Corona hindrar tjejers skolgång
Barnombudsmannen: ”Låt oss våga fråga”
Självhjälpsgrupp gav ny livskraft
TEMA TRAFFICKING
Så kan julen bli mer hållbar – vänd och
läs!
Barn är inte handelsvaror
En tidning om hopp och hållbarhet | Nr 4 2020
Inget vore möjligt utan dig
ERIKSHJÄLPENS TIDNING ÅRGÅNG 66
Utgivare: Erikshjälpen, Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna Besöksadress: Datorgatan 4, 561 33 Huskvarna (huvudkontor) Bergmossev. 8, 574 53 Holsbybrunn Telefon: 0383-467450
E-post: info@erikshjalpen.se Hemsida: erikshjalpen.se Redaktion: Patricia Franzén, Sofia Denzler
Ansvarig utgivare: Daniel Grahn Utgåvor: Januari, maj, september, november. Nästa nummer kommer 22 januari.
Upplaga: 40 000 Omslag: Åsa Dahlgren
Tryck: V-TAB Vimmerby. Tidningen trycks på miljövänligt papper.
Grafisk design: Anna Wikståhl ISSN: 0284-950X
Plusgiro: 90 09 28 – 3 90 29 04 – 2 (det senare används bara om OCR-kod finns) Bankgiro: 900-9283 Swish: 9009283
Erikshjälpen är en barnrättsorganisa- tion som utifrån barnkonventionen kämpar för att barn som lever i fattig- dom och utsatthet ska få ett bättre liv, både nu och i framtiden.
Arbetet pågår i 16 länder, inklusive Sverige, tillsammans med ett 70-tal lokala partnerorganisationer och med fokus på barns rätt till utbildning och fritid, hälsa samt trygghet och skydd.
Barnen och deras familjer involveras och de är själva med och förändrar sin vardag, nu och framåt. Erikshjälpen startades av Erik Nilsson när han själv var ett barn.
04 05 09 10 14
UTBILDNING: Benins skolor är öppna igen, men många elever saknas
TEMA TRAFFICKING: Ökad utsatthet gör att fler barn utnyttjas
KRÖNIKA: ”Anmäl hellre en gång för mycket än en gång för lite”
STARKA KVINNOR: Självhjälpsgrupper i Etiopien påverkar samhället
LIVSLÅNGT ENGAGEMANG: Lisbeth och Pär valde att testamentera
INNEHÅLL 4.2020
10
Så har ännu en fullspäckad tidning från Erikshjälpen hamnat i din hand. Här får du en massa god läsning om hur världen på sina ställen blivit lite bättre sedan förra numret. Du får dessutom veta hur den kan bli ännu bättre framöver.
I dagarna är det faktiskt 70 år sedan Erikshjälpen tog fart på allvar. Det var nyåret 1951 då radiomannen Sven Jerring intervjuade den unge skomarsonen och grundaren Erik Nilsson, från småländ- ska Ruda. Erik fick berätta om sin nöd för barn på sjukhus runt om i landet.
Efter det blev Ruda by aldrig mer sig lik, berättar grannarna. Extra post- och bud- leveranser dök upp, Jerring själv samlade ihop 700 kronor bland sina bekanta.
På den vägen är vi fortfa- rande. Gåvor från
enskilda givare är en av de största
intäktskällorna för Erikshjälpen.
Vi uppmanar,
uppmuntrar och utmanar så gott vi kan för att få in ännu mer medel. En del und- rar om jag inte tycker det är pinsamt att fråga om pengar. Om jag skäms, eller kän- ner att jag tigger? Med rent samvete kan jag svara nej på den frågan. Så länge jag talar för en idé och en verksamhet som har ett högre syfte – i vårt fall barnens väl och ve – skäms jag verkligen inte. Tvärt- om ser jag det som en förmån att vara med i detta fantastiska teamarbete.
Tänk så här: De flesta av oss har begrän- sade resurser att ge. Men när mitt lilla strå dras till stacken – tillsammans med alla andras – ja, det är då vi förändrar världen. Tillsammans!
Detta är vår sista tidning för 2020. Året då vi alla berördes av covid-19 och inget var sig likt. Med dessa rader vill jag tacka dig som givare och vän, önska en välsignad jul och ett riktigt gott nytt år. Låt oss ock- så i fortsättningen tro, hoppas och arbeta för den goda kraften i tillvaron.
Daniel Grahn
Erikshjälpens generalsekreterare daniel.grahn@erikshjalpen.se
5
INBLICK
Sakir
Han blev egentligen vald till premiärminister i barnparlamen- tet han deltar i. Men Sakir, 12 år, tackade nej till den positio- nen för att istället bli miljöminister.
– Man måste hålla miljön ren. Annars blir både växter och människor sjuka.
I barnparlamentet, som stöttas av Erikshjälpen, får Sakir lära sig om barns rättigheter men han får också ett forum för att påverka sin omgivning.
– Vi vill berätta för alla att de måste kasta sina sopor i sop- påsen och sedan lägga soppåsen i sopbilen som kommer en gång i veckan, säger han.
