Elevers motivation till matematikämnet
En systematisk litteraturstudie
Författare: Sofie Josefsson och Manuela Lundberg Handledare: Hanna Palmér Examinator: Jeppe Skott Termin: HT20
Ämne: Matematikdidaktik Nivå: Grundläggande nivå Kurskod: 1GN02E
Självständigt arbete 1
Abstrakt
Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad tidigare forskning skriver om elevers motivation med koppling till matematikundervisning, samt vilka yttre och inre faktorer elever främst motiveras av inom matematikämnet. Med hjälp av studiens resultat får vi som lärare i de tidigare skolåren verktyg för att motivera så många elever som möjligt i matematikämnet. Studien grundas på tio artiklar som systematiskt valts ut och kritiskt granskats. Utifrån en induktiv innehållsanalys sammanfattas resultatet i två huvudkategorier: inre och yttre motivation.
Exempel på inre motivationsfaktorer som framkommit efter genomförd studie är elevernas förväntade nytta av matematikämnet i framtiden och lärarens tro på eleverna. Yttre motivationsfaktorer som främjar elevers motivation i matematik visade sig vara exempelvis konkreta belöningar, digitala verktyg och varierade arbetssätt.
Nyckelord
Matematik, motivation, inre motivation, yttre motivation, digitala verktyg, undervisningsmetod
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
3 Begrepp 2
3.1 Motivation 2
3.2 Inre motivation 2
3.3 Yttre motivation 2
4 Metod 3
4.1 Systematiska litteraturstudie och innehållsanalys 3
4.2 Avgränsningar 3
4.3 Sökprocess och urval 3
4.4 Etik 7
5 Resultat och Analys 8
5.1 Teoretiska utgångspunkter 8
5.2 Inre motivationsfaktorer 10
5.3 Yttre motivationsfaktorer 12
6 Diskussion 14
6.1 Resultatdiskussion 14
6.2 Metoddiskussion 16
6.3 Slutsats och vidare forskning 17
7 Referenslista 19
8 Bilagor (sökschema) 22
1 Inledning
Ett av läroplanens grundläggande värden är att skolan ska ge eleverna vilja att lära för livet (Skolverket, 2019). Skolverket (2018) skriver att om eleverna ska lyckas med matematikstudierna krävs att eleverna har en tro på sin egen förmåga, samt motivation att lära sig. Reckman (2010, 4 oktober) skriver i tidningen Skolvärlden att om eleverna saknar motivation försvinner lusten till att lära. Skolverket (2018) tar också upp begreppet motivation som något du inte besitter från början, utan är något du får genom erfarenheter.
Undersökningar som genomförts, visar att svenska elever så tidigt som vid tolv års ålder tappar lusten och motivationen för att lära sig matematik (SOU 2004:97). Vi tycker det är oroväckande och ställer oss frågan hur eleverna ska klara av matematikstudierna resterande skolår, utan motivation till ämnet.
Skolverket (2018) förklarar att elevers motivation påverkas genom yttre och inre faktorer. Yttre motivation är något som individen arbetar mot, såsom betyg och belöningar. Inre motivation förklaras som en inre drivkraft där några av faktorerna är betydelsefulla och lagom utmanande uppgifter ett intresse för ämnesområdet samt delaktighet i undervisningen. Enligt Skolverket (2003) är det delade meningar om eleverna egentligen får vara delaktiga i sin egen skolgång. De förklarar att en del klasser ibland får påverka planeringen inom ämnesområdet, medan en del klasser knappt har något inflytande alls i sin undervisning. Håkansson och Sundberg (2018) skriver att eleverna får mer motivation när de får ta ett större ansvar i sitt eget lärande.
Elevernas motivation påverkas även av lärarens engagemang till ämnesområdet, samt lärarens tilltro till elevernas egen förmåga (Skolverket, 2018). Läraren kan ha en inverkan på både elevernas inre och yttre motivation genom att variera arbetsformerna och erbjuda eleverna olika uppgifter. Att ge positiv feedback till eleverna både när uppgifterna är felfria och när uträkningarna inte är helt korrekta är en viktig faktor för att främja motivationen. Skolverket (2018) beskriver också att eleverna har möjlighet att få en ökad motivation när de får ta del av andra elevers lösningar, samt diskutera dem och möjligtvis få en större förståelse för innehållet. Med andra ord har läraren en betydelsefull roll för att lyfta upp olika elevers lösningar och då påvisa att alla elevers tankar är viktiga (a.a.). I arbetet vill vi ta reda på fler betydelsefulla faktorer som kan främja elevernas motivation i matematikundervisningen.
Under genomförd praktik observerades att en del elever har svårt att ta sig an arbetsuppgifterna och till och med ger upp. Efter genomfört arbete hoppas vi
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om elevers motivation med koppling till matematikundervisning, samt vilka yttre och inre faktorer som bidrar mest till att eleverna motiveras i matematikämnet.
Studiens frågeställningar är:
● Hur kan matematikundervisningen organiseras för att elevernas motivation ska påverkas positivt?
● Vilka yttre och inre faktorer motiveras eleverna främst av i matematikämnet?
3 Begrepp 3.1 Motivation
Skolverket (2018) förklarar att motivation kan ses som en individs drivkraft mot olika mål. Begreppet kan delas upp i inre och yttre motivation.
