Ny strategi för odling och utsättning av lax och öring till Vänern
Bakgrund
Dagens system med odling och utsättning av lax och öring till Vänern som kompensation för den fiskeskada dammar och vattenkraftverk orsakar sträcker sig långt bakåt i tiden. Redan år 1905 startade ett avelsfiske i Klarälven för att odla fram laxyngel för utsättning och under 1940-talet stödutsattes mellan 800 000 – 1000 0000 laxyngel per år. Mellan 1960 och 1965 utvecklades den kompensationsodlingsverksamhet och utsättning av laxsmolt av Klarälvs- och Gullspångsstam som kan sägas fortgå än idag. De nuvarande kompensationsnivåerna för Vänern är fastställda i ett antal vattendomar för Vänerns tillrinningar, där antalet smolt bygger på beräkningar av vad älvarna skulle ha producerat utan dammar och kraftverk. För Klarälven är det totala antalet 150 000 smolt/år och för Gullspångsälven 25 000 smolt/år. Avelsfiske och utsättningar för båda älvarna har sedan 1965 varit samlade i Klarälven, dvs avelsfisk och smolt av både Klarälvs- och Gullspångsstam fångas respektive sätts ut i Klarälven nedströms första kraftverket och odlas på samma anläggning.
Att ha Klarälven som gemensam älv var från början tänkt som en tillfällig lösning fram till dess
avelsfisk på ett bra sätt kunde fångas in i Gullspångsälven. Detta visade sig dock vara svårt och den en gång provisoriska inrättningen har därför funnits kvar i 55 år.
Ny strategi
För att i framtiden säkra både god tillgång och kvalitet på odlad smolt som ger ett bra utbyte i fisket, och samtidigt skydda de vilda bestånden av Vänerlax och öring, har Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland, tillsammans med Gammelkroppa lax, Fortum och SLU - aqua, påbörjat arbetet med en ny avels- och utsättningsstrategi för lax och öring i Vänern.
Sammanfattningsvis går förslaget på ny strategi ut på följande:
En ny och landbaserad avelsanläggning för Gullspångslax och Gullspångsöring utvecklas, belägen på samma plats som dagens odlingsanläggningar i Gammelkroppa/Nykroppa
En ny avelsplan tas fram för den landbaserade odlingen/avelsbesättningen
Kompensationsodling och utsättning av lax och öring med Klarälvsursprung fasas ut
Kompensationsutsättningen av lax- och öringsmolt fastställda i Klarälvens och
Gullspångsälvens, vattendomar (175 000 smolt/år) utgörs i sin helhet av lax och öring med Gullspångsursprung
Smoltutsättningar sker direkt i sjön samt i mynningsområdet av tidigare laxälvar (ej Klarälven)
Avelsfisket i Forshaga avvecklas och anläggningen övergår till en ren transit för vild Klarälvslax och Klarälvsöring som ska transporteras upp till norra Klarälven för naturlig lek Rent odlings- och utsättningsmässigt har det tidigare systemet fungerat relativt bra och antalet smolt som har kunnat odlas fram har mött kraven ifrån vattendomarna. Vad som däremot och på senare år uppmärksammats via genetiska studier är att Gullspångs- och Klarälvsstammarna börjat bära spår av varandra, dvs gener från Gullspångsfisk har under årens lopp i allt större utsträckning börjat uppträda i Klarälvsfisk och vice versa. Sannolikt är detta en effekt av den långa parallella hanteringen. De senaste 20 årens stora ökning av antalet vild lax och öring av Klarälvsstam har också medfört att den totala mängden fisk som kommer in i Forshaga-anläggningen varje år ökat markant. En stor mängd både odlad och vild fisk av två olika stammar i samma anläggning dimensionerad för färre fiskar har skapat problem och utmaningar i att dels hålla fångad avelsfisk vid god hälsa under tiden fram till kramning, dels att inte utsätta den vilda laxen och öringen som ska transporteras upp till norra Klarälven för lek för onödig stress, ökad skaderisk och sjukdomsexponering. Det har även visat sig svårt att konsekvent samla in tillräckligt med avelsfisk av Gullspångslax för att på ett tillfredställande sätt odla fram smolt för utsättning. En annan effekt av dagens praxis, som dock inte har med själva avelsfisket att göra, är att det finns risk att vissa individer av odlad utsatt Klarälvslax kan vandra upp i Gullspångsälven och på ett oönskat sätt blandat sig med den hotade vilda Gullspångslaxen.
I dagsläget ser populationerna av vildfödd Klarälvslax och Klarälvsöring ut att vara relativt stabila och har varit ökande under en lång följd av år. Bedömningen är därför att odling och utsättning av Klarälvsfisk inte längre är nödvändigt för att hålla uppe Klarälvslinjerna och att dessa därmed kan börja fasas ut. Antalet odlad smolt som är fastställda i Klarälvens vattendomar föreslås istället helt ersättas av Gullspångsfisk, vilket betyder att det framöver bara kommer sättas ut lax- och öringsmolt av Gullspångsstam till Vänern. Fällan vid Forshaga kraftverk med tillhörande fiskväg, bassäng och sortering kommer då endast hantera vild Klarälvsfisk för upptransport till lekområdena i norra Klarälven. Vilket innebär att det inom några år endast kommer finnas självreproducerad klarälvslax och klarälvsöring i Klarälven. Vid behov ska det dock även framledes finnas kapacitet och beredskap för att ta in avelsfisk av vild Klarälvsstam från fällan vid Forshaga kraftverk och in i odling.
