Dagvattenutredning för Evensås 1:6 m.fl

Dagvattenutredning för Evensås 1:6 m.fl

Geosigma AB

2017-12-08

Uppdragsledare:

Katarina Parkkonen

Uppdragsnr:

604565

Grap nr:

16005

Version:

2.1

Antal Sidor:

24

Antal Bilagor:

Beställare:

Robert Blom

Beställares referens: Beställares referensnr:

Titel och eventuell undertitel:

Dagvattenutredning för Evensås 1:6 m fl

Författad av:

Christian Axelsson

Datum:

2017-12-08

Granskad av:

Jonas Robertsson

Datum:

2017-12-08

Tidigare version Granskad av:

Jonas Robertsson, Per Askling

Datum:

2017-03-30

GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735

Uppsala

Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00

Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00

Göteborg

Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00

Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00

Sammanfattning

Stätten Gård AB avser att stycka av tomter från fastigheten Evensås 1:6 för byggnation av villor samt nya byggrätter för utbyggnad av befintliga hus.

Inget särskilt omhändertagande av dagvatten som bildas inom detaljplaneområdet sker idag utan dagvattnet leds genom diken och bäckar ut i Gullmarn.

Det totala dagvattenflödet från ytorna inom planområdet före och efter exploatering uppgår till cirka 1 542 respektive 1 696liter/sekund för ett 30-årsregn, det vill säga en ökning med cirka 10 %. Sett till hela avrinningsområdet uppgår det totala dagvattenflödet från ytorna före och efter exploatering till 2 423 respektive 2 577 liter/sekund för ett 30-årsregn. Det är därför inte tekniskt möjligt att anlägga infiltrationsanläggningar som kan hantera allt dagvatten som bildas på och flödar till planområdet. För att skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i planområdet förespråkas därför småskalig dagvattenhantering där flera olika

dagvattenlösningar samverkar för att fördröja och rena dagvattnet innan det avrinner till recipienten Gullmarn.

Enligt Vattendirektivet får förändringar inom planområdet inte medföra att vattenkvalitén försämras i recipienten Gullmarn då miljökvalitetsnormer finns för kustvatten. Avrinning av dagvatten etcetera får inte medverka till att "God ekologisk status" inte kan uppnås 2021, eller försämra förutsättningarna för att god status i vattenförekomsten uppnås.

De miljökvalitetsnormer som kan påverkas av förändringen av detaljplanen är miljökvalitetsnormer för ytvatten eftersom Gullmarn ligger i planområdets närhet.

De nya tomterna inom planområdet har olika förutsättningar för dagvattenhantering, och planområdet delas därför in i åtta delområden: Område 1 – Område 10.

En generell rekommendation är att man samlar upp delar av det dagvatten som faller på taken för att använda det till bevattning på den egna tomten vid torrare perioder. Generellt rekommenderas att husen anläggs med utkastare på stuprören, för att möjliggöra för

dagvattnet att infiltrera på tomtmarken. Att undvika nya hårdgjorda ytor så som stenläggning kan också ha en positiv inverkan på flödet.

Område 1: Dagvattnet från planerade husen föreslås ledas genom makadamdiken, vilket skulle fördröja och rena dagvattnet ut från området.

Område 2: Marken inom området bedöms ha god naturlig infiltrationskapacitet. Ett avskärande dike utefter tomtgränsens nedre del, som leder eventuellt överskottsvatten till vägdiket, skulle dock minska risken för att vatten skulle flöda in i stor mängd på

granntomterna vid ett 100-årsregn.

Område 3: Den planerade byggnationen kommer inte förändra mängden dagvattenavrinning nämnvärt, men då dagvattnet kommer rinna mot en redan vattensjuk tomt rekommenderas ändå vissa åtgärder. Då markägaren ändå planerar att spränga bort en bergklack och skapa ett dike framför Område 4 kan en lösning vara att diket görs lite djupare och fortsätter över den korsande vägen som går mellan Område 3 och Område 4 och vidare in på nedsidan till Område 3. I detta dike anläggs sedan ett makadamdike. Vid ett 100-årsregn kommer vattnet från Område 3 fortfarande rinna in på granntomtens lågpunkt på samma sätt som idag, men det kommer inte påverka några byggnader.

Område 4: Området ingår i samma lösning som Område 3 för trettioårsregnen, men en markhöjdsättning som tillåter dagvattnet att flöda åt söder vid 100-årsregn rekommenderas.

Område 5: Då ökningen i dimensionerande flöde och föroreningsbelastning från området är låg så är bedömningen att vägdiket både fördröjer och renar tillräckligt för ett så litet område.

Område 6: Det rekommenderas att så mycket som möjligt av dagvattnet från det östra huset leds till diket öster om Område 6 där naturlig fördröjning och rening kan ske.

Område 7: Området bedöms ha goda förutsättningar för naturlig infiltration och ett vidare flöde till vägdiket vilket tillsammans bedöms fördröja och rena vattnet tillräckligt för ett så litet område.

Område 8: Området har mycket goda förutsättningar för naturlig infiltration då det utgörs av djupa sandjordar. Inga särskilda åtgärder krävs på detta område och möjligheten till

underhåll av bäcken kommer ej påverkas av byggnationen.

