Ekonomisk utsatthet-Professioners hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet

LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete 15 hp

Ekonomisk utsatthet-

Professioners hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet

Ansvarig institution: Institutionen för samhällsvetenskaper Författare:

Handledare: Per Dannefjord Fatima Safa

Kurs: GO2963 Daniella Svahn

Vt-2012

Sammanfattning

Fatima Safa & Daniella Svahn

En studie gällande professioners hantering och uppfattningar om barn och unga i ekonomisk utsatthet.

Economical vulnerability

“Professions' management of children and young people's economic vulnerability”

Antal sidor: 30

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Nyckelord: utsatthet, habitus, social reproduktion, hantering

Innehållsförteckning

1. Bakgrund... 1

2. Syfte och frågeställning... 3

2.1 Frågeställningar... 3

3. Tidigare forskning... 4

3.1 Vad är fattigdom?... 4

3.2 Konsekvenserna ... 5

3.3 Samhället som reproduktion... 6

3.4 Offentliga utredningar ... 7

4. Teoretiskt Ramverk ... 10

4.1 Utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och utsatthetens emergens... 10

4.2 Den objektivistiska och subjektivistiska brytningen... 11

4.2.2 Den objektivistiska brytningen... 12

4.2.3 Subjektivistisk brytning... 13

5. Metod... 14

5.1 Avgränsning ... 14

5.2 Vetenskapsteoretisk metod och ansats ... 14

5.3 Urval... 14

5.4 Bortfall ... 15

5.5 Etiska överväganden ... 15

5.6 Datainsamling... 16

5.7 Dataanalys ... 16

5.8 Tillförlitlighet ... 17

5.8.1 Överförbarhet ... 17

5.8.2 Trovärdighet ... 17

5.8.3 Pålitlighet ... 18

5.9 Svagheter i metoden ... 18

5.10 Arbetsfördelningen... 19

6. Analys och resultat ... 20

7. Diskussion ... 24

8. Referenslista... 26

Bilaga 1 ... 29

Bilaga 2 ... 31

1. Bakgrund

Under tiden vi har utbildat oss till lärare inom fritidshem har vi alltid intresserat oss av barn och unga i utsatthet. Vi valde att fokusera studien på ekonomisk utsatthet då ett liv inom den ofta skapar ytterligare former av utsatthet. ”[…] fattigdom diskuteras allt mer, till exempel socialt utanförskap, att ha begränsade handlingsmöjligheter och en sårbar och utsatt position i samhället”(Rädda Barnen, 2011:27). Då vi började fördjupa oss inom ämnet så fann vi att fattigdom är en del av den sociala reproduktionen. Med social reproduktion menas det att det sker en överföring av socioekonomiska positioner mellan vuxna och barn(SOU, 2001:55).

Alltså löper de här barnen och ungdomarna två gånger så stor risk att själva hamna i samma situation som sina föräldrar vilket skapar ett socialt arv av ekonomisk utsatthet(SOU, 2001:55). Med utgångspunkt i den tidigare forskningen så ville vi ta reda på hur olika professioner agerar gällande barn och ungas ekonomiska utsatthet för att bryta den sociala reproduktionen.

Samhället är strukturerat med inbitna mönster och normer gällande vilka vi är och vilken roll vi har i samhället. Det finns ”avvikande beteenden” i varje samhället som behövs för att upprätthålla känslan av ”vi” och ”dom” och om dessa inte finns så skapar samhället nya avvikande beteenden för den egna överlevnaden(Månson, 2006).

”På motsvarande sätt kan man se institutionen socialförvaltningen som en producent av social utstötning. Om inte hela institutionens pyramid, från socialministern till de enskilda socialsekreterarna, vilade på ett lager av

”hjälptagare” skulle hela institutionen rasa samman”(Månson, 2006:85).

Att leva inom ekonomisk utsatthet leder till konsekvenser som inte behöver vara absoluta.

Trondman menar med sitt begrepp utsatthetens emergens att om en individ lär sig att hantera sin utsatthet så kan dennes livsvillkor förändras.

”Om vi tänker oss att en ung individ förmår att hantera sitt liv så att erfarenheten av utsatthet minskar och de formande villkoren förändras, då kan individen själv (trots villkor och erfarenheter) påverka vad denne kan bli”(Trondman, 2008:9).

I vår tidigare forskning har vi funnit att barn och unga ofta inte förstår själva att en sämre ekonomi kan bli deras verklighet i det vuxna fortsatta livet. Vi har då valt att utifrån våra intervjuer kartlägga hur ekonomisk utsatthet hos barn och unga hanteras av professioner. Vad professioner har för uppfattning gällande ekonomisk utsatthet och hur de genom dessa

hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet. Vi måste då också fokusera på att förklara hur olika uppfattningar skapas hos människor. Hur vi människor skapar våra värderingar och hanteringar beror på vilket habitus vi har, det innebär att vi alla har olika personligheter som skapas efter de sociala villkor vi har växt upp med(Aakvaag, 2011). Vi vill med begreppet habitus ta reda på och ge fördjupad kunskap om hur professioner uppfattar och därefter hanterar ekonomisk utsatthet hos barn och unga.

Vi vill se vart det brister gällande professionernas och samhällets insatser för att bryta den sociala reproduktionen av fattigdom i Sverige och det med tyngd i deras hanteringar och anledningen till dem. De frågor vi ställer oss anser vi är relevanta för samhällets olika institutioner där skolan är en av dem då det är en central plats i barn och ungas liv.

Vi har gjort ett medvetet val i våra resonemang att använda oss av termen ekonomiskt utsatthet i vår analys, resultat samt diskussion då vi anser att det inte är ett lika starkt uttryck som fattigdom.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att klargöra hur professionerna hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet . Samt få fram vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomisk utsatthet hos barn och unga.

2.1 Frågeställningar

– Hur hanterar och uppfattar professioner barn och ungas ekonomiska utsatthet?

– Vad påverkar professionernas hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet?

3. Tidigare forskning

3.1 Vad är fattigdom?

Den fattigdom som finns i Sverige är inte absolut fattigdom, det vill säga att i Sverige har vi mer än två dollar om dagen att leva på vilket är gränsen för ett liv i absolut fattigdom(Rädda Barnen, 2011). I Sverige har vi istället en relativ fattigdom. Rauhut menar att relativ fattigdom är då man som individ är fattig i jämförelse med någon annan. Enligt EU så finns det risk för fattigdom då man lever under 60 procent av landets medianinkomst(Holmgren, 2010).

Knutsson och Stridsman(1988)skriver om fattigdom i Sverige och de menar att fattigdom istället kan beskrivas som ekonomiska begränsningar av människornas möjligheter att bästa sätt delta i det sociala livet. Gällande den relativa och den absoluta fattigdomen så menar Yngwe (2004) att även om man inom den relativa fattigdomen innebär kan täcka de

grundläggande behoven så leder det till psykologisk stress. Då människan är en social varelse och lever tillsammans med andra så blir allting relativt. Månson (2006) menar att det är då människan sätter sig i relation med andra människor för att kunna få en känsla av ”vi” och

”dom”.