Sakir bor tillsammans med sin mamma, pappa och sina fyra äldre syskon i ett slumområde i utkanten av Indiens huvud- stad New Dehli. Han gillar att gå i skolan och hans föräldrar tycker att det är viktigt att Sakir får en bra utbildning. På fritiden gillar Sakir att spela cricket.
– Det är så roligt, det är min favoritsport!
Utan träd och växter skulle det bli svårt att andas
INNEHÅLL 4.2020
Maten har blivit dyrare än vad många familjer har råd med. Därför står nu tonårstjejer mitt ute på vältrafikerade vägar, för att i farten sälja varor till dem som kör förbi.
16-åriga Irada från Benin i Västafrika är en av alla elever som drabbades när skolorna – liksom övriga samhället – stängde i våras.
– Vi var väldigt rädda då, minns hon.
Irada och hennes kompisar började kalla den ofrivilliga ledigheten för
”coronalovet”, men det blev ett lov utan glädje. Bland tonåringarna fanns stor stress och oro, både för framtida möjligheter till utbildning och jobb och för familjens dagliga försörjning.
En del familjer har helt enkelt inte råd att köpa mat längre.
– Riset kostar mer än dubbelt så mycket som innan pandemin började, berättar Irada.
På radio har Irada och hennes familj hört Erikshjälpens lokala partner berätta om hur viktigt det är att alla barn får fortsätta sin utbild- ning när skolorna öppnar igen. Tack
vare detta är Irada nu tillbaka i skolan, men många elever saknas, 60 procent av dem är tjejer. Många av dem tvingas jobba, en del med livsfarlig försäljning på vägarna – som också ofta leder till utnyttjande och övergrepp. Andra har blivit bortgifta.
För Aïcha var det nära att ”coronalovet”
slutade med äktenskap.
– Coronaviruset har haft stor påverkan på människors liv i vår by.
Jag är glad över att vara tillbaka i skolan nu, säger hon.
När skolorna stängde fick Aïcha jobb på en liten restaurang och en manlig restauranggäst började ge Aïcha dricks. Så småningom fick mannen kontakt med Aïchas föräldrar och började hjälpa dem ekonomiskt – i utbyte mot att få gifta sig med Aïcha. Mannen var 43 år och hade sju barn sedan tidigare.
– Jag grät hela natten när jag fick reda på det och min mamma grät
också, berättar Aïcha.
Tack vare kvinnan som driver restaurangen fick Aïcha kontakt med Erikshjälpens lokala partner som lyckades övertyga Aïchas föräldrar att inte gifta bort sin dotter. Mamman fick också stöd i att hitta nya
försörjningsmöjligheter.
Erikshjälpens lokala partnerorganisation
Dedras jobbar på flera sätt för att få både flickor och pojkar tillbaka till skolan och för att hindra barnarbete och barnäkten- skap. Påverkansarbete gentemot lokala ledare och föräldrar, bland annat via radio, är en viktig del. Det är också viktigt att hjälpa föräldrar hitta nya inkomst- möjligheter, så att de känner att de har råd att skicka sina barn till skolan. 150 föräldrar till tonårstjejer i det område där Irada och Aïcha bor har fått små startbidrag till verksam- heter som hönsuppfödning eller tvåltillverkning.
TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: DEDRAS
Färre tjejer i skolan på grund av corona
Läs mer om arbetet för flickors rätt till
utbildning på
erikshjalpen.se
Tillsammans
mot trafficking
TEMA: ATT SKAPA MOTSTÅNDSKRAFTTEMA: TRAFFICKING
Färre tjejer i skolan på grund av corona
Tolvåriga Chariya fick höra att hon skulle gifta sig med en ung, stilig
man. Men hon blev inlåst och förlorade all makt över sitt liv. Just nu
ökar risken för tvångsäktenskap och trafficking för flickor i Kambodja,
på grund av akut fattigdom i coronapandemins spår. Tillsammans
med lokala partnerorganisationer jobbar Erikshjälpen för att stoppa
handeln av barn och skydda flickor som Chariya.
hariya drömde om ett an- nat liv, långt borta från det hårda arbetet på risfälten i Kambodja, som hennes familj odlade. Hennes moster ordnade så att Chariya skulle kunna gifta sig med en rik man från Kina. På grund av fattigdom, såg Chariya och hennes föräldrar äktenskapet som en utväg. När Chariya fick se bilder på sin blivande make blev hon glad. Han var ung och stilig. Hon skulle få det bra.
Väl framme i Kina stämde inget med den bild Chariyas moster målat upp. Man- nen var gammal och sjuk och Chariya blev familjens obetalda hembiträde, deras slav.
När Chariya lyckades få kontakt med sin familj igen larmade de en av Erikshjälpens partnerorganisationer, Chab Dai, som gav Chariya råd. Hon lyckades så småningom rymma från sin man och ta sig tillbaka till Kambodja, där Chab Dais personal hjälpte henne att polisanmäla. Mostern greps och dömdes senare till 15 års fängelse för trafficking av barn.
Över 40 miljoner människor uppskattas i dag vara utsatta för människohandel eller någon annan form av slavliknande tillvaro.
– Det är alltså fyra gånger Sveriges befolkning. Det tycker jag är chockerande, säger Helen Sworn, grundare av organisa- tionen Chab Dai i Kambodja, som sedan tio år tillbaka har ett samarbete med Eriks- hjälpen.
