FÖRSKOLA: Mammuten UPPRÄTTAD: 2016-11-21
FÖRSKOLECHEF: Cecilia Rietz REVIDERAD: 2017-11-20
Lagrum: Diskrimineringslag SFS 2008:567 och Skollagen 14 a kap. om kränkande behandling. Båda lagarna gäller från och med jan 2009.
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION
FÖRSKOLAN OCH SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR.
Våra barns rättigheter och skyldigheter ser ut enligt följande:
Vi följer Lpfö 98 (Rev- 16) kap. Normer och värden:
* öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
* förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning
RISKINVENTERING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE
Analys: vilka risker ser vi när det gäller diskriminering och annan kränkande behandling i vår verksamhet utifrån nedanstående diskrimineringsgrunder:
Vi är medvetna om att barn kan säga sårande saker till varandra. De testar gränser och kan ibland falla för grupptryck, gör kanske något som de vet inte är okej.
Även om vi finns nära så har vi många rum i våra lokaler och risken finns att de säger/gör saker till varandra bakom ryggen på oss.
Våra barns rättigheter och skyldigheter ser ut enligt följande:
Barn har rätt att behandlas med respekt och tolerans
Barn har rätt till en egen åsikt och rätt att göra egna val. De har rätt till inflytande, att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö
Barn har rätt till trygghet
Barn har rätt att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Barn på Mammuten har rätt att ta del av likabehandlingsplanen Vi följer Lpfö 98 (Rev- 16) kap. Normer och värden:
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:
– öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
– förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra
– sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
– förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och – respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Vårt förebyggande arbete för att förhindra alla former av diskriminering och kränkande behandling har följande utseende:
– Vi ser olikheter som en tillgång och strävar efter att belysa likheter och skillnader bland både barn och vuxna på ett positivt sätt
– Vi ser värdegrundsbeskrivningen i Lpfö 98 (Rev- 16) som en ständigt närvarande röd tråd
– Gemenskap och vänskap växer mellan oss när vi uppmuntrar någon som visar omtänksamhet
– Vi ser varje barn som en tillgång för gruppen. Vi strävar efter att synliggöra barns och pedagogers kompetenser och intresseområden.
– Vi vill att barnen lyssnar på och respekterar varandra. Vi ger barnen redskap att hantera konflikter och finns som stöd, hjälp, trygghet och förebilder.
– Vi gör barnen uppmärksamma på olika känslor och hjälper dem att sätta ord på sina känslor. Vi ger barnen utrymme att reflektera fritt och ha rätt till sina känslor genom att bekräfta dessa
– Vi är goda förebilder
– Vi strävar hela tiden framåt i vårt reflekterande kring genusarbete
– Den unika mångfalden med individer, kulturer och natur lyfts fram och ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje liv
– Vi låter barnen ta ansvar efter förmåga och gör det delaktigt i sin vardag
och miljö. Vi stödjer barnen att ta eget ansvar och våga fatta egna beslut efter förmåga.
– Barnen deltar aktivt i värdegrundsarbetet tillsammans med pedagoger och varandra. Detta sker på olika sätt beroende på barnens förutsättningar och ålder. Exempel på former är sagor, massage, drama och daglig
kommunikation och reflektion. Det sker även vid specifika tillfällen, som vid reflektionsveckor. Vi strävar efter att konkretisera värdegrundsfrågor i vardagen med barnen i det dagliga arbetet och vi reflekterar kring begrepp som demokrati, inflytande, dialog, samarbete, delaktighet.
– Vårdnadshavare delges information om att vi har en specifikt utformad likabehandlingsplan i föräldraforum, såsom föräldramöte och att den finns synlig i förskolans miljö. Vi tar gärna emot synpunkter och kommentarer.
Likabehandlingsplanen finns på hemsidan och på Unikum. Nyanställda får information om dess existens via checklistan för nyanställda.
Trakasserier:
på grund av kön:
Kvinnodominerat yrke, traditionella och stereotypa roller som överförs till barnen. Klädesplagg, leksaker och färger. Olika röstlägen till pojkar och flickor
Att barn inte får vara med i lekgrupp pga kön.
Får olika bemötande/krav utifrån sitt kön.
Det ska vara ok att klä sig som man vill. Inte komma med kommentarer om andras klädval.
