Barnombudsmannen – uppdrag, organisation och arbetssätt
Statlig myndighet med uppdrag att
• Företräda barn och unga
• Driva på genomförandet av barnkonventionen
• Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen
• Information och opinionsbildning
• Kunskapsinhämtning, forskning och statistik
• Internationellt kunskapsutbyte kring barnkonventionen Organisation
Myndighetschefen: Fredrik Malmberg, barnombudsman Barnombudsmannens expertråd med ungdomar
Består av barn och ungdomar som har vistats på HVB-hem eller särskilda ungdomshem.
Ungdomarna bidrar med egen erfarenhet.
Barnombudsmannens råd med barnrättsexperter.
Medlemmarna representerar olika professioner och besitter gedigen kunskap om barnrättsfrågor inom sina respektive områden.
Kommunikationsenheten
Program- och utredningsenheten Administrativa enheten
Arbetsätt
• Årligt regleringsbrev där det bl a framgår vilka mål myndigheten ska uppnå
• Verksamhetsplan som beskriver vad man huvudsakligen kommer att fokusera på under året
• kan lämna förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning.
• deltar i samhällsdebatten och påverkar beslutsfattares och allmänhetens
förhållningssätt i angelägna frågor som rör barn och ungas rättigheter och intressen.
• utövar ingen tillsyn över andra myndigheter men har rättslig befogenhet att kalla in parter för överläggning.
• Får inte ingripa i enskilda fall men har anmälningsplikt vid kunskap om ett barn som far illa.
• har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor.
• årlig rapport till regeringen. som innehåller situationsanalyser och rekommendationer till förbättringar för barn och unga.
Styrande lagar/förordningar
Lag (1993:335) om Barnombudsman
Förordning (2007:1021) med instruktion för Barnombudsman
Aktuellt:” Egen växtkraft –om funktionsnedsatta barns inflytande och delaktighet” Tills. m Handikappförbunden Syftet med projektet Egen växtkraft är att undersöka hur barns och ungdomars delaktighet och självbestämmande kan stärkas. Det är till exempel viktigt att insatserna har ett tydligt barnperspektiv. En annan viktig fråga är om individuell planering kan stärka barnets delaktighet. Projektet beräknas pågå till juli 2011
Diskrimineringsombudsmannen– uppdrag, organisation och arbetssätt
Statlig myndighet med uppdrag att
• arbeta mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter
• ser till att diskrimineringslagen följs,
• övervaka att föräldraledighetslagen följs och att föräldralediga inte blir sämre behandlade på jobbet.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
DO kan bara ingripa om det är frågor som rör arbetslivet, högskolor och universitet, skolan och skolbarnsomsorgen samt vissa andra samhällsområden. Skyddet mot diskriminering är olika beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlar om.
Organisation
Regeringen utser chefen för myndigheten, som också kallas för
Diskrimineringsombudsman. Vikarierande Diskrimineringsombudsman är Håkan Sandesjö.
Bildades den 1 januari 2009 genom att de fyra dåvarande ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop. (JämO, DO, HO och HomO)
Arbetssätt Utöva tillsyn
• tar emot och utreder anmälningar om de förbud mot diskriminering och trakasserier som finns i diskrimineringslagen.
• företräda diskriminerade personer utan kostnad för dem i domstol.
• utreder anmälningar från föräldralediga som anser att de blivit sämre behandlade på grund av föräldraledighet.
• granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förebygga diskriminering. Det gör DO genom granskningar av jämställdhetsplaner och likabehandlingsplaner.
Information och utveckling
• erbjuder rådgivning och metodutveckling till bland annat arbetsgivare, högskolor och skolor.
• uppmärksamma och skapa debatt kring frågor som rör mänskliga rättigheter.
Vad DO inte gör
DO kan inte ändra domar, själv utdöma straff eller skadestånd eller ändra andra myndigheters beslut. DO kan inte heller driva ett ärende mot en privatperson.
Styrande lagar
Diskrimineringslag (2008:567)
Förordning (2008:1401) med instruktion för diskrimineringsombudsmannen Ombuds
mannen
arbetsliv samhällsliv utbildning Process främjande kommunikati on Stab
Personal administration
Råd
Handisam
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Vår verksamhetsidé är att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Vårt arbete styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. Handisam är en
stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen.
17 myndigheter fick i juni i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på delmål över hur handikappolitiken ska genomföras inom sina respektive områden perioden 2011-2016. I uppdraget ingick även att ange hur målen ska följas upp. Mål och uppföljning
presenterades för regeringen 15 oktober och har formulerats utifrån regeringens inriktningsmål, de övergripande handikappolitiska målen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
De 17 myndigheterna som utformat delmål är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Boverket, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket,
Kammarkollegiet, Migrationsverket, kommunikationsmyndigheten PTS,
Riksantikvarieämbetet, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens kulturråd, Statens skolverk, Trafikverket och Transportstyrelsen.
Här nedan anges de olika områdena med sina respektive inriktningsmål. För att
underlätta arbetet för myndigheterna har Handisam utsett kontaktpersoner för respektive mål. Om du vill läsa målen i sin helhet kan du klicka på länken "regeringens
inriktningsmål" till höger.
Ökad fysisk tillgänglighet - Birgitta Mekibes Den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att enkelt avhjälpta hinder undanröjs.
IT-politiken - Hans von Axelson Tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentliga upphandlingar av e-tjänster Socialpolitiken - Brita Törnell Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska öka.
Utbildningspolitiken - Anna Dahlberg Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras. Kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje barns, elevs eller vuxenstuderandes behov ska förbättras.
Kultur, medier och idrott - Mikael Wahldén Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottslivet ska
förbättras.Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie
bidragsgivningen inom kulturområdet och idrottsområdet. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
Arbetsmarknadspolitik - Anna Dahlberg Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan
arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.
Rättsväsendet - Josefine Gustafsson Kompetensen hos myndigheterna inom
rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska stärkas.
Transportpolitiken - Sören Hansson Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
Folkhälsopolitiken - Brita Törnell Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning.