I Sydostasien är trafficking ett stort och komplext problem, som drivs på av bland annat social ojämlikhet, fattigdom, kultur och ojämn maktbalans mellan könen.
Situationerna där människor utnyttjas kan se olika ut, det kan vara i en klädfabrik eller någon annan typ av industri, på en bordell eller i tvångsäktenskap. Det som är
gemensamt är att personerna som utnytt- jas kontrolleras helt av någon annan och förlorar möjligheten att göra egna val. I Kambodja är trafficking av flickor till Kina vanligt, eftersom den tidigare enbarnspo- litiken i Kina orsakat att det nu finns fler kinesiska män än kvinnor – och därför en stor efterfrågan på brudar från andra
länder.
– Det är utsatthet som driver barn in i traf- ficking. När fattigdomen är stor, handlar vardagen om överlevnad. Och när föräldrar inte är medvetna om att de skickar barn till jobb – i stan eller i ett annat land – som inte finns, då fortsätter de att skicka sina barn, säger Helen Sworn.
Så var det för Bopha, 15 år, är. En granne övertygade hennes föräldrar om att Bopha skulle kunna tjäna nästan 3000 kronor i månaden i Kina, utan någon direkt ansträngning. Bophas föräldrar litade på grannen som ordnade ett falskt pass. Se- dan reste Bopha i taxi, på motorcykel och flera dagar i buss genom Vietnam till den kinesiska gränsen. Där fanns en kinesisk man som tog emot henne. Två veckor senare såldes hon till en annan man. Hon var inlåst i hans hus, tvingades till sex och fick inte tillräckligt att äta. Mannen hade också tagit hennes pass.
Bophas föräldrar fick höra att deras dotter blivit såld. De kontaktade Chab Dai och fick hjälp att göra en polisanmälan.
Chab Dai lyckades sedan via en digital app få kontakt med Bopha och förklarade för henne hur hon skulle göra för att fly.
Efter tre månader lyckades Bopha ta
Utrota all
människohandel
C
ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
Globala målet 8 handlar om Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. För att nå delmålet 8.7, att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri, människohandel och alla former av barnarbete behövs omedelbara och effektiva åtgärder.
När människor är medvetna om att trafficking sker börjar de upptäcka det
”Jag är övertygad om att samarbete och nätverk är det mest strategiska sättet att jobba mot trafficking. Det är ett problem som går över alla gränser och det är aldrig ett enskilt lands problem, utan ett globalt problem”, säger Helen Sworn, grundare av Chab Dai.
bildtext
sig till en polisstation. Genom Chab Dais arbete gentemot kinesiska myndigheter och den kambodjanska ambassaden i Kina kunde Bopha få nya identitetshandlingar och så småningom flyga hem till Kambodja.
Chab Dai stöttade både Bopha och hennes familj efter hemkomsten, drev hennes fall i rätten, och Bopha har nu återhämtat sig bra.
Att arbeta mot trafficking är inte så enkelt som att bara rädda och hjälpa de utsatta. Görs inga insatser för att hindra trafficking kan de kriminella nätverken, som årligen omsätter mil- jardbelopp i handeln av människor, enkelt hitta nya personer att explo- atera.
Det finns 47 länder i världen där människohandel i dag inte klas- sas som ett brott, enligt Minderro Foundation som regelbundet tar fram rapporten Global Slavery Index. I 133 länder är tvångsäktenskap lagligt.
Om det globala hållbarhetsmålet att utrota tvångsarbete och människo- handel till 2030 ska uppnås behövs
krafttag från världens regeringar.
Erikshjälpens partnerorganisation Chab Dai arbetar med flera olika typer av insatser för att förebygga och minska riskerna för att barn ska utsättas för trafficking och övergrepp.
En viktig del är att öka kunskapen och medvetenheten om trafficking.
Varje år utbildar Chab Dai över 10 000 människor genom projekt i sam- hällen och byar. Att utbilda nyckel- personer, som lärare och bychefer, är speciellt viktigt – om de förstår problemet med trafficking kan de sprida kunskapen vidare till många andra och vara drivande i att etablera lokala, sociala skyddsnät.
– När människor är medvetna om att trafficking sker börjar de också upptäcka det. Då kan människor höra av sig till oss och säga ”Det kom någ- ra människor till vår by och erbjöd flickor att gifta sig med män i Kina”.
När de är medvetna kan de också börja vidta åtgärder för att skydda barnen i byn, säger Helen Sworn.
Som en konsekvens av coronapande-
min, när många familjer drabbats av akut fattigdom, ökar nu riskerna för att barn ska utsättas för trafficking och sexuella övergrepp. Utsattheten ökar och då skapas större möjligheter för förövare att hitta fler barn att ex- ploatera. Än är det för tidigt att säga exakt hur pandemin påverkat just antalet trafficking-fall i Kambodja, men det är tydligt att fler barn utsätts för våld och övergrepp.