3.2 Inre motivation
Den inre motivationen handlar om att känna meningsfullhet, ett intresse och egen påverkan (Skolverket, 2018).
3.3 Yttre motivation
Den yttre motivationen handlar om beröm, belöning och betyg med mera (Skolverket, 2018).
4 Metod
Med hjälp av tidigare forskning var målet att få svar på frågeställningarna kopplat till arbetet. Nedan presenteras vad en systematisk litteraturstudie är och hur den genomförts, samt vilka avgränsningar och etiska överväganden som gjorts.
4.1 Systematiska litteraturstudie och innehållsanalys
I en systematisk litteraturstudie sammanställs tidigare forskning efter att en metodisk sökning genomförts och innehållet i artiklarna granskats (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studien fokuserar på relevant forskning inom det valda området, som i sin tur ska utgöra ett resultat och underlag för eventuella nya forskningsstudier.
Innan innehållet i artiklarna sammanställdes gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Det är en metod som används för att ta fram det viktigaste ur de vetenskapliga texterna (Denscombe, 2018). Innehållsanalysen som genomfördes var induktiv. Det innebär att kategorier som texten tematiseras under skapas efter att artiklarna lästs (Eriksson Barajas m.fl., 2013).
4.2 Avgränsningar
Avgränsningar som genomförts vid samtliga urval var att artiklarna var “peer reviewed”. Det innebär att artikeln har granskats av oberoende personer som är väl insatta i området innan artikeln publiceras (Eriksson Barajas m.fl. 2013).
Tidsspannet på artiklarna avgränsades från 2010-2020, för att ta del av den senaste forskningen. Övriga inkluderings- och exkluderingskriterier presenteras under sökprocess och urval med koppling till varje artikel, samt i sökschemat (se bilaga 1).
4.3 Sökprocess och urval
Vid en avancerad sökning i ERIC användes sökorden “student motivat*” OR
“student attitude*” OR “motivational factor*” AND mathematic* AND addition. Efter att inkluderingskriterierna “peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i, samt “primary education” under education level, resulterade det i tio träffar. Artiklarnas rubrik och abstrakt lästes och av de tio träffarna visade sig tre av dem vara intressanta för studiens syfte. Artiklarna lästes och då visade
● Hung, C.-Y., Sun, J. C.-Y., & Yu, P.-T. (2015). The benefits of a challenge: student motivation and flow experience in tablet-PC-game- based learning. Interactive Learning Environments, 23(2), 172-190.
I artikeln beskrivs en studie där forskarna låtit 52 elever i årskurs två spela ett spel på surfplatta med addition och subtraktion samt olika svårighetsgrader.
Undersökningen som genomfördes var en experimentell undersökning.
● Upadyaya, K., & Eccles, J. S. (2014). How do teachers' beliefs predict children's interest in math from kindergarten to sixth grade? Merrill- Palmer Quarterly: Journal of Developmental Psychology, 60(4), 403- 430.
I artikeln beskrivs en studie där syftet var att undersöka vikten av lärarnas förväntningar och tro på elevernas ansträngning, samt hur de påverkar elevernas matematikintresse. Studien var kvantitativ och använde sig av data från Childhood and Beyond (CAB) -studien där forskarna följt elever från förskolan till sjätte klass, tre årskullar med 849 barn.
Vid en avancerad sökning i ERIC användes sökorden “student motivation”
AND “mathematics” AND “teaching styles”. Efter inkluderingskriterierna
“peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i, samt “primary education” under education level, gav detta nio träffar. Titel och abstrakt lästes på samtliga, därefter valdes en relevant artikel ut.
● Aldhafri, S., & Alrajhi, M. (2014). The predictive Role of Teaching Styles on Omani Students´ Mathematics Motivation. International Education Studies, 7(6), 135-144.
I artikeln beskrivs en studie där data samlades in från 425 elever i årskurs åtta som fick besvara en enkät. Genom enkäten var målet med studien att ta reda på hur olika undervisningsstilar kan påverka elevers motivation i samband med matematik.
Vid ytterligare en avancerad sökning i ERIC användes sökorden "student motivation" AND mathematic* AND "primary school". Efter att de första inkluderingskriterierna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i, återstod 21 träffar. Urvalet minskades ytterligare genom att inkludera “mathematics instruction” och “teaching methods” under subject. Detta resulterade i tio träffar. Titel och abstrakt lästes på samtliga, varav en artikel var relevant för arbetet.
● Rajotte, T., Marcotte, C., & Bureau-Levasseur, L. (2016). Evaluation of the effect of mathematical routines on the development of skills in
mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi-témiscamingue. Universal Journal of Educational Research, 4(10), 2386-2391.
I artikeln beskrivs en studie där forskarnas syfte var att ta reda på hur dagliga matematiska rutiner påverkade elevernas motivation. För att ta reda på det använde de sig av bland annat logiska utmaningar och spel. Studien var av experimentell sort och använde sig av kvantitativa data. Tre grupper deltog i undersökningen varav två experimentgrupper och en kontrollgrupp.
Vid en ny avancerad sökning i ERIC användes sökorden “students attitude*”
OR “student motivation” OR “motivational factor” OR “attitude measure”
AND mathematic* AND “mathematic* education”. Det resulterade i sju träffar efter att inkluderingskriterierna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 genomförts och att “primary education” valts under education level. Efter att abstrakt och titel lästs igenom på samtliga artiklar, visade sig en av dem vara relevant för arbetet.