Hinderberg (2001) skriver att under 1996 så levde mer än en halv miljon barn i familjer med låga inkomster. Senare under 1998 togs det reda på att 237000 barn under 18 år levde i familjer med socialbidrag. Dagens Socialtjänstlag tog i kraft 1982 och det skapade en stor förändring av Fattigvården. Det fanns här ingen särskild detaljreglering utan alla individer med behov som inte kan tillgodoses ska få ekonomiskt stöd. Det ekonomiska stödet ska se till så att varje person har en ” skälig levnadsstandard” vilket bestäms genom

socialbidragsnormen. Rauhut (2002) menar att fortfarande idag kan individer bli

återbetalningsskyldiga vilket är det enda som är sig likt från tidigare Fattigvårdslag. Knutsson

& Stridsman (1988) skriver om vad som räknas till en skälig levnadsstandard och tar upp följande ifrån 1985:

- livsmedel, - lek och fritid, - hälsa och hygien,

- kläder och skor, - förbrukningsvaror,

- dagstidningar, telefon, tv – licens, - hushållsel,

- läkarvård, tandvård, - resekostnader, - försäkringar,

- möbler, husgeråd, tv, radio.

I årsrapporten tillsammans med Rädda Barnen från 2006 tar Salonen (2007) även upp antal barn som lever i familjer med Socialbidrag och diagrammet visar att från 2002 till 2004 så finns de fler barnfamiljer som lever med låg inkomststandard än de familjer som lever med socialbidrag. Han har även gjort ett diagram som visar andelen barn som lever i fattigdom i Sverige.

3.2 Konsekvenserna

Att leva i en ekonomisk utsatthet kan ha flera olika konsekvenser för de barn och unga som lever i den. Anne Harju menar att det kan påverka deras fysiska och kognitiva utveckling negativ, det kan även leda till att barn och unga presterar sämre i skolan, har sämre självtillit, självkontroll och social utveckling(Harju, 2005). Rädda barnen skriver även i sin rapport från 2011 om barnfattigdom att fattigdom skapar större klyftor mellan barn vilket leder till att dessa barn hamnar i utanförskap och en risk för sämre utveckling. De här barnen kan även diskrimineras, får en sämre utbildning, sämre hälsa samt mindre möjligheter till att kunna förskaffa sig en meningsfull fritid på grund av att deras ekonomi inte räcker till mer än det nödvändiga(Rädda Barnen, 2011). Det kan vara så att barnet själv inte inser att den dåliga ekonomin kan påverka livet som vuxen samt hälsan, utbildning och framtiden. (Yngwe, 2004). Barn i fattigdom lever också i betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn.

Slutligen så skriver Rädda Barnen även att risken för att utsättas för våld är tre gånger så stor om man lever i bostadsområden med låg inkomstnivå då man jämför med genomsnittet samt att det finns en större risk att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken(Rädda Barnen, 2011).

3.3 Samhället som reproduktion

Studier har visat att fattigdomen har olika dimensioner. Att vara fattig handlar om mer än brist på inkomst, det handlar om mat, hälsa, säkerhet samt makt att kunna påverka sin situation.

Återkommande problem är förnedring, sårbarhet och beroende. Alltså är fattigdomen orsakad av ekonomiska, politiska och sociala faktorer och de tillsammans förstärker varandra i en nedgående spiral(SOU 2001:96).

”För det första gör bristen på inkomst, utbildning, bostad och frånvaro av social service att människor saknar möjligheter att ta sig ur fattigdomen.[…]De fattigas förmåga att organisera sig samt normerna och nätverken som ger människor möjligheter och rätt att agera tillsammans, är något av de fattigas viktigaste tillgångar”(SOU 2001:96:33).

Yngwe (2004) skriver att ekonomisk problematik påverkar även framtiden. Forskning visar nämligen att de barn som kommer från en fattig familj löper två gånger så stor risk att själva hamna i samma situation senare i livet. Den ekonomiska problematiken påverkar då även livschanserna då Yngwe förklarar begreppet livschanser menar han individens frihet och möjligheten att kunna skapa sig ett gott liv på lång sikt. Yngwe nämner också att ett liv inom en ekonomisk problematik påverkar även framtiden.

Den ”sociala reproduktionen” i samhället påverkas av vilka resurser som finns, den sociala reproduktionen kan förklaras genom överföringen av socioekonomiska positioner mellan vuxna och barn. De resurser som finns i hemmet påverkar alltså barnens framtida yrke eller samhällsklass till stor del(SOU 2001:55:210). Bourdieu (1999) menar att barn tar över sina föräldrars kapital och att det i sig upprätthåller den sociala ordningen i samhället. Den familj man föds in i påverkar alltså vilka förväntningar en individ kan ha på sitt liv samt vilka förutsättningar han eller hon har.

Att äga materiella ting säger något om vem vi är, vem vi vill vara och till vilken grupp vi vill tillhöra. Det kan vara viktigare för unga då de inte har en yrkesroll som statuskälla. Synen på vikten av konsumtion kan användas för att förklara den relativa fattigdomen. Förutom mat

och skydd så är en god ekonomi av central betydelse då den gör så att en individ lever ett socialt liv med sina likar på ett likvärdigt sätt. De ungdomar som inte har de ”normala”

materiella sakerna riskerar att hamna utanför och inte blir accepterade i gruppen.

(SOU:2001:55:123).

Yngwe (2004) skriver att föräldrarna kan ha svårt att införskaffa de attribut som påverkar barns liv på olika sätt. Det kan vara mat, leksaker, utbildning, böcker, boendemiljön eller fritidsaktiviteter. Han menar då att barn från fattiga familjer klarar sig sämre i livet på lång sikt just för att föräldrarna kan investera i mindre resurser i deras utveckling

En anledning till reproduktion kan vara det faktum att det skapas klyftor mellan regering och medborgare, rika och fattiga, minoritet och majoritet. Ojämlikheten skapar kraftiga skillnader i levnadsstandarden beroende på status. Som människor så dras vi till dem som vi själva känner en tillhörighet med vilket menas med att man som individ inte är med dem som är mycket rikare eller mycket fattigare. Det leder till att vi har mindre tillit till dem som inte är våra likar. Forskning visar även att de flesta människor har en nedvärderande attityd gällande de personer som lever med ekonomiskt stöd. Uppfattningen bland dessa människor är att de som lever med ekonomiskt bistånd fuskar, är lata eller saknar ambitioner att förändra sin livssituation(SOU 2007:2).

”Vår position i den sociala hierarkin påverkar vem vi anser tillhöra innegruppen respektive utegruppen – vi och dom – och det påverkar vår förmåga att

identifiera oss och känna empati med andra”(Wilkinson&Pickett, 2010:61).

3.4 Offentliga utredningar

”Empati är något man känner endast för dem som vi betraktar som likar,

”samma känsla för de andra existerar inte mellan de olika klasserna”. Fördomar var, ansåg de Tocqueville, ”ojämlikhet i tankarna” som följde på den ”verkliga ojämnlikhet som åstadkoms av rikedomarna och lagarna”(Wilkinsin&Pickett, 2010:61).

I två olika rapporter kan man se att olika granskningar visar på att det inte ges ett tillräckligt bra stöd till barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet. Socialstyrelsen och

länsstyrelserna sammanställde kunskap om barn och långvarig ekonomiskt bistånd i rapporten Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Syftet med rapporten var att

precisera barnperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd(Socialstyrelsen, 2003). År 1997 beslöt riksdagen efter att ha fått förslag från regeringen att då en vuxen söker sig till socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd ska även barnets situation kollas upp. Det här görs för att barnets bästa alltid ska uppmärksammas. Barnets situation ska utredas samt redovisas ändå om det inte behöver vara avgörande för beslutet. I utredningen bör det alltid uppmärksamma om familjen har kontakt med någon annan enhet inom

socialtjänsten(Socialstyrelsen, 2003). Det framförs också i rapporten att länsstyrelsernas tillsyn och socialstyrelsen uppföljningar att barnperspektivet inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning. Resultatet visar då att barnperspektivet måste utvecklas inom Socialstyrelsen så att intentionerna i lagen ska uppfyllas(Socialstyrelsen, 2003).

