• No results found

Olovslundsskolan/ Nockebyhovskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Olovslundsskolan/ Nockebyhovskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Olovslundsskolan/

Nockebyhovskolans plan mot diskriminering och

kränkande behandling

(2)

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och mellanstadieverksamhet Ansvariga för planen

Henrik Kroon, Rektor Ann Lindvall, Bitr.rektor

Vår vision

Trygghet, jämlikhet och stabilitet ger möjlighet till kunskap Alla på skolan ska

 Främja elevernas lika rättigheter

 Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Planen gäller från 2016-01-01 Planen gäller till 2016-12-31

(3)

Elevernas delaktighet

Vid terminsstart går varje klasslärare igenom diskrimineringslagen samt skollagen kap. 6 med sina elever. Skolans vision diskuteras i klasserna och på respektive fritidsavdelning.

Även elevrådet går igenom diskrimineringslagen och skollagen kap. 6. Vid detta möte görs även en muntlig kartläggning av hur eleverna upplever skolmiljön med fokus på diskriminering, trakasserier, och annan kränkande behandling. Utifrån ovanstående formuleras ett utkast till likabehandlingsplan där eleverna är särskilt delaktiga vid val och formulerande av konkreta årsmål.

I januari 2016 diskuteras utkastet till likabehandlingsplan dels i varje klass tillsammans med respektive klasslärare, vid möte på fritids och vid elevrådet. Eleverna är med och följer upp likabehandlingsplanen löpande under läsåret genom vårt trygghetsarbete. Detta består b.la av livskunskap, elevenkäter kring trygghet och trivsel samt kartläggning av otrygga platser. All kartläggning följs av analys och eventuellt upprättande av åtgärder. Eleverna är delaktiga i detta arbete genom t ex. diskussion i klassen och i elevrådet. I elevrådet lyfts särskilda fokusfrågor kopplade till likabehandlingsplanen då eleverna i dialog med skolledning och pedagoger följer upp planen

Alla elever, i skolan och på fritids, är delaktiga vid utvärderingen av likabehandlingsplanen vid slutet av året. Utvärderingen görs tillsammans med pedagogerna.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vid föräldramöte presenterar klasslärarna skolans likabehandlingsplan och öppnar för dialog kring densamma.

Vår likabehandlingsplan har vid terminsstart diskuterats och förankrats hos vårdnadshavare genom föräldrastyrelsen. Föräldrastyrelsen består av representanter från varje klass.

Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolanshemsida.

Våra genomförda kartläggningar kopplat tilltrygghetsarbetet resulterar alltid i en

sammanställning och analys. Detta lyfter vid löpande i föräldrastyrelsen samt publicerar på skolans hemsida. Vid årets sista föräldrastyrelse utvärderas likabehandlingsplanen tillsammans med vårdnadshavarna.

Personalens delaktighet

En utvärdering av föregående års likabehandlingsplan görs vid årets sista arbetsplatsträff då all personal är delaktig. Utifrån resultat och analys formuleras förslag på ny likabehandlingsplan, nya åtgärder och konkreta årsmål. Skolans trygghetsgrupp är särskilt delaktig i detta arbeta.

I januari 2016 diskuteras utkastet till likabehandlingsplan vid fritids- och lärarmöte samt arbetsplatsträff.

De kartläggningsmetoder vi väljer att använda i vårt trygghetsarbete formuleras i diskussion med all personal.

(4)

Förankring av planen

Vårdnadshavare hittar vår likabehandlingsplan på skolans hemsida. Föräldrastyrelsen informeras löpande om kartläggningsresultat.

Vid fritids- respektive lärarmöte samt även arbetsplatsträff diskuteras likabehandlingsplanen.

Löpande uppföljning av resultat från kartläggningar samt utvärdering och analys av främjande och förebyggande arbete görs vid fritids- och lärarmöte under året. All personal på skolan har vid arbetsplatsträff, fritids- respektive lärarmöte varit delaktiga att arbeta fram

likabehandlingsplanen.