● Nyman, M., Sumpter, L. (2019). The Issue of “proudliness”: Primary students´motivation towards mathematics. International Journal on Math, Science and Technology Education, 7(2), 80-96.
I artikeln beskrivs en studie där tidigare forskning samlats in genom frågeformulär. Intervjuer genomfördes för att få fram underbyggda resonemang om vad som motiverar elever i årskurs två och fem att lära sig matematik. Intervjuerna analyserades därefter deduktivt och slutligen induktivt.
Ytterligare en avancerad sökning genomfördes i ERIC. Där användes sökorden motivat* AND mathematic* (endast inkluderade i titel). Det resulterade i tolv artiklar efter att avgränsningarna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 hade gjorts. Även “primary education” valdes som avgränsning under education level. Efter att abstrakt och titlar hade granskats var en artikel relevant för arbetet.
● Kotaman, H., Aslan, M. (2020). Student Preferences for Motivation Type after Successful Completion of a Mathematics Task. Educational Psychology, 40(6), 695-712.
I artikeln beskrivs en kvantitativ studie som genomförts med 1184 elever från förskolan upp till årskurs åtta. Syftet med studien var att ta reda på vad som motiverar eleverna att slutföra en matematisk uppgift.
Vid ytterligare en avancerad sökning i ERIC användes sökorden mathematic*
AND “primary school” (endast inkluderande i titel) AND iPad.
Avgränsningen “peer reviewed” gjordes men inget årsspann valdes då artiklarna låg inom den valda ramen (2010-2020). Det resulterade i två träffar och när titel hade lästs på båda lästes abstrakt på en av artiklarna som också valdes till arbetet.
● Hilton, A. (2018). Engaging primary school students in mathematics:
Can iPads make a difference? International Journal of Science and Mathematics Education, 16(1), 145-165.
I artikeln beskrivs en studie där syfte var att ta reda på surfplattors påverkan på undervisning i relation till matematik, samt sambandet mellan användandet av surfplattor och elevers motivation. I undersökningen deltog 405 elever mellan årskurs två och sex. Undersökningen baseras på en survey där skribenterna använde tidigare insamlade enkäter för att därefter genomföra semi-strukturerade intervjuer med eleverna.
Vid en avancerad sökning i OneSearch användes sökorden motivation* OCH mathematic* OCH “primary school” OCH educat* OCH “mathematic teachers” OCH “second grade”. Efter att inkluderingskriterierna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i, inkluderades enbart artiklar på engelska och antalet träffar blev då 58. Urvalet minskades ytterligare genom att inkludera ämnet “teaching methods”. Antalet träffar blev då 16. Titel och abstrakt lästes på samtliga. En artikel var relevant för arbetet.
● Deng, L., Wu, S., Chen, Y., & Peng, Z. (2020). “Digital Game‐based Learning in a Shanghai Primary‐school Mathematics Class: A Case Study." Journal of Computer Assisted Learning 36(5), 709-17.
I artikeln beskrivs en kvalitativ studie från Kina där en lärare och 45 elever i årskurs två medverkade. Studien syftade till att ta reda på hur både läraren och eleverna upplevde det matematiska lärandet genom spel. Individuella intervjuer, dokumentanalys och klassrumsobservation var några typer av datainsamling som genomfördes.
Vid ytterligare en avancerad sökning i OneSearch användes återigen sökorden motivation* OCH mathematic* OCH “primary school” OCH educat* OCH
“mathematic teachers”, men nu lades istället “motivational factor*” in. Efter att inkluderingskriterierna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i, inklusive artiklar på engelska, gav detta 29 träffar. Titel lästes på samtliga, och abstrakt lästes på de artiklar som ansågs relevanta. En artikel valdes ut.
● Watson-Huggins, J., & Trotman, S. (2019). Gamification and
motivation to learn math using technology. Quarterly Review of Distance Education 20(4), 79-101.
I artikeln beskrivs en studie där forskarnas syfte var att ta reda på vilken effekt spel-appar har på elevernas motivation. I studien jämfördes elevers upplevelse på matematikundervisningen, där en grupp elever spelade på en surfplatta och den andra gruppen fick traditionell undervisning. Studien var kvantitativ och resultatet presenterades genom en dataanalys. Sextio elever i årskurs sex deltog.
Vid en avancerad sökning i ERIC användes sökorden motivation AND mathematic* AND “primary school” AND “teaching method*”. Efter att inkluderingskriterierna ”peer reviewed” och åren 2010-2020 fyllts i återstod 14 träffar. Samtliga rubriker lästes, samt abstrakt på artiklarna som ansågs relevanta. En artikel valdes ut till arbetet.
● Brezovnik, A. (2015). The benefits of fine art integration into mathematics in primary school. Center for Educational Policy Studies Journal, 5(3), 11-32.
I artikeln beskrivs en studie där huvudsyftet var att undersöka effekterna av att integrera konstnärligt innehåll i matematikundervisningen. Studien använde sig av experiment som metod, där en experimentgrupp och en kontrollgrupp deltog. Totalt var det 210 elever i årskurs fem som deltog, samma antal elever i varje grupp.