Område 9: Området har ogynnsamma avrinningsförhållanden. De tre befintliga husen står på tomter i en sänka där marken är sank. För att kunna utöka takytan på befintliga hus bör markavvattningen inom området förbättras för att reducera översvämningsrisken. Detta kräver vidare utredning och ska kommuniceras med och godkännas av länsstyrelsen.

Område 10: Det är viktigt att man inte anlägger mer asfalt i området, i synnerhet inte runt Område 3 och 4 då detta försvårar infiltration och fördröjning av dagvatten. En asfaltsyta släpper också ifrån sig betydligt större mängder miljöskadliga ämnen än vad en grusväg gör.

Förutsättningarna för att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer för Gullmarns ytvatten kommer att förbättras med avseende på ekologisk status då utsläppen av samtliga beräknade

föroreningar minskar i och med förändringen av detaljplanen.

Om föreslagna åtgärder följs medför förändringen av planområdet inga ökade risker på enskilda eller allmänna intressen utanför planområdet.

Innehåll

1 Inledning och syfte ... 6

1.1 Allmänt om dagvatten ... 7

2 Material och metod ... 8

2.1 Material och datainsamling ... 8

2.2 Platsbesök i planområdet ... 8

2.3 Flödesberäkning... 8

2.4 Föroreningsberäkning ... 8

3 Områdesbeskrivning och avgränsning ... 9

3.1 Markanvändning – Befintlig och planerad ... 9

3.2 Hydrogeologi och Hydrologi ... 11

3.2.1 Infiltrationsförutsättning och geologi ... 11

3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering ... 11

3.3 Recipient – Status ... 11

3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen ... 12

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning ... 13

4.1 Flödesberäkningar ... 13

4.2 Föroreningsbelastning ... 16

4.3 Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 18

5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 19

5.1 Generella rekommendationer ... 19

5.2 Makadamdiken ... 21

5.3 Effekt på recipient ... 22

6 Referenser ... 24

1 Inledning och syfte

Stätten Gård AB avser att stycka av tomter från fastigheten Evensås 1:6 för byggnation av villor. Byggnationerna omfattar 13 nya hus utspridda över planområdet med respektive tak- area på 250 m², två hus med 225 m² samt utbyggnad av de 15 befintliga husen till en tak- area på 250 m² för varje tomt. Samtliga nya takytor planeras byggas av naturmaterial. Den planerade exploateringen kräver att en ny detaljplan tas fram och i samband med detta har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. En översiktskarta samt ett flygfoto över planområdet visas i Figur 1-1 respektive Figur 1-2.

De planerade byggnationerna på fastigheten Evensås 1:6 kan innebära att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur kan påverka dagvattenbildningen. Det kan också påverka halten miljögifter som avleds med dagvattnet till Gullmarn.

Utredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad.

Figur 1-1. Översiktskarta över Evensås och planområdet i Lysekils kommun. Röd polygon visar planområdet för dagvattenutredningen.

Figur 1-2. Flygfoto (Hitta.se, 2016) över planområdet som avgränsas med en röd polygon.

1.1 Allmänt om dagvatten

Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till

markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till en större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.

Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet.

2 Material och metod

2.1 Material och datainsamling

Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat:

• Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare)

• Ledningskartor (erhållet från beställare)

• Dagvattenstrategi och dagvattenpolicy för Lysekils kommun

2.2 Platsbesök i planområdet

Ett platsbesök genomfördes den 1 november 2016. Planområdet är relativt kuperat med de högsta höjderna i planområdets norra och nordvästra del. Planområdet består till största delen av berg i dagen och ytnära berg med tunna jordlager bevuxna med buskvegetation och enstaka träd. Vissa delar med större jorddjup påträffas framför allt i söder och öster, där det sistnämnda domineras av sandig åkermark.

Under platsbesöket framgick det tydligt att en enskild dagvattenlösning för hela planområdet inte är möjlig då de planerade tomterna ligger inom sammanlagt tre olika avrinningsområden.

Det konstaterades också att det sammanlagda avrinningsområdet för dagvatten som lämnar planområdet är mycket större än planområdet i sig (se bilaga 1).

2.3 Flödesberäkning

Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:

𝑄

= 𝑖(𝑡

) ∙ 𝜑 ∙ 𝐴 ∙ 𝑓

där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.

i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss

återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid.

φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika

markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110, som ersatte P90 i februari 2016.

A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i autoCAD utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format.

f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25.

2.4 Föroreningsberäkning

Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v.17.3.2 och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden.

3 Områdesbeskrivning och avgränsning

Det aktuella planområdet är beläget på norra delen av Skaftö i Lysekils kommun.

Planområdet är enligt Lysekils kommuns översiktsplan betecknat som bebyggelseområde med huvudsakligen bostäder och utgörs idag av 15 fastigheter utspridda över planområdet, som domineras av berghällar och buskvegetation med inslag av träd på vissa områden.

En bäck rinner i norrgående riktning öster och söder om planområdet och Gullmarn breder ut sig både i norr och väster om planområdet. Bäcken ägs och sköts om av markägarna och är inte del i något markavvattningsföretag.