Löpande trygghetsarbete innebär att likabehandlingsplanen hålls aktuell, förankrad och levande. Detta görs både i skolan och på alla fritidsavdelningar.

Klassläraren är ansvarig för att löpande diskussion av skolans likabehandlingsplan förs med eleverna. Vid årets kartläggningstillfällen intensifieras diskussionerna kring vår

likabehandlingsplan.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades vid arbetsplatsträff, i elevrådet, pedagogiska ledningsgruppen, föräldrastyrelsen och i klasserna i december månad.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Skolledning, personal i skola och på fritids/mellanstadieverksamhet, elever och vårdnadshavare.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärdering framkom:

 Eleverna trivs bra och känner sig trygga. De vill att vi utvecklar faddersystemet och betonar att elevrådet har en viktig roll.

 Alla elever kan delta i olika lekar. Flickorna behöver stärkas i att våga välja könsöverskridande lekar.

 Vuxenbemanningen på skolgården är oftast hög men för få är ute på den sena lunchrasten. Ibland står de vuxna i grupp och har svårt att lyssna när elever behöver hjälp. Vi ska fortsätta med hög vuxenbemanning och se till att de vuxna är överallt på skolgård och fotbollsplan.

(5)

 Sociala medier: De yngre eleverna är inte ute på sociala medier. På mellanstadiet har man diskuterat om det händer något. Det förebyggande arbetet kan förbättras.

Utveckla rastaktiviteter: Det är otydligt när rastaktiviteter äger rum. Lekgrupper fungerar bra. Bra att vi ska börja med trivselledare. De äldre eleverna önskar någonstans att hänga.

Årets plan ska utvärderas senast 2016-11-30

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Årets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i varje klass, på varje fritidsavdelning, elevråd, vid föräldrarådsmöte och i personalgrupp vid APT i maj. Kartläggningar som görs under 2016 kommer löpande utvärderas och analyseras i varje klass, på fritids, i elevrådet, vid personalmöten och föräldraråd.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Henrik Kroon

(6)

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Elevenkät genomförs två gånger per läsår. Syfte med denna enkät är att får en aktuell bild av hur eleverna upplever hela sin skoldag; skola, fritids/mellanstadieverksamhet, i alla skolans lokaler och utomhus. Analys av enkäten använder vi till att genomföra de förändringar som behövs. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 4.

Varje klassföreståndare arbetar kontinuerligt med frågor angående trygghet och trivsel.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Eleverna deltar i enkäten två gånger per läsår och i samtal runt resultatet. Elevrådet diskuterar resultatet av enkäten.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Diskussion och analys vid fritids-och lärarmöten där all personal deltar. Sammanställning delas ut till all personal på skolan.

Sammanställningen publiceras på hemsidan.

Resultat och analys

 Eleverna trivs bra och känner sig trygga. De vill att vi utvecklar faddersystemet och betonar att elevrådet har en viktig roll.

 Alla elever kan delta i olika lekar. Flickorna behöver stärkas i att våga välja könsöverskridande lekar.

 Vuxenbemanningen på skolgården är oftast hög men för få är ute på den sena lunchrasten. Ibland står de vuxna i grupp och har svårt att lyssna när elever behöver hjälp. Vi ska fortsätta med hög vuxenbemanning och se till att de vuxna är överallt på skolgård och fotbollsplan.

 Sociala medier: De yngre eleverna är inte ute på sociala medier. På mellanstadiet har man diskuterat om det händer något. Det förebyggande arbetet kan förbättras

 Utveckla rastaktiviteter: Det är otydligt när rastaktiviteter äger rum. Lekgrupper fungerar bra. Bra att vi ska börja med trivselledare. De äldre eleverna önskar någonstans att hänga

(7)

Förebyggande åtgärder

Namn

Sociala medier

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

Mål och uppföljning

Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bland våra elever i de sociala forum de rör sig.