4.4 Etik
Artiklarna som valdes följer Vetenskapsrådets (2017) grundläggande riktlinjer för god forskningssed. Andra krav artiklarna måste uppfylla är de forskningsetiska principerna konfidentialitetskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och informationskravet (Vetenskapsrådet, 2011). En annan etisk aspekt vi tagit hänsyn till är att alla resultat ska presenteras. Eriksson Barajas m.fl. (2013) skriver att positiva och negativa resultat ska tas med för att forskningen ska vara etiskt korrekt.
5 Resultat och Analys
I detta avsnitt presenteras inledningsvis de teoretiska utgångspunkterna i de valda artiklarna. Därefter redogörs resultatet av analysen med koppling till studiens syfte och frågeställningar: Hur kan matematikundervisningen organiseras för att elevernas motivation ska påverkas positivt? och Vilka yttre och inre faktorer motiveras eleverna främst av i matematikämnet?
Det förekom delade meningar vad forskarna i artiklarna anser vara inre och yttre motivation. Underrubrikerna inre motivation och yttre motivation baseras därför på hur författarna har använt begreppen i sina studier.
5.1 Teoretiska utgångspunkter
Fem artiklar hade en tydlig teoretisk utgångspunkt. I de artiklar som inte presenterade någon teori, kunde tre av dem kopplas till en teori med hjälp av specifika begrepp som nämns i texten. I två av artiklarna kunde inget teoretiskt perspektiv knytas till forskningen.
Social Learning Theory
Hung m.fl. (2015) samt Nyman och Sumpter (2019) tar upp begreppet self efficacy som kan kopplas till Social Learning Theory. Artikeln av Hung m.fl.
(2015) refererar i sin text till Bandura (1997), Compeau och Higgins (1995) och Sun och Rueda (2012) där begreppet self-efficacy beskrivs som upplevelsen av den egna förmågan att utföra en uppgift. Begreppet kan även benämnas tillsammans med ett ämne, till exempel “self-efficacy for technology” och innebär då enligt Hung m.fl. (2015) den egna upplevelsen av att använda teknik för att kunna slutföra en uppgift. I studien kopplar författarna begreppet till teknik, vetenskap och lärande. Nyman och Sumpter (2019) kopplar self-efficacy till inre och yttre motivation, utan vidare förklaring eller referens för vad det innebär i den aktuella studien.
Self Determination Theory (SDT)
Två av artiklarna, Wattson- Huggins och Trotman (2019) samt Kotaman och Aslan (2020) grundar sina arbeten i Self Determination Theory (SDT). I artikeln av Watson-Huggins och Trotman (2019) framgår kopplingen mellan den inre motivationen som spelar stor roll i teorin och elevernas motivation till att vilja spela ett spel. Författarna utgår ifrån en definition av Ryan och Deci (2017), som innebär att teorin grundas i olika typer av motivation, utveckling och mänskliga beteenden. I artikeln av Kotaman och Aslan (2020) motiveras val av metod med koppling till Deci och Ryan’s (2000, 2008) syn på SDT.
Vidare refererar författarna till Deci (1971), Deci, Koestner, och Ryan (1999),
Deci, Ryan och Koestner (2001) och Lepper, Corpus och Iyengar (2005) och deras beskrivning av teorin som grundar sig i att den inre motivationen motiverar människor och att yttre motivation minskar den inre motivationen.
Konstruktivism
Artiklarna av Deng m.fl. (2020) och Rajotte m.fl. (2016) använder sig av konstruktivism som grundteori i sina arbeten. Studien av Deng m.fl. (2020) använde sig av en kvalitativ strategi, med hänvisning till Ke (2008), Watson, Mong och Harris (2011) och Yin (2014), som baseras på konstruktivismen.
Rajotte m.fl. (2016) har också ett konstruktivistiskt synsätt i sin studie, i synnerhet social konstruktivistiskt och kognitivt. Arbetet hänvisar till Dennen och Hao (2014) som förklarar att kognitiv konstruktivistisk teori innebär att lärande sker genom individuella erfarenheter, samt när eleverna får utbyta kunskaper med varandra. Socialkonstruktivismen som arbetet av Rajotte m.fl.
(2016) utgår från, baseras på Vygotsky (1962, 1981), Wertsch (1985) och Wenger (1988) som skriver att socialkonstruktivism inbegriper att lärande sker genom interaktioner mellan människor.
Expectancy-Value Theory of Achievement Motivation
I artikeln av Upadyaya och Eccles (2014) använder sig forskarna av Expectancy-Value Theory of Achievement Motivation i sin studie, en teori som författaren Eccles varit med och utvecklat. Artikeln refererar till Wigfield och Eccles (2000), Eccles och Wigfield (1995) och Ryan och Deci (2000) som skriver att även om elevers inre motivation att slutföra en uppgift är hög, är det inte självklart att eleverna löser uppgiften om konsekvenserna inte anses gynna dem.
Positivismen
I artikeln av Brezovnik (2015) genomfördes ett experiment med hjälp av en kontrollgrupp och en experimentgrupp, vilket kan kopplas samman med positivismen och därav antas artikeln baseras på en positivistisk teori.
Positivismens grundtanke är att det är den absoluta kunskapen som eftersträvas. Kunskapen framkommer genom exempelvis experiment och observationer (Andreasson & Johansson, 2020). Enligt Denscombe (2018) kan ett experiment genomföras med två grupper, en kontrollgrupp och en experimentgrupp.