– Coronapandemin medför stora påfrestningar på många fa- miljer, både ekonomiskt och socialt. Det kan till exempel leda till mer våld i hemmet och då är det oftast barnen som blir mest utsatta. Ett stort antal
föräldrar har blivit arbetslösa och då måste barnen börja jobba, vilket leder till att de exponeras för trafficking, säger BunChhoeuth Keng, regio- nansvarig för Erikshjälpens arbete i Sydostasien.
Flera av Erikshjälpens partnerorga- nisationer rapporterar om hur pande- min medfört att fler barn kontaktas Tidigare var odlingen familjen
Paguindbambas enda inkomst- källa. När torkan drabbade deras by blev vardagen svår, med brist på det mesta. Då fick familjen nio hönor och en tupp.
“Med hönsuppfödning som komplement till odlingen har våra levnadsvillkor förbättrats, i synnerhet för barnen”, säger pappa Amado Paguindbamba.
FOTO: ODE
TEMA: TRAFFICKING
Erikshjälpens partnerorganisation' Chab Dai jobbar på flera sätt för att motverka och förebygga trafficking. Det handlar till exempel om att utbilda poliser i hur man förhör traumatiserade personer, att driva traffickingärenden i domstol och att få olika länders regeringar att samarbeta för att minska trafficking över gränserna.
Forskare följer traffickingprojekt
Hur jobbar trosbaserade organisa- tioner för att hindra och förebygga trafficking? Vad influerar organisa- tionerna när de bestämmer hur de ska jobba? Det vill forskaren Andreas Henriksson vid Umeå Universitet ta reda på genom en studie av fyra orga- nisationer som arbetar mot trafficking i Asien. Förutom Umeå Universitets Företagsforskarskola står också Er- ikshjälpen och Evangeliska Frikyrkan bakom forskningen.
av vuxna som vill manipulera barnen för att sedan kunna utnyttja dem.
– Begränsningarna av hur man får röra sig i samhället samt reserestrik- tion har också gjort det svårare för människor att till exempel ta sig till polisen för att anmäla eller att ta sig till en rättegång.
I Chab Dai finns ett nätverk av drygt femtio kambodjanska organisationer som alla arbetar mot samma mål.
Genom att samarbeta stärks organi- sationernas kapacitet, de får en bred bild av hur traffickingsituationen ser
ut och samordning mellan organi- sationer bidrar också till att de kan göra största möjliga nytta. Tillsam- mans får de också en starkare röst för att driva påverkansarbete och till exempel kräva att länder samarbetar för att stoppa trafficking.
Att förövare åtalas och döms är en annan viktig aspekt i arbetet mot
trafficking. Många barn och unga som blivit utnyttjade polisanmäler inte, på grund av skammen i att ha blivit utsatt och rädslan för att råka ännu mer illa ut. Och om de anmäler kan det hända att polisens förhörs- teknik gör att de inte vågar berätta något, eller också försvinner bevisen innan rättegången. Chab Dai har ju- rister som driver de utsatta barnens rättsprocesser och hjälper dem att våga stå upp för sig själva. Arbetet ger resultat och det ger också ringar på vattnet. Att fler fall prövas rättsligt och leder till fällande domar gör att fler vågar anmäla.
– Det sker framsteg. Vi ser hur barn står upp i rättssalen, i samma rum som den som utnyttjat dem, och vågar svara på alla frågor – så att rättvisa kan skipas. Vi ser att perso- ner med makt, som utnyttjat barn, åtalas och döms. Vi ser hur rättvisan vinner. Det finns hopp, säger Helen Sworn.
Fotnot: Charyia, Bopha och Chun heter egent- ligen något annat. Det är inte de som är på bilderna.
TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: ÅSA DAHLGREN
Vi ser hur rättvisan vinner
TEMA: TRAFFICKING
I två år jobbade Chun, som i dag är 15 år, med att sälja solglasögon på stranden i Phuket från klockan 9.00 på förmiddagen till klockan 21.00 varje dag. Om han inte sålde tillräckligt många blev han miss- handlad eller fick mindre mat. Hans fos- terföräldrar lurades att tro att Chun skulle få ett bra jobb i Thailand. ”Allt jag ville var att komma hem till min familj igen”, säger Chun som nu fått stöd av Chab Dai.
Var med och stoppa handeln av barn
Ge en gåva som både bidrar till förebyggande insatser, för att skydda barn, och till rehabilitering av barn som redan blivit utsatta.
Vad kan din gåva bidra till?
180 kronor räcker till en hälsokon- troll för ett barn som blivit sexuellt utnyttjat.
450 kronor räcker till alla rese- och matkostnader när en familj behöver ta sig från sin by för att göra polisanmä- lan och medverka vid rättegång.
1500 kronor räcker till rättslig hjälp av en åklagare för ett barn som blivit utnyttjat i trafficking.
• Swisha TRAFFICKING till 900 92 83
• Ge en gåva på erikshjalpen.se
• Sätt in en gåva på pg: 90 09 28-3 eller bg: 900-92 83
150
miljarder dollar. Så stor uppskat- tas omsättningen för trafficking och modernt slaveri ha varit 2018. KÄLLA: ILOSå kan du hjälpa
150
Så kan du hjälpa
Elisabeth Dahlin
Sverige är ett bra land att växa upp i, ett av de bästa i hela världen. Det ska vi vara stolta över och värna om.
