2011 och 266 under 2010 enligt preliminära uppgifter. Det innebär att 2012 har det lägsta dödstalet sedan 40-talet när det gäller antalet omkomna i vägtrafiken.

Nationell statistik för delområden är ännu inte sammanställd för 2012, men den generella trenden är att dödsolyckorna för bilister minskat kraftigt, men inte i samma utsträckning för de oskyddade trafikanterna. Det innebär att andelen omkomna som sker i tätort successivt ökar jämfört med totala antalet döda i hela vägnätet vid jämförelse med tidigare år. För svårt skadade visar patientregister att cykelolyckor gått förbi personbilsolyckor (se diagrammet nedan).

Antal svårt skadade efter färdsätt 1998-2010

(Inskrivna på sjukhus minst 1 dygn. Källa:PAR*)

* Socialstyrelsens patientregister

(24)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

ALLMÄN KOLLEKTIVTRAFIK

Måluppfyllelse

Kollektivtrafiken ska upplevas trygg, ändamålsenlig och snabb.

Beskrivning

Minst 65 % ska uppleva kollektivtrafiken trygg, ändamålsenlig och snabb. Måluppfyllelsen sker genom kundunder- sökningar och genom statistik från Östgötatrafiken.

Medborgarenkäten visar att 61 % av de som åker kollektivtrafik minst någon eller några gånger per år (totalt 78 % av de svarande) var ganska nöjda eller mycket med kollektivtrafikens snabbhet (turtäthet, linjesträckning, pålitlighet och tidshållning), 18 % varken nöjda eller missnöjda och 15 % ganska eller mycket missnöjda. 6 % svarade vet ej. På frågan om bekvämlighet och trivsel svarade 62 % ganska och mycket nöjda, 22 % varken nöjda eller missnöjda och 11 % ganska eller mycket missnöjda. 5 svarade vet ej.

Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka.

Beskrivning

Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka med totalt 6 % per år i jämförelse med 2010. Måluppfyl- lelsen sker genom kundundersökningar och genom statistik från Östgötatrafiken.

Under 2012 har totalt 9 953 515 resor genomförts inom den allmänna kollektivtrafiken. I jämförelse med 2010 har antalet resor i den allmänna kollektivtrafiken totalt ökat med 6,8 %, den årliga ökningen sedan 2010 är 3,4 %.

Tätortstrafiken har ökat med 6,4 % sedan 2010, en ökning med 3,2 % per år. Landsbygdstrafiken har ökat med 10,1 % sedan 2010, vilket ger en årlig ökning med ca 5 %. Målet har varit för högt satt samtidigt som kommunens rådighet har minskat i och med att Östergötlands landsting blev huvudman för kollektivtrafiken.

Prioriterade aktiviteter

Utveckling realtidssystemet genom införande av informationspunkter i köpcentra och allmänna platser, exempelvis Ikano, US, stadsdelscentra m.fl.

Realtidinformation har infört i entrén till US Södra entré samt vid hållplats vid Fröstorpsgatan i Tornby.

Utredning av kollektivtrafikåtgärder enligt Handlingsplan för kollektivtrafiken.

Utredningen har delvis genomförts.

Marknadsföringsåtgärder av kollektivtrafiken samt riktade marknadsföringskampanjer till vissa om- råden.

I samarbete med Östgötatrafiken, Trafikverket och Veolia har marknadsföringskampanjer genomförts i Malmslätt och Ullstämma.

(25)

Förbättring av tillgängligheten vid ett antal tal hållplatser genomförs samt åtgärder görs för att öka framkomligheten för bl.a. expressbussar genom staden.

Hållplatser utmed Skogsgatan, Skogslyckegatan och Norrköpingsvägen har byggts om och tillgänglighetsanpassats.

Nya hållplatser har byggts utmed Stureforsvägen samt i Ullstämma och Tornby. Ny kollektivtrafiksignal har byggts ut vid Garnisonsvägen vid US södra entré.

Diagrammen visar att resandeutvecklingen för kollektivtrafik under de senaste åren har varit positiv. Sedan 2009 har det totala antalet resor ökat med drygt 10 %. Ökningen under 2012 var dock mindre än under åren innan.

7 000 000 7 500 000 8 000 000 8 500 000 9 000 000

2009 2010 2011 2012

Antal resor i tätortstrafiken 2009-2012

8500000 9000000 9500000 10000000 10500000

2009 2010 2011 2012

Antal resor tätort- och landsbygd 2009-

2012

(26)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

SKOLSKJUTSAR

Måluppfyllelse

Resor till och från skolan ska vara och upplevas som trygga och säkra.

Beskrivning

Under 2012 ska antalet elever och föräldrar som upplever skolskjutsen som trygg och säker uppgå till minst 90 %.

Måluppfyllelsen mäts genom enkätundersökningar.

Uppföljning av måluppfyllelsen har gjorts genom att 800 enkäter har skickats ut till skolskjutsberättigade elever hös- ten 2012. Elever och föräldrar instämmer helt eller delvis i att skolskjutsen upplevs som trygg och säker till 92 % under 2012. Generellt har måluppfyllelsen på övriga frågor också ökat.

Samutnyttjandet mellan upphandlade skolskjuts, allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik ska öka.

Beskrivning

Antalet skolskjutsar som genomförs inom den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med 2010. Måluppfyllelse sker genom statistik från Östgötatrafiken

År 2012 uppgick antalet registrerade resor med skolbiljett inom den allmänna kollektivtrafiken till 1 626 000 resor att jämföra med 1 607 000 resor år 2010, en ökning 1,2 %.

Prioriterade aktiviteter

Skolskjutshållplatsinventering med säkerhetsbedömningen av hållplatser och vägar inom kommu- nens samtliga skolskjutsområden.