I resterande två artiklar, Hilton (2018) och Aldhafri och Alrajhi (2014) går det inte att urskilja någon vald teori eller något begrepp som kan tyda på någon
5.2 Inre motivationsfaktorer
I detta avsnitt presenteras resultatet från artiklarna, med koppling till inre motivationsfaktorer. Resultatet har kategoriserats under följande: spel på surfplatta med olika utmaningsnivå, undervisningsmetod, lärarens betydelse och nyttan med matematik.
Spel på surfplatta med olika utmaningsnivåer
Hung m.fl. (2015) har i sin studie jämfört effekten av utmanande spel och spel på elevernas befintliga nivå på surfplatta. Studiens fokus var elevernas motivation, upplevelse och känslor för matematiken beroende på spelets svårighetsgrad. Resultaten visade att utmanande spel inte bara hjälpte eleverna att fokusera på lärandet, utan också upplevdes mer intressanta och motiverande än spel på standardnivå. Deng m.fl. (2020) fann också att utmanande uppgifter motiverade eftersom flertalet av dem uttryckte att de uppskattade svåra nivåer, då ansåg de att hjärnan fick arbeta. Studien av Hilton (2018) lyfte högpresterande elever och deras uppskattning för olika svårighetsgrader. En elev uttryckte att spelet gav en utmaning som knöt an till arbetet och att det var bra med olika nivåer eftersom alla i klassen inte var på samma nivå. En annan elevs tanke var att spel på surfplattan var bra för alla barn, i synnerhet för de som hade svårt för matematik eller de som inte var motiverade. Hilton (2018) uttryckte att det var lättare att utmana eleverna på rätt nivå med hjälp av surfplattan och tack vare spelens olika svårighetsgrader kunde fler elever ta del av undervisningen.
Undervisningsmetoder
I tre av artiklarna lyfts olika undervisningsmetoder som är betydelsefulla för elevers motivation (Rajotte m.fl. 2016; Brezovnik, 2015; Kotaman & Aslan, 2019). Rajotte m.fl. (2016) undersökte skillnaden i hur pojkar och flickor motiverades av problemlösningsuppgifter och brädspel i matematikundervisningen. I studien framkom att framförallt flickor motiverades av att lösa matematiska problemlösningsuppgifter dagligen. I studien av Brezovnik (2015) kom forskaren fram till att elever vars matematikundervisning integrerades med bildämnet presterade bättre i matematik än de elever som fick undervisning på traditionellt vis, vilket vanligtvis innebär att undervisningen inte integreras med bildämnet. Ett exempel på när matematikundervisningen integrerades med bild var när eleverna fick måla en matematisk uppgift (exempelvis en matematisk graf).
Eleverna ansåg att matematiken blev mer meningsfull och konkret när de fick integrera bildämnet i matematikundervisningen. Brezovnik (2015) förklarar att genom den här typen av undervisningsmetod kan elever när de blir äldre
behålla motivationen till matematik, trots att matematiken övergår från konkret till att bli mer abstrakt.
De elever som i studien av Kotaman och Aslan (2019) valde en utmanande uppgift framför social eller konkret belöning, gjorde det av anledningen att de gillade utmaningar. Antingen ville de förbättras inom matematikämnet eller så ville de känna att de presterade. Om eleven var bra på matematik eller önskade sig bli bättre i ämnet var det mer troligt att de valde en utmanande uppgift framför konkret eller social belöning. Resultatet visade också att desto äldre eleverna blev desto mer föredrog de utmanande matematikuppgifter (a.a.).
Lärarens betydelse
Aldhafri och Alrajhi (2014) förklarar att undervisningsstilen som läraren använder påverkar elevernas motivation. Deras resultat visade på att lärare med en auktoritativ undervisningsstil höjde elevernas inre motivation till skillnad från lärare med en mer auktoritär undervisningsstil. Begreppet auktoritativ innebär att ta beslut på tydliga grunder, och att människor runt omkring får ta del av vad du har för tankar kring dina beslut, medan auktoritär innebär att ledaren tar beslut utan att resterande personer får vara med i beslutsprocessen (Gut, 2014, 7 mars). Aldhafri och Alrajhi (2014) kom fram till att eleverna uppskattade matematikämnet mer om de hade en auktoritativ lärare som uppmärksammade deras känslor. Eleverna uppskattade också att läraren hade tydliga förväntningar på dem och att misstag inte ansågs vara något att skämmas för.
När det gäller lärarens påverkan att kunna motivera eleverna oavsett arbetssätt kom Upadyaya och Eccles (2014) i sin studie fram till att läraren behöver ha höga förväntningar på sina elever. Om läraren trodde på sina elever ökade elevernas matematikintresse. Det visade sig även vara viktigt att läraren själv ansåg att matematik var ett viktigt ämne eftersom eleverna då blev mer motiverade till matematikämnet. Även Aldhafri och Alrajhi (2014) betonar vikten av att läraren tror på sina elever och ger dem trygghet i utbildningen eftersom det minskar behovet av yttre motivation.
När eleverna i studien av Kotaman och Aslan (2019) valde en social belöning, exempelvis att eleven blev uppmärksammad av läraren eller klassen efter väl genomfört arbete, berodde det på att eleverna eftersträvade ett erkännande. I det här fallet innebar det att eleverna ville bli uppmärksammade framför klassen men även att läraren skulle uppmärksamma dem.