Vi var det första landet i världen som förbjöd barnaga och nu är också barnkonventionen svensk lag. Barn har generellt fått det bättre och det är positivt och bra men även här i Sverige finns det barn som utsätts för sådant barn aldrig ska behöva uppleva. Det handlar till exempel om barn som utsätts för våld i hemmet, barn som växer upp i socio-ekonomisk utsatthet eller barn som av olika anledningar inte får det varje barn har rätt till – en trygg uppväxt som ger dem goda livschanser.
Coronapandemin har inneburit ytterligare påfrest- ningar för de barn som har de svårast i vårt land så som barn i trångboddhet, barn med funktionshinder, barn i familjer med psykisk ohälsa eller med missbruk.
Men också barn som tidigare haft ett relativt tryggt liv har drabbats. För de barn med föräldrar som förlorat eller riskerar förlora jobbet finns risken att tillvarons grundvalar skakas om rejält. Oavsett skälen till att barn försätts i svåra situationer har vi alla ett ansvar att se och lyssna på barn i vår närhet. Orka se och våga fråga hur barnet har det, och våga fråga igen.
När barn far illa eller vuxenvärlden inte kan ge den omsorg barnet behöver och har rätt till kan det behövas extra stöd. De av oss som jobbar med barn är skyldi- ga att göra en så kallad orosanmälan, att anmäla till socialtjänsten, om vi tror att ett barn far illa. Men även den som inte har skyldighet att anmäla bör göra det.
Jag vill verkligen uppmana till att hellre anmäla en gång för mycket än en gång för lite. Det räcker att oron finns där, sedan är det socialtjänsten som utreder. Var det ingenting så är det bra, men om det känns fel så kan barnet behöva hjälp.
Vi möter ofta barn som säger: ”Varför var det ingen som frågade hur jag hade det?” och ”Så många måste ju sett och förstått men ingen gjorde någonting tidigare”.
Samtidigt vet vi att tidiga insatser är så viktiga för barn.
Så låt oss hjälpas åt. Låt oss alla ta vårt ansvar att se de barn som är i utsatta situationer. Låt oss våga fråga. Och anmäl om du tror att ett barn far illa.
Nelson Mandela sa ”Ett samhälle måste bedömas uti- från hur det tar hand om sina svagaste”. Barnkonven- tionen som lag, våra institutioner och myndigheter gör sin del för att skydda barn. Men det är tillsammans som vi kan hjälpas åt så att varje barn får den barndom det har rätt till. Låt oss visa civilkurage. Då kan Sverige bli ett ännu bättre land att växa upp i!
Låt oss våga fråga, och fråga igen
barnombudsmannen.se
Elisabeth Dahlin
Bor: I gammalt hus i Bromma Kyrka Ålder: 63
Familj: Man, tre barn, två barnbarn och mamma
Gör: Sveriges Barnombudsman. Har tidigare bland annat varit ambassadör vid UD, generalsekreterare för Rädda Barnen och haft globala uppdrag inom FN för barns rättigheter.
Drömmer om: En värld där varje barn får bästa möjliga uppväxtvillkor.
Anmäl hellre en gång för mycket
FOTO: JONAS MALMSTRÖM
KRÖNIKA
”Min syn
på livet har förändrats”
Förr tvingades hon resa utomlands för att få jobb och kunna skicka hem pengar till familjen. Nu har Worke Mekuwanent ett eget företag, som hon kunnat starta tack vare den självhjälpsgrupp hon nu är en del av.
– Genom att ta lån från gruppens sparande har jag kunnat öppna en liten skönhetssalong, berättar hon.
Worke Mekuwanent bor i utkanten av Etiopiens huvudstad Addis Abeba, tillsammans med sin man och fem barn. Två av barnen är hennes egna och tre tillhör släkten, men tas om hand av Worke och hennes man. Just nu är Worke mammaledig med sin yngsta dotter Betlehem och Workes syster driver skönhetssalongen.
För några år sedan blev Worke Me- kuwanent medlem i en självhjälps- grupp som Erikshjälpen stöttar.
– Sedan dess har mitt liv föränd- rats på ett dramatiskt sätt. Innan jag kom med i självhjälpsgruppen job- bade jag sju år som hembiträde i ett arabiskt land. Jag jobbade långa pass och det lilla jag tjänade skickade jag hem till min familj, berättar hon.
Jobbet var slitsamt, under nästan omänskliga arbetsförhållanden.
Worke kände sig ensam och desperat, hon ville verkligen hitta ett bättre sätt att tjäna pengar.
– När jag kom med i självhjälps- gruppen fick jag ny kunskap om sparande, lån och hur man driver ett företag. Men genom självhjälpsgrup- pen fick jag också underbara och omtänksamma systrar som bryr sig om mig. Det starka bandet mellan oss
i gruppen är det viktigaste av allt.
Till det område där Worke och hen- nes familj bor flyttar människor från olika delar av Etiopien, som kommit till Addis Abeba i hopp om att hitta jobb. För många grusas dock dröm- marna om en bättre framtid när de inte lyckas få något arbete med skälig lön. En del kvinnor som nu är med i en självhjälpsgrupp har tidigare samlat ved på bergen utanför Addis Abeba, som de sedan burit ned till staden för att sälja.