Barnen ska kunna leka med vad de vill, bygga med brio mec, leka med bilar eller dockor. Sy och väva, Använda verktyg, klättra i träd.
Det finns en risk att barnen placeras in i olika fack beroende på kön; pojke eller flicka.
Det finns en risk att på grund av sitt kön bli misstänkliggjord, anklagad eller inte känner sig bekväm att utföra sitt arbete
på grund av könsöverskridande identitet:
Att det finns en generaliserad bild av vad som är manligt resp. kvinnligt i klädesplagg och färger och att barn som bryter normerna kan bli retade etc.
Att vi inte har ett tillåtande klimat
Att vi uttrycker oss stereotypiskt gällande pojke eller flicka
Att man blir retad för att man bryter normen för fysiskt kön t.ex. genom klädsel, beteende m.m.
på grund av religion eller annan trosuppfattning:
Att barnen på grund av olika kultur har olika kost, inte firar samma högtider,
mm.
Att människor generaliseras för att de har samma trosuppfattning.
Att vi som pedagoger har för lite kunskap om andra religioners högtider.
Att förskolans värdegrund kan krocka med föräldrarnas kultur och religion.
Att man inte ser individen utan främst den religiösa tillhörigheten
Att vi inte vet vilken religion eller trosuppfattning våra familjer har. Kan bli missförstånd.
Att man möts av fördomar p.g.a. för lite kunskap.
på grund av etnicitet:
Att man inte ser individen utan främst etniciteten, hudfärg, språk etc.
Att man generaliserar folkgrupper på grund av funktionsvariation:
Att man ser begränsningar istället för möjligheter Att man inte vågar utmana individen
Att miljön inte är tillgänglig för alla.
Att man inte talar direkt till barnet utan vänder sig till resurspedagogen Att man undviker kontakt med barnet på grund utav rädsla eller okunskap Att funktionsvariation innehåller så många olika delar som t.ex. utagerande beteende, glasögon, allergier, hörselnedsättning, sondmat, rullstolsburen m.m.
på grund av sexuell läggning:
Att reflektera kring den pedagogiska miljön samt föra dialog med barnen, lyssna på dem och bemöta deras tankar och reflektioner
Att man inte vet hur man ska bemöta vårdnadshavare och barn med annan familjekonstellation
Att vi inte vet hur vi ska bemöta barnens frågor Att förskolans dokument inte är könsneutrala.
på grund av ålder:
Att vi inte föreskriver barnen kompetenser utifrån deras ålder.
Att vi inte ser vilken utvecklingsnivå barnet befinner sig på
Att barnet inte bemöts där det befinner sig i sin utveckling utan bemöts utifrån sin fysiska ålder.
sexuella trakasserier
Varje barn har sin personliga integritet, som måste respekteras.
Att vi inte vet var gränsen mellan skämt och allvar går
Att vi inte diskuterar i verksamheten vad vi pedagoger känner, tänker, funderar kring sexuella trakasserier
Att det inte finns möjlighet till avskildhet exempelvis vid toalettbesök
Kränkande behandling:
Utanförskap, att inte få vara med
PLANERADE ÅTGÄRDER
Planerade åtgärder med anledning av riskinventeringen med angivande av när åtgärden ska genomföras och vem som ansvarar för att åtgärden genomförs.
Trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna:
Se över vårt material så att det finns t.ex. dockor med olika hudfärg och funktionaliteter, böcker med olika familjekonstellationer
pedagogiska diskussioner om etiska dilemman
Göra en riskinventering av våra miljöer tillsammans med barnen genom bilder och intervjuer.
Kränkande behandling
Den pedagog som ser en konflikt mellan barnen ska prata med dem som varit inblandade direkt. Viktigt att lyssna på alla inblandade!
Vi berättar alltid för vårdnadshavarna om det hänt något speciellt. Ofta är barnen med och kan berätta.
Vuxna ska alltid komma när barnen ber om hjälp och det ska alltid tas på allvar.
Pedagoger betonar vad barnen redan kan och synliggör att alla, både barn och vuxna, har saker att träna på.
Våra barn är vana att försöka lösa sina konflikter muntligt med hjälp av varandra och med oss i bakgrunden. Påminner varandra ofta om kompissolen.
Att finnas som stöd och tolka för barn som är begränsade i sin kommunikation.