Alla kommunens skolskjutshållplatser är inventerade och säkerhetsbedömda.

Fortsätta utplacering av mobila hållplatser för ökad trafiksäkerhet. Uppsättning av hållplatsskyltar på nya skolskjutshållplatser inom kommunen för att uppnå högre trafiksäkerhet.

Utplacering av mobila hållplatser pågår kontinuerlig utifrån behov. Komplettering av nya hållplatslägen, 25 nya håll- platsskyltar är uppsatta hösten 2012.

Framtagning av handlingsplan för trafikundervisning från F-klass till gymnasiet i samarbete med Trafikverket, Barn o ungdom och Bildning.

Slutrapport har skrivits och handlingsplanen beräknas vara klar vårvinten 2013.

Fortsätta samarbetet med att samutnyttja skolskjuts med allmän kollektivtrafik och särskild kollek- tivtrafik.

Kontinuerliga möten med Östgötatrafiken (regionala kollektivtrafikmyndighetens driftbolag) gällande trafikplanering, infrastruktur, marknadsföring och skolskjutsfrågor genomförs.

(27)

Verksamhetsmått

Bokslut 2012

Bokslut 2011

Bokslut 2010

Bokslut 2009

Bokslut 2008 Nettokostnad i tkr 50 369 49 058 48 831 56 244 63 519

Skolkort, grundskola, antal elever 3200 3100 2900 2800 2800

Upphandlad skolskjuts, grundskola, antal elever 1650 1650 1700 1900 1800 Skoltaxi i grundskola, gymnasium, antal elever 300 300 300 350 350

Skolkort, gymnasium, antal elever 3300 3500 3300 3400 3500

Kostnaden för upphandlad skolskjuts har ökat jämfört med föregående år till följd av indexuppräkning samt merkost- nader för extratrafik.

Kostnaden för skoltaxi har ökat jämfört med föregående år till följd av indexuppräkning samt ökat antal resor.

0 5 10 15 20 25 30 35

2008 2009 2010 2011 2012

Kostand MSEK

Upphandlad skolskjuts, kostnad

0 2 4 6 8 10 12

2008 2009 2010 2011 2012

Kostnad MSEK

Skoltaxi, kostnad

(28)

Antalet elever som utnyttjar upphandlad skolskjuts och skoltaxi är konstant. Antalet elever i grundskolan som erhåller skolkort och reser i den allmänna kollektivtrafiken ökar medan gymnasieeleverna som får skolkort minskar något.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

2008 2009 2010 2011 2012

Antal elever i olika skolskjutsformer

Skolkort, Gymnasium

Skolkort, Grundskola

Upphandlad skolskjuts, Grundskola

Skoltaxi,

Grundskola/gymnasium

(29)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK

Måluppfyllelse

Andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken ska öka.

Beskrivning

Under 2012 ska antalet färdtjänstresor i den allmänna kollektivtrafiken öka med 10 % jämfört med 2010. Måluppfyl- lelsen mäts genom sammanställning av Östgötatrafikens statistik.

Östgötatrafiken har förändrat biljettsystemet och inregistreringen av olika slags resor. Detta innebär att målet inte kan mätas.

Nämndens bedömning

Ändrade inregistreringar gör det omöjligt att mäta måluppfyllelsen.

Resor i den särskilda kollektivtrafiken ska upplevas som trygga och säkra.

Beskrivning

Under 2012 ska minst 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken uppleva sin resa som trygg och säker. Mål- uppfyllelsen mäts genom Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik (AnBaro).

Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik (AnBaro) redovisar att 87 % av resenärerna ger hela resan, inklusive trygghet och säkerhet, de högsta betygen 4-5, och 9 % medelbetyget 3. Sammanlagt innebär det att 96 % av resenärerna anger betygen 3-5, och endast 4 % de lägsta betygen 1-2.

Mellan 2012 och 2012 har antalet missnöjda, betyg 1 och 2, ökat med 1 %-enhet, vilket inte är en statistiskt säker- ställd förändring.

Prioriterade aktiviteter

I samband med översyn av landsbygdstrafiken även se över möjligheterna att merutnyttja fordon i allmän kollektivtrafik, skolskjuts och den särskilda kollektivtrafiken.

Innefattar bl.a.

 Utökning av omsorgsprojektet.

 Fördelar för den färdtjänstberättigade att resa i den allmänna kollektivtrafiken

 Olika trafiksystem beroende på underlag för resande.

Marknadsföring av fördelarna med att resa med allmänna kommunikationer har gjorts under 2012.

Utveckling av förarutbildningen i enlighet med den utbildningshandbok som finns för certifiering av förare.

Pågår kontinuerligt.

Arbeta för säkrare rullstolstransporter.

Har genomförts.

(30)

Verksamhetsmått/Jämförelser med andra organisationer

Antalet färdtjänstresor med taxi och specialfordon mellan år 2009 till 2012

Kostnad per färdtjänstresa mellan år 2009 och 2012

Enligt det översta diagrammet har antalet färdtjänstresor minskat med 7 600 mellan år 2011 och år 2012, bl.a. beroende på att antalet färdtjänsttillstånd har minskat med cirka 100 stycken.

Kostnaden per resa har minskat med 2 kronor (drygt 1 %) mellan år 2011 och år 2012. Detta beror till stor del på det nya bokningssystemet är effektivare än det föregående systemet.

290 000 295 000 300 000 305 000 310 000 315 000

2009 2010 2011 2012

Antal färdtjänstresor med taxi och specialfordon

140 145 150 155 160 165

2009 2010 2011 2012

Kostnad SEK