– Det är oerhört slitsamt och ger liten inkomst. De får kanske motsvarande åtta kronor för tolv timmars slit. Det är dessutom en olaglig sysselsätt- ning, säger Roland Nissfolk, program- koordinator på Erikshjälpen.
Genom att bli medlemmar i självhjälpsgrupper har kvinnorna
fått stöd och ekonomisk möjlig- het att hitta andra, bättre vägar till försörjning. I varje självhjälpsgrupp ingår 15-20 kvinnor som börjar spara pengar tillsammans. Sedan fungerar självhjälpsgruppen som en egen liten bank, med ett eget sparande som alla medlemmar bidrar till men också kan låna av. Kvinnorna får hjälp att starta små företag eller börja jobba inom nå- got serviceyrke och kan ta lån för att komma igång med sin verksamhet.
Projektet med självhjälpsgrupper, som Erikshjälpen driver tillsammans med den lokala partnerorganisatio- nen Remember the Poorest Com- munity, startade 2013. I den första fasen, som varade i sex år, deltog 1300 kvinnor i 80 olika självhjälpsgrupper.
De har nu ett kapital som motsvarar ungefär en miljon kronor.
– Jag gjorde ett överslag på vad självhjälpsgrupperna inneburit eko- nomiskt. När man pratar med kvin- norna säger de allra flesta att de ökat sin månadsinkomst med minst 1 000 etiopiska birr, cirka 300 kronor. Mäter man värdet av den ökade månadsin- komsten så har hela vår projektbud- get betalat tillbaka sig på ungefär åtta
Jag fick
också underbara
systrar
månader, säger Roland Nissfolk.
Under coronapandemin har självhjälpsgruppernas medlemmar, liksom många andra företagare i Etiopien, påverkats negativt av restriktioner och nedstängningen av samhället. Tack vare gemenskapen i självhjälpsgrupperna är dock de enskilda kvinnorna inte lika sårbara som förut. Medlemmarna i en grupp stöttar varandra och det finns en akutfond där kvinnorna kan låna pengar utan ränta om något allvarligt inträffar.
Självhjälpsgrupperna ger också kvinnorna en möjlighet att vara med och påverka sin omgivning. Varje självhjälpsgrupp är med i en större enhet, ett kluster av tio grupper. Klus- tret driver frågor om bättre sanitet, de stöttar barns skolgång och jobbar för att skapa trygghet i området där de bor. Det finns också ett samarbete mellan olika kluster, vars represen- tanter förhandlar med beslutsfattare på regionnivå, kring frågor som rör barn, familjeliv och skola.
– Det här får effekt på samhället, långt utanför de små självhjälps- grupperna. Många kvinnor känner att de fått upprättelse genom det här projektet. De har varit otroligt fattiga, men kan nu inte bara driva sin egen affärsverksamhet och försörja sina familjer – utan också vara med och påverka samhället. Det finns många dimensioner i det här projektet som
har gett en enorm utväxling, säger Roland Nissfolk.
Många av kvinnorna tjänar nu mer än deras män har gjort eller gör. I början av projektet var männen i området skeptiska, men attityden förändra- des när de såg vilka positiva effekter självhjälpsgrupperna för med sig, till exempel att alla barn nu kan gå i skola.
2019 startades en ny fas av pro- jektet, med nya självhjälpsgrupper i ett angränsande område. De kvinnor som kom med i projektet för sex år sedan behöver inte längre något stöd från Erikshjälpen, utan klarar sig helt
själva.
– Jag har kunnat förbättra levnads- standarden i vårt hem och nu har vi råd med bra kläder, mat och kvali- tetsutbildning till barnen. Mitt äldsta barn går på en privatskola. Allt detta har jag råd med, tack vare självhjälps- gruppen, berättar Worke Mekuwanent och fortsätter:
– Nu kan jag föreställa mig en ljus framtid för mina barn, ja för alla med- lemmar i min familj. Min syn på livet har förändrats.
TEXT: SOFIA DENZLER FOTO: DANIEL MÅLEDAL
I Skärblacka har det funnits ett varmt engagemang för Etiopien sedan 1980-talet då en lokal skol- byggnad, Parkskolan, plockades ner och sedan byggdes upp igen i Etiopien. Alla pengar från för- säljningen i Erikshjälpen Second Hand-butiken Etiopienhjälpen går direkt till projekt i Etiopien. Förra året blev det totalt 1,6 miljoner kronor.
– Vi driver butiken helt med vo- lontärkrafter. Vissa perioder har vi haft personer hos oss som arbets- tränat och ett flertal av dem har i dag jobb någon annanstans, vilket är roligt. Privat sponsring täcker våra driftskostnader, så sedan vi
öppnade 1996 har vi kunnat skicka ut alla pengar vi sålt för i butiken, berättar butikschef Birgit Bergen- brant som även hon är volontär.
Projektet med själv- hjälpsgrupper i Addis Abeba finansieras helt med medel från se- cond hand-butiken.
