Utredning om kultur och fritidsverksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning i Sundbyberg

Utredning om kultur och fritidsverksamhet för barn och unga med

funktionsnedsättning i Sundbyberg

Kultur- och fritidsnämnden

Författare: Tua Lennartsson och Mirja Persson, utredare på kultur- och fritidsförvaltningen

© Sundbybergs stad

Östra Madenvägen 4 · 172 92 Sundbyberg

08-706 80 00 · info@sundbyberg.se · www.sundbyberg.se Mars år 2017

Förord

Inför år 2017 har kultur- och fritidsnämnden gett förvaltningen följande uppdrag i verksamhetsplanen:

Prioriterat mål: Kultur- och fritidsverksamheterna ska göras mer tillgänglig för främst barn och unga med olika former av funktionsvariation.

Motivering: Barn och unga med funktionsvariation ska ha samma tillgång till resurser som övriga.

Strategier för att nå målet: Vi ska särskilt satsa på att definiera prioriterade gruppers behov och önskemål. Samarbeta mellan verksamheter/enheter och civilsamhället för att öka utbudet av verksamheter för barn och unga med funktionsvariationer.

Med utgångspunkt i uppdraget har förvaltningen tagit fram denna utredning.

Den visar nuläget och belyser framtida utvecklingsområden. Utredningen beskriver även de samarbeten och den verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättningar som startas år 2017.

Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell

funktionsförmåga

Funktionshinder Uppstår när en person med funktionsnedsättning möter hinder i vardagsmiljön, t.ex.

brister i tillgänglighet, allmänna

kommunikationsmedel och information

Innehåll

Kapitel 1 – Bakgrund 5

De nationella målsättningarna och FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning 6

Handslaget mellan Sundbybergs stad och organisationer för personer

med funktionsnedsättning 7

Jämställdhet 7

Kapitel 2 – Kultur- och fritidsförvaltningen i dagsläget 8

Kulturenheten/kulturskolan 8

Biblioteken 9

Idrottsenheten 9

Fritidsgårdarna och mötesplatser för unga 10

Föreningslivet 10

Kapitel 3 – Verksamhet i närliggande kommuner 11

Kapitel 4 – Utvecklingsområden 13

Fortsatt arbete för tillgängliga lokaler 13

Marknadsföring och information 13

Tydliga målsättningar 13

Fortbildning av personal 14

Inspirera och stödja föreningslivet 14

Kontinuerlig dialog med organisationer 15

Se över möjligheter att söka externa medel 15

KAPITEL 1

5

Kapitel 1 – Bakgrund

Det finns många anledningar att utveckla arbetet riktat mot målgruppen personer med funktionsnedsättning. Gruppen skattar sin hälsa sämre än övrig befolkning, har lägre socialt deltagande, sämre ekonomiska villkor och sämre levnadsvanor.

Det är vanligare med en stillasittande fritid och barn och unga är exempelvis i betydligt mindre utsträckning medlemmar i idrottsföreningar jämfört med andra barn

. För att kunna delta i fritidsaktiviteter är de dessutom i större utsträckning beroende av sina föräldrars engagemang och ork.

En viktig utgångspunkt är att personer med funktionsvariation har rätt att ha samma tillgång till resurser som övriga befolkningen. Graden av deltagande i fritidsaktiviteter är även en viktig folkhälsofråga eftersom målgruppen i betydligt högre utsträckning upplever sin hälsa som dålig (19 procent), jämfört övrig befolkning (2 procent). En aktiv fritid kan även vara särskilt betydelsefull genom att bidra till en minskning av det utanförskap som kan upplevas i skolan eller på arbetsplatsen².

Sveriges Musik- och Kulturskoleråd har lyft fram några synsätt som kan vara vägledande i arbetet. Förvaltningen har sammanfattat:

Det finns inga särskilda behov, alla barn och ungdomar har ungefär samma behov. Däremot kan det behövas särskilda åtgärder för att tillfredsställa dessa normala behov hos vissa barn.

Slutligen handlar allt om att vi behöver en gemensam värdegrund; alla

människors lika värde och att alla barn och ungdomar skall kunna hitta sin plats i en kulturskola. Sådana målsättningar blir lätt klyschor. Tas de på fullaste allvar blir de centrala.

