PM
UPPDRAG
Undersåker förskola dagvatten
UPPDRAGSLEDARE
Rickard Olofsson
DATUM
2017-06-09
UPPDRAGSNUMMER
1644874000
UPPRÄTTAD AV
Rickard Olofsson, Sol Wallinder Kluge, Matthias Borris, Mats Högberg
REVIDERAD
2017-06-12
Undersåkers skola/förskola VA och dagvattenutredning – inför detaljplan Inledning och syfte
Det planeras för utbyggnad av skolan (Stamgärde skola) och förskolan (Kottens förskola) i Undersåker. Utbyggnaden består bland annat av två nya avdelningar på förskolan och
möjliggörande av utbyggnad av skolan. Inom planområdet ingår också en flytt av befintlig väg, Älgstigen, västerut samt anläggande av parkeringar, vägar och hämta/lämna-zon. Planen ska också möjliggöra större andel friytor och skolgårdsområden.
Parallellt med framtagandet av denna utredning pågår en utbyggnad av Kottens förskola, vilken ligger inom samma planområde, inom byggrätten för den befintliga planen.
I samband med utbyggnader, förändring av markanvändning och ny dragning av vägar och gångstråk mm så kommer dagvattnets avrinningsmönster att förändras.
Med bakgrund av detta behöver en god dagvattenhantering framarbetas och vatten och avlopp lösas. Sweco Environment har därför fått i uppdrag av Årehus AB att ta fram en VA- och dagvattenutredning för planområdet som helhet.
Syftet med rubricerad utredning är att ta fram en VAD-plan inkl. vatten, avlopp och dagvatten som visar hur dessa frågor kan lösas. Utredningen ska fungera som ett underlag i den pågående detaljplaneprocessen (vilket är en utökning av befintlig detaljplan).
Orientering
Det aktuella området är i sin helhet ca 3 ha stort och ligger i östra delen av Undersåker, vid Stamgärde skola. Området gränsar till Byvägen i söder. Idag består en del av området av ej bebyggda ytor där vegetationen till största delen består av björksly och grövre granskog. I övrigt utgörs området av befintlig skolgård samt vägar och parkeringar. För orientering av det aktuella området, se Figur 1.
Figur 1. Orientering av Undersåkers skola och förskola
Förutsättningar
Nedan beskrivs de förutsättningar som VAD-utredningen har tagit hänsyn till. Utöver detta har Åre kommun ställt kravet att dagvattensituationen inte ska försämras i efterläget jämfört med nuläget. Sedimentationstransporten bör också minimeras.
Allmänt om dagvatten
Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.
Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning.
Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området.
Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosions- skador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment
riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten. Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation etablerats.
För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas.
Natura 2000-område för Åreälven
Planförslaget berörs också av natura 2000-området för Åreälven. I arbetet med rubricerad VAD- utredning har åtgärder arbetats fram som dels ska minimera dagvattenflöden men också reducera eventuella föroreningar och/eller transport av sediment i dagvattenflödet så att planförslaget inte påverkar natura 2000-området.
Förutom att planområdet inte ska påverka natura 2000-området negativt så ska en robust hållbar dagvattenhantering framarbetas. Dagvattnet ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras där det uppstår genom tröga system och infiltration.
Geotekniska förutsättningar
I området för Kottens förskola har tidigare geotekniska undersökningar utförts. Dels en geoteknisk undersökning för Stamgärde 3:92 nybyggnad av förskola1 och dels en geoteknisk utredning GK1 förkola Undersåker2. Två undersökningspunkter har tagits. En punkt ligger i den norra delen och en i den östra delen av Kottens förskola.
Från ca 7 m öster om den befintliga vägen Älgstigen är området uppfyllt och täcks av ca 0,5-1 m fyllningsmaterial av främst sand och grus. Även större sten förekommer i fyllningen.
I den norra provgropen underlagras fyllningen av morän. Moränen bedöms vara en sandig siltig morän. Provgropen grävdes ned till ca 1,5 m innan berg påträffades.
I den östra provgropen underlagras fyllningen av morän. Det översta lagret bedöms vara en lerig morän, men mot djupet övergår moränen till en sandig siltig morän. Provgropen grävdes ned till ca 3 m innan berg påträffades.
Inget mark-/grundvatten påträffades i någon av provgroparna.
För att ta del av de geotekniska undersökningarna i sin helhet se hänvisningarna ovan i detta avsnitt.