Vid klassrådet har klasserna "Läget på nätet" som en stående punkt. Denna punkt kan fungera som en veckoaktuell kartläggning och ge underlag till diskussion med eleverna.

Åtgärd

Kartlägga elevernas användande av olika sociala medier och vad det har för möjligheter och konsekvenser för skolarbetet, tryggheten på skolan och på fritiden, åk 3-6.

Trygghetsgruppen sammanställer skolans totala resultat i trivselenkäten. Varje pedagog i åk 3- 6 åtar sig att titta på sin klass resultat.

Skolan initierar samverkan med föräldrarna kring elevernas situation på internet genom t.ex.

föräldrakväll samt genom att informera och uppmana till kontakt kring elevernas situation på internet.

Motivera åtgärd

Vid kartläggning uppgav några elever att de upplevt en del kränkningar när de rört sig i olika sociala medier.

Ansvarig

Elevenkät: trygghetsgruppen.

"Läget på nätet": klassföreståndare Datum när det ska vara klart:

December 2016

(8)

Namn

Rastverksamhet

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mål och uppföljning

Tillhandahålla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas.

Åtgärd

Hög vuxenbemanning på skolgården.

Alla vuxna bär väst som gör att de syns.

Kartläggning av otrygga platser. Detta görs genom trivselenkät, löpande uppföljning av inrapporterade kränkning/diskrimineringssituationer.

Boden med utlåning av rastleksaker. Elever från åk 4-6 är bodenvärdar.

Utbilda tre trivselledare som leder elevers arbete med att ordna rastaktiviteter.

Motivera åtgärd

Vid utvärdering av föregående års likabehandlingsplan framkom att eleverna vill ha fler organiserade aktiviteter på rasterna.

Ansvarig

Alla pedagoger i förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskola, fritids och mellanstadieverksamhet

Datum när det ska vara klart

Kartläggning: mars och oktober. December 2016.

(9)

Namn Genusarbete

Områden som berörs av åtgärden Kön och könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Omfattar skolans fritidsverksamhet/mellanstadieverksamhet och även skolverksamheten.

Löpande uppföljning sker vid fritids-och lärarmöten.

Åtgärd

Utifrån kartläggning och analys planeras verksamhetsförbättrande åtgärder. Vi arbetar för att uppnå hållbar jämnlikhet utifrån diskrimineringsgrunderna.

Ett exempel är att de vuxna bestämmer vilken grupp eller vilket lag eleverna ska tillhöra.

Varje fritidsavdelning/mellanstadieverksamhet ser över inköpen av leksaker så att dessa främjar arbetet för jämnställdhet. Vi skapar lika stort utrymme och inflytande i verksamheten för pojkar och flickor.

Motivera åtgärd

Vi ser att eleverna leker typiska pojk och flicklekar.

Ansvarig

Pedagogerna på fritids och mellanstadieverksamheten samt pedagogerna i förskoleklass-åk 6 i grundskolan och grundsärskolan samt skolbarnomsorgen.

Datum när det ska vara klart December 2016

(10)

Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Gårdsvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid.

Hög vuxenbemanning på skolgården, aktiva vuxna.

Trygghetsarbete/kartläggning, samtal, dialogmöten.

Trygghetsgruppen som träffas varannan vecka.

Trygghetsgruppen informerar om sitt arbete i alla klasser.

Utbilda trivselledare

"Alla barn är allas barn" vilket betyder att alla vuxna är till för alla barn i skolan.

Kränkningar dokumenteras och rapporteras omgående till rektor som skyndsamt utreder och därefter rapporterar in till Stockholms Stad.

Trygghetsgruppen består av:

Ann Lindvall bitr. rektor 08-508 07 553/076-120 75 53 Johanna Stråberg Romero bitr. rektor 076/120 75 52 Lena Jacobson, skolsköterska 08-508 07 557/076-120 75 57 Marita Perman Höglund, specialpedagog 08-508 07 550 Ulf Lööke, lärare, tel. 508 07 550

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

1. Samtal med de inblandade förs för att kartlägga vad som hänt. Vi undersöker snarast, noga och diskret och helst samma dag. Vi samtalar med den utsatte och samlar så mycket fakta som möjligt om vad hen blivit utsatt för.