Utmaningen består av att se alla barn, se och förstå deras funktionsnedsättningar – och sedan bortse från dem och bara se alla funktionsmöjligheter. Alla

människor har samma värde – därför måste de behandlas olika ³.”

1 Handisam, 2012:41ff. Obs: Handisam har bytt namn till Myndigheten för delaktighet.

2 Fritt från Handisam, Riv Hindren 2012:17. Obs: Handisam har bytt namn till Myndigheten för delaktighet.

3 http://www.kulturskoleradet.se/sites/default/files/atoms/files/kulturskola_for_alla_110318.pdf Funktionsnedsättning Funktionsuppsättning – boken hur vi får en kulturskola för alla!, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK år 2011,

1

KAPITEL 1

6

De nationella målsättningarna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

En annan viktig utgångspunkt är att bristande tillgänglighet utgör en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. De nationella målen för funktionshinderspolitiken slår bland annat fast:

”att jämlikhet och delaktighet ska genomsyra en kommunal verksamhet,

att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.”

Sverige har även skrivit under FN:s konvention där dessa artiklar har anknytning till kultur- och fritidsområdet:

 Artikel 9: Tillgänglighet

Alla människor, oavsett varierande förutsättningar, ska kunna delta eller använda något. Alla ska även kunna erhålla information som passar dem och som de kan ta till sig.

 Artikel 19: Rätt att leva ett eget liv och vara med i samhället Service och platser som är till för alla även ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

 Artikel 20: Att kunna röra sig

Alla människor ska kunna röra sig så mycket som möjligt på det sätt som de kan och efterfrågar.

 Artikel 25: Hälsa

Gällande hälsa statueras bland annat att det ska finnas träningsformer och träningsalternativ för personer med funktionsnedsättning.

 Artikel 30: Att vara med på kultur, fritid och idrott

Den universella delaktigheten - att alla ska kunna delta i aktiviteter.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga och t.ex.

spela teater, skapa konst och delta i fritidsaktiviteter och idrotter.

KAPITEL 1

7

Handslaget mellan Sundbybergs stad och organisationer för personer med funktionsnedsättning

Sundbybergs stad och stadens organisationer för personer med funktionsnedsättning har utformat ett handslag som omfattar åren 2017-2020.

Under perioden ska parterna samverka och samarbeta i alla frågor där så är möjligt, kring en utveckling som innebär att Sundbybergs stad blir till ett föredöme för andra kommuner att inspireras av. I handslaget anges att en utvecklande fritid är viktig för en meningsfull och hälsosam vardag för personer med funktionsnedsättning. Det bidrar till att skapa ett socialt liv och ett sammanhang. Ambitionen är att:

 Stadens kultur- och fritidsaktiviteter ska anpassas så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

 Staden ska främja ett föreningsliv som vänder sig till stadens alla medborgare.

I handslaget betonas att så mycket som ca 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning och mångfalden hos dessa personer är stor.

Det är viktigt att inte endast fokusera på personer med rörelsenedsättning. En funktionsnedsättning kan även vara fysisk, neuro-psykiatrisk, psykisk, intellektuell eller kognitiv, och dessa målgrupper kan behöva särskilda aktiviteter eller mindre grupper. Det är viktigt att vara lyhörd för deltagarnas behov.

Personer som har en funktionsnedsättning kan befinna sig i många olika livssituationer. Barn, ungdom, medelålders, gammal, småbarnsförälder med mera, ingens situation är den andras lik. I arbetet med tillgängliga fritidsaktiviteter behöver det beaktas, och behoven bör formuleras av de som själva tillhör målgruppen.

I kommunen finns även arbetsgruppen för tillgänglighet. Den är knuten till rådet, och funktionshindersorganisationerna är representerade. Det finns möjlighet att samarbeta mellan staden/förvaltningar och arbetsgruppen kring tillgänglighetsfrågor, t.ex. gällande utformning och ändringar i anläggningar.

Jämställdhet

Handisam/Myndigheten för delaktighet uppmanar myndigheter att generellt sett bli bättre på att belysa ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med

funktionshinderspolitiken.⁴ Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor är män⁵ och de är extra utsatta för fysisk och psykisk ohälsa. I Sundbyberg kan vi dessutom generellt se att olika aktiviteter lockar

flickor/kvinnor eller pojkar/män i olika utsträckning. Det är därför viktigt att beakta jämställdheten när staden eller föreningslivet planerar verksamhet för målgruppen, för att säkra att alla i praktiken känner sig välkomna oavsett funktionsvariation och kön.