En del barn behöver tid att vara arga färdigt innan man kan prata om vad som hände. En del konflikter kan barnen försöka lösa själv under
överinseende.
Vid diskussion med vårdnadshavarna är det viktigt att informationen kommer fram i lugn och ro utan andra vårdnadshavares närvaro, beroende på
situation
Viktigt att barnen inte behöver vara med i diskussionen med vårdnadshavarna då det kan vara kränkande för barnet.
Vi pedagoger tar diskussion med barnen på förskolan och sedan informerar vi vårdnadshavarna.
Vid känsliga situationer överlämnas inte detta till vikarier utan ordinarie pedagog ringer och informerar.
Arbeta på pedagogernas medvetenhet genom fortbildning och löpande diskussioner om genus och normer.
Vi uppmuntrar alla barn/familjer/pedagoger att dela med sig av sitt språk och sin kultur.
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Pedagogerna har reflekterat över begreppen genus och jämställdhet utifrån följande frågeställningar:
I skolan presterar flickor bättre än pojkar, år efter år. Flickor har påtagligt bättre resultat i samtliga ämnen. Hur kan vi i förskolan påverka inför kommande resultat?
Vilka beteenden och förmågor uppmärksammar vi främst och vilka barn får ”mest” pedagogtid?
Hur värderar du begreppet pojkflicka/flickpojke?
Hur bemöter du barnen angående kläder?
Hur låter ni barnen välja? Vad väljer barnen? Hur? Kan man utmana dem att välja vidare?
Vad gör jag som kan förstärka de stereotypa könsrollerna?
Vad är könsneutrala leksaker? Vad finns det för fördelar? Nackdelar?
Hur skapar vi förutsättningar för att utveckla den pedagogiska miljön utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
Sammanfattningsvis utmynnade dessa reflektioner bl.a i att det är olika saker som präglar ens synsätt, uppväxt, generation, kultur m.m. En del pedagoger kom på sig själva att de ibland hamnade i dessa tankefällor och det är viktigt att förhålla sig till detta, vara professionell i sin yrkesroll och arbeta efter rådande styrdokument. Genom att medvetandegöra sina egna föreställningar påverkas utvecklingsarbetet på förskolan. Diskussionerna berörde vidare; att det är ett kvinnodominerande yrke, det är en mer könsneutral miljö på en uteförskola då det där i större utsträckning saknas färdigt material. Inomhus blir det oftare att pojkar väljer att bygga med olika material och flickorna väljer att vara i rolleksrummet. Här får pedagogen en viktig roll att uppmuntra barnen att testa att leka med alla saker och i alla rum.
Hur pojkar och flickor får utrymme och vilka egenskaper som förstärks med den uppmärksamhet som ges. Vikten av att välja god litteratur. Vilka barn som får mest uppmärksamhet och hur ser det ut för de som inte får denna tid? Pedagogerna berörde också att det är viktigt att observera varandra, pedagoger emellan så att man kan göra varandra uppmärksamma på exempelvis hur man tilltalar pojkar resp. flickor.
ATT UPPTÄCKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Rutiner ska finnas för att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling
Våra rutiner är:
Att vara närvarande så att vi ser vad som händer och hinner agera
Att vi är goda förebilder för barnen och för varandra, strävar efter att ha en god stämning i arbetslaget - att inte prata över barnens huvud
Att vi synliggör vad som händer och tar barnen på allvar när de kommer till oss
Att vi bekräftar barnens upplevelser och känslor.
Att vi är öppna och uppmärksamma. Vi är aktivt närvarande i barnens lekmiljöer ute och inne.
Att pedagogerna är lyhörda i barngruppen. Vi prioriterar trygghet och glädje.
Att pedagogerna även är lyhörda för vårdnadshavares frågor och för dialog med dem om barnets trygghet och trivsel på förskolan
Att tillsammans med barnen skapa en trygg, föränderlig miljö som är inspirerande för barnen i deras lek
Barnen på förskolan är ”allas”, och samtliga pedagoger ingriper vid behov oavsett vilken avdelning ett barn tillhör.
Vi för fortlöpande samtal om hur man ska prata med och till varandra, hur vi vill att barnen löser sina konflikter muntligt och vad som är ok att säga och vad som inte är ok att säga.
Vi har en tydlig information till vikarier som de ska ta del av
Den alternativa måltid som erbjuds till barn med allergier och intoleranser liknar till största del den som serveras till flertalet barn.
Alla barn kan delta i utflykter, fester och andra aktiviteter eftersom de planeras så att alla kan följa med och delta på sina villkor.
Vid vattenlek har barnen på sig kalsonger/trosa eller blöja.
Barnen görs medvetna om att det är tillåtet att stänga om sig när de är på toaletten så att de kan sitta i fred och ha lugn och ro omkring sig.
Vi ser till att böcker och sagor inte är opassande i ordval etc. Vi är medvetna om att göra bokval etc som inte cementerar t ex könsroller
Vi intervjuar barnen regelbundet, enskilt, och frågar dem om hur de trivs och om olika kompisfrågor. Ex, hur upplever barnen själva att de är mot varandra och hur upplever de att vi vuxna finns där för dem?
Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig och att lyssna på varandra, de har en sluta-regel. Den innebär att man måste sluta retas, bråka osv. om någon säger sluta.
Vår pedagogiska grundsyn för likabehandling är att alla barn är alla vuxnas
ansvar. Vi ska se till att alla: personal, barn och föräldrar känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten.
Vi har en värdegrundsvägg med citat från läroplanen där vi försöker visa med ord och bild hur vi arbetar med det.
Det är inte barnens ålder som styr vilka aktiviteter förskolan erbjuder dem utan deras behov och intressen t.ex “läsvilor”. Pedagogerna stöttar alla barn att komma in i leken och hjälper dem att leka utifrån sitt perspektiv och sin nivå.
Rutiner ska finnas för att garantera en god uppsikt även utanför avdelningen
Våra rutiner är:
Vi strävar efter tydlig, rak kommunikation mellan pedagogerna samt har väl inarbetade rutiner för olika situationer i verksamheten. Utvärdering av olika situationer är en återkommande del av verksamheten.
* närvarande vuxna
* att eventuellt ha ansvarsbarn vid till exempel utflykter
Det är bara de äldsta barnen som får gå ut själva på vår lilla inhägnade gård en kortare stund. Annars ska alltid en vuxen finnas med.
Det är angeläget att skolan/förskolan är uppmärksam på vuxnas diskriminering/kränkningar av elever.
Våra rutiner är:
Att vi är medvetna om hur vi pratar om och till barnen samt i deras närhet Att också vara medveten om hur vi pratar om barnen i alla sammanhang Vi har en rak, öppen kommunikation och är lyhörda för barnens lekar, deras reflektioner och deras sätt att tala om och till varandra
Vi tar upp och diskuterar bemötande även mellan pedagog/barn Vi känner ansvar att ingripa för barnets bästa även då det gäller vårdnadshavares eller andra pedagogers agerande.
Vi framställer inte en religion eller trosuppfattning som mer värdefull än någon annan. Vi strävar efter att belysa olika kulturer, nationaliteter och religioner på ett positivt sätt
Vi måste ibland vägleda ett barn för att skapa en god miljö för hela gruppen. En befogad vägledning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet kan uppleva det kränkande. Vi är alltid noga med att förklara anledningen samt att det är handlingen (det barnet gjort) som vi ogillar, inte barnet.
Rutiner ska finnas om hur kommunikationen ska ske mellan förskolechef, personal, och vårdnadshavare när diskriminering eller kränkande behandling upptäcks.
Vår informationsstrategi har följande utseende:
– Förskolechefen informeras
– Vi uppmärksammar problematiken för/tillsammans med vårdnadshavare.
– Förskolechef kopplar vid behov in förskolans resursteam för handledning – Särskild blankett fylls i, handlingsplan
– Eventuell krishantering kan komma i fråga. Bedömning från fall till fall – Noggrann dokumentation och uppföljning
– Det finns en krispärm att tillgå
Vem som gör vad hos oss i samband med dokumentationen:
Den som är mest delaktig och står närmast barn och vårdnadshavare i just den aktuella situationen eller händelsen gör dokumentationen med stöd av andra berörda.
Arbetslaget för dialog med förskolechefen.
DENNA PLAN ÄR FÖRANKRAD HOS ELEVER/BARN, VÅRDNADSHAVARE OCH PERSONAL.
PLANEN FÖLJS UPP OCH REVIDERAS ÅRLIGEN