– Självhjälpspro- jektet gör oerhört stor skillnad för varje familj. Kvinnorna lyfts upp ur fattigdom och lär sig att spara, investera och växa i sin egen nystartade verksamhet. Barnen får utbildning och de kan äta sig mätta varje
dag. Dessutom organiserar sig kvinnorna och delar sina erfaren- heter med varandra, säger Birgit
Bergenbrant.
Engagemanget för Etio- pien märks även hos
kunder och gåvogiva- re i second hand-bu-
tiken. Många vill veta exakt hur peng- arna från butiken blir till nytta.
– Genom åren har vi varit med och finansie- rat bland annat utbildning av sjukvårdspersonal, skolbyggen, installationer av solceller och vattenprojekt.
Butiken med hjärta för Etiopien
Akuthjälp till översvämningsdrabbade
Ny säsong av Ungagerads podcast
För att hjälpa människor som drabbats av översvämningar i Kenya har Erikshjälpen, tillsammans med partnerorganisationen I Choose Life Africa, bland annat delat ut matpa- ket och gett humanitär hjälp till 200 hushåll i Turkana-området.
– De kraftiga regnen översväm- made hela huset och förstörde det
mesta, samtidigt som coronapan- demin gjorde att jag inte kunde sälja något på marknaden och att mina fyra barn inte längre fick skollunch, eftersom skolorna stängde. Det var till stor hjälp att jag fick mat, tvål, myggnät och filtar, säger Irene Awoy- an, fyrbarnsmamma i Turkana.
104
miljoner kronor. Så mycket swishades till välgörenhet i december 2019. Det är mer än dubbelt så mycket än vad som swishas till välgörenhet under en vanlig månad.KÄLLA: SWISH
Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige, är bekymrad över hur coronapandemin inverkar negativt på företags möjligheter att bidra till idéburna organisationer – vilket i förlängningen kommer göra det svårare att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
”Näringsliv och ideell sektor måste kroka arm igen och visa att samarbete är enda vägen framåt.”
Flykt, mobbning, utanförskap och ungdomskriminalitet – det är några ämnen som Johannes Norberg och Fredrik Hagelvik tillsammans med inbjudna gäster pratar om i säsong två av Ungagerads podcast. Podden är en del av Erikshjälpens arbete Ungagerad, för att främja och ta till vara ungt engagemang.
Du hittar Ungagerads podcast bland annat i Podcaster-appen och på Spotify.
Ge bort och gör gott
I stället för julblomma, som julklapp eller kanske som tack till tomten?
På erikshjalpen.se/jul kan du köpa en julpre- sent som bidrar till att stoppa trafficking.
Välj om du själv vill skriva ut ett gåvobevis att ge bort eller om du vill att Erikshjälpen ska skicka gåvobeviset direkt till mottagaren.
Polio utrotad i afrikanska länder
Inga nya fall av virussjukdomen polio har rapporterats i Afrika sedan 2016, efter decen- nier av framgångsrika vaccinationsprogram.
Därmed meddelar WHO att polio är utrotad på den afrikanska kontinenten. Polio kan leda till förlamning, andra livslånga funktionsnedsätt- ningar och dödsfall.
KÄLLA: OMVÄRLDEN.SE
ENGAGEMANG
Som tonårig patient på Lunds lasa- rett såg Pär Manneborg glädjen som presenter från Farbror Erik fick sprida i sjukhussalarna. Det ledde till ett livslångt engagemang för Erikshjälpen, som också hustrun Lisbeth tog aktiv del i. 2017 bestämde sig makarna för att skriva sitt testamente till förmån för Erikshjälpen.
Vi träffar Lisbeth Manneborg i ett hus med glada tapeter, fina, handgjorda trämöbler och gott om böcker. Lisbeth bor ensam i huset nu, sedan Pär läm- nade jordelivet i våras.
– Vi har haft ett otroligt rikt liv till- sammans, Pär och jag. Det har ju bara varit vi två, så när han gick bort var det som att en bit av mig föll bort.
Pär hade en led- och muskelsjuk- dom som påverkade honom genom hela livet. I tidiga tonåren fick han vid flera tillfällen åka till Lunds lasarett för specialistvård.
– Det var då han fick den första kontakten med Erikshjälpen. På avdelningen delades det ut saker via Farbror Eriks hjälpverksamhet och Pär såg hur oerhört glada de små pojkarna och flickorna blev, säger Lisbeth.
Som vuxen började Pär jobba som pianolärare och när han tjänade egna pengar ville han också vara med och hjälpa människor i utsatthet. Han började ge till Erikshjälpen och så småningom också, tillsammans med Lisbeth, till flera andra hjälporgani- sationer.
Det var musiken som förde Lisbeth och Pär samman. Lisbeth gillade att sjunga och när hon var i 15-årsåldern, och Pär några år äldre, började de sjunga och spela i samma orkester.
– Det var schlager och dansmusik.
På sommaren var det en del logdan- ser. Jag tyckte att det var förskräck- ligt roligt! säger Lisbeth.
I över tio år reste orkestern runt framför allt i Småland, Skåne och Öland.
– Vi trivdes bra ihop, Pär och jag, så när vi slutade spela 1968 kunde vi
inte vara utan varandra.