Nyttan med matematik
Genom intervjuer med elever i årskurs två och fem, kom Nyman och Sumpter (2019) fram till att det som motiverade flest elever inom matematiken var att eleverna själva ansåg vikten av att kunna matematik inför framtiden. Flera elever uttryckte att det var viktigt att kunna matematik om de exempelvis skulle arbeta i en affär. Eleverna motiverades också av att lära sig matematik för att i framtiden ha möjlighet att få ett jobb, samt för att kunna räkna ut saker.
Inre motivationsfaktorer var enligt Nyman och Sumpter (2019) att eleverna ville lära sig matematik men också att de tyckte att det var ett roligt ämne.
Genom intervjuer med elever framkom det att den inre motivationen i matematikämnet var att de ville känna sig stolta över vad de klarade av, men också för att undvika situationer där de kunde bli generade.
5.3 Yttre motivationsfaktorer
Nedan presenteras artiklarnas resultat utifrån yttre motivationsfaktorer: spel och digitala verktyg samt belöning.
Spel och digitala verktyg
Artikeln av Hilton (2018) syftade till att ta reda på elevers attityder till matematiken vid användande av surfplatta eller matematikundervisning på traditionellt vis. Forskaren ville se vilka aspekter, till exempel lärande med surfplatta eller andra pedagogiska val, som kan engagera eleverna i matematikundervisningen. Studiens resultat visade bland annat att digitala verktyg ansågs vara något lustfyllt och intressant. Dessutom upplevde eleverna som till vardags använder bok som läromedel att surfplattan blev ett annorlunda läromedel vilket uppskattades. Enligt eleverna gav surfplattan dem mer inflytande i sitt eget lärande, tack vare fler valmöjligheter av arbetssätt.
Watson-Huggins och Trotman (2019) undersökte vilka effekter spelappar hade på elevers motivation i matematikämnet. Resultaten visade att majoriteten av eleverna tyckte om att spela matematikspel på surfplatta vilket gynnade elevernas motivation till att lära. Däremot var topplistan i spelet inte särskilt uppskattat av eleverna, eftersom alla klasskamraters poäng visades och det kunde i det här fallet leda till en inre stress över att behöva prestera. I studien av Rajotte m.fl. (2016) analyserades pojkar och flickors motivation till matematik. I resultatet framgick det att pojkars yttre motivation gynnades av att spela brädspel dagligen.
Belöning
Aldhafri och Alrajhi (2014) skriver att yttre motivationsfaktorer kan vara att göra föräldrar eller lärare nöjda med elevernas prestationer, men även att eleverna motiverades av att lära sig mer för att slippa uppleva situationer i koppling till matematik där de kunde bli generade. I studien av Kotaman och Aslan (2019) fick eleverna välja mellan en social belöning, en utmanande uppgift eller en konkret belöning (exempelvis en boll eller en dagbok).
Eleverna som valde en konkret belöning framför en social belöning eller en utmanande uppgift valde det för att eleverna ansåg föremålet vara önskvärt, eller för att det fyllde en funktion för eleverna. Det var framförallt yngre elever som motiverades av en konkret belöning.
6 Diskussion
Nedan diskuteras studiens resultat i koppling till inledning, syfte och frågeställningar. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av studien samt förslag på vidare forskning inom området.
6.1 Resultatdiskussion
I avsnittet nedan diskuteras resultatet utifrån fyra kategorier. Lärarens betydelse och arbetsformer syftar till att svara på den första frågeställningen:
Hur kan matematikundervisningen organiseras för att elevernas motivation ska påverkas positivt? Yttre och inre motivationsfaktorer syftar till att svara på den andra frågeställningen: Vilka inre och yttre faktorer motiveras eleverna främst av i matematikämnet?
Lärarens betydelse
Upadyaya & Eccles (2014) och Aldhafri & Alrajhi (2014) betonar vikten av att läraren ska ha höga förväntningar på sina elever för att eleverna ska vara motiverade till matematikämnet. Det stämmer överens med Skolverket (2018) som framför att elevers motivation främjas om läraren tror på elevernas förmåga. Skolverket (2018) förklarar även att elevernas motivation främjas om läraren är motiverad till ämnesområdet vilket Upadaya och Eccels (2014) bekräftar.
Skolverket (2018) betonar vikten av att eleverna ska ges feedback på sina lösningar även om de är felaktiga. Det är något som Aldhafri och Alrajhi (2014) också reflekterar över. De skriver att eleverna inte vill känna sig genanta om de har löst en uppgift inkorrekt, utan att inkorrekta lösningar också ska vara accepterade i klassrummet. Både Skolverket (2018) och Aldhafri och Alrajhi (2014) är överens om att felaktiga lösningar inte ska ses som något skamligt, utan att det ska vara accepterat att göra misstag för att eleverna ska bibehålla motivationen till matematikämnet.
Arbetsformer
Elevernas motivation, både den inre och yttre, kan enligt Skolverket (2018) främjas genom att bland annat variera arbetsformerna för eleverna, men också ge dem möjlighet att diskutera sina matematiska lösningar. Att eleverna får ta del av varandras lösningar är inte något som har nämnts i någon av de valda artiklarna. Däremot framkommer det i artikeln av Brezovnik (2015) att eleverna presterar bättre inom matematiken om arbetsformerna i matematikämnet integreras med bildämnet. Eleverna har då möjlighet att
uppskatta matematikämnet mer och matematiken upplevs mer meningsfull för eleverna när de blir äldre, om deras undervisning har varit av betydelse för dem i deras tidigare skolår (a.a.).
Skolverket (2003) skriver om betydelsen av elevernas egen påverkan i undervisningen och förklarar att det dock är oklart hur delaktiga eleverna faktiskt får vara. Enligt Håkansson och Sundberg (2018) förklaras elevernas ökade motivation med att eleverna får mer inflytande över sitt eget lärande.
Hilton (2018) och Watson-Huggins och Trotman (2019) lyfter att eleverna blir motiverade till matematikämnet när de får valmöjligheten att använda surfplattan under matematiklektionerna istället för traditionell matematikundervisning. Enligt Aldhafri och Alrajhi (2014) kan läraren främja elevernas inre motivation genom att använda sig av en auktoritativ undervisningsstil, som bland annat innebär att göra eleverna delaktiga i undervisningen. Med tanke på att studierna visar ökad motivation när eleverna får vara delaktiga i sitt eget lärande, kan det vara av betydelse som lärare att ha i åtanke när undervisningen planeras.
Flera artiklar tar upp motivation kopplat till digitala spel på surfplatta.
Studierna visar bland annat fördelar med spel med olika svårighetsgrad och surfplattan som motiverande arbetssätt (ex. Hilton, 2018; Deng m.fl. 2020).
Skolverket (2018) lyfter utmanande uppgifter som en viktig motivationsfaktor, framförallt för den inre motivationen. Hung m.fl. (2015), Deng m.fl. (2020) och Hilton (2018) kommer i sina studier fram till att utmanande spel på surfplatta motiverar eleverna. Hung m.fl. (2015) skriver att eleverna upplevde utmanande spel som ett intressant sätt att arbeta med matematik och Deng m.fl.
(2020) erfarade att eleverna uppskattade när hjärnan fick arbeta. Hilton (2018) påvisar fördelarna med digitala spel med olika svårighetsgrad eftersom ett större utbud av elever då kan ta del av matematikundervisningen (a.a.). Genom att använda digitala verktyg kan därmed undervisningen individanpassas, vilket kan leda till att fler elever ges möjlighet att uppfylla kunskapskraven i matematikämnet. Studien av Hilton (2018) resulterade även i att högpresterande elever uppskattade mer utmanande uppgifter (a.a.). Även om digitala matematiska spel på surfplatta motiverar eleverna, finns det även negativa aspekter som läraren bör tänka på när eleverna ska arbeta med surfplattan. Hilton (2018) kom fram till att surfplattan inte alltid är uppskattad som arbetssätt, då en del elever uppfattade topplistan på matematikspelen som stressande, eftersom de jämförde sig med andra.
Inre motivationsfaktorer
Om eleverna ska ha förutsättningar att lyckas med matematikundervisningen
eleverna vill lära sig nya saker inom matematikämnet att de ser nyttan av matematiken inför framtiden. Eleverna i studien motiverades av intresset till ämnet samt känslan av stolthet av att klara en uppgift. Det kunde också erfaras under genomförd praktik då eleverna blev stolta över sig själva när de hade nått veckans mål i matematik. Både Aldhafri och Alrajhi (2014) och Nyman och Sumpter (2019) förklarar att eleverna motiveras av att de vill undvika att bli generade i situationer som innefattar matematik.
En inre motivationsfaktor enligt Rajotte m.fl (2016) är att eleverna får arbeta med problemlösningsuppgifter dagligen. Utfallet visade att främst flickor motiverades av matematiska problemlösningsuppgifter. Vi anser att det är anmärkningsvärt att flickor motiveras mer än pojkar av att lösa dagliga problemlösningsuppgifter. Som lärare är det viktigt att reflektera över vilken inre motivation som driver eleverna i klassen framåt i matematikundervisningen. Kotaman och Aslan (2019) påvisade att desto äldre eleverna blev föredrog de utmanande uppgifter. En annan inre motiverande faktor var för en del elever en social belöning, exempelvis att bli uppmärksammad framför klassen.
Yttre motivationsfaktorer
Elevers motivation bygger på yttre och inre faktorer, där yttre faktorer är något som eleverna eftersträvar, till exempel betyg eller en belöning (Skolverket, 2018). En yttre faktor som motiverade eleverna, speciellt pojkar, var enligt Rajotte m.fl. (2016) att få spela brädspel för att lära sig matematik. Kotaman och Aslan (2019) använde sig i sin studie av en boll eller dagbok som belöning, vilket motiverade framförallt yngre elever. Som lärare är det relevant att fråga sig om eleverna enbart tillfälligt motiveras inom matematiken av den yttre belöningen, eller om motivationen minskar när belöningen är uppnådd. I studien av Aldhafri och Alrajhi (2014) är en yttre motivationsfaktor att eleverna vill göra sina föräldrar och lärare nöjda genom sin prestation (a.a.).
Till skillnad från en konkret belöning kanske känslan av att få beröm av någon eleven ser upp till motiverar mer i längden. Under genomförd praktik framgick det tydligt att eleverna ville göra läraren nöjd genom att till exempel visa hur långt de hade räknat i matematikboken.