I en ytterligare rapport som publicerades 2006 så har Riksrevisionen granskat

Arbetsförmedlingens insatser för ungdomar före och efter UG (ungdomsgarantin) och KUP.

Den här granskningen visar att Arbetsförmedlingen inte ger det stöd till ungdomarna som krävs. Tre fjärdedelar av de olika Arbetsförmedlingarna ger inte tillräckligt med stöd till ungdomarna under de första 90 dagarna vid förmedlingen. Det finns en brist i relationen mellan ungdomarna och handläggarna. Det brister i de individuella handlingsplanerna och mötet mellan dem samt så kunde man se att handledarna sällan följde upp och stöttade ungdomarna i deras arbetssökande. Riksrevisionen menar då att det är av stor vikt att

handledarna snabbt fångar upp ungdomarna för att de så snabbt som möjligt ska kunna skaffa arbete eller utbildning. Därför är handläggarnas stödjande viktigt för ungdomarna(SOU 2007:2:280).

På Alliansens hemsida gällande familjepolitik finns det en arbetsgrupp vars arbete är att arbeta och få fram bättre förslag inom det familjepolitiska området. Det här är förslag som ska tas upp under pågående mandatperiod. De säger att;

”Av samtliga barnhushåll hade cirka 8 % en låg ekonomisk standard under 2008. […] Politikens mål måste vara att ge föräldrarna verktyg att förbättra sin egen situation, främst genom eget arbete, men också att förhindra att barnen som

vuxna hamnar i samma situation. Likaså ska samhället kunna hjälpa de familjer som behöver extra stöd för att klara sitt vardagsliv”(Alliansen, 2010).

De fortsätter med att skriva om att barn i Sverige generellt har bra uppväxtvillkor så finns det de barn som lever med sämre ekonomiska förhållanden. De barn som lever med ekonomiskt utsatta föräldrar blir ofta utsatta i olika sammanhang då ett är boendesituation. Frågan de ställer sig är då ”Kan åtgärder vidtas för att förbättra dessa barns uppväxtvillkor”(Alliansen, 2010).

Gällande Alliansens familjepolitik har Rädda Barnen skrivit en artikel som handlar om den ekonomiska utsattheten i Sverige. Där anser Rädda Barnen att trots att rätten till att inte bli diskriminerad är en av de viktigaste delarna av Barnkonventionen så utsätta många barn för det i Sverige på grund av sin fattigdom. Inom många samhällsfrågor så glöms barnen bort trots att det är just de som påverkas mest av en sämre samhällsekonomi. De skriver också att de många gånger har försökt få regeringen att analyssera konsekvenserna för barn och unga av förändringar i trygghetssystem och ekonomi men att de inte har sett något resultat. Rädda Barnen anser också att regeringen ska följa Barnkonventionen(Svedling & Carlsson, 2009).

I Rädda Barnens artikel så nämns också den kritik som den svenska regeringen fått av FN:s kommitté för barn rättigheter. FN uppmanade regeringen att komma fram med en

handlingsplan för att kunna bekämpa barnfattigdom. De rekommenderade att särskilda insatser ska sättas in till de grupper av barn som lever i socioekonomiska sårbara hem.

Barnkonventionen säger att ”Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling”(Svedling & Carlsson, 2009:27)

4. Teoretiskt Ramverk

4.1 Utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och utsatthetens emergens

För att analysera och tolka vårt datamaterial tillsammans med vår tidigare forskning kommer vi att ta hjälp av Mats Trondmans begrepp från studien Att förstå utsatthet. Den tidigare forskningen har visat oss att ekonomisk utsatthet ökar risken för att hamna i en annan form av utsatthet för de individer som befinner sig inom den. Utsatthetens villkor är ett begrepp som innebär att man som individ formas av sina livsvillkor vilket kan vara att man lever ett liv med dålig ekonomi och då har mindre materiella ting.

Erfaren utsatthet handlar om det som en individ kan men inte måste erfara utifrån sina

livsvillkor. Trondman menar då att ett exempel kan vara att ohälsa och stress är konsekvenser av en ekonomisk utsatthet men de behöver inte vara så. Det tredje begreppet som vi valt att använda från Trondman är utsatthetens emergens. Han nämner att individen då kan lära sig att hantera sin utsatthet vilket kan leda till att den erfarna utsattheten, till exempel stress, kan motverkas. Med emergens vill vi då poängtera att det finns en möjlighet för de som befinner sig inom ekonomisk utsatthet att ta sig ur utsattheten och skaffa sig nya utbildningsambitioner eller en annan yrkesbana.

”Om vi tänker oss att en ung individ förmår att hantera sitt liv så att erfarenheten av utsatthet minskar och de formande villkoren förändras, då kan individen själv (trots villkor och erfarenheter) påverka vad denne kan bli”(Trondman, 2008:9).

Relationen mellan utsatthetens villkor och erfaren utsatthet menar Trondman är relativ vilket vi vill poängtera. Att leva med utsatta livsvillkor löper större risk att hamna i övrig utsatthet än de som inte är exponerade men det är viktigt att veta att det inte är något som måste ske(Trondman, 2008). Yngwe (2004) nämner att en individs upplevelser av deras sociala position påverkar deras känsloliv vilket i sin tur kan leda till en form av neurobiologiska effekter som leder till sjukdom. En låg social rang kan leda till mycket negativ stress. Dock menar han samtidigt att den här påverkan inte måste sker utan kan undvikas om individen har

ett stort kontaktnät samt beroende på vart i livet man befinner sig eller vilka erfarenheter individen har eller får.

Vi vill koppla samman Trondmans begrepp med vårt datamaterial för att se hur stor de olika professionernas insyn är gällande barn och unga i ekonomisk utsatthet. Trondman menar att om en individ får rätt redskap så är chansen större att han eller hon skapar ett liv utan utsatthet och därför vill vi se hur professionerna handlar med vår tyngd inom Trondmans begrepp.

4.2 Den objektivistiska och subjektivistiska brytningen

För att förstå olika individers handlingar, värderingar och uppfattningar så måste vi skaffa oss en inblick gällande hur de formas och anledningen till formandet. Professioner handskas med situationer gällande barn och unga inom ekonomisk utsatthet på ett sätt som är knutet till deras uppfattningar. Vi vill med stöd av Bourdieu försöka förstå oss på anledningen till att professionerna handskas på sitt vis. Vi vill kunna förstå vår empiri med stöd av Bourdieus begrepp habitus som handlar om hur varje människa har ett eget habitus som skapas genom de sociala villkor som man har växt upp under(Aakvaag, 2011). Vi kommer då att använda oss av habitus för att jämföra professionernas uppfattningar i relation till de ekonomiskt utsatta.

Det habitus vi har skapar alltså vår egen personlighet. Det reglerar våra värderingar och skapar vårt handlande i både fysiska och sociala världen på ett sätt som vi människor inte är medvetna om. Vi kommer att använda oss av begreppet habitus för att tolka vår empiri då vi vill förstå hur professionernas handlande och uppfattningar i relation till de ekonomiskt utsatta skiljer sig åt beroende på de sociala villkor man har.