Då provgroparna endast är vid platsen för utbyggnaden av Kottens förskola, och då inget ytterligare underlagsmaterial avseende geotekniska provtagningspunkter har erhållits för området, kan inget sägas om de geotekniska förutsättningarna i det övriga planområdet.
Vid provgroparna påträffades inget grundvatten, vattnet bör då kunna infiltrera ner i marken.
Framförallt gäller detta om marken är mer sandig, men vid den ena provgropen, där marken var
1 Geoteknisk undersökning, Stamgärde 3:92 – Nybyggnad av förskola. Olssons Bygg &
Markkonsult i Lundsjö AB, 2015-07-31.
2 Geteknisk utredning – GK1 – Förskola Undersåker. Sweco Civil AB, Östersund Geoteknik, 2017-03-31.
mer siltig, är de infiltrerande egenskaperna sämre. Dock kan infiltrationsmöjligheterna variera i området beroende på jordtyp och avståndet ner till bergrund. Det är svårt att dra generella slutsatser om hela planområdet utifrån endast dessa punkter.
Markanvändning och antaganden dagvatten
Nedan beskrivs de indata som har använts för områdets markanvändning (för nuläge och efterläge) samt de antaganden som gjorts som sedan ligger till grund för beräkningar av dagvattenflöden.
Underlaget för de allmänna beskrivningarna av nuläge och efterläge är hämtat från planbeskrivningen för området3.
Ytor för markanvändningen före och efter exploatering som ligger till grund för flödes-
beräkningar har tagits fram i ArcGIS. Till varje markanvändning har en viss avrinningskoefficient använts.
Allmän beskrivning nuläget
Generell sluttar planområdet i sydvästlig riktning mot Byvägen. Den västra delen av området är obebyggt och där vegetationen i dagsläget till största delen består av sly. På östra delen av området finns en del grövre skog. Övriga ytor i området utgörs av skolgårdsområdena, vägar och parkeringar.
Befintliga byggnader inom planområdet är Stamgärde skola, Kottens förskola (pågående byggnation) och en äldre skolbyggnad intill parkering och angöring vid Byvägen.
Allmän beskrivning av efterläget
Planområdet planläggs för fortsatt användningsområde skola och förskola. Förskolan planeras byggas till med 2 avdelningar. Skolbyggnaden planeras också att utökas för framtida behov.
Förskola och skola ges en utökad byggrätt från i gällande plan 2500 m2 till 4000 m2 BTA (bruttoarea) i 3 våningar inklusive suterrängplan.
Förskolans utemiljö är en viktig del i verksamheten. Tillräckliga ytor bedöms tillgodoses i planförslaget. Förråd och lekstugor får uppföras på mark avsedd för lek. Detaljplanen har bestämmelsen lek vilket syftar till att skapa en intressant och spännande utemiljö för lek och motion.
Plankartan innehåller en bestämmelse om att planteringar ska finnas. Syftet med bestämmelsen är att tillskapa friytor med vegetation och att uppmuntra till att bevara den skog som finns inom planområdet. Planteringar ska bidra till att skapa en trevlig och variationsrik utemiljö.
3 Planbeskrivning, Detaljplan för skola och förskola i Undersåker, Stamgärde 1:92 m.fl. Åre kommun, Jämtlands län 2017-04-XX.
I planområdet ingår också en flytt av lokalgatan Älgstigen ca 60 m västerut. Det är viktigt att framkomligheten inte påverkas vid flytt av vägen för boende och andra som använder Älgstigen för att kunna nå sina fastigheter.
Parkering till verksamheterna förskola och skola finns i områdets östra del och rymmer 70 p- platser. Behovet för nuvarande verksamhet med Kottens förskola och Stamgärde skola är ca 50 p-platser. Detta medger en framtida utökning av skolan. Cykelparkeringar planeras intill hämta- lämna-zonen och personalentréer.
På Byvägen i direkt anslutning till planområdet finns en busshållplats. Undersåkers tågstationen ligger inom 800 m från planområdet. Varutransporter till förskolan blir med angöring från Älg- stigen och för skolans del från Byvägen.
Begränsning och delavrinningsområden för dagvattenberäkningar
Som en yttre begränsning har planområdesgränsen använts då en jämförelse görs av flöden inom planområdet före och efter exploatering. Då vattnet idag går ut från planområdet via två utlopp har två delavrinningsområden, västra och östra, ansatts inom planområdet, se Figur 2.
Ett antagande görs att vattnet rinner samma väg före som efter exploatering och samma delavrinningsområden används då i båda situationerna.