De gifte sig 1971. Pär fortsatte som pianolärare och Lisbeth jobbade bland annat som kanslist på Svenska kyrkan. De hade också getter, höns, kaniner, gäss och genom åren tre olika sankt bernhardshundar. På helgerna packades ofta kaffekorgen för en picknick vid sjön.
– Vi har haft så många ljusa stun- der och minnen tillsammans.
Lisbeth och Pär fick inga barn och för några år sedan, när ledsjukdo- men tärde på Pär allt mer, började de prata om vad som skulle hända med fastigheten och övrig kvarlåtenskap när båda gått bort. De pratade med släktingar om sina funderingar och tog sedan kontakt med Erikshjälpen för att skriva ett testamente och på så vis låta sitt livslånga engagemang leva vidare.
– När testamentet kom och skulle undertecknas var det som att vi slappnade av. Det kändes så riktigt och jag känner mig väldigt trygg, säger Lisbeth.
TEXT OCH FOTO: SOFIA DENZLER
”Det kändes så riktigt”
Ett livslångt engagemang ledde till att Lisbeth och Pär Manneborg bestäm- de sig för att testamente- ra till Erikshjälpen. ”Där- om var vi helt överens.”
Pär såg hur oerhört glada barnen blev
På erikshjalpen.se kan du läsa mer om vad det innebär att testamentera till en ideell organisation.
Kan man hjälpa bör man alltid hjälpa.
Det tycker Elin Ginal, grundare av Grafitgrå och ny Företagsvän till Erikshjälpen, som nu väljer att sälja ljuslyktan Hopp till förmån för projek- tet Flickor utan brudpris.
– Det känns väldigt roligt att få gå in i ett långsiktigt samarbete som vi nu gör med Erikshjälpen, säger Elin Ginal.
Grafitgrå är en upplevelsebutik stationerad i en gammal smedja i samhället Kaxholmen strax norr om Jönköping. Elin Ginal starta- de företaget 2012 som ett sätt att kombinera sitt stora intresse för inredning och skapande, men också som ett sätt att skapa en genuin plats för möten och upplevelser.
Den gamla smedjan rymmer i dag både inrednings- och modebutik samt kafé.
– Med Grafitgrå vill vi vara med och göra världen till en bättre plats och vi vet att den här platsen ge- nom åren har fått betyda mycket för dem som besökt oss. Men det känns också otroligt viktigt att ge vidare med det vi gör ekonomiskt. Kan man hjälpa bör man alltid hjälpa, oavsett om det är med små eller stora medel, säger Elin Ginal.
Som Företagsvän har Grafitgrå valt att ge ett årligt stöd till Erikshjäl- pens arbete för att stärka flickors rättigheter i Karamoja i Östafrika, en region där var tredje flicka gifts bort innan 18 års ålder. Här arbetar Erikshjälpen tillsammans med lokala partnerorganisationer i pro- jektet Flickor utan brudpris för att fler flickor ska få gå i skolan och för att bryta negativa traditioner.
– För oss var det viktigt att få vara specifika i vårt givande. Det här blir något som vi tillsammans kan få följa och det ska bli spän- nande att se resultat av det arbete vi är med och stödjer.
Som en del av samarbetet med Erikshjälpen har Grafitgrå också valt att sälja sin ljuslykta Hopp till förmån för projektet. Fem kronor från varje såld lykta går direkt till arbetet i Karamoja.
– Vi är så glada för att vi får vara med och ge flickor hopp om en lju- sare framtid. Det blir ett mervärde både för kunden och produkten, att den bidrar till något mer när man köper den.
TEXT: PATRICIA FRANZÉN FOTO: PRIVAT
Ny Företagsvän vill ge flickor hopp
Med mindre publik eller digitalt – det blir trots allt julkonserter med Erikshjälpen även 2020.
– På olika sätt vill vi och de fantas- tiska artister som är ambassadörer för Erikshjälpen sprida musik och julglädje även i år, säger Samuel Åhl, eventansva- rig på Erikshjälpen.
Ett vanligt år brukar Erikshjälpens julkonserter, tillsammans med en rad olika artister, locka många besökare runt om i Sverige från slutet av novem- ber till dagarna innan jul. Besökarna bidrar också generöst till Erikshjälpens arbete, genom att ge en frivillig gåva eller bli Månadsgivare. I år blir det lite annorlunda, på grund av coronapan- demin.
– Restriktioner och rekommendatio- ner kan ju snabbt ändras, men det finns ett stort engagemang hos artisterna. Vi tror och hoppas att det kommer kunna gå att genomföra ett mindre antal kon- serter, säger Samuel Åhl.
– Vi vet att till exempel att Terese Fredenwall och SpringCity samt gos- pelkören On Track jobbar på att hitta lösningar. Vi kommer göra vad vi kan för att hitta en väg framåt, för vi vet hur mycket just julkonserter betyder för många människor.
Det kommer också bli ett par digitala konserter, som lyssnare kan ta del av hemifrån.
– Mörlid & Sandwall, som i år skulle gjort sin 40:e julturné, planerar till exempel för en digital konsert. Det gör också Folk och Jonas Sandwall.
Erikshjälpen följer Folkhälsomyndig- hetens rekommendationer.
Uppdaterad info om julkonserterna finns på erikshjalpen.se/event