För att förstå hur samhället är strukturerat och vilken roll vi människor har i uppbyggnaden av strukturen så kommer vi att använda oss av Bourdieus teori gällande den objektivistiska brytningen och den subjektivistiska brytningen. Med de här begreppen menar Bourdieu att den subjektivistiska och objektivistiska tillsammans bildar en förståelse gällande sambandet mellan strukturer och aktörer(Aakvaag, 2011).

4.2.2 Den objektivistiska brytningen

Den objektivistiska brytningen förklarar att den sociala strukturen som existerar i samhället styr människors olika handlanden. Bourdieu menar då att alla individers kunskap är främst missuppfattningar i den meningen att vi tror att vi är fria att själva välja utbildning, vänner, partner och yrke med mera. Han resonerar vidare kring att den kunskap individen besitter är i direkt samband med den position de har i samhället samt vart de kommer ifrån vilket också förändrar världsbilden. För att förklara den objektivistiska brytningen tar Bourdieu upp det sociala rummet och menar med det samhället i stort samt klasstrukturen som är fördelningen av resurserna i samhället. I det sociala rummet finns det flera olika objektiva positioner som varje individ kan inneha oberoende av vilka resurser och kapital de besitter. Positionerna är ordnade hierarkiskt och det sociala rummet har en relationell struktur vilket innebär att varje position definieras efter relationen den har till andra positioner. Bourdieu poängterar då att för att någon ska befinna sig höst upp i det sociala rummet så måste det finnas någon längst ner.

Bourdieu tar upp att det sociala rummet är utgångspunkten för hans klassteori . Enligt Bourdieu tillhör individer samma klass då de ungefär befinner sig i samma position i det sociala rummet. Bourdieu tar upp tre olika huvudklasser, den dominerande klassen

(borgerskapet) som finns överst i det sociala rummet, medelklassen (småborgerskapet) som befinner sig i mitten av det sociala rummet och dominerade klassen (arbetarklassen). De här tre klasserna är i sin tur uppdelade var och en i ekonomisk och kulturell fraktion. Individer delar på ”dominansarbetet” då tillexempel professorer och företagsledare båda tillhör den kulturella respektive ekonomiska fraktionen inom den dominerande klassen.

Förhållandet mellan de här klasserna påverkas av olika konflikter då alla i de olika

positionerna vill förbättra eller försvara sin relativa position. Den dominerande klassen måste försvara sig gentemot medelklassen då tillexempel deras medel kan vara äktenskapsstrategier eller utbildning. Medelklassen måste försvar sig mot båda de olika positionerna eftersom de befinner sig i mitten. Individer i medelklassen försöker att ta steget upp i den dominerande klassen samtidigt som de vill försvara sig mot arbeta - och den dominerande klassen genom exempel högre utbildning och nedvärderingar om arbetarklassen. Arbetsklassen befinner sig längst ner i positionen och kämpar mot de båda klasserna i den högre positionen.

Arbetarklassen tar exempel till politisk organisering och använder sig utav nedvärderingar

som förknippas med de övre klasserna, de kan också använda i sitt försvar att säga ” det där är inget för oss”(Aakvaag, 2011:167).

4.2.3 Subjektivistisk brytning

Med den subjektivistiska brytningen menar Bourdieu att den handlar om kompetenta och handlande aktörer i relation till den objektivistiska brytningen och huvudbegreppet här är habitus. Bourdieu förklarar begreppet Habitus som ett system av förkroppsligade och varaktiga dispositioner som reglerar det vi värderar, våra uppfattningar och handlingar i den sociala och fysiska världen. Han menar att habitus påverkas av en instinktiv förståelse av vad vi måste göra i olika situationer. ”Det är helt enkelt så att vi ”bara vet” hur vi ska hantera en ny situation utan att vi behöver fundera över det”(Aakvaag, 2011:174). Bourdieu poängterar att vårt habitus är förkroppsligat vilket innebär att vi inte är medvetna om hur mycket vårt habitus präglar oss, den finns där utan att vi reflekterar över det.

Bourdieu menar att habitus ger varje individ en personlighet . En personlighet som inte förändras utan vidare. Den gör så att våra handlingar och vårt sätt att vara blir förutsägbart och regelbundet under livet. Det möjliggör samtidigt vårt deltagande i olika social situationer på ett förnuftigt och självständigt sätt, habitus är enligt Bourdieu ”strukturerande”.

Fortsättningsvis nämner Bourdieu att habitus har ett socialt upphov, habitus formas då individer upptar de sociala villkor som de har växt upp under. Den sociala miljön har förväntningar på oss individer, alltså koder och regler som vi måste känna till för att delta i olika sociala miljöer. Det innebär att alla människor växer upp i olika sociala miljöer vilket leder till att de utvecklar skilda habitus. Enligt Bourdieu är habitus klasspecifik vilket betyder att den återspeglar individens position i det sociala rummet. Habitus är då begränsande då det sätter klasspecifika gränser för hur vi är och hur vi handlar vilket gör så att vi fungerar vi i vissa sociala miljöer men sämre i andra.

”Hur en person brukar reagera i en situation, vilken mat hon äter, musiksmaken, konstvanor, vokabulär, gestik, yrkesval och så vidare formas av habitus, som i sin tur är formad av (positionen i) den objektiva sociala strukturen. Detta är den

”inre” mekanism varigenom samhället påverkar aktören”(Aakvaag, 2011: 177).

5. Metod

5.1 Avgränsning

Den här studien är inriktad på att ta reda på hur professioner hanterar barn och ungas

ekonomiska utsatthet och anledningarna till deras hantering. Därför ligger fokus på endast den ekonomiska utsattheten och hur den uppfattas av samhället.

5.2 Vetenskapsteoretisk metod och ansats

Den här studien inriktar sig på att undersöka professionernas och samhällets handlande samt uppfattningar gällande barn och ungas ekonomiska utsatthet samt anledningarna till

hanteringen av den. Datainsamlingen kommer att ske utifrån en kvalitativ metod då vi vill förstå hur handlingar och företeelser enskilt tillsammans bildar en helhet samt en relation till allt som finns runt omkring(Starrin & Svensson, 1994).

Vi har valt att använda oss av den hermeneutiska tolkningsspiralen i vår analys av

datamaterialet. Ödman (1994) skriver att det är då en slags spiral vilket leder till att vi kan få fram mycket av verkligheten eftersom tolkningarna byggs på varandra.

5.3 Urval

Vi ville först och främst ta reda på barn och ungas konsekvenser och påverkningar inom en ekonomisk utsatthet. Vi insåg att det skulle bli problematiskt då Etikkommittén sydost förmodligen inte skulle godkänna det. Därför avstod vi från att intervjua barn och unga. Vi vinklade istället studien mot professionernas hantering och uppfattningar gällande barn och unga i ekonomisk utsatthet.

Vid valet av intervjupersoner använde vi sökorden” [stad] verksamhet” samt ” [stad]

socialen” på sökbasen Google. Vi eftersökte tio personer av den här sökningen fick vi fem intervjupersoner som ville delta i vår studie, fyra av dem arbetar inom socialtjänsten och den femte arbetar inom skol och barnomsorgen.

Då vi mejlade ut förfrågningar om personerna ville delta i vår studie fick de även en inblick i vårt arbete då vi valde att bifoga relevant information inom det område vi valt att skriva om.