Figur 2. Översiktskarta med planområdesgräns samt indelning av delavrinningsområden med respektive utloppspunkt.
Dagens markanvändning
Som dagens markanvändning har situationen enligt bygghandling för Kottens förskola4 samt ortofoto använts. Ett antagande görs då att Kottens förskola är utbyggd med två huskroppar inklusive asfalt runt, grusad gångväg finns intill förskolan, asfalterad yta finns i anslutning till förskolans västra del samt att en parkering finns i områdets östra del med tillhörande omdragning av vägen. För en kartbild över de olika marktyperna, se Figur 3. Bollplan och gångvägar antas bestå av mestadels stenmjöl och lekområden antas bestå av sand.
Figur 3. Markanvändning före exploatering.
Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för nuläget redovisas i Tabell 1 för västra avrinningsområdet och i Tabell 2 för östra avrinningsområdet.
4 Bygghandling Kottens förskola, M-01,1-001, Årehus AB, 2016-09-07
Tabell 1. Markanvändning i västra avrinningsområdet före exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,13 0,9
Asfaltsyta 0,29 0,8
Bollplan, gångstig (stenmjöl) 0,13 0,6
Sand 0,02 0,1
Parkmark 0,61 0,1
Skog 0,29 0,05
Tabell 2. Markanvändning i östra avrinningsområdet före exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,1 0,9
Asfaltsyta 0,35 0,8
Sand 0,02 0,1
Parkmark 0,5 0,1
Skog 0,58 0,05
Framtida markanvändning
Som tidigare nämnt planeras en utbyggnation av Kottens förskola och Stamgärde skola.
Dessutom planeras en omdragning av Älgstigen, se Figur 4.
Figur 4.Markanvändning efter exploatering enligt illustrationsplan5.
För en kartbild över de olika marktyperna efter utbyggnation, se Figur 5.
5 Illustrationsplan Stamgärde 3:92 m.fl, Skola och förskola i Undersåker, Sweco, 2017-03-22
Figur 5. Markanvändning efter exploatering.
Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för efterläget redovisas i Tabell 3 för västra avrinningsområdet och i Tabell 4 för östra avrinningsområdet.
Tabell 3. Markanvändning i västra avrinningsområdet efter exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,17 0,9
Asfaltsyta 0,34 0,8
Bollplan, gångstig (stenmjöl) 0,14 0,6
Sand 0,02 0,1
Parkmark 0,47 0,1
Skog 0,33 0,05
Tabell 4. Markanvändning i östra avrinningsområdet efter exploatering.
Markanvändning Yta (ha) Avrinningskoefficient
Takyta 0,16 0,9
Asfaltsyta 0,35 0,8
Sand 0,02 0,1
Parkmark 0,48 0,1
Skog 0,53 0,05
Förutsättningar vatten och avlopp
Stamgärde skolas två byggnader har sin VA anslutning till kommunens ledningsnät som ligger parallellt med Byvägen söder om den nedre skolbyggnaden. Ledningarna upp till skolområdet består av spillvatten 150-225 betong och vatten V50 galv relinad med V40 PEM.
Kottens förskola är under byggnation. VA-ledningarna till dessa är anslutna ca 15 m upp på servisledningen från kommunens anslutningspunkt och sedan västerut. Vid anslutningspunkten har en tillsynsbrunn av plast med dimensionen 400 mm anslutits till befintlig spillvattenledning och en vattenledning med dimensionen 63 mm av PE till befintlig vattenledning. En
avstängningsventil med dimensionen 63 mm har satts på vattenledningen.
Ledningarna ligger söder om de nu pågående tillbyggnaderna. Ledningarna består av vatten 63 mm PE och spillvatten 160 mm pvc. Dessa är lagda till ca 3 m innan den ytterligare planerade tillbyggnaden. Cirka 2 m innan avslutningen har en spolbrunn av plast med dimensionen 200 mm och en servisventil satts. Vattenledningen byter dimension till 40 mm efter servisventilen.
Anledningen till att ledningarna är lagda något längre än till brunnen och ventilen är att det ska vara lättare att ansluta den sista delen.