Konsekvenser
Sammantaget är den nya strategin tänkt att gynna såväl den vildfödda Klarälvslaxen och öringen som de odlade linjerna av Gullspångs dito. För de vilda stammarna i Klarälven bedöms det positiva främst bestå i att en volymmässigt mindre och därmed enklare och mer effektiv hantering av fisk i och runt fiskfällan vid Forshaga kraftverk minskar risken för sjukdomsspridning, fysiska skador och stress. Samt att risken för oönskad genetisk påverkan minskar i och med att G-fisken flyttas bort och att detta även medger att Forshagaforsen nedströms Forshaga kraftverk kan restaureras/optimeras för att producera vild lax och öring.
Det andra viktiga syftet med en ny strategi är att på ett bättre sätt säkra odling och
kompensationsutsättning av smolt av Gullspångsstam till Vänern. Detta uppnås bland annat genom att det i en landbaserad odling alltid finns ett tillräckligt stort och brett avelsmaterial, något som ofta
varit ett problem i dagens avelsfiske i Forshaga. Även en sådan odling behöver dock tillskott av ny fisk med jämna mellanrum och det måste dessutom finnas en säkerhet om något skulle hända i odlingen.
Det behöver därför även fortsättningsvis finnas möjlighet att fånga in vuxen fisk från sjön som kan tas in i odlingsverksamheten. Under våren 2020 kommer det av den anledningen att göras en större utsättning av Gullspångssmolt i Norsälvens nedre delar, där en del av smolten kommer märkas med akustiska sändare. Märkningen görs för att ge en uppfattning om hur stor andel smolt som klarar sig ut till Vänern. När den utsatta fisken efter något år återvänder till Norsälven ska olika metoder för att fånga in lekfisk testas. Beroende på resultatet av både märkning och fångst av vuxen fisk är
förhoppningen att en allt större andel smolt därefter kan sättas direkt i Vänern.
Såväl säkrad tillgång på avelsfisk, ökade sjöutsättningar samt växlingen från Klarälvsfisk till Gullspångsfisk bedöms vara till nytta och gagn för fisket i sjön då sjöutsättningar antas öka
överlevnaden fram till fångstbar storlek och att Gullspångsfisk, generellt sett, blir större. I och med att det enligt den nya strategin inte längre kommer sättas ut någon odlad smolt i nedre Klarälven blir konsekvensen att förutsättningarna för dagens dispensfiske efter odlad lax och öring i Klarälven nedströms Forshaga, samt på sträckan Deje – Forshaga, försvinner inom 4–5 år. En sak som
diskuteras är att kompensera bortfallet genom att tillåta ett kvoterat och begränsat årligt upptag av vild Klarälvslax i Klarälven. Vilket vore första gången på mycket länge och något som kan ha
förutsättningar att bli ett mycket exklusivt fiske. Förväntningen på längre sikt är att strategin
tillsammans med andra vildlaxfrämjande åtgärder ska ge möjligheter till ytterligare fiske efter vild lax i Klarälven.
Synpunkter?
En plan för när den nya odlingen ska vara på plats, hur avelsprogrammet ska se ut i detalj, exakt hur och var smoltutsättningarna i sjön ska ske liksom backup-system för både vild och odlad fisk är något som det arbetas med idag. Eftersom planen inte är klar och då båda Länsstyrelserna är måna om en god dialog med aktörer som kan bli berörda ser vi gärna att ni som får denna information skickar in era eventuella tankar och synpunkter på den nya strategin. Skicka dessa via brev eller e-post, senast 1 juni, till:
Länsstyrelsen i Värmlands län Pär Gustafsson
651 86 Karlstad
varmland@lansstyrelsen.se
eller till:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län Fredrik Larson
462 30 Vänersborg
vastragotaland@lansstyrelsen.se
Mer information finns i SLU:s rapport ”Odling och utsättning av lax och öring i Vänern 2019.12.23”
som kan laddas ned från https://www.lansstyrelsen.se/varmland/djur/fiske/fiskevardsatgarder.html
Principen för dagens strategi
2 b. Gammelkroppa laxodling - Transport av avelsmaterial från Forshaga till G-kroppa - Befruktad rom kläcks och
yngel av K- och G-fisk föds upp till smolt
1. Forshaga, fiskväg/fälla och avelsfiske
- Avelsfiske efter K-lax/K-ö, G-lax/K-ö - Insamling av lekvandrande vild K-
lax och K-ö för trsp
- Förvaring av avelsfisk till kramning 2 a. Vild K-lax och öring
transporteras och återutsätts ovanför Edsforsens krv för naturlig lek i norra Klarälven
Klarälven
3. Efter 1–2 år i odling sätts 175 000 G- och K-smolt ut ff.a. nedströms Forshaga krv. Smolten vandrar sedan ner och ut till Vänern
Principen för ny strategi
1 b. Vild K-lax och öring transporteras och återutsätts ovanför Edsforsens krv för naturlig lek i norra Klarälven
1. Forshaga, fiskväg/fälla - Insamling o trsp av
lekvandrande vild K-lax och K-ö
2. Gammelkroppa laxodling - Landbaserad odling med stamfisk av G-lax och G- öring
- Tillskott av nytt avelsmaterial från Vänern/G-älven vid behov
- Kapacitet att odla K-fisk om behov uppstår
Klarälven
Norsälven
2 b. 175 000 G-smolt sätts initialt ut nedströms Edsvalla krv i Norsälven och direkt i Vänern. På sikt är målet att merparten kan sättas i Vänern.