Vi använde oss av självselektion då Intervjupersonerna själva fick bestämma om de ville medverka i studien(Larsen, 2009). Av de tio personer vi kontaktade så hamnade vi via en möjlig intervjuperson i en snöbollseffekt det innebär att den utvalda intervjupersonen hänvisade oss om ytterligare möjliga intervju personer (Grönmo, 2006). Två av våra fem intervjupersoner kontaktades via ett snöbollsurval allstå vi tog oss till informationen och kontaktade dem själva via mejl. De resterande intervjupersonerna gav oss ett godkännande av intervju via telefon samt mejl.

5.4 Bortfall

Vi valde att bifoga vårt mejl till tio personer. Av de här tio personerna var det tre personer som svarade oss och ville medverka i studien de resterande två kontaktades genom ett

snöbollsurval (se ovan). Det var allstå sju stycken som inte vill eller kunde medverka av de tio vi själva tog kontakt med. Vi ville egentligen ha fler intervju personer och valde därefter att ringa runt på grund av tidsbrist men vi fick tyvärr ingen som kunde eller ville ställa upp.

5.5 Etiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) har vi tagit till oss vid vår studie. Vi använde oss av informationskravet samt av samtyckeskravet då vi skickade ut informations gällande studiens innehåll till de förfrågande intervjupersonerna innan deltagandet

fastställdes. De har därefter godkänt att vara med i studien, alltså gett sitt samtycke.

Vi hr även varit noga med konfidentialiteten gällande insamlad data och intervjupersonernas personuppgifter. Det innebär att vi kommer att hålla informationen så att obehöriga inte kommer åt den. Slutligen så använde vi oss av nyttjandekravet då vår insamlade data används endast till studien (Trost, 2005)

5.6 Datainsamling

För att kunna få de bästa svaren använde vi oss av en kvalitativ metod då vi intervjuade våra intervjupersoner. Då vi ville ta reda på vilken uppfattning professioner har av barn och unga i ekonomisk utsatthet samt professionernas hantering så passar de kvalitativa intervjuerna bäst.

Då vi vill få fram betydelser och upplevelserna från intervjupersonens upplevelsevärld vilket enligt Kvale och Brinkmann (2009) är en del av den kvalitativa intervjun. Den kvalitativa intervjun fokusera också på att förstå hur intervjupersonen känner och tänker, vilka

föreställningar den intervjuade har samt vilka erfarenheter den har. En kvalitativ intervju är även en informell intervju då den är strukturerat på det vis att man håller sig inom ett område(Trost, 2005).

Vi intervjuade fem personer som vi ansåg skulle kunna tillföra något i vår studie.

Intervjupersonerna fick själva välja vilket plats och tid som passade dem bäst för att skapa en miljö som de kände sig avslappnade i. Intervjuerna spelades in med ett samtycke från

intervjupersonen för att vi skulle ha möjlighet att fokusera på frågorna och svaren som gavs samt att i senare skede kunna använda oss av citat(Trost, 2005).

Vi engagerade oss båda i intervjuerna för att vi kände att det var en fördel eftersom det är svårt att både intervjua och ställa följdfrågor på samma gång(Trost, 2005). Under intervjuns gång valde vi att en av oss skulle hålla i frågorna så att den andra kunde ta stödanteckningar gällande intressanta tolkningar så att följdfrågor kunde ställas. Intervjuerna var inte

uppbyggda efter ett tema då vi strukturerade upp frågorna utan var mer inriktade på deras egna reflektioner och tolkningar. Vi ville vara så flexibla som möjligt så vi anpassade oss efter intervjupersonens svar.

I snitt tog intervjuerna mellan 30 till 50 minuter. Det kan bero på att vi höll i en informell intervju vilket innebär att intervju personerna kan berätta fritt samtidigt som det är relevant för syftet. Den relativt korta intervjutiden kan vara viktig då intervjupersoner inte kanske orkar svara på frågorna om en intervju blir för långdragen(Patel & Davidsson, 2003).

5.7 Dataanalys

Då vi skulle transkribera de färdiga intervjuerna så la vi upp ljudupptagningarna i ett

ljuduppspelningsprogram (VLC 2011) vilket fördes över från en telefon till datorn. Vi valde att ändra om talspråket till skriftspråk i vissa fall för att underlätta i kommande

citatanvändning. Våra transkriberingar gjordes mycket noggrant då vi ville få en helhetsbild som skulle hjälpa oss i analysen. Vi skrev också ut våra transkriberade material för att kunna stryka under de viktiga tolkningarna, attityderna och värderingarna .

”På motsvarande sätt analyserar man sina kvalitativa intervjuer genom att läsa igenom det man skrivit ut och genom att fundera över vad man såg och hörde under intervjuns gång. Då får man fram en del tankegångar som kan vara intressanta” (Trost.2005:125).

5.8 Tillförlitlighet

5.8.1 Överförbarhet

Bryman (2011) menar att överförbarhet innebär hur väl man kan överföra resultaten i andra kontexter. Studien är gjord med fokus på ett fåtal personer har vi fokuserat på det viktiga i sammanhanget. Det innebär att vi gör ett försök att ge en bra beskrivning och förser andra människor med den data vi har fått fram så att de senare ska kunna använda den i en annan miljö beroende på deras bedömning av överförbarheten.

5.8.2 Trovärdighet

Trost (2005)tar upp att trovärdigheten är ett stort problem inom kvalitativa studier då man måste kunna visa för sina läsare och användare av forskningsresultaten att vår data och analys är trovärdiga. Det här innebär att vi måste på ett tydligt sätt visa att vår data är insamlad på ett seriöst vis och att de är relevanta för vår frågeställning.

För att ha en trovärdig empiriskt material så har vi valt att inte yttra oss så mycket under intervjun och försökt att endast använda oss av uttryck som ”mmm” och ”okej” samt

följfrågor som tillåter professionerna att utveckla sitt svar. Det då vi inte ville yttra våra egna åsikter då det är intervjupersonens tankar som vi vill få fram(Trost, 2005).

För att ytterligare stärka studien så har vi använt oss av ljudupptagning vilket skapar svårigheter gällande misstolkningar av data. Då vår studie även läses av hanledare och examinator så ökar trovärdigheten då de, vid begäran kan lyssna igenom

ljudupptagningen(Malterud, 2009).

5.8.3 Pålitlighet

Pålitlighet innebär att vi som författare har ett granskande synsätt vid skrivande av studien, man ska kunna redogöra för alla faser i forskningsarbetet(Bryman, 2011). Vi har i vår studie valt att intervjua relevanta personer i relation till vår studie vilket ökar pålitligheten av vår senare analys. I vårt samarbete med varandra har vi varit frågande och granskande gällande varandras ståndpunkter för att kunna förstå och utveckla relevansen i tolkningar och

antaganden.

Vi har även varit noggranna gällande transkriberingen av det empiriska materialet då vi har valt att ha det nedskrivet så att vi inte misstolkar de svar vi har fått. Under studiens gång har vi fått handledning där en annan person går igenom studien för att ge oss synpunkter, även en examinator kommer att läsa igenom studien.

