MAMMOR MED
Vad behöver vi veta för att ge ADHD
rätt stöd?
L O T T A B O R G S K O G L U N D M D P H D D o c e n t U p p s a l a U n i v e r s i t e t
Ö v e r l ä k a r e S M A R T P s y k i a t r i
W W W . S M A R T P S Y K I A T R I . S E I N F O @ S M A R T P S Y K I A T R I . S E I N S T A G R A M : @ l o t t a b o r g s k o g l u n d F A C E B O O K : L O T T A B O R G S K O G L U N D
W W W . L I N K E D I N . C O M / I N / L B S 0 0 1
“Vad är jag för mamma egentligen?”
Lena 43
AGENDA
• ADHD OCH HORMONERNA GENOM HELA LIVET
• ÄR DET FÖR SENT ATT FÅ SIN DIAGNOS SOM VUXEN KVINNA?
• FINNS DET MAMMOR MED ADHD?
ADHD 101
• En livslång funktionsnedsättning pga hyperaktivitet , impulsivitet och ouppmärksamhet ( Faraone et al. 2021)
• Förekommer hos 7-9% av alla barn/unga och 2-3% av alla vuxna (Polanczyk et al. 2007)
• Odiagnostiserat och obehandlat orsakas stor fysisk och psykisk samsjuklighet , personligt lidande , och stora samhällskostnader (Barkley & Fischer, 2019)
• Flickor/kvinnor får diagnos senare och oftare ADD (ouppmärksam form) (Young 2021).
• På väg från subtyper mot underliggande svårigheter:
• a) Exekutiv dysfunktion (Sonuga-Barke, 2002)
• b) Delay aversion (Sonuga-Barke, 2002)
• c) Emotionell dysreglering (Shaw 2014)
HJÄRNAN BAKOM
ALLT!
Kontroll- och regleringssystemen
Belöningssystemen Känslosystemen
Ångest- och orossystemen
SVÅRT ATT
ÖVERBLICKA SVÅRT ATT
REGLERA SVÅRT ATT TÄNKA
OM
ADHD och AUTISM
Svårt att överblicka = Exekutiv funktion
Svårt att reglera = Delay aversion och emotionell dysreglering Svårt att tänka om = Kognitiv flexibilitet
Svårt att filtrera = Perceptuella avvikelser
SVÅRT ATT
FILTRERA
SVÅRT ATT ÖVERBLICKA
Organisera
-Jag städar och städar men det blir ingen ordning
Planera
-Det är så många steg som kan gå fel Strukturera
- Jag skriver listor på allt och sen tappar jag bort dem
Prioritera
-Vad behöver jag göra nu och vad kan vänta till sen?
Byta strategi
-Jag gör om samma misstag hela tiden
Komma igång och slutföra
-Jag tappar koll på tiden och blir inte klar
“Jag måste lägga
mig i ett mörkt rum och ladda batterierna tills allt börjar om igen i morgon”
Tove 23
SVÅRT ATT TÄNKA OM
Kognitiv flexibilitet
-Jag fastnar i negativa tankar som förgiftar min hjärna
Rutinbundenhet
-Om jag inte gör allt på samma sätt känns det helt fel
Ritualisering
-Det kliar i hela kroppen när saker är osymmetriska
Repetition
-Jag blir lugn av att upprepa saker om och om igen
SVÅRT ATT REGLERA
Motivation
- Det GÅR inte att komma igång
Energi/Aktivitet
- Jag kan inte varva ner ens när jag får vila
Humör/Känslor
- Jag kan inte lita på mig själv
Aptit
-Jag glömmer att äta och sen kan jag inte sluta
Sömn
-Jag kan inte varva ner på kvällen och kommer inte
upp på morgonen
“Jag måste ta något för att bli normal.
Jag kan inte göra något lagom”
Anja 19
SVÅRT ATT FILTRERA
Sensorisk ”överkänslighet”
-Jag står inte ut med vissa ljud och lukter
Sensorisk ”underkänslighet”
-Jag känner inte när jag är hungrig och trött
Fokus
-Jag kan inte stänga ute bruset, det är galet tröttande
Kalibrering
-Jag vet inte om jag är arg, ledsen, hungrig eller
rastlös
NÅGRA DÅLIGA RÅD!
Ät tills du tröttnar!
-”Till slut ställer kroppen in sig och blir nöjd”
Sov ut tills du känner dig pigg!
- ”Vila bort tröttheten och ta en tupplur på dagen”
Släpp fram dina känslor
- ”Du måste säga vad du tänker och tycker!”
Du kommer vänja dig!
- ”Alla tycker att det är tråkigt med administration”
Ta en drink och slappna av!
- ”Man lever ju bara en gång”
Psykiatrisk samsjuklighet
• Skadligt bruk och beroende (Skoglund et al 2015)
• Allvarlig psykiatrisk sjukdom och suicid (Ljung et al 2014)
Somatisk samsjuklighet
• Diabetes, hypertoni och övervikt (Chen et al 2018)
• Astma (Cortese et al. 2018)
• Epilepsi (Brikell et al. 2018)
Risktagande och psykosociala utfall
• Trafikolyckor (Chang et al 2014)
• Kriminalitet (Lichtenstein et al 2012)
• Reproduktiv hälsa (Skoglund et al 2020)
VAD ÄR RISKERNA?