Bedömning av förväntade dagvattenflöden
Utifrån markanvändning före och efter utbyggnation, samt med vald avrinningskoefficient för respektive markanvändning, har flöden tagits fram för nuläget och efterläget. Ett
dimensionerande regn med 10 års återkomsttid har använts enligt P1106. För att visa ett
extremscenario har även resulterande flöden från ett 100-årsregn redovisats. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att visa på förväntade framtida flöden. Klimatfaktorn har ansatts i båda scenarierna för att visa på skillnaden i ett framtidsläge med eller utan utbyggnationer. Se Tabell 5 för beräknade flöden i nuläget samt Tabell 6 för beräknade flöden i efterläget.
I flödesberäkningarna för efterläget är inga LOD-åtgärder inräknade.
6 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110 januari 2016.
Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn för dagens markanvändning.
Område Flöde nuläge 10-årsregn
[l/s] (inkl. klimatfaktor)
Flöde nuläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor)
Västra avr.området 198 425
Östra avr.området 163 351
Tabell 6. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn efter utbyggnation.
Område Flöde efterläge 10-årsregn
[l/s] (inkl. klimatfaktor)
Flöde efterläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor)
Västra avr.området 225 483
Östra avr.området 181 389
De magasinsbehov som krävs för att fördröja ett dimensionerande regn efter utbyggnation ner till flöden från nulägessituationen redovisas i Tabell 7.
Tabell 7. Magasinsbehov som krävs för att bibehålla flöden i nuläget även efter utbyggnation.
Område Magasinsbehov [m3]
Västra avr.området 8,1 Östra avr.området 6,5
Flöden för efterläget skiljer sig inte nämnvärt från den valda nulägessituationen. Därför fås även relativt små magasinsbehov för att fördröja vattnet ner till flöden från en nulägessituation. Det magasinsbehov som redovisas i ovanstående tabell är det totala behovet för att fördröja allt överflödigt vatten i respektive avrinningsområde som utbyggnationerna bidrar till. Vattnet kan dock fördröjas med hjälp av flera olika åtgärder och inte bara via ett magasin.
Förslag till allmänna dagvattenhanterande åtgärder
Nedan beskrivs ett antal allmänna dagvattenhanterande åtgärder som bedöms lämpliga för planområdet i sin helhet. Åtgärderna är föreslagna utifrån påbörjade byggnationer för Kottens förskola, platsspecifika förutsättningar samt utifrån planerade byggnader, vägar och parkeringar.
Som grundprincip för dagvattenhanteringen inom planområdet så ska dagvattenhanteringen så långt det är möjligt primärt ske där dagvattnet uppstår och så högt upp i planområdet som möjligt. Avrinningen ska i möjligaste mån ske i öppna system och över markytan. Infiltration ska generellt möjliggöras inom hela planområdet. Denna grundprincip skapar en trög och ren avrinning istället för en snabb och smutsig.
Dagvattenåtgärder vid byggskede
Flödessituationen och transport av sediment och eventuella föroreningar kommer vara förhöjd vid byggskedet eftersom befintlig vegetationsyta avtäcks och slänter tillskapas.
Dagvattenåtgärderna ska därför upprättas både i byggskede och driftskede för att minimera risken för sedimentationstransport.
Som åtgärder för detta föreslås att mindre tillfälliga sedimenationsdammar byggs i flera punkter inom planområdet vid lågpunkter och avrinningsstråk. Ingen direkt avledning av smutsigt dagvatten får ske direkt till ledning, diken eller bäckar. För exempel på hur en tillfällig sedimentationsdamm kan utformas se Figur 6.
Figur 6. Principskiss tillfällig sedimenationsdamm
Ingen direkt avledning via uppsamlande ledning och många släppunkter
Avledning via ledning ska så långt det är möjligt minimeras. Undantag för avledning via ledning är under vägar och gångstråk samt efter att dagvattnet genomgått någon form av
dagvattenhanterande åtgärd för att sedan avledas till släppunkter.
I särkilda känsliga punkter ska också avrinninsstråk och diken eller utlopp från genomföringar (dagvattentrummor under vägar) erosionsskyddas så att inte dagvattenflödet eroderar marken och skapar materialtransport.
Dagvattenflödet ska planeras så att många mindre släppunkter uppnås istället för att
dagvattenflödet samlas till en gemensam större avrinning via uppsamlande ledningar. Detta är viktigt eftersom området är relativt brant samtidigt som vägar och byggnader skär av och förändrar dagvattnets avrinningsmönster.
I Bilaga 1 illustreras hur avrinningsvägarna i området i efterläget bör se ut. Dessa
avrinningsvägar är fördelade i så många punkter som möjligt och på ett sådant sätt att risken minimeras för att dagvattnet ska påverka byggnader och anläggningar negativt.