5.9 Svagheter i metoden

Under studiens process har det varit ett par olika metodologiska svagheter gällande vår analys och det empiriska materialet. Då vi var två stycken som intervjuade kan personen som blir intervjuad känna sig i underläge(Trost, 2005). Det här kan då vara problematiskt men vi kände att i vårt fall så valde vi att vara två intervjupersoner för att få fram en större informationsmängd vilket vi gjorde genom att en antecknade stödord under intervjun. Vi kände inte heller att någon av intervjupersonen ansåg sig vara i underläge.

En sak som kan ha skapat svagheter i metoden är det faktum att vi använde oss av

snöbollsurvalet. Den person som hänvisade oss till ytterligare intervjupersoner kan då veta om

att de medverkar och deras medverkan blir då i inte så konfidentiell som vi hade önskat. Då de intervjupersoner som blev kontaktade via snöbollsurvalet vet om vem som upplyste oss om dem så kan deras svar påverkas av detta faktum. Då vissa hemligheter kanske inte kommer fram(Trost, 2005).

Ett ytterligare problem som vi har stött på under datainsamlingen var formulerandet av intervjufrågorna. På grund av sjukskrivning så kunde vår handledare inte utveckla våra intervjufrågor som vi hade skrivit ner. Då vi inte innan hade genomfört en intervju av detta omfång så var vi inte säkra på att de frågor vi hade var de bäst formulerade. Vi var oroliga för att frågorna kunde vara hypotetiska frågor som innebär att intervjupersonen styr det svar intervjupersonen får fram(Trost, 2005). Det här kan ha lett till att vi inte fick fram frågor som skulle ha gett oss de bästa svaren till vår senare analys. Vi fick hjälp av en annan person på institutionen där vi genomförde vår c-uppsats som innan intervjun läste igenom frågorna och gav oss snabb respons. Då vi vid senare tillfälle visade upp frågorna för vår nya handledare så visade det sig att våra frågor ändå var relativt bra.

5. 10 Arbetsfördelningen

Under studiens gång har gjort alla delar gemensamt. Vi ett tillfälle delade vi upp

arbetsuppgifterna men insåg att det inte gav samma resultat som vid gemensamt arbete. Vid intervjuerna har båda medverkat vid samtliga tillfällen för att vi båda ska vara lika

involverade i intervjusvaren.

Vid litteraturgenomgång har vi delat upp böcker för att hitta relevant fakta som senare skrivs in i studien och gällande det har arbetsfördelningen varit jämn. Vi har medvetet skrivit allting gemensamt för att det inte ska vara någon skillnad gällande formuleringen eller ordval.

6. Analys och resultat

Den data vi har samlat in kommer nu presenteras i samband med tidigare forskning och vårt teoretiska ramverk. För att få en så bra analys och resultat som möjligt kommer vi att blicka tillbaka på våra frågeställningar kontinuerligt. Fokus kommer då att ligga på professionernas uppfattning och hantering av barn och unga inom ekonomisk utsatthet och vad som påverkar hanteringen.

Bourdieu (2004) skriver att ens föräldrars kapital förs över på barnen vilket i sin tur fastställer vilka förutsättningar man har och vilka förväntningar man får på sitt liv, sig själv och sina medmänniskor.

”Man upprepar sin mammas och pappas liv”(Intervjuperson 1).

”En lägre utbildning leder till en lägre inkomst vilket påverkar barnen. Så det har mycket med det sociala arvet att göra”(Intervjuperson 3).

Det faktum att intervjuperson 1 och 3 nämner att ekonomisk utsatthet går i arv från föräldrar till barn och då fastställer den sociala reproduktionen är intressant gällande deras hantering av barn och ungas ekonomiska utsatthet.

”För det första gör bristen på inkomst, utbildning, bostad och frånvaro av social service att människor saknar möjligheter att ta sig ur fattigdomen.[…]De fattigas förmåga att organisera sig samt normerna och nätverken som ger människor möjligheter och rätt att agera tillsammans, är något av de fattigas viktigaste tillgångar”(SOU 2001:96:33).

Vi vill göra ett antagande gällande det faktum att intervjupersonerna säger att hanteringen oftast sker gällande materiella ting då professionerna hjälper barnen med kläder samt tar med dem på olika aktiviteter. Vi vill resonera kring varför professionernas hantering riktar in sig

på materiella värden och inte för att bryta den sociala reproduktionen. Det kan bero på att materiella saker säger något om vem vi är och vilket grupp vi tillhör vilket kan vara extra viktigt för unga då de inte har något yrke som statuskälla(SOU, 2001:55).

”Dom påverkas av att inte ha samma kläder som andra kompisar, jag ser på våra barn att det varit pinsamt att ta hem kompisar och inte ha pengar till mat och möbler”(Intervjuperson 4).

Det arbetet som professionerna gör blir då kortsiktigt men samtidigt det som de ekonomiskt utsatta behöver och visar uppskattning för. Arbetet blir kortsiktigt då materiella resurser enbart hjälper ekonomiskt utsatta just nu och fokus ligger inte på framtiden. I Alliansens familjepolitik så står det att politikers mål bör vara att ge föräldrar verktyg för att förbättra sina egna villkor och då främst genom arbete. Anledningen till varför professionerna inte arbetar efter det kan bero på att de inte har några riktlinjer att följa gällande just

problematiken om den sociala reproduktionen. Alliansen visar med sin familjepolitik att det inte finns några klara riktlinjer för att bryta det faktum att barnen ofta hamnar i samma situation som sina föräldrar. De ställer enbart en fråga ”Kan åtgärder vidtas för att förbättra dessa barns uppväxtvillkor”(Alliansen, 2010).

Då professionerna inte har nämnt att de talar om utbildning eller arbete med dem som är ekonomiskt utsatta så antar vi att det inte lägger någon stor vikt på att diskutera

framtidsambitioner. Våra antaganden handlar då om att de ekonomiskt utsatta inte själv ser vikten av utbildning då de har växt upp med livsvillkor som inte fokuserar på utbildning eller någon vidare framtidstro. Bourdieu nämner att den kunskap varje individ besitter är i ett direkt samband med den position de har i samhället och förändrar deras världsbild(Aakvaag, 2011).

Deras handlande och värderingar formas av deras habitus och då kan vi anta att utbildning kanske inte ens finns i deras världsbild. Då professionerna inte nämner utbildning så kan det vara så att de enbart hjälper de ekonomiskt utsatta med resurser som de själva vill ha och om de inte har nämnt utbildning så handlar det snarare om kläder och aktiviteter.

Då professionerna alltså har nämnt att det finns ett socialt arv som påverkar barn och unga men vad vi vet inte arbetar för det kan bero på det motstånd som skulle kunna uppstå om en sådan diskussion gällande exempelvis utbildning skulle tas upp då den ekonomiskt utsatta och professionen samtalar. Som vi nämnt tidigare så finns inte utbildning i många av de

ekonomiskt utsattas verklighet vilket skulle kunna sätta dem i en försvarsposition i

förhållande till utbildningsambitionen, ”det där är inget för oss”. Tidigare forskning har visat att de som befinner sig i de lägre klasserna antingen försvarar eller förbättrar sin position. De använder sig av att säga ”det där är ingen för oss” i sitt försvar eller i vissa fall försöker nedvärdera det som förknippas med de högre klasserna. Förhållandet mellan de lägre klasserna, medelklassen och de övre klasserna påverkas av olika konflikter just för att samtliga vill förbättra eller försvara sin position i samhället(Aakvaag, 2011). Vi antar då att professionerna till exempel inte vill skapa någon konflikt mellan de själva och de ekonomiskt utsatta eller att de gör det som är enklast samt på grund av organisationens riktlinjer. Enligt oss innebär det att den sociala reproduktionen fortlöper.