För att underlätta undersökning och redovisning har planområdet i denna utredning delats in i tio mindre områden. Åtta av dessa baseras på de planerade avstyckade tomternas

geomorfologiska förutsättningar och hur byggnation på dessa kan komma att påverka den egna tomtmarken samt omgivande tomter och byggnader (Figur 3-1). Område nio är

vattensjukt och kräver därför särskilt fokus och område 10 representerar resterande delar av planområdet.

Figur 3-1. Indelning av planområdet (markerat i lila) i mindre områden bestående av nya avstyckade tomter som avgränsas med rödstreckade linjer. Ljusblå linjer avgränsar befintliga tomter, grå ytor med ljusblå ram visar befintliga hus och grå ytor visar väg och parkering. Bruna ytor visar planerad ny bebyggelse. Område 9 är avgränsat med mörkblå linjer. Område 10 utgörs av all mark som inte ingår i något av de övriga nio delområdena.

3.1 Markanvändning – Befintlig och planerad

Område 1 ligger i en dalgång och avgränsas av en brant bergssida i norr och nordväst, mindre grusvägar syd i och nordost samt en rågång i sydväst. Hela området sluttar åt väster och utgörs av hällmark i norr och ett 10 – 40 cm tunt jordlager ovanpå klappersten och berg i söder. Genom området rinner idag ett dike, vilket tar emot och transporterar stora delar av planområdets dagvatten. Inom detta område planeras avstyckning av två tomter där det planeras för uppförande av två byggnader. Den västra har en planerad takarea på 250 m²

och den östra på 250 m². Enligt beställaren planeras dikets sträckning genom området rörläggas.

Område 2 utgörs idag primärt av en tätt bevuxen dunge bergtall och en del hällmark i norra och sydvästra delen. Området sluttar åt söder och har ett 0 – 20 cm tjockt jordlager ovanpå berg och klappersten i norra delen och sand i södra. Jorddjupet i södra delen är fläckvis >50 cm. Här planeras en byggnad med en takarea på 250 m².

Område 3 avgränsas av en mindre grusväg i sydväst och sydost, i övrigt av hällmark.

Området utgörs primärt av hällmark där en svacka med ett tunt jordlager sträcker sig från södra delen i norrgående riktning. Marken sluttar mot sydost. Här planeras en byggnad med en takarea på 250 m².

Område 4 avgränsas av mindre grusvägar i öster och söder, en asfalterad väg i sydväst och hällmarkskrön i norr. Området utgörs idag primärt av hällmark där två mindre svackor

sträcker sig i en nordväst-sydostlig riktning. Svackorna är bevuxna med små träd och buskar och har ett jorddjup på 0 – 20 cm. På ostsidan planeras sprängning för att skapa ett dike i syfte att leda bort dagvatten från vägbanan, denna sprängning kommer inte att påverka grundvattennivåerna eller markvattnet. Här planeras två byggnader med en respektive takarea på 250 m².

Område 5 avgränsas av grusväg i öster, asfaltsväg i norr, rågång i söder och hällmark i väster. Området domineras av sank skogsmark med en liten del berghäll i väster. Jordarten i området är mellansand med en mäktighet från 0 – >50 cm. I den sydvästra delen finns en brunn, varifrån det går ett dike fram till asfaltsvägen. Marken är flack men avrinning sker mot norr. Enligt beställare skall brunnen tas bort och diket rörläggas. Här planeras en byggnation med en takarea på 250 m².

Område 6 domineras helt av berghällar. Sparsam buskvegetation återfinns i vissa sprickor samt i en liten del av en kraftigt lutande slänt i områdets västra del, där det finns ett tunt jordlager med enstaka träd som lyckats slå rot. Öster om området finns ett dike och norr om området finns ett sankt parti där ett 20 cm tjockt jordlager draperar berggrunden i en svacka.

I anslutning till denna svacka finns en bebyggd tomt vilken är vattensjuk på vissa delar.

Område 6 är beläget på en höjd vilket gör att avrinning sker i alla väderstreck, men den primära avrinningen sker mot öster och nordost. Här planeras två byggnader med en respektive takarea på 250 m².

Område 7 utgörs primärt av en boulebana med omgivande träd och buskar, en liten bergklack finns i nordvästra delen.

Område 8 utgörs primärt av åkermark med en liten busk- och trädbevuxen del i nordväst.

Området avgränsas av en bäck i öster, en väg med dike i söder och tomtmark i väster.

Jordarten i området utgörs primärt av mellansand med lite berghällar i norra delen. Hela området sluttar svagt mot bäcken. Här planeras tre byggnader med en respektive takarea på 250 m².

Område 9 utgörs av tre befintliga tomter med hus. Området består uteslutande av tomtmark och byggnader.

Område 10 utgörs av all övrig mark där inga nya bostäder planeras. Området domineras av berg i dagen men har också stora delar tomtmark och skogsytor. Området innehåller också vägarna i planområdet, där huvudvägen är asfalterad fram till Område 1. Samtliga mindre vägar, vilka viker av från huvudvägen, är grusvägar. Då detta delområde ej skall förändras läggs mindre vikt på detta i utredningen.

Foton från planområdet visas i Bilaga 2.

3.2 Hydrogeologi och Hydrologi

3.2.1 Infiltrationsförutsättning och geologi

Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS.

I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens

infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper.

Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet

(millimeter/timme)

Morän 47

Sand 68

Silt 27

Lera 4

Matjord 25

Enligt jordartskarta och jorddjupskarta från SGU utgörs hela planområdet av berg i dagen, denna information konstaterades under fältbesöket vara bristfällig. Därför har Geosigma gjort en jordartsbedömning för respektive planerad tomt.

3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Marken inom planområdet sluttar mot nordväst ner mot Gullmarn och åt sydost mot en bäck som sedan mynnar i Gullmarn i norr. Markhöjderna inom planområdet varierar mellan +18 – +42 meter.

Antagna naturliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserat på topografiska förhållanden visas i Bilaga 1 där också punkterna för större utflöden i form av diken är utmarkerade.

I dag sker inget särskilt omhändertagande av dagvatten som bildas inom detaljplaneområdet.

3.3 Recipient – Status

Dagvatten från planområdet mynnar i Gullmarn väster och norr om planområdet. Fjorden är ett Natura-2000 område.

Enligt länsstyrelsens VattenInformationsSystem i Sverige, VISS (www.viss.lansstyrelsen.se) har fjorden måttlig ekologisk status på grund av påverkan på bottenfaunan och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med undantag av kvicksilver, bromerad difenyleter och tributyltenn.

Det noteras dock att även bottenfauna ligger nära gränsen till att klassas som god status.

De fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) som gäller för fjorden är god ekologisk status med en tidsfrist till år 2027 och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och bromerad difenyleter, för vilka miljökvalitetsnormen bedöms vara tekniskt omöjlig att uppnå och där det därför föreligger mindre stränga krav). Undantag gäller också för tributyltenn-föreningar som har en tidsfrist till år 2027.

3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen

Lysekils kommun har utifrån kommunens dagvattenstrategi och dagvattenpolicy tagit fram anvisningar för att underlätta arbetet för inblandade parter i deras arbete med

dagvattenfrågor.

Generella anvisningar för Lysekils kommun:

• Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt.

• Dagvattnet skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och god naturmiljö kan uppnås. Dagvattnet skall användas som en resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat.

• Vid planeringsskedet för detaljplan skall hänsyn tas till hela avvattningsområdet.

• Dimensioneringen utförs enligt Svenskt Vatten Publikation P90 (resp. senaste uppreviderade publikation). (I denna utredning används istället P110 som ersatte P90 i februari 2016).

• Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas

• Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt

• Dagvatten till ledningssystem och reningsverk skall minska.

• Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vid föroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

• Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent dagvatten.

Generella anvisningar för nyexploatering av tomtmark i Lysekils kommun:

• I första hand skall LOD väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning m.m.

• Det dagvatten som inte kan tas om hand lokalt eller som kräver ytterligare rening skall ledas vidare till någon form av utjämning och rening. Fördröjningsmagasin,, dammar och våtmarker är exempel på möjliga lösningar.

• Dagvatten skall om möjligt fördröjas, reduceras och renas genom användning av öppna dagvattensystem.

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning

4.1 Flödesberäkningar

I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-2.

Planområdet är litet och består av flera olika typer av markanvändning och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet:

𝜑

= (𝜑

∙ 𝐴

+ 𝜑

∙ 𝐴

+ 𝜑

∙ 𝐴

… . )/𝐴

(

)

Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet, så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden.

Tabell 4-1 och Tabell 4-2 visar uppskattade arealer respektive dimensionerande flöden före och efter exploatering för respektive markanvändning inom planområdet. Arealerna är uppskattade utifrån erhållet underlag från beställare och undersökningar i fält, och

representerar ett troligt scenario för den tilltänkta exploateringen. Värdena ska dock inte ses som den exakta ytfördelningen utan bör användas som en fingervisning för vilka effekter den ändrade markanvändningen kan medföra. Dagvattenflödena är beräknade utifrån ett

dimensionerande 30-årsregn med 10 minuters varaktighet. Regnintensiteten för ett 30- årsregn med 10 minuters varaktighet är, enligt Svenskt Vattens publikation P110, 327,8 liter/sekund∙hektar, vilket motsvarar cirka 118 millimeter/timme.

Tabell 4-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering inom planområdet.

Markanvändning Area före exploatering (hektar)

Area efter exploatering (hektar)

Takyta 0,1779 0,7

Skog 0,7803 0,5504

Berg 4,4213 4,331

Åker 0,5673 -

Gräs 0,7155 1,081

Väg 0,1455 0,1455

Totalt: 6,8079 6,8079

Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet(327,8 liter/sekund·hektar) för respektive markanvändning inom planområdet.

Markanvändning Avrinnings- koefficient

(-)

Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund)

30-årsregn

Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund)

30-årsregn

Takyta 0,9 66,4 258,14

Skog 0,05 15,98 11,27

Berg 0,75 1 358,32 1 333,73

Åker 0,1 23,36 -

Gräs 0,1 29,5 44,25

Väg 0,8 48,76 48,76

Totalt: 1 542 1 696

Det totala dagvattenflödet från ytorna inom planområdet före och efter exploatering uppgår till cirka 1 542 respektive 1 696liter/sekund för ett 30-årsregn, det vill säga en ökning med cirka 10 %. Denna ökning sker primärt i östra delen där ingen påverkan på andra byggnader kan ske.