4 Handisam, 2012:96. Obs: Handisam har bytt namn till Myndigheten för delaktighet.

5 Handisams⁵ rapport Riv Hindren 2012:17, Obs: Handisam har bytt namn till Myndigheten för delaktighet.

KAPITEL 1

8

Kapitel 2 – Kultur- och

fritidsförvaltningen i dagsläget

Personer med funktionsnedsättning är en av nämndens prioriterade

målgrupper. Utbudet av anpassade kultur- och fritidsverksamheter har tidigare varit litet men det är ett viktigt utvecklingsområde där förvaltningen nu gör ett antal insatser. I detta avsnitt redogörs för enheternas pågående arbete för ökad tillgänglighet.

Kulturenheten/kulturskolan

Kulturenheten har genomfört ett uppskattat samarbete med grundsärskolan Risöskolan, där kultur Sundbyberg har hållit i danslektioner på skolan en gång i veckan under år 2016. Samarbetet fortsätter under år 2017. Under sommarlovet 2017 erbjuds även ett konstkollo (dagtid) för barn och unga med funktionsnedsättningar.

Inför år 2017 har Kulturrådet beviljat staden bidrag för att utveckla kulturverksamhet för barn och unga med funktionsvariation. Målsättningen är att kunna välkomna målgruppen integrerat i den ordinarie verksamheten, men också att starta en ny verksamhet utifrån målgruppens önskemål och behov.

Genom kontakt med Risöskolan kommer Kultur Sundbyberg undersöka vilka aktiviteter inom kulturområdet som eleverna är intresserade av. Därefter genomförs prova på-tillfällen där olika konstformer och aktiviteter presenteras, sedan kommer planeras kurser och öppen verksamhet.

Genom dessa satsningar och kontakter kommer personalen kunna bygga upp relationer med både barn och vårdnadshavare i målgruppen, och få kunskap om de behov och de hinder som kan finnas för att kunna delta. Det kan handla om allt från lokalernas utformning till möjligheten att komma till och från verksamheten. Målgruppen kommer även att ges möjlighet att påverka upplägg av kursernas innehåll, personaltäthet m.m.

2

KAPITEL 1

9

Biblioteken

Biblioteken har som tillgänglighetsstrategi att sprida kunskap om anpassade medier, ha tillgängliga lokaler samt utföra uppsökande verksamhet.

På biblioteken erbjuds ett flertal anpassade aktiviteter: bokcirklar för personer med läsnedsättning, boken-kommer-verksamhet för de som inte kan ta sig till biblioteken, nedladdningstillstånd för böcker anpassade för personer med läsnedsättning samt information om dyslexi och deltagande i dyslexiveckan. På biblioteken finns även ”Äppelhyllor” som innehåller informationsmaterial och tillgängliga medier som taktila bilderböcker, teckenspråksböcker och talböcker.

Skolorna har ett avtal med inläsningstjänst för barn och unga, och alla läromedel finns på ljud- eller talbok.

I kultur- och fritidsnämndens strategi för ökat läsande lyfts barn och unga med funktionsvariation/nedsättning fram som en prioriterad målgrupp. I strategin klargörs att målgruppen ska ha tillgång till biblioteket i samma omfattning och kvalité som alla andra.

Läsandet ska stimuleras genom att erbjuda ett brett utbud av barn- och ungdomslitteratur som är anpassad till olika funktionsvariationer. Utöver detta är det viktigt att arbeta för att nå ut till målgruppen, exempelvis genom samarbeten med skolor och särskolan, genom att arbeta med målgruppen vårdnadshavare samt genom att erbjuda anpassade aktiviteter på biblioteken.

Idrottsenheten

Anläggningarna är i stor utsträckning tillgängliga och de inventerades under arbetet med Tillgänglighetsdatabasen⁶ - en webbaserad tjänst där det går att hitta information och bilder som visar hur man tar sig in i en viss anläggning och vilka hjälpmedel som finns där. Ett viktigt syfte med databasen är att skapa goda möjligheter till en jämlik användning av lokalerna och anläggningarna.