2. Samtal med förövaren/förövarna. Så snart som möjligt när alla förövare finns i skolan kallas de en i taget till samtal. De upplyses om att vi vet att de har kränkt kamraten, att vi ser mycket allvarligt på det och att de omedelbart måste upphöra med det. Rektor informeras och vi kontaktar alltid både den utsatte elevens vårdnadshavare och den utsatta elevens

vårdnadshavare så snart vi fått kännedom om kränkningen. Rektor anmäler till huvudman.

3. Efter ca en vecka har vi uppföljningssamtal först med den utsatte och sedan med förövarna var för sig för att kontrollera att kränkningen har upphört. Uppföljningsmöten har vi så länge det behövs.

4. Information till berörd personal. Klassföreståndaren till den utsatta eleven ansvarar för att adekvat information om kränkningen lämnas till t.ex. facklärare och fritidspersonal, så att även de kan kontrollera att all mobbning har upphört.

5. Information till elevhälsoteamet. Om kränkningar trots detta inte har upphör deltar hela elevhälsoteamet i det fortsatta arbetet. Skolledningen leder arbetet och kallar berörda elever och föräldrar till samtal. Ytterligare åtgärder kan man behöva sätta in.

Ärendet behandlas skyndsamt, dokumenteras och arkiveras.

Vi som arbetar i skolan kan göra mycket och det är viktigt att även föräldrar deltar i arbetet mot kränkningar. Barn berättar sällan att de är utsatta för kränkande behandling. Många barn

(11)

känner även olust att berätta om skolkamrater som far illa, av rädsla för att själva bli utsatta eller för att de tycker att de skvallrar på sina kamrater. Att berätta om kränkningar är inte att skvallra, det är att hjälpa den som har det svårt.

Vi i trygghetsgruppen berättar aldrig från vem/vilka vi fått informationen.

Om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får det en positiv inverkan på barnen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Om elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev kränks/diskrimineras av en anställd på skolan hänvisas ärendet direkt till rektor. Rektor utreder och vidtar skyndsamt nödvändiga åtgärder om elev kränkts/diskriminerats av en personal.

Kränkningar dokumenteras och rapporteras in till Stockholms stad.

Föräldrarna informeras omgående och deltar i samtal mellan de inblandade. Uppföljning sker tills dess att ärendet avslutas.

Rutiner för uppföljning

Trygghetsgruppen är ansvarig för att inom en vecka ha uppföljningssamtal med den utsatta samt den/de som kränkt.

Rektor utreder och vidtar skyndsamt nödvändiga åtgärder om elev kränkts/diskriminerats av personal. I detta arbete ingår uppföljningssamtal med de inblandade.

EHT följer upp alla inrapporterade ärenden kring "Diskriminering eller annan kränkande handling".

Rutiner för dokumentation

Kränkningar dokumenteras av elevens pedagog och rapporteras omgående till rektor som skyndsamt utreder och därefter rapporterar in till Stockholms stad.

Trygghetsgruppen är ansvarig för att varje ärende de varit inblandade i dokumenteras och lämnas för arkivering till skolsköterskan.

Ansvarsförhållande

När diskriminering eller kränkande handling uppmärksammas är det den vuxne som varit närmast situationen som dokumenterar enligt ”konflikthanteringstrappan” och lämnar till skolsköterskan.

Om de inträffade har digniteten att trygghetsgruppen blir inkopplad är det de som utreder och dokumenterar.

References

Related documents

Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd

Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd

 Berörda vårdnadshavare informeras om vad som hänt och hur skolan arbetar för att kränkningarna ska upphöra. Under de närmaste veckorna hålls barnen/eleverna under

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet

Är när en vuxen i skolan / fritidshemmet missgynnar ett barn/elev och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller