2015-12-04 Rev. 2016-02-08
Trygghetsplan
Likabehandlingsplan och
Plan mot kränkande behandling Gunghästens förskola
Verksamhetsåret 2015-2016
Syftet med Trygghetsplanen är att främja barns lika
rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
möjLIgheter samverKAn
BEmötande delaktigHet
helhetstänkANDe reLationer
dIalog samsyN
värdeGrund
Örebro kommuns Trygghetsvision
I Örebros förskolor och skolor har vi en trygghetsvision. Den antogs av kommunfullmäktige 18 september 2002 och ser ut så
här:
"Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn
och ungdomar.”
Sedan 1 januari 2009 regleras trygghetsarbetet i två regelverk, 6 kap. Skollagen (2010:800) och 1-3 kap. Diskrimineringslagen (2008:567).
1. Vision
Det här är vår vision för trygghetsarbetet:
Vår absoluta målsättning är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och likabehandlade oavsett kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion, funktionshinder, könsöverskridande identitet och uttryck och ålder. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av kränkning och trakasserier mellan barn-barn, personal- barn.
2. Uppföljning och utvärdering av trygghetsplanen
Främjande
Insats/ arbetssätt Resultat
• ICDP/Vägledande samspel ligger till grund för förskolans
värdegrundsarbete. Vägledande samspel är resursorienterat och syftar till att främja goda relationer mellan vuxna och barn, barn emellan.
• Vi arbetar med ”Det goda mötet”, initierat av Örebro Kommun.
• Genom återkommande
temadiskussioner blir vi pedagoger påminda och stärkta i vårt
förhållningssätt gentemot barn och vårdnadshavare.
• Intervjufrågor om trygghet, respekt och trivsel på förskolan med alla barn födda 2010 och 2011.
Observationer av de yngre barnens trygghet.
• Vi får en uppfattning om barnens trivsel och trygghet på förskolan.
Utifrån det jobbar vi med förebyggande åtgärder.
• I utvecklingssamtalen pratar vi om • Vårdnadshavarna har möjlighet att
barnets trivsel och trygghet på förskolan samt ställer frågan ”Hur upplever du att ditt barn trivs på förskolan?”
berätta om hur de upplever sitt barns trivsel/vantrivsel på förskolan. Vi kan tillsammans komma överens om hur vi på bästa sätt kan få barnet att trivas och ha roligt under sin förskoletid.
• Vi ser kontinuerligt över vårt material, utklädningskläder, böcker m.m. för att kunna erbjuda ett brett, stimulerande och varierande
lekmaterial.
• Vi erbjuder barnen ett brett och varierat sortiment av leksaker, pussel, böcker m.m. Oavsett kön så får alla möjlighet att prova, leka med detta.
• Visa intresse och ta reda på barnens modersmål, tillhörighet,
ursprungsland, traditioner osv.
Samtala – våga samtala och fråga.
Visa på likheter och olikheter vad gäller språk, traditioner, vanor etc.
Använda oss av böcker, bokpåsar, CD-skivor, Internet på andra språk.
• Barnen blir stolta när de delger kompisar och pedagoger vad olika saker heter på deras modersmål. Detta leder till samtal om likheter/olikheter och att det är ok att vara och tycka olika.
• Vi uppmärksammar FN-dagen den 24 oktober samt att vi samtalar med de äldre barnen om vad FN:s
barnkonvention innebär för oss på förskolan.
• Genom samtal får barnen en
förståelse att alla barn inte har det så bra. Att det finns barn som inte går i skolan, inte får äta sig mätta osv.
barnen vill hjälpa, de visar empati.
• Trygghetsgruppen träffas två till tre gånger per termin för att se att aktiviteter genomförs och diskutera det främjande arbetet.
• Vi håller trygghetsarbetet levande.
• Vi, personal, finns i de olika rummen när vi är inomhus. När vi är utomhus cirkulerar vi på gården för att se och höra vad som händer och sker speciellt i närheten av buskarna.
• Detta för att främja barnens lek och samspel och genom vår närvaro minska risken för diskriminering och trakasserier av olika slag.
• Personalen ansvarar för att tillägna sig kunskap vid ett barns eventuella funktionsnedsättning via föräldrar, litteratur och annan sakkunnig person och anpassar verksamheten utifrån varje barns behov och förutsättningar.
• Med ökad kunskap kan pedagogerna bemöta barn och vårdnadshavare på bästa sätt.
• Vid behov anlitar vi tolk vid inskolning, föräldramöten,
inskolningssamtal/utvecklingssamtal
• Trygga vårdnadshavare som vet att det de vill framföra översätts på rätt sätt.
• Vi har nolltolerans när barnen använder kränkande ord och
• Barnen på förskolan ser och känner att pedagogerna bryr sig när
kränkande behandling och samtalar med barnen om detta.
kränkande ord och behandling används.
• Vi hjälper alla barn att få redskap att uttrycka sina känslor och åsikter genom att använda språk, stödtecken, bilder, mimik, kroppsspråk.
• Oavsett ålder kan barnen göra sin röst hörd när de vill uttrycka något.
• Fortsätta att utveckla det bibliotek som finns på förskolan.
• Vi letar och köper in bra litteratur som främjar vårt trygghetsarbete.
Förebyggande
Riskområde Insats/ arbetssätt Resultat
• Barn som är mer fysiska. • Närvarande pedagoger som är steget före där ev.
oroliga situationer kan uppstå, t.ex.
hallen.
• Barnen vet att det finns pedagoger som ser och hör.
3. Tydliga roller och ansvarsfördelning
Så här ser vår ansvarsfördelning ut
Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har
delegerats till:
Se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
Muntlig information.
Trygghets- planen finns på Unikum, Örebro kommuns hemsida
Kontinuerligt året runt.
rektor/
förskolechef
Alla
pedagoger på förskolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering utifrån
diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling.
Att hela tiden hålla sig aktuell med trygghets- planen.
Varje dag året runt.
rektor/
förskolechef
Alla
pedagoger på förskolan.
Trygghets- gruppen.
Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Vårdnads- havare/barn tar kontakt med förskole- personalen som
dokumenterar händelsen omedelbart.
Omgående rektor/
förskolechef
Alla
pedagoger på förskolan.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
trakasserier och kränkande behandling.
När det händer finns rutinerna på intranätet, ior.
Vid aktuell händelse.
rektor/
förskolechef
Vid vetskap om, dvs. när rektor/förskolechef själv får kännedom eller mottar en anmälan ska han/hon i sin tur anmäla detta till huvudman.
rektor/
förskolechef
Uppdrag Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Har
delegerats till:
Årligen upprätta, utvärdera och upprätta en
trygghetsplan i samarbete med personal och barn och elever, om möjligt även vårdnadshavare. ?
Arbetet görs i Trygghets- gruppen.
September- oktober varje år.
rektor/
förskolechef
Trygghets- gruppen där Ingela Boman och Maria Becker skriver planen.
All personal i
verksamheten har ett ansvar för att främja likabehand- ling och motverka diskriminering och kränkande behandling.
Vid misstanke om att en kränkning sker ska en anmälan göras till rektor/förskolechef.
Mottagande personal dokumenterar händelsen omedelbart.
Omedelbart vid kännedom, inga tidshinder accepteras.
Övrig personal Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den
pedagogiska personalen som omfattas utan även annan personal som till exempel vaktmästare, lokalvårdare och
kökspersonal.
All personal på förskolan.
Vi jobbar Varje dag med barn och elever Pedagogerna
Barn och elever har inget formellt ansvar i trygghets- arbetet. Däremot ska vi uppmuntra barnen och eleverna till att reagera på trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
med vårt Alfons arbete, hur man är en bra kompis, hur man är mot varandra.
tyngdpunkt vid höstterminens start.
har ett informellt ansvar
på förskolan.
Så här arbetar vi kring information:
Målgrupp Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Personal Trygghetsgruppen
Information på arbetsplatsträff.
Alla får
Trygghetsplanen via mejl.
November månad då den nya planen är färdig.
Avdelningens representant informerar sina kollegor i arbetslaget.
Barn/Elever Vi arbetar med vårt Alfons material.
På 4-5års
avdelningarna visas Trygghetsplanen för barnen och man pratar kring den.
November månad då den nya planen är färdig.
Alfons arbetet pågår dagligen.
Pedagoger på avdelningen.
Vårdnadshavare Månadsbrev, Unikum samt muntligt vid den vardagliga kontakten.
November månad då den nya planen är färdig.
Pedagoger på avdelningen.
3. Barns och elevers delaktighet
Så här arbetar vi med barns och elevers delaktighet i trygghetsarbetet:
Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar
Vi pratar med barnen hur man är en bra kompis. De äldre barnen utformar
”kompisregler med stöd av pedagoger.
Oktober utformas kompisreglerna. Arbetet fortsätter löpande under läsåret.
Alla pedagoger på avdelningen.
Dockteater med
”kompisproblem”.
Vid behov. Alla pedagoger på
avdelningen.
4. Barns och elevers rättigheter till stöd
Barnet och eleven har rätt att få stöd och hjälp när han eller hon känner sig kränkt. Barns och elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet eller eleven än kontaktar i verksamheten så har han eller hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande.
I vår verksamhet kan barn, elever och deras vårdnadshavare som vill ha stöd, vända sig till:
Personalen på förskolan.
Förskolechef
5. Kartläggning
Följande kartläggningsmetoder kommer vi att använda oss av
Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar
Barnintervjuer på avd. Solen och avd. Katthult.
(4-5 åringar).
Oktober och mars varje år. Pedagog som ingår i Trygghetsgruppen.
Barn observationer på avd.
Stjärnan, Månen, Regnbågen (1-4 åringar).
Oktober och mars varje år. Pedagog som ingår i Trygghetsgruppen.
I Trygghetsgruppen
diskuteras trygghetsarbetet som en stående punkt
Varje tillfälle som
Trygghetsgruppen träffas.
Trygghetsgruppen
Barnintervjuer och
barnobservationer analyseras i Trygghetsgruppen
Varje tillfälle som
Trygghetsgruppen träffas
Trygghetsgruppen
Dialog i utvecklingssamtalet Vid utvecklingssamtalet med vårdnadshavare
Ansvarspedagog Reflektion i arbetslaget
utifrån projektinriktat arbetssätt
Vid gemensam reflektionstid Arbetslaget
6. Främjande och förebyggande arbete
Så här arbetar vi främjande i vår verksamhet
Mål Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar
Att få ett bra gruppklimat
i barngruppen. Vi arbetar utifrån Programmet
Vägledande samspel samt använder Alfons Åberg som ett visuellt material.
Under läsårets alla
dagar. Alla pedagoger i
arbetslaget.
Alla barn ska känna att de är lika mycket värda oavsett vilken bakgrund de har.
Visa intresse och ta reda på barnens modersmål, tillhörighet,
ursprungsland, osv.
Under läsårets alla
dagar. Alla pedagoger i
arbetslaget.
Att ha ett varierat utbud
av material. Vi ser över vårt material,
utklädningskläder, böcker, m.m.
Kontinuerligt under
läsåret. Alla pedagoger i arbetslaget.
Att alla barn ska känna att de kan göra sig förstådda och att de kan bli
förstådda.
Vi använder oss av stödtecken, bilder, mimik, kroppsspråk.
Under läsårets alla
dagar. Alla pedagoger i
arbetslaget.
Ett brett utbud av böcker i förskolans egna
bibliotek som har samma rubriker som
diskrimineringsgrunderna.
Vi letar aktivt efter böcker som kan användas under respektive rubrik.
Under läsårets alla
dagar. Ingela Boman, Marie
Johansson, Maria Becker.
Att barnen inte ska använda sig av kränkande ord och kränkande behandling.
Vi samtalar med barnen, spelar dock- teater som visar gott bemötande.
Under läsårets alla
dagar. Alla pedagoger i
arbetslaget.
Tillägna sig kunskap om ev. ett barns
funktionsnedsättning.
Få kunskap via vårdnadshavare, litteratur och annan sakkunnig person.
När behov uppstår. Alla pedagoger i arbetslaget.
Att barnen känner sig
trygga när vi är inomhus Vi, pedagoger, finns i de olika rummen när vi är inomhus.
Under läsårets alla
dagar. Alla pedagoger i
arbetslaget.
Att barnen ska känna sig
trygga när vi är utomhus. Vi, pedagoger, cirkulerar på gården för att se och höra vad som händer och sker, speciellt i buskarna.
Under läsårets alla
dagar. De pedagoger som
är ute på gården.
Ta reda på om barnen,
som är födda 2010-2011 Intervjufrågor om
trygghet, respekt och Intervjuer i
november månad Pedagog som är med i Trygghetsgruppen.
känner sig trygga, respekterade samt deras trivsel på förskolan.
trivsel på förskolan. samt i mars månad.
Ta reda på de yngre, 2014-2012, barnens trygghet, respekt och trivsel på förskolan
Genom
observationer av barnen.
Observationerna sker i november månad samt i mars månad.
Alla pedagoger i arbetslaget.
Att ta reda på vårdnadshavarnas upplevelse av barnets trivsel på förskolan.
I samband med utvecklingssamtalet ställa frågan ”Hur upplever du att ditt barn trivs på förskolan?”
Höstterminen samt vårterminens utvecklingssamtal.
Barnets
kontaktperson på förskolan.
Förebyggande arbete
Nulägesanalys utifrån kartläggning
Riskområden som har identifierats i
kartläggningen.
Mål Insats/arbetssätt för att motverka att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer i vår verksamhet
Tidpunkt Ansvar
Enstaka barn är rädda för barn som slåss.
Stärka barnens självkänsla att säga stopp till de barn som slåss.
Pedagoger finns i närheten och stöttar barnen i att säga stopp.
Under barnets vistelsetid.
Pedagoger på avdelningen.
Små barn är rädda för barn som slåss.
De ska bli trygga på sin avdelning.
Pedagoger finns med och är nära barnet.
Under barnets vistelsetid.
Pedagoger på avdelningen.
7. Åtgärdande arbete
I vår verksamhet arbetar vi på följande sätt med att hålla uppsikt och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar:
Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Vi pedagoger är rörliga både
ute och inne för att kunna se/höra ev. kränkningar.
Förskolans öppettider. Alla pedagoger på förskolan.
Observerar barnen i dess lekar och aktiviteter.
Förskolans öppettider. Alla pedagoger på förskolan.
Utredning och åtgärder
I vår verksamhet arbetar vi med utredning och åtgärder på följande sätt:
Utredning/Åtgärder Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Skriva ner vad som
har hänt.
Informera vårdnadshavare samt förskolechef.
Omgående. Alla pedagoger.
Dokumentation
I vår verksamhet arbetar vi med dokumentation på följande sätt:
Dokumentation Insats/Arbetssätt Tidpunkt Ansvar Skriver ner
händelseförloppet detaljerat.
Skickar
dokumentationen vidare till
förskolechef som upprättar en anmälan.
Omgående. Den pedagog
som tar emot informationen.
Uppföljning
Förskolan och skolan ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet på organisationsnivå.
Checklista
Checklistan är en hjälp att enkelt kontrollera om er trygghetsplan kan fungera som ett konkret verktyg för verksamhetens trygghetsarbete. Ju fler av följande påståenden som kan besvaras med ja, desto större är chansen att så är fallet.
JA Nu gällande plan
a) Vår trygghetsplan är upprättad under den senaste tolvmånadersperioden och gäller för ett år.
X
b) Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder Kartläggning
a) Planen innehåller en beskrivning av skolans behov av
trygghetsarbete. Vi har kartlagt verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Planen beskriver hur vi gjort och vad vi kommit fram till.
X
Samverkan med eleverna
Eleverna har varit med om att upprätta, följa upp och se över planen.
b) Vid kartläggningen har vi beaktat diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning samt kränkande behandling.
(Diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder kan med fördel också beaktas men det är inget tvång.)
Vi anser att barnen är för små
c) Här kommer förslag på användbara kartläggningsmetoder och lämpliga forum: Trivselenkäter, elevintervjuer, mentorssamtal, trygghetsvandringar, observationer, föräldraenkät, klassråd, fritidsråd, skolråd, arbetslagens samlade bild, föräldraförening
X
Mål
Planen innehåller klara och tydliga mål för trygghetsarbetet.
Målen utgår från de behov som vi, genom kartläggningen, vet
X
finns i vår verksamhet.
Åtgärder
a) Trygghetsplanen innehåller aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna ska förverkliga de mål vi satt upp.
X
b) Åtgärderna är konkreta och uppföljningsbara. Det framgår i planen vem som är ansvarig för att en åtgärd blir genomförd och när det ska ha skett.
X
JA Rutiner för akuta situationer
Planen innehåller rutiner för akuta situationer av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Rutinerna omfattar:
X
a) hur personalen i förskolan och skolan ska agera och hur ansvarsfördelningen ser ut.
X
b) uppföljande insatser för att kontrollera att de akuta åtgärderna haft effekt.
c) hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.
Resurser
Det framgår i planen vilka resurser som finns för att genomföra trygghetsarbetet.
X
Kommunikation
Vår trygghetsplan innehåller åtgärder för att presentera planen och förankra trygghetsarbetet hos barn, elever, vårdnadshavare och personal.
X
Utvärdering och uppföljning
Trygghetsplanen beskriver hur planen sedan ska följas upp och utvärderas inför nästa års plan.
X
Dags att börja om från punkt 1 igen osv…
.
Läsa mer
www.skolverket.se
http://www.skolinspektionen.se/BEO www.do.se
14
Årshjul
Termi
Augu
Genomf ör kartlägg ning och
Avstämning – Hur
Nove Termi
Uppfölj ning av ld
Febru
Utvär dering av å
Maj -
Kv
Kv Kv
Kv
Kontinuerligt arbete:
• Arbete i trygghe tsteam Planen upprättad av:
Ort och datum:
Namn:
Från h d
Ort och datum: Örebro 2016-02-08 Ansvarig: Förskolechef
Namn:
Namnförtydligande: Håkan Sandberg