Skoglund et al, 2015. Biol Psychiatry Ljung et al, 2014. JAMA Psychiatry Chen et al PloS One 2018 Cortese et al., Lancet Psychiatry, 2018
Brikell et al., Biological Psychiatry, 2018 Lichtentein N Engl J Med. 2012 Chang et al 2014 JAMA Psychiatry Skoglund et al 2020 JAMA Open
HORMONERNA
Genom livet och menscyklerna
• Prepubertet
• Pubertet
• PMS/PMDS
• Graviditet
• Övergångsålder
• Klimakterium
• Symtom
• Sexuell hälsa
• Läkemedelsbehandling
MENSCYKELN
ÖSTROGENER
GENOM LIVET
Flickor och kvinnor med ADHD är ofta o- eller feldiagnostiserade och när de väl får sin
diagnos sämre behandlade.
De har högre risk för:
• Tidig sexual debut
• Sexuellt risktagande i ung ålder
• Sexuellt överförbara sjukdomar
• Sexuell exploatering och övergrepp
• Oönskade graviditeter och aborter
• Tonårsföräldraskap
Kvinnor med psykiatriska diagnoser utesluts ofta ur forskningsstudier
Kunskapen om behandling och stöd är låg
PROBLEMET
Dawson AE, Wymbs BT, Evans SW, DuPaul GJ. Exploring how adolescents with ADHD use and interact with technology. Journal of adolescence. 2019;71:119-137.Young S, Heptinstall E, Sonuga-Barke EJ, Chadwick O, Taylor E. The adolescent outcome of hyperactive girls: self-report of psychosocial status. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines.
2005;46(3):255-262. Skoglund C, Kopp Kallner H, Skalkidou A, et al. Association of Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder With Teenage Birth Among Women and Girls in Sweden. JAMA network open. 2019;2(10):e1912463.
Många kvinnor beskriver att deras ADHD-symtom varierar i takt med menscykeln.
• Östrogen påverkar humör och känsloreglering
• Hormonförändringar kognitiva processer
• I perioder av lägre östrogen: ökad risk för depression, ångest och ADHD-symtom
• Dopamin är dysregulerat vid ADHD
• Follikulär fas (enbart östrogen): ökad aktivitet i dopaminsystem
• Postovulatorisk fas (ökande progesteron): ökade adhd-symtom, känslomässig instabilitet och
risktagande
Stöd för cykliska behandlingsstrategier?
SAMBANDET
Dreher J, et al. Proc Natl Acad Sci USA. 2007 Feb 13;104(7):2465–70; Kuppers E. J Neurocytol.
2000;29(5-6):375–85; Bolea-Almanac B, et al. J Psychopharmacol. 2018 Feb;32(2):125–33; Roberts B, et al. Psychoneuroendocrinology. 2018;88:105–14 Charney DS. Am J Psychiatry. 2004;161:195- 216 Barth C, et al. Front Neurosci. 2015;9:37. Robert B, et al. Psychoneuroendocrinology.
2018;88:105–14.
LÖSNINGEN?
Följ och registrera symtom utifrån menscykeln!
Dosera adhd-läkemedel utifrån menscykel för optimal symtoms kontroll?
• Större effekt av läkemedel i follikulär fas?
• Premenstruell försämring av adhd-symtom?
Skräddarsydd sexual- och preventivmedelsrådgivning?
• Förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa?
• Förbättrad emotionell reglering?
Justice J and de Wit H. Psychopharmacology (Berl). 1999;145:67–75; Quin P. J Clin Psychol.
2005:61(5);579–87; Roberts B. Psychoendocrinology. 2018;88:105–14.
”Mammor med adhd får barn med adhd”
Suzy Young
Females with ADHD: guidance for identification and treatment
Consensus Statement BMJ 2020
”På MVC sa de att jag att jag behövde göra abort.
På psykiatrin att jag nog ändå inte skulle klara av att bli mamma …”
Charlotte 39
SEXUELL HÄLSA och FÖRÄLDRASKAP
• Oplanerade graviditeter, förälder i unga år, fler barn, flera fäder
• Ökad ouppmärksamhet, sämre minne och koncentration under graviditet
• Sömnbrist
• Förändrade rutiner och nya utmaningar
• Negativa omdömen i föräldrarollen
• Stark föräldrarelaterad stress
Young S, et al. BM C Psychiatry 2020;20:404
ADHD HÄNGER IHOP MED FÖRÄLDRASKAP
• Hög ärftlighet
• Hög föräldrarelaterad stress!
• Hårdare och mer inkonsekvent (negativ) föräldrastil 1
• Ökat behov av stöd från samhället 2.3
• Mycket vård på många olika ställen
• Kritik och dömande från omgivningen
• Emotionell instabilitet är det tuffaste
1Park JL, Hudec KL, Johnston C. Parental ADHD symptoms and parenting behaviors: A meta- analytic review. Clin Psychol Rev. 2017;56:25–39 https:// doi.org/10.1016/j.cpr.2017.05.003
2Garland AF, Hough RL, McCabe KM, Yeh M, Wood PA, Aarons GA. Prevalence of psychiatric disorders in youths across five sectors of care. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry.
2001;40:409–13Harman JS, Childs GE, Kelleher KJ. Mental health care utilization and expenditures by children in foster care. Arch Pediatr Adolesc Med. 2000;154:1114–7