Vegetationsytor och svackdiken
För området ska vegetativa ytor generellt uppmuntras eftersom dessa ytor skapar trög avrinning, möjliggör infiltration samt fastläggning av sediment och föroreningar.
Exempel på ytor där detta kan uppnås samtidigt som dagvatten avleds är i svackdiken.
Svackdiken är breda och flacka diken som anläggs längs med vägar och hårdgjorda ytor, vars syfte är att rena och transportera dagvatten.
Dikena har ett högt flödesmotstånd vilket tillsammans med det flacka och breda tvärsnittet och infiltrationsförmågan ger en trögare avrinning.
Där terrängen medger så bör svackdiken vara målbilden, dessa kan även avslutas med en förhöjd kupolbrunn vilket kan skapa en viss magasinerande funktion i diket, se Figur 7 för illustration av vegetationsyta och svackdike.
Figur 7. Illustration vegetationsyta och svackdike.
Utkastare från takytor
Avledning av takavvattning föreslås ske via utkastare och avledas via exempelvis stenplattor eller betonrännor för att sedan släppas över vegetationsytor och vidare till närliggande diken/avrinningsstråk. För illustration av utkastare till vegetationsyta se Figur 8.
Figur 8. Illustration utkastare till närliggande vegetationsyta via ränna.
Parkeringar och vägar
Dagvatten från parkeringsytor inom området ska avledas till intilliggande grönytor. För att uppnå detta krävs en planerad höjdsättning och nedsänkta kanstenar alternativt urtag i kansten så att dagvattnet inte stoppas upp. Eftersom den största parkeringsytan i det aktuella området kommer att ha omkringliggande slänter i nordlig och östlig riktning så begränsas dock den möjligheten till västlig och sydlig riktning.
Översilning till intilliggande grönytor och/eller intilliggande diken ska även gälla för hämta/lämna- zonen, vägar och övriga hårdgjorda ytor såsom skolgårdar mm. Även för dessa ytor gäller en planerad höjdsättning så att de intilliggande grönytor kan nyttjas som dagvattenhanterande åtgärder så långt som möjligt.
Val av material
Att välja ett mer genomsläppligt material där det finns möjlighet leder till mindre negativa effekter från avrinningen. Exempelvis kan asfalt delvis ersättas med grus och/eller stenlagda plattor med mellanrum där gräs kan växa och där vatten kan infiltrera.
Specifika åtgärdsförslag
Nedan föreslås ett antal specifika åtgärdsförslag för området. Dessa åtgärdsförslag finns även med i framtagen illusterarande bilaga (Bilaga 1).
Perkolationsmagasin
I områdets syd-västra hörn (inom det västra delavrinningsområdet) föreslås ett
perkolationsmagasin vars funktion är att fördröja och infiltrera dagvatten (se åtgärdspunkt 1 i Bilaga 1). Denna åtgärd ska betraktas som delavrinningsområdets huvudåtgärd.
Dagvattenflöden som avleds längs Byvägen i västlig riktning och dagvattenflöden som avleds
på östra sidan om den nya infarten av Älgstigen kan ledas in i magasinet. Placeringen bedöms lämplig då denna punkt utgör en ”knutpunkt” för dagvattnet i det västra delavrininngsområdet och marken lutar åt det hållet för möjlighet till naturlig avrinning. Denna åtgärd kan även tillämpas på andra platser i området om de platsspecifika förutsättningarna tillåter detta.
Under avsnittet ”Bedömning av förväntade dagvattenflöden” har uppskattade magasinsvolymer tagits fram för respektive delavrinningsområde. Denna volym kan med stor sannolikhet
tillskapas i det västra delavrinningsområdet i föreslaget perkolationsmagasin men beräknad magasinsvolym för det östra delavrinningsområdet bör också skapas för att behålla flödena motsvarande nuläget.
Återställning av slänter
Eftersom området är relativt brant och vägar, parkeringar och byggnader därför kräver att slänter anläggs så är en viktig åtgärd inom området att återsälla vegetationsytor.
Där vegetationstäcket skalas av ska återetablering av vegetation utföras genom att befintlig vegetation i så stor utsräckning som möjligt sparas och återförs. Där återföring av vegetation inte är möjlig ska kompletterande sådd utföras. I slänter kan marken armeras med exempelvis kokosnät så att marken kan sammanbindas fram tills att vegetationens rötter armerar marken.