Någonting som vi vill spekulera kring är att en intervjuperson tar tag i diskussionen kring utbildning och yrke med de ungdomar han möter i sin verksamhet. Han nämner inte att

ungdomarna själv har det intresset utan vi antar att han själv väljer att lägga fokus på det i sina relationer med dem.

”Ungdomar kan komma hit och verka vara jätte trasiga men det finns någon grundläggande kraft i att vara unga[…]får de rätt hjälp och stöd så kan vi ofta se att de faktiskt bli bättre och det är så häftigt att se det”(Intervjuperson 1).

Här nämner intervjuperson 1 att om ungdomar får rätt stöd så kan det bli bättre. Han fortsätter att diskutera hur viktigt det är att samhället tillsammans arbetar för att få människor att bli självständiga.

”Det är oerhört viktigt att samhället försöker arbeta på det sätt att man hjälper människor från att gå på socialen och få ett antal pengar till att få ett jobb och utbildning”(Intervjuperson 1)

Det faktum att intervjuperson 1 då tar upp framtidsambitioner till skillnad från övriga intervjupersoner anser vi är intressant och speciellt anledningen till varför. Här ser vi att det sociala arvet går att bryta. Trondman (2008) talar också om vikten av att lära sig hantera sin utsatthet, utsatthetens emergens. Vi resonerar kring att intervjuperson 1 gör ett viktigt arbete då vi tror att individer behöver hjälp för att hantera sin situation. Han nämner inte att

ungdomarna gör något motstånd gällande samtal kring utbildning.

Vi vill även poängtera att intervjuperson 5 också diskuterar vikten av utbildning då de strävar efter att alla barn och ungdomar ska gå ur skolan med ett godkänt betyg. Det kan bero på att hon har sin grund inom skolväsendet där utbildning klart är prioriterat. Övriga

intervjupersoner arbetar inte inom skolan utan arbetar under socialtjänsten.

En intressant sak som vi har fått fram genom våra intervjuer är att de ofta visar på ett avståndstagande gentemot gruppen av människor inom den ekonomiska utsattheten. Vilket visas i följande citat:

”Föräldrarna lever ett rätt konstigt liv”(Intervjuperson 2).

”Har man valt en lägre ekonomisk standard för att de ska kunna få mer tid med mig (barnet). Då är det lite annat för då vet man varför och det är inte skämmigt men när man inte har valt det själv då blir skämmigt, allt sådant”.(Intervjuperson 2).

”Nästan alla vill ju leva ett normalt och självständigt liv”( Intervjuperson 2).

Dessa citat tolkar vi som ett avståndstagande från de ekonomiskt utsatta. Hon visar då på att de som är ekonomiskt utsatta lever ett konstigt liv samt att deras situation för henne inte är normal. Forskning visar på att de flesta människor i samhället har en nedvärderande syn gällande personer som lever med ekonomiskt stöd samt att dessa människor saknar ambitioner att förändra sin situation(SOU, 2007:2). Då hon nämner att nästan alla vill leva ett normalt och självständigt liv är intressant att diskutera i samband med att det finns en uppfattning gällande att ekonomiskt utsatta saknar ambitioner för att förändra sitt liv.

Vi antar att då hon anser att de lever ett konstigt liv så borde hon sträva efter att förändra den vilket hon inte har nämnt att hon gör. Hon nämner dock att de som hon träffar som är

ekonomiskt utsatta ofta vill ta sig ur sin situation och vill bli självförsörjande men att det samtidigt inte är hennes arbetsuppgifter.

”Det är svårt att säga men det kanske inte är de attraktivaste lägena”(Intervjuperson 3)

”Det finns få som bott i hus eller hyrt hus men annars är det små lägenheter.

Intryckta i små”(Intervjuperson 4).

Även i dessa citat ser vi på hur professionerna tar ett avståndstagande från de ekonomiskt utsatta. Vi vill tolka det tillsammans med Bourdieu som nämner att medelklassen, som vi förmodar att professionerna tillhör, försvarar sig mot de lägre klasserna genom just nedvärderingar om arbetarklassen(Aakvaag, 2011).

7. Diskussion

I analysen har vi fått reda på att professionerna hanterar den ekonomiska utsattheten

kortsiktigt med medel som kläder och olika aktiviteter istället för att fokusera på en långsiktig lösning av den sociala reproduktionen. Det trots att de har nämnt att ekonomisk utsatthet går i arv.

Vi anser att om man hjälper de ekonomiskt utsatta med materiella ting så som kläder, skor och upplevelser som tillexempel bio så blir man till ytan mer socialt accepterad av samhället men om man däremot stödjer ekonomiskt utsatta med utbildningsambitioner så kan personen i sig själv bestämma över sitt liv och skapa sin egna social acceptans i samhället. Som profession anser vi att man ska ha riktlinjer som stödjer samtal gällande framtidsambitioner där

verksamheten främjar brytningen av den sociala reproduktionen. Vi menar inte att man ska exkludera materiella ting eller roliga aktiviteter då det kan vara ett bra sätt att bilda relationer mellan professioner och ekonomiskt utsatta. Vi tror inte att professionerna vet vilken stor del de kan ha i ekonomiskt utsattas liv och nuvarande situation. För om professioner får rätt verktyg att använda i relationerna med de ekonomiskt utsatta så hade vi nog kunnat se en mer långsiktig hantering av personer inom ekonomisk utsatthet.

Ett stort hinder gällande det faktum att den sociala reproduktionen inte bryts kan vara att organisationen och dess riktlinjer inte lägger fokus på det. Vi har sett att Alliansen inte har något förslag på vad som ska göras för att förhindra detta vilket visar sig i professionernas verksamheter. Även fast det kanske inte finns några klara riktlinjer för hur man ska arbeta mot detta så anser vi att man borde inom verksamheten själv förstå vikten av att bryta det sociala arvet av ekonomisk utsatthet och arbeta för det då de säger att ekonomisk utsatthet går i arv.

Vi anser att man inte ska vara rädd att ta upp frågor om framtiden och individernas ambitioner då vi har sett av en intervjuperson att det är något som går att diskutera utan något vidare motstånd. Det här tror vi beror på hur man som profession beter sig gentemot de ekonomiskt utsatta som man möter .

Vi anser att för att bryta den sociala reproduktionen så måste staten och professionerna agera långsiktigt och vilket borde ske så snabbt som möjligt. Ett problem som vi har sett under studiens gång är ett mönster gällande individers sociala umgänge. Varje individ dras till de personer som har liknande livssituation och värderingar. Det här anser vi kan vara ett stort hinder för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. Om man istället arbetade för att – vi och dom- strukturen bryts så att man får möjlighet att möta på nya människor med skilda uppväxtvillkor så anser vi att varje individ får en chans att omvärdera sina egna värderingar. Vi menar att även de som befinner sig i de högre klasserna kan lära sig av de lägre klasserna vilket kan skapa en större förståelse för olika livssituationer men också att de lägre klasserna kan se nya värden i att utbilda sig och skapa en bättre framtidstro.