Till Brotorpshallen planeras ett skyltprogram där att alla skyltar ska finnas med blindskrift. Skyltprogrammet ska sedan utvärderas för att framöver implementeras även i övriga anläggningar.

Simskolan undervisar ett antal elever som har funktionshinder, de kommer till simskolan med sina handledare (som inte är aktiva under lektionen). En klass från Risöskolan ges simundervisning som leds av utbildad personal. Simskolan har successivt fått fler deltagare som har någon typ av funktionsnedsättning, vilket ökar kraven på verksamheten då simlärarna behöver anpassad utbildning och grupperna behöver vara mindre.

6 http://www.t-d.se/sv/TD2/

KAPITEL 1

10

Fritidsgårdarna och mötesplatser för unga

År 2017 startas även en fritidsgårdsverksamhet som är särskilt riktad till personer med olika former av funktionsnedsättningar. En av fritidsgårdarna kommer att hålla öppet en dag i veckan med verksamhet för unga i högstadie- och gymnasieålder.

Aktivitetshuset Hundra74:an i Rissne har även samarbetat med grundsärskolan Risöskolan och bjudit in eleverna till fritidsgården och dess aktiviteter. Inför uppstarten av den nya verksamheten som nämndes ovan har en dialogförts med Risöskolan för att få information om vad eleverna i dagsläget

saknar gällande fritidsaktiviteter.

Föreningslivet

Studier visar att över hälften av alla barn och ungdomar mellan 7 och 18 år i Sverige är medlemmar i en idrottsförening. Inom gruppen barn med funktionsnedsättning så uppskattas siffran dock endast till 5-10 procent.⁷

Inom staden finns få verksamheter som har riktad verksamhet, men Sundbybergs idrottsklubb har startat en parasportsektion som erbjuder olika typer av idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Under år 2015 anordnade Sundbybergs IK:s Parasportsektion SM och Nationella spelen i fotboll, och staden bidrog till projektet med ekonomiskt stöd, lokaler och personal.

Föreningen ansöker även årligen om aktivitetsbidrag som är stadens grundbidrag till föreningslivet (15 kr/deltagare och tillfälle).

Det framgår tydligt i reglerna och riktlinjerna för stöd till föreningslivet att personer med funktionsnedsättningar är en prioriterad målgrupp. Det innebär goda möjligheter att söka stöd för att bedriva/starta verksamhet riktad till personer med funktionsvariationer, eller för att göra sin ordinarie verksamhet mer tillgänglig och inkluderande för målgruppen. Målgruppen är även prioriterad i fördelningen av träningstider i stadens idrottsanläggningar.

7 Respekt, 2016:66

KAPITEL 1

11

Kapitel 3 – Verksamhet i närliggande kommuner

Solna stad

Solnas arbete har uppmärksammats nationellt och de tar emot studiebesök från andra kommuner. Exempel på aktiviteter är onsdagsklubben (10-15 år) och torsdagsklubben (15-25 år), som är träffpunkter för barn och unga med

funktionsvariation. De fritidsledare som arbetar på klubbarna är personal som dagtid arbetar på olika fritidsanläggningar i Solna. Klubbarna har en

huvudaktivitet per kväll som besökarna, om de vill, kan vara delaktiga i.

Staden har en prova-på-dag för handikappidrott, där förvaltningen samarbetar med Norrbacka Handikappförening. Syftet är att ge barn och ungdomar med funktionsvariation en möjlighet att prova på olika idrotter, men också att ge besökare en bättre inblick i handikappidrotten/parasporten. Solna stad driver även, tillsammans med AIK Fotboll, ett fotbollslag för barn och unga med psykisk funktionsvariation. Utöver detta har staden även flera föreningar som inkluderar barn och unga med funktionsvariation i den ordinarie verksamheten.⁸

Järfälla kommun

Järfälla har Måndagsträffen, en fritidsgård som nyligen har startat upp fritidsverksamhet för ungdomar mellan 13-18 år som är i behov av extra stöd, cirka 10 tillfällen/termin. Från år 2016 driver Järfälla kommun även Stället som är en mötesplats för personer med funktionsnedsättning. Stället har öppet varje söndag mellan klockan 13-16 och där kan besökarna dansa, måla, sjunga karaoke, fika och träffa vänner.