Totala dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 30-årsregn med 10 minuters varaktighet, före och efter exploatering är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-3. I tabellen visas även förändringen i årsmedelflöde och totalt årsflöde. Samtliga beräkningar är justerade med en klimatfaktor på 1,25 för att ta hänsyn till framtida

klimatförändringar. Årsnederbörden har satts till 725 millimeter.

Den procentuella förändringen är större för det dimensionerande flödet för ett 30-årsregn jämfört med årsflödena, det dimensionerande flödet förväntas öka med 10 % medan årsflödet ökar med 6 %. Detta beror på att årsflödena inte är beroende av ett enskilt regns intensitet och därmed inte heller rinntid och regnvaraktighet.

Den största ökningen kommer ske i planområdets södra del där dagvattnet kan infiltrera naturlig på ett effektivt sätt.

Tabell 4-3. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet(327,8 liter/sekund·hektar) samt årsflöden (årsnederbörd 725 millimeter).

Dimensionerande flöde för ett 30- årsregn med 10 minuters varaktighet (liter/sekund)

Årsmedelflöde (liter/sekund)

Totalt årsflöde

(m³/år) Före exploatering (10

minuters varaktighet) 1542 1,1 34000

Efter exploatering (10

minuters varaktighet) 1696 1,1 36000

Procentuell ändring: +10 % 0 +6 %

En flödesberäkning över hela avrinningsområdet har också genomförts. Resultatet redovisas i Tabell 4-4 och Tabell 4-5.

Tabell 4-4. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering över hela avrinningsområdet.

Markanvändning Area före exploatering (hektar)

Area efter exploatering (hektar)

Takyta 0,1779 0,7

Skog 1,31 1,08

Berg 7,25 7,17

Åker 0,5673 -

Gräs 0,7155 1,08

Väg 0,1455 0,1455

Totalt: 10,17 10,17

Tabell 4-5. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet(327,8 liter/sekund·hektar) för respektive markanvändning över hela avrinningsområdet.

Markanvändning Avrinnings- koefficient

(-)

Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund)

30-årsregn

Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund)

30-årsregn

Takyta 0,9 66,4 158,14

Skog 0,05 26,84 22,12

Berg 0,75 2 228 2203,4

Åker 0,1 23,36 -

Gräs 0,1 29,5 44,25

Väg 0,8 48,76 48,76

Totalt: 2 423 2 577

Sett till hela avrinningsområdet ger den planerade exploateringen en ökning av det dimensionerande dagvattenflödet med 6,3 %, se Tabell 4-6.

Tabell 4-6. Beräknade dagvattenflöden för hela avrinningsområdet, före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn 10 minuters varaktighet(327,8

liter/sekund·hektar) samt årsflöden (årsnederbörd 725 millimeter).

Dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters

varaktighet (liter/sekund)

Årsmedelflöde (liter/sekund)

Totalt årsflöde

(m³/år) Före exploatering (10

minuters varaktighet) 2423 1,7 53000

Efter exploatering (10

minuters varaktighet) 2577 1,7 54000

Procentuell ändring: +6,3 % 0 +2 %

4.2 Föroreningsbelastning

För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har modelleringsverktyget StormTac v.17.3.2 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknade

föroreningskoncentrationer för befintlig respektive planerad markanvändning visas i Tabell 4- 7. Beräknade föroreningsmängder per år redovisas i Tabell 4-8.

Föroreningsberäkningarna har endast gjorts för planområdet då omgivande

avrinningsområde inte kommer förändras och således inte påverkar föroreningsbelastningen.

Karaktäriserande för föroreningar i dagvatten är att halterna av olika ämnen kan variera kraftigt beroende på flöde, klimat och lokala förhållanden. Till exempel kan vatten från snösmältning innehålla högre halter än vad schablonhalterna anger.

Tabell 4-7. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad

markanvändning. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt och RTK:s riktvärden

.

Ämne Enhet Riktvärde

Föroreningskoncentrationer Före exploatering

Efter exploatering

Fosfor µg/l 160 71 58

Kväve µg/l 2 000 1 500 1 200

Bly µg/l 8 4 3,3

Koppar µg/l 18 11 9,7

Zink µg/l 75 22 20

Kadmium µg/l 0,4 0,19 0,17

Krom µg/l 10 2 1,8

Nickel µg/l 15 1,4 1,3

Kvicksilver µg/l 0,03 0,021 0,020

Suspenderad substans

µg/l 40 000 24 000 21 000

Olja (mg/l) µg/l 320 210 190

PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,37 0,35

Benso(a)pyren µg/l 0,03 0,0042 0,0039

Schablonhalterna indikerar att koncentrationerna i dagvatten från planområdet vid planerad markanvändning varken riskerar att överskrida föreslagna riktvärden eller befintliga

utsläppskoncentrationer. Sannolikt är också olje- och tungmetallhalterna något överskattade då belastningen från fordon kommer vara mer sparsam ju längre in på vägen man kommer.

Det bör också nämnas att om de 60 fastigheter som idag finns i och omkring området får kommunalt avlopp, kommer trycket på såväl närsalter och föroreningar som vattenflöde ut till vattendrag och recipienten att minska betydligt.

Tabell 4-8. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, beräknat i StormTac (Larm, 2000).

Ämne Enhet

Föroreningsbelastning

Före exploatering Efter exploatering Förändring i %

Fosfor kg/år 2,4 2,1 -12,5

Kväve kg/år 52 42 -19,2

Bly kg/år 0,14 0,12 -14,3

Koppar kg/år 0,37 0,35 -5,4

Zink kg/år 0,75 0,72 -4

Kadmium kg/år 0,0064 0,0062 -3,1

Krom kg/år 0,067 0,065 -3

Nickel kg/år 0,047 0,046 -2,1

Kvicksilver kg/år 0,00071 0,0007 -1,4

Suspenderad substans

kg/år 830 740 -10,8

Olja (mg/l) kg/år 7,3 6,9 -5,5

PAH (µg/l) kg/år 0,013 0,012 -7,7

Benso(a)pyren kg/år 0,00014 0,00014 0

4.3 Miljökvalitetsnormer (MKN)

Enligt Vattendirektivet får förändringar inom planområdet inte medföra att vattenkvalitén försämras i recipienten Gullmarn då miljökvalitetsnormer finns för kustvatten. Avrinning av dagvatten etcetera får inte medverka till att "God ekologisk status" inte kan uppnås 2027, eller försämra förutsättningarna för ”God kemisk status 2027".

De miljökvalitetsnormer som kan påverkas av förändringen av detaljplanen är miljökvalitetsnormer för ytvatten eftersom Gullmarn ligger i planområdets närhet.

Förutsättningarna för att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer för Gullmarns ytvatten kommer att förbättras med avseende på ekologisk status då utsläppen av kväve och fosfor minskar i och med förändringen av detaljplanen. Det sker dock en ökning av kadmium, krom, nickel, PAH och benso(a)pyren. De ökade metallkoncentrationerna orsakas sannolikt av den större andelen tak inom planområdet, och kan avhjälpas genom att exempelvis konstruera taken i ett material som inte riskerar att urlaka metaller till dagvattnet vilket då inte skulle leda till försämrade förutsättningar på samtliga undersökta föroreningshalter.

Samtliga ökningar är också relativt små och den rening av dagvattnet som sker i

planområdets öppna diken (i StormTac:s databas anges reningseffekten hos ett vägdike till mellan 10 – 85 % beroende på ämne) ger en rening av dagvattnet som bedöms vara mer än tillräcklig för att föroreningsbelastningen på recipienten inte ska öka efter exploateringen.

5 Lösningsförslag för dagvattenhantering

5.1 Generella rekommendationer

Den föreslagna förtätningen av planområdet enligt gällande planskiss kommer totalt att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 4,2 % (se Tabell 4-3) där den största ökningen sker i öster. Då föroreningshalterna är så låga och dagvattenmängden så stor strävar denna utredning efter att lokalt omhänderta och rena en stor del av det dagvatten som uppkommer inom de planerade tomterna genom naturlig infiltration och diken där vatten kan ledas, fördröjas, renas och har möjlighet att förbrukas av växter. Detta gör också att grundvattennivåerna håller sig på dagens nivåer i största möjliga mån. Det är viktigt att dikenas fördröjande och renande funktion bevaras. En skötselplan för dikena bör därför upprättas för att säkerställa att de skyddas och underhålls.

De nya tomterna inom planområdet har olika förutsättningar för dagvattenhantering delas därför in i tio delområden: Område 1 – Område 10 (se befintlig och planerad

markanvändning samt Figur 3-1).

En generell rekommendation är att man samlar upp delar av dagvattnet som faller på taken för att användas till bevattning på den egna tomten vid torrare perioder. Taken kan också anläggas i ett material som inte riskerar att urlaka föroreningar till dagvattnet. Generellt rekommenderas att husen anläggs med utkastare på stuprören, för att möjliggöra för dagvattnet att infiltrera på tomtmarken. Avledning av överskottsvatten till nedan föreslagna lösningar görs lämpligen genom höjdsättning, i andra hand avleds dagvattnet i ledning till föreslagen punkt. Att undvika nya hårdgjorda ytor så som stenläggning kan också ha en positiv inverkan på flödet.

Område 1 får ta emot den största delen av dagvattenavrinningen från planområdet innan det rinner vidare mot recipienten. Då området troligtvis har ett relativt grunt jorddjup kommer marken bara ha kapacitet att ta emot en viss del av dagvattnet. Dagvattnet från tomtmarken kan ledas genom ett makadamdike för fördröjning och rening innan det leds ut i det befintliga diket för att minska belastningen längre nedströms. Dagvattenkassetter är ett annat alternativ till makadamdike för att hantera dagvatten från tomtmarken, men har begränsade

förutsättningar på grund av det tunna jordlagret inom området, det renar inte heller dagvattnet utan fungerar endast som fördröjning.

Om det är tekniskt möjligt bör det befintliga diket förbli öppet snarare än rörläggas för att hålla infiltrationskapaciteten i området på samma nivå, det är möjligt att leda om diket så det rinner närmre vägen. Rörläggs diket är det viktigt att detta förblir den lägsta punkten för att vid ett 100-årsregn kunna avleda vatten ytledes ut från planområdet utan att byggnader riskerar att skadas.