Ett exempel på detta kan vara att man tar bort det faktum att man som elev blir hänvisad till en viss skola beroende på vilket område man lever i. Då kan man förhoppningsvis förhindra att skolorna skiljer sig åt gällande klass. Vi vet att som individ så dras man till sina likar vilket leder till att det lätt blir så att man som vårdnadshavare placerar sitt barn på den närmsta skolan med de som är lika en själv. Vi vet att alla individer har ett habitus som omedvetet styr deras hanteringar och värden och det kan leda till att vårdnadshavare inte ens vet vad som är bäst för deras barn då i deras världsbild inte ”är något för oss”.

8. Referenslista

Aakvaag, Gunnar C. (2011). Modern sociologisk teori. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Alliansarbetsgrupp för familjepolitik (2010-03-14). Alliansen. http://www.alliansen.se/wp- content/themes/default/pdf/Alliansarbetsgrupp-for-familjepolitik.pdf [2012-01-04]

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige

Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd.. (2003). Stockholm: Socialstyr., Länsstyrelserna

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Franzen, E (2010). Vem är fattig i Sverige och EU? Statistiska centralbyråns kundtidning, nummer 2.

Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber

Harju, Anne (2005). Barn och knapp ekonomi. Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Univ.

Hindberg, Barbro (2001). När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets ansvar.

2., rev. uppl. Stockholm: Rädda barnen

Jonsson, Jan O., Östberg, Viveca, Evertsson, Marie & Brolin Låftman, Sara (2001). Barns och ungdomars välfärd: antologi från Kommittén (2001:55)

Knutsson, Gert & Stridsman, Kjell (1988). Fattiga i Sverige: vem behöver socialbidrag och varför?. 1. uppl. Stockholm: Allmänna förl.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Malterud, Kirsti (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Månson, Per (2006). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. 4. uppl. Stockholm:

Norstedts akademiska förlag

Parlamentariska kommittén om Sveriges politik för global utveckling (2002). En rättvisare värld utan fattigdom: betänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer(SOU, 2001:96) Patel, Runa & Davidson, Bo(2003) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Rauhut, Daniel (2002). Fattigvård, socialbidrag och synen på fattigdom i Sverige 1918-1997.

Diss. Lund : Univ., 2002

Rädda Barnen (2011). Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2010. Stockholm

Salonen, Tapio (2007). Barnfattigdomen i Sverige: årsrapport 2006 : sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet : årsrapport 2006. Stockholm: Rädda barnen

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.

Lund: Studentlitteratur

Svedling, E & Carlsson, L (2009). Barn i fattiga familjer diskrimineras. Arbetaren, 22 juli.

Sverige. Utredningen från socialbidrag till arbete (2007:2). Från socialbidrag till arbete:

betänkande. Stockholm: Fritze

Trondman, Mats (2008). Att förstå utsatthet: en studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv. Stockholm: Fritze

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådets forsknings etiska principer, 2002

VLC 2011

Wilkinson, Richard G. & Pickett, Kate (2010). Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Stockholm: Karneval

Yngwe , P-E (2004) Forskning om ekonomisk utsatthet och barns livschanser . Kap 8 Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet

Ödman, P-J. (1994) Tolkning, Förståelse, Vetande – Hermeneutik i teori och praktik.

Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.

Bilaga 1

Information om deltagande i studie om barns ekonomiska utsatthet och dess påverkan ur ett professionellt perspektiv.

Hej,

Vi är två lärarstudenter som går inriktning fritidshem på Linnéuniversitetet i Växjö. Vi skriver en C-uppsats om professionernas förhållningssätt gällande barn i en ekonomisk utsatthet.

Härmed tillfrågas du om att deltaga i den här undersökningen.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka pedagogers arbete med och syn på barns ekonomiska utsatthet.

De frågor som vi främst riktar oss in på är:

- Hur ser olika professioner på hur barn eller unga påverkas av att leva i en ekonomisk utsatthet?

- Hur arbetar professioner med barn och unga i ekonomisk utsatthet?

Att vara ekonomisk utsatt i Sverige kan innebära olika saker och vi har lagt vår tyngdpunkt i den relativa fattigdomen. Rauhut skriver om relativ fattigdom och menar då att relativ

fattigdom är att en individ är fattig i jämförelse med någon annan. Det behöver inte betyda att personen är fattig utan det kan endast vara så att individen känner sig fattig beroende på hur andras ekonomi ser ut(2006). Rädda Barnen skriver i sin årsrapport att risken för att utsättas för våld är tre gånger så stor om man lever i bostadsområden med låg inkomstnivå då man jämför med genomsnittet samt att det finns en större risk att råka ut för olycksfall i hemmet eller i trafiken(2010). Även Lundström-Mattsson som skriver utifrån sin roll som socionom om hur barn påverkas av en otrygg hemmamiljö. Hon påvisar först att i de flesta fallen så har de kontakt med familjer med dålig ekonomi vilket i många fall skapar relationsproblem

mellan familjemedlemmarna. I många av de här familjerna så kan det också finnas en form av missbruk, misshandel eller barnmisshandel(2009).

Vi kommer att genom en intervju ta till oss av de svar du ger oss. Du har möjlighet att välja plats efter dina behov och de som kommer att medverka är Du, Daniella Svahn och Fatima Safa. Det finns även en möjlighet att bli intervjuad via telefon.

Vårt önskemål är att kunna använda oss av ljudinspelning så att i för möjligheten att citera dig i vår studie. De som kommer att ha möjlighet att lyssna på inspelningen kommer endast vara Daniella Svahn, Fatima Safa, Handledare samt examinatorn. Även Dina personuppgifter kommer att vara konfidentiella.

Det finns en möjlighet att få intervjufrågorna innan intervjun sker för att Du ska kunna förbereda dig även fast det inte är ett måste.

Uppsatsen kommer att publiceras på Linnéuniversitetet och om Du önskar så kan vi skicka en kopia på det färdiga, examinerade arbetet.

Tack för visat intresse, Daniella och Fatima

Daniella Svahn Stallvägen 9 35252 Växjö 073-XXXXXXX

Mailadress:xxxxx@hotmail.com Fatima Safa

Norra Esplanaden 32A 35231 Växjö

073-XXXXXXX

Mailadress:xxxxxx@hotmail.com

Vid förfrågan så lämnar vi ut vår handledares kontaktuppgifter.

Referenser

Lundström Mattsson, Åsa (2009). Socialt förebyggande arbete: med familjecentralen som arena. 2., rev. uppl. Tullinge: FoU Södertörn

Rauhut, Daniel (2006). Den besvärliga fattigdomen. Stockholm: Almqvist & Wiksell International

Rädda Barnen (2010). Barnfattigdomen i Sverige, Årsrapport 2010. Stockholm

Bilaga 2

- Hur länge har du arbetat inom den här verksamheten?

- Vad har du för utbildning?

- Hur fungerar er verksamhet?

- Vad har ni för mål med ert arbete?

- Vad är ekonomisk utsatthet för dig?

- Hur vanligt är det med ekonomiskt utsatthet bland de unga som du möter här?

- Finns det någon annan gemensam faktor bland de ungdomarna?

- På vilket sätt påverkas ungdomarna av ekonomisk utsatthet ?

- Lever de här ungdomarna/familjerna med något slags ekonomiskt stöd?

- Kan du se något mönster gällande ungdomarnas familjesituation?

- Finns det något mönster gällande deras boende?

- Hur ser deras sociala kontaktnät ut?

- Är det vanligt att ungdomarna klagar över ekonomiska problem?

- Finns det något mönster gällande deras skolång?

- Speglar sig den ekonomiska utsattheten i deras självbild?

- Vad har de här ungdomarna för framtidsplaner?