På kulturskolan ges möjlighet till undervisning utifrån barnens individuella förutsättningar och det finns flera idrottsföreningar som bedriver träning för barn och ungdomar med psykisk och fysisk funktionsnedsättning.9

8 Solna stads hemsida: https://www.solna.se/sv/idrott-fritid/ung-i-solna1/for-unga-med-funktionsnedsattning/

9 Järfälla kommuns hemsida: https://www.jarfalla.se/uppleva--gora/aktiviteter-for-dig-som-behover-extra-stod.html

3

KAPITEL 1

12

Sollentuna kommun

I Sollentuna kommun erbjuds flera aktiviteter, exempelvis Solstrålen (mötesplats för vuxna), Club Galaxy som har musikkvällar, Funkismello och musikcafé.

Kulturskolan har anpassade kurser där det erbjuds musik och dans för personer i behov av extra stöd, exempelis på detta funktionsinriktad musikterapi.

Kulturskolan har även musik- och dansgrupperna MIRA (Musik, Inspiration och Rörelse för Alla).10

Inom föreningslivet har följande föreningar verksamhet för personer med funktionsnedsättning:

•Konståkningsklubben i Sollentuna

•Sollentuna Tennisklubb

•Töjnan Innebandyklubb

•Sollentuna Backhopparklubb

•Sollentuna Halliwickklubb Vikingen (simning)

•Sollentuna Ridklubb

•Överby Hästsportförening

Samarbeten mellan flera kommuner

Nacka, Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö har tillsammans gett ut en katalog med tips på över 170 aktiviteter för personer med behov av extra stöd.

Katalogen innehåller mötesplatser/träffpunkter, simhallar och simskolor, idrott och motion, natur och friluftsliv, kultur och bibliotek samt övriga tips.

Minfritid.nu är en kostnadsfri fritidsmässa för personer med

funktionsnedsättning. Mässan är ett samarbete mellan kommunerna Botkyrka, Danderyd, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Stockholm, Tyresö, Täby, Upplands-Bro och Upplands Väsby.

Mässan genomförs en gång per år, vartannat år i Norrort och vartannat år i Söderort.

Fritidsnätet är en webbtjänst som kan användas för att hitta fritidsaktiviteter i Stockholms län för barn, ungdomar och vuxna som är i behov extra stöd. På hemsidan kan man söka efter både verksamheter och evenemang, exempelvis prova på-aktiviteter, konserter, festivaler etc. Fritidsnätet är ett samarbete mellan ett flertal kommuner i Stockholms län samt Habilitering & Hälsa. Personer i behov av extra stöd rör sig ofta över kommungränserna för att kunna hitta en aktivitet eller ett sammanhang som passar just dem och genom sitt samlade fritidsutbud underlättar Fritidsnätet för målgruppen.

10 Sollentuna kommuns hemsida: https://www.sollentuna.se/sv/uppleva--gora/for-funktionsnedsatta/,

https://www.sollentuna.se/sv/uppleva--gora/Sollentuna-kulturskola/Amneskurser/For-dig-med-funktionsnedsattning/

KAPITEL 1

13

Kapitel 4 – Utvecklingsområden

Förvaltningens arbete för ökad tillgänglighet kommer att utvecklas mycket under de närmaste åren, genom att man nyligen har anställt en resurs för att utveckla verksamhet för barn och unga med funktionsvariation, och flera nya satsningar påbörjas under år 2017. Denna utredning bör därför följas upp efter ett eller två år, då förvaltningen kommer att ha betydligt mer erfarenhet och kunskap om målgruppens behov.

Värt att uppmärksamma är att den huvudsakliga målgruppen för de planerade insatserna är barn och unga, men i framtiden bör perspektivet breddas för att även inkludera vuxna med funktionsnedsättningar.

I detta avsnitt beskrivs några övriga utvecklingsområden i korthet.

Fortsatt arbete för tillgängliga lokaler

Enligt plan- och bygglagen ska alla enkelt avhjälpta hinder i befintliga publika lokaler och på befintliga allmänna platser åtgärdas. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att utöka tillgängligheten i de befintliga lokalerna och för att nya anläggningar ska vara tillgängliga. Förvaltningen bör även fortsätta arbetet med Tillgänglighetsguiden och inventera anläggningarna ytterligare. Förvaltningen bör även se över möjligheten att exempelvis komplettera en sporthall med redskap som underlättar deltagande och idrottande för personer med funktionsvariationer.