Område 2 bedöms ha god infiltrationskapacitet naturligt i marken då denna domineras av sandjord och klapperstensområdet troligtvis sträcker sig ner under jordlagret på övre delen.

Ett avskärande dike utefter tomtgränsens nedre del som kan leda eventuellt överskottsvatten till vägdiket skulle dock minska risken för att vatten skulle flöda in i stor mängd på

granntomterna vid kraftiga skyfall. För att säkerställa och öka fördröjningskapaciteten för planområdet som helhet bör detta utformas som ett singeldike. Diket bör vara omkring 1 m djupt och 1 m brett, och till hälften fyllt med singel där även ytterligare rening sker. Innan vattnet når vägdiket. Dikets läng blir ca 20 m

Område 3 består till största delen av hällmark och byggnationen kommer därför inte att förändra mängden dagvattenavrinning nämnvärt, men då dagvattnet kommer rinna mot en redan vattensjuk tomt rekommenderas ändå vissa åtgärder. Då markägaren planerar att spränga bort en bergklack och skapa ett dike framför Område 4 (Figur 5-2 och Bilaga 1) kan en lösning vara att diket görs lite djupare och fortsätter under den korsande vägen som går

mellan Område 3 och Område 4 och sedan vidare in på nedsidan av Område 3. Diket anläggs med litet fall mot söder och anläggs som ett makadamdike för att ge en fördröjning och renande effekt. Dagvattnet infiltreras, renas och rinner sedan ner till det befintliga vägdiket. Detta skulle också medföra en positiv effekt på den vattensjuka befintliga tomten.

Vid ett 100-årsregn kommer vattnet från Område 3 fortfarande rinna in till granntomtens lågpunkt på samma sätt som idag, men det bedöms inte påverka några byggnader eller förändra hur situationen för ett 100-årsregn skulle se ut jämfört med idag.

Område 4 ingår i samma lösning som Område 3 för 30-årsregnen men en höjdsättning som tillåter dagvattnet att avrinna ytledes åt söder vid 100-årsregn rekommenderas.

Område 5 är sankt och då mycket av delområdet idag utgörs av skog kommer

dagvattenavrinningen öka något. Jordarten i området utgörs av sand vilket ger god infiltration och rening, men vid kraftigare regn behöver dagvattnet kunna lämna området och renas och fördröjas på annat sätt. Idag leds vattnet genom ett mindre dike ut till vägdiket. Då ökningen i dimensionerande flöde och föroreningsbelastning från området är låg så är bedömningen att vägdiket både fördröjer och renar tillräckligt för ett så litet område. En total takyta på tomten över 200 m² är dock inte att rekommendera. Om man höjde marknivån inom området med porösa jordar till samma nivå som vägen och lede om befintligt dike från det sankare hörnet i söder efter vägen skulle dock byggnaderna tillsammans kunna ha en yta på 250 m²

Område 6 består nästan uteslutande av berg i dagen, vilket innebär att förändringen av dagvattenflödet blir försumbar då byggnation sker. Det gör också att omhändertagande av dagvatten på de egna tomterna omöjliggörs. Geosigmas enda rekommendation är att avleda så mycket som möjligt av regnvattnet som landar på det östra huset till diket öster om

Område 6, där fördröjning och rening kan ske.

Område 7 är idag till stor del belagd med grus vilket ger en mycket god infiltration och fördröjningskapacitet. Jordarten under utgörs av sand vilket ger goda förutsättningar att låta dagvattnet från det planerade huset infiltrera naturligt i marken och sedan transporteras vidare mot diket i nordväst. Inga särskilda åtgärder bedöms krävas för detta område.

Område 8 har mycket goda förutsättningar för naturlig infiltration då det utgörs av djupa sandjordar. Inga särskilda åtgärder krävs på detta område och möjligheten till underhåll av bäcken kommer ej påverkas av byggnationen. För att säkerställa att dagvattnet flödar bort från byggnader under extremregn kan sänkor mellan tomtgränserna anläggas som leder överstottsvatten direkt till bäcken.

Område 9 Området har ogynnsamma avrinningsförhållanden. De tre befintliga husen står på tomter i en sänka där marken är sank. För att kunna utöka takytan på befintliga hus bör markavvattningen inom området förbättras för att reducera översvämningsrisken. Detta kräver vidare utredning och ska kommuniceras med och godkännas av länsstyrelsen.

Område 10 planeras kunna få större takytor i framtiden, med undantag av huset mellan Område 1 och Område 2 kan eventuellt ökade dagvattenmängder tas omhand genom naturlig infiltration. Om takarean skulle öka på sagda tomt behöver ett mindre makadamdike för fördröjning anläggas nedanför huset innan vattnet släpps ut i vägdiket. Detta gäller också husen som ligger på tomterna väst och sydväst om område 4. Sett över hela Område 10 är det också viktigt att man inte anlägger mer asfalt, i synnerhet inte runt Område 3 och 4, då detta försvårar infiltration och fördröjning av dagvatten. Asfaltsytor släpper också ifrån sig betydligt större mängder miljögifter än vad en grusväg gör.

Sammantaget kommer de föreslagna åtgärderna medföra att ingen eller mycket liten ökning av dagvattenflödet sker ut från planområdet i den nordvästra delen och en mindre ökning sker i den sydöstra. Bäcken bedöms dock kunna omhänderta denna ökning utan problem.