Exempel på plats där återställning av slänter bör göras är punkt 2 i Bilaga 1, men återställning gäller generellt för alla slänter i planområdet.
Styra dagvattenflödet
Ovan Kottens förskola (se åtgärdspunkt 3 i Bilaga 1) föreslås att dagvattenflödet styrs österut på ett mer kontrollerat sätt genom att exempelvis använda kantstensrader längs vägen. Detta bedöms viktigt eftersom både vägen och byggnader kommer att fungera som avskärande åtgärder för dagvattnets avrinningsmönster.
Infiltrationsytor parkering
Vid den stora parkeringen i områdets östra del bör infiltrationsytor vara möjliga både i parkeringens mitt, östra vegetationsytan samt söder om pakeringen.
Förslag till VA-lösning Planerad tillbyggnad förskola
Befintliga ledningar, V40 PEM och S160 pvc förlängs ca 3.0 m till husliv. Se även bilaga nya VA-ledningar, 2017-06-09.
Planerad tillbyggnad av klassrum i 3 plan
Vattenledning till byggnaden förläggs inomhus från befintlig skolbyggnad.
En ny spillvattenledning, med dimensionen 160 mm, läggs från byggnaden i riktning sydväst ut i grönytan där en tillsynsbrunn av plast med dimensionen 400 mm sätts. Från brunnen läggs ledningen vidare till en befintlig spillvattenbrunn söder om skolbyggnaden. Se även bilaga nya VA-ledningar, 2017-06-09.
Sammanfattning och slutsats
VAD-utredningen har inte gjorts utifrån ett avrinningsområdesperspektiv utan det har istället valts att undersöka skillnaden mellan nuläge och efterläge inom planområdet. Detta innebär att dimensionerande flöden inte har tagits fram för hela avrinningsområdet. Vidare har det tagits fram en erfoderlig fördröjningsvolym som krävs för att bibehålla flödet i nulägessituationen även i efterläget. Detta val av utredningssätt har gjorts då Åre kommun inte vill att en framtida
flödessituation ska försämras jämfört med nuläge. Som ”nuläge” har planen för Kottens förskola antagits vara färdigställd.
Flödesökningen från flöden i det valda nuläget (både vid dimensionerande regn och vid ett 100- årsregn) till flöden i efterläget är endast marginell. Detta innebär att endast mindre utjämnings- volymer behöver skapas för att hantera överskottet av dagvatten som utbyggnaderna leder till, och på så sätt uppnå målet om ingen flödesökning jämfört med det valda nuläget. Om det finns en dagvattenplanering sedan tidigare för ”nuläget” som är tillräcklig för ett dimensionerande flöde behöver endast mindre kompletteringar till dessa eventuellt tidigare planerade
dagvattenåtgärder införas för att även klara av flödet i ”efterläget”. Men då ingen information om tidigare dagvattenutredning funnits tillgänglig inför denna utredning har generella
lösningsförslag tagits fram för hela planområdet. En sammanfattning av ovan nämnda lösningsförslag listas nedan.
Flödesökningen i området blir endast marginell efter utbyggnation jämfört med valt nuläge
En perkolationsyta med tillhörande magasin bör skapas i planområdets sydvästra hörn som en huvudåtgärd för avrinningen i det västra avrinningsområdet
Då vägen upp till Stamgärde skola skär av vattnets väg bör vägdiken möjliggöra transport av vattnet vidare till det östra utloppet från planområdet
Kantsten bör installeras längs denna väg för att förhindra att vattnet felaktigt leds till Kottens förskola
Samtliga slänter i området bör återställas till grässlänter för att möjliggöra perkolation och minska sedimenttransport
I hela området, där det är möjligt, bör översilning över gräsytor utnyttjas för att möjliggöra perkolation och minska sedimenttransport
Takvattnet bör om möjligt ledas ut på gräsytor för möjliggörande av infiltration
På parkeringen i planområdets östra del bör fler infiltrationsytor skapas, exempelvis med mer gröna ytor mellan parkeringsplatserna eller med delvis permeabel beläggning
Ovan föreslagna dagvattenåtgärder bidrar även till att fånga upp sediment och reducera föroreningar i vattnet
Ingen beräkning har gjorts av föroreningsmängder och reducering av dessa, men det bedöms att föreslagna dagvattenåtgärder har goda reningsgrader
Bilagor
Bilaga 1: Illustrationsplan rinnvägar och åtgärder, 2017-06-09.
Bilaga 2: Principförslag i plan. Nya VA-ledningar, 2017-06-09.