Marknadsföring och information

Förvaltningen bör se över informationen på hemsidan för att lyfta fram och informera om de aktiviteter som passar personer med olika funktionsvariationer.

Det är även viktigt att använda bilder som visar personer med synliga funktionsnedsättningar, både för att representera hela stadens befolkning med dess olikheter, men även för att signalera välkomnande. I samband med att förvaltningen nu breddar sitt utbud för målgruppen kan det vara intressant att undersöka ett medlemskap i Fritidsnätet (beskrivs på s. 12).

Tydliga målsättningar

Det är en framgångsfaktor att sätta upp mätbara mål för tillgänglighetsarbetet.

Det bör arbetas in i stadens målstyrningsmodell, med mål som antingen gäller förvaltningen som helhet eller enskilda enheter.

3

KAPITEL 1

14

Fortbildning av personal

Organisationsrepresentanterna som är med i det kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF) har poängterat vikten av en integrerad verksamhet, d.v.s. att personer med funktionsnedsättning inte alltid ska särskiljas i riktade aktiviteter och verksamheter. Personer med funktionsnedsättning umgås även med personer som inte har det, och vill ofta ha samma fritidssysselsättning som sina vänner. Detta innebär att alla personer, oavsett funktionsförmåga, bör kunna inkluderas i den ordinarie verksamheten (samtidigt som möjlighet även bör ges till delaktighet i riktade, anpassade verksamheter).

För att lyckas behöver personalen behöver fortbildning kring tillgänglighet, metoder och bemötande av personer med funktionsnedsättningar. Bemötandet är av stor vikt för att skapa en välkomnande stämning och gemenskap mellan alla de som deltar i förvaltningens aktiviteter eller besöker lokalerna.

Inspirera och stödja föreningslivet

Personer med funktionsnedsättning är en prioriterad målgrupp och förvaltningen bör satsa mer på att inspirera och stödja föreningslivet, för att uppmuntra fler föreningar att skapa verksamhet för målgruppen, prova nya former av verksamhet och arbeta med bemötandefrågor.

Staden bör även fortsätta att ekonomiskt stödja verksamhet och evenemang som riktar sig till målgruppen, informera om möjligheterna att söka extra stöd och inspirera med goda exempel. En möjlighet kan även vara att höja aktivitetsbidragets för deltagare med funktionsnedsättningar, då målgruppen kan behöva fler ledare, anpassad utrustning m.m.

Staden kan även uppmuntra föreningarna att samarbeta med organisationer som stödjer och utvecklar föreningar, exempelvis Riksidrottsförbundet och riksförbundet Parasport¹¹ Sverige. Riksförbundet för parasport har exempelvis tagit fram ett utbildningsmaterial för idrottsföreningar som vill inkludera personer med en funktionsnedsättning.

Under vårterminen 2016 redovisade Sundbybergs IK:s Parasportsektion (innebandy och fotboll) 1 887 deltagartillfällen, men flickornas deltagande utgjorde endast 15,6 procent av dessa tillfällen. Här finns en möjlighet för staden att stödja parasportsektionen i arbetet för att nå fler flickor, för ett mer jämställt idrottande inom målgruppen.

11 I Parasport tävlar idrottare med liknande funktionsnedsättningar mot varandra.

KAPITEL 1

15

Kontinuerlig dialog med organisationer

Förvaltningen bör fortsatt delta i de forum som finns för dialog med lokala föreningar och organisationer med och för personer med funktionsnedsättning.

Det är dessa organisationer som sitter på expertkunskapen och deras synpunkter är centrala att ha i åtanke.

För att även nå målgruppen barn och unga är det även viktigt att finna nya forum för att kartlägga behoven hos de yngre målgrupperna, exempelvis via skolor eller organisationer med inriktning mot unga.

Se över möjligheter att söka externa medel

Det kan finnas myndigheter och andra externa aktörer som förvaltningen skulle kunna söka bidrag från för att utveckla arbetet med en tillgänglig fritid, exempelvis Arvsfonden som delar ut medel till projekt som bidrar till att stärka barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.