5.2 Makadamdiken

I områden med begränsade markutrymmen är underjordiska fördröjningsmagasin en lämplig lösning. Makadamdiken är ett exempel på ett underjordiskt magasin där både fördröjning och rening sker.

Det rekommenderas att dagvattnet fördröjs och renas i makadamdiken för område 1, 3 och 4 innan det släpps på befintliga diken inom planområdet. Magasinsvolymen utgörs av

porvolymen i makadamen, vanligtvis cirka 30 %.

Makadamdiken kan anläggas under en gräsyta eller ha makadamet blottlagt. Ytan sluttar så att vatten ansamlas över diket. Under gräsytan fylls ett cirka en meter djupt dike upp med exempelvis makadam eller något annat genomsläppligt material. Längst ner i makadamdiket, nära botten, anläggs en dräneringsledning som leder dagvattnet vidare, Dräneringsledningen kan underdimensioneras för att inte få en för snabb tömning av makadamdiket.

Makadamdiken behöver underhållas vid behov (ungefär någon gång per år) där det ingår rensning av in- och utlopp till magasinen, samt rensning av eventuella brunnar och ledningar till makadamdikena.

Figur 5-1. Makadamdike (Källa: Svenskt vatten P105).

Den totala fördröjningsvolymen för ett makadamdike behöver vara cirka 20 m³ för att kunna ta emot de dimensionerande flödena för område 3 och 4 (beräknat med en porvolym på 30

% för makadam). Detta betyder att makadamdiket (markerat med orange i Bilaga 1) till exempel skulle behöva ha ett djup på 80 cm och en bredd på 50 cm för att ensamt kunna ta emot de dimensionerande flödena. För område 1 krävs makadamdike med en volym på cirka 27 m³.

Singeldiket för område 2 skulle ge en fördröjningsvolym på 13 m³.

5.3 Effekt på recipient

Den föreslagna förändringen i markanvändning inom planområdet medför en ökad andel hårdgjorda ytor och beräkningarna visar ökade utsläpp av metaller och petroleumprodukter.

Då StormTac v.17.3.2 beräknar utsläppen utifrån schablonvärden tar programmet också med utsläppen av metaller från metalltak och petroleumbaserade produkter från exponerad

takpapp. Om de planerade takytorna utgörs av mer miljövänliga material så som lertegel eller andra naturmaterial och föreslagen hantering följs kommer påverkan på recipienten inte överstiga nuvarande situation. Att dagvattnet på de flesta delområden rekommenderats ledas ut över marken leder till ytterligare rening då detta fungerar som översilningsyta.

Vidare planeras planområdet få kommunalt avlopp vilket skulle minska mängden närsalter ut från planområdet till Gullmarn markant. Detta gäller också flera hushållskemikalier. Även vattenflödet skulle minska ut från området.

5.4 Påverkan på allmänna och enskilda intressen

Om föreslagna åtgärder för fördröjning och rening vidtas kommer ingen ökning av dagvatten och utsläpp ske till omgivningen utanför planområdet då kombinationen av anläggningar och den långa rinnsträckan genom naturmark ger tillräcklig fördröjningseffekt.

Det finns tre små tomter mellan delområde 1, 2 och 4. I dagsläget planeras inga byggnader på dessa men om detta skulle bli aktuellt i framtiden finns mycket goda förutsättningar för naturlig infiltration utan att förändra flödet ut ur området då jordarten i området utgörs av sand. Om byggnation skulle ske här rekommenderas dock ett avskärmande dike ovanför huset öster om de tre nämnda tomterna.

Det utlopp som tar emot största delen av det ökade dagvattenflödet från planområdet är bäcken i sydost. Under fältbesöket kunde det konstateras att bäcken har en mycket stor kapacitet att ta emot ett ökat dagvattenflöde utan att omgivningen nedströms påverkas negativt. Trotts att marken på flera platser både på och utanför planområdet var

vattenmättad låg vattenytan i bäcken omkring 1,5 – 2 m under bäckens krön. Bäckens brädd bedömdes vara omkring 3-4 m krön till krön och Trummorna som går under vägarna

nedströms bedöms vara stora nog att hantera ett eventuellt ökat flöde.

Det större utflödet i nordvästra delen av planområdet (se bilaga 1) rinner via diket, genom en kulvert under en grusplan vid planområdets gräns och ut från planområdet. Kulverten

bedöms stor nog att hantera ett högre flöde än idag. Nedströms planområdet rinner det genom ett öppet dike mellan ett antal fastigheter och ut i Gullmarn i väster. Om föreslagna åtgärder följs kommer ingen ökning av dagvattenflöde ut från området ske och det medför ingen risk för varken byggnader eller allmänna intressen.

Figur 5-2. Bergklack, söder om Område 4, vilken avses sprängas bort.

6 Referenser

Alm, H., Banach, A., Larm, T., 2010. Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr 2010-06 Larm, T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10.

Lysekils kommun, 2011. Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun.

Miljösamverkan västra Götaland 2014. Handläggarstöd om dagvatten

Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.

Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.

VAV, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen

Övergripande foton över respektive delområde

Område 2

Område 5

Område 6