6.2 Metoddiskussion
De artiklar som valdes ut till arbetet söktes fram genom sökmotorerna ERIC och OneSearch. Majoriteten av artiklarna grundar sig på utländska studier, förutom en svensk undersökning. Alla artiklar som valdes var på engelska. Då vårt framtida yrke som lärare kommer innefatta elever mellan förskoleklass och årskurs tre hade det varit önskvärt om studierna hade baserats på elever i
de åldrarna. För att komma så nära åldersspannet som möjligt gjordes sökningar på primary education level som motsvarar det svenska lågstadiet.
De flesta artiklar inkluderade ett brett åldersspann av elever, vilket gjorde det svårt att hitta relevanta artiklar med enbart elever i önskvärt åldersspann.
Addition hade från början valts som matematiskt innehåll i en av frågeställningarna. När sökning av artiklar gjordes med sökordet addition var det svårt att hitta relevanta artiklar för den specifika frågeställningen. Det beror på att addition inte enbart har en matematisk betydelse på det engelska språket.
Därav gjordes en av frågeställningarna om för att handla om inre och yttre motivation, då det var något som presenterades i flera av de utvalda artiklarna.
Vid den systematiska litteratursökningen upptäcktes att flertalet artiklar kopplade ihop digitala verktyg med motivation i matematik. Från början var inte tanken att medvetet belysa motivation med koppling till digitala verktyg.
Dock kom flera studier fram till sambandet som något positivt och hälften av de valda artiklarna inkluderar någon form av koppling till digitala verktyg och dess inverkan på elevers motivation.
Då studierna i artiklarna genomförts i olika delar av världen, med olika förutsättningar, går det att reflektera över om resultatet är applicerbart i den svenska skolan eftersom kultur och skolverksamhet kan variera. Tack vare att forskarna studerat olika motivationsfaktorer i de olika studierna har ett större perspektiv av motivationsfaktorer kunnat framföras i resultatet med koppling till frågeställningarna för arbetet i denna litteraturstudie.
När de tio artiklarna hade valts ut och lästs igenom gjordes en induktiv innehållsanalys. Resultaten i artiklarna tematiserades under fyra kategorier:
lärarens undervisning, surfplatta som motiverande faktor för eleverna, genus samt belöning eller nytta. Utifrån dessa kategorier skapades underkategorier och kopplingar gjordes mellan de olika artiklarna.
6.3 Slutsats och vidare forskning
Efter avslutad systematisk litteraturstudie framkommer det att varierade arbetsformer främjar elevers motivation. Istället för att enbart använda bok som läromedel, kan matematiken med fördel kombineras med exempelvis digitala verktyg och bildämnet. Även ett accepterande klassrumsklimat där eleverna inte behöver känna en stress över att göra fel, gynnar elevernas motivation i matematikämnet. Läraren har en viktig roll för att eleverna ska lyckas inom matematiken. Dels behöver läraren ha höga förväntningar på
När resultaten av artiklarna analyserades framgick det att det skiljer sig i vad elever anser vara bidragande yttre och inre motivationsfaktorer för dem.
Oavsett om det är elevernas inre eller yttre motivation som gynnas, har ett antal faktorer kunnat sammanställas som betydelsefulla. Till exempel uppgifter med olika svårighetsgrad, utmanande uppgifter, elevers eget inflytande i undervisningen samt belöningar. Det kan också vara motiverande för eleverna att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att läraren använder sig av en auktoritativ undervisningsstil.
För vidare forskning inom området kan det vara av intresse att undersöka hur elevernas attityder mot varandra påverkas av att presentera elevernas lösningar både korrekta och inkorrekta inför klassen. Det kan också vara av intresse att forska vidare på om matematikämnet kan gynnas av att integreras med andra ämnen.
7 Referenslista
*1Aldhafri, S., & Alrajhi, M. (2014). The predictive Role of Teaching Styles on Omani Students´ Mathematics Motivation. International Education Studies, 7(6), 135-144. doi:10.5539/ies.v7n6p135
Andreasson, J., & Johansson, T. (2020). Vetenskapsteori- grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
*Brezovnik, A. (2015). The benefits of fine art integration into mathematics in primary school. Center for Educational Policy Studies Journal, 5(3), 11- 32.
*Deng, L., Wu, S., Chen, Y., & Peng, Z. (2020). Digital Game‐based Learning in a Shanghai Primary‐school Mathematics Class: A Case Study.
Journal of Computer Assisted Learning 36(5), 709-17. doi:0.1111/jcal.12438 Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken- för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2020). Socialkonstruktivism. I Psykologiguiden. Hämtad 2020- 11-24 från
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=socialkonstrukti vism
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Gut. T. (2014, 7 mars). Är du auktoritativ eller auktoritär?. Dagens PS.
Tillgänglig: http://www.gut.se/pdf/kronika070314.pdf
*Hilton, A. (2018). Engaging primary school students in mathematics: Can iPads make a difference? International Journal of Science and Mathematics Education, 16(1), 145-165.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10763-016-9771-5
*Hung, C.-Y., Sun, J. C.-Y., & Yu, P.-T. (2015). The benefits of a challenge:
student motivation and flow experience in tablet-PC-game-based learning.
Interactive Learning Environments, 23(2), 172-190.
doi:10.1080/10494820.2014.997248
Håkansson, J., & Sundberg, Daniel. (2012). Utmärkt undervisning:
Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur
& Kultur.
*Kotaman, H., Aslan, M. (2020). Student Preferences for Motivation Type after Successful Completion of a Mathematics Task. Educational
Psychology, 40(6), 695-712. doi:10.1080/01443410.2019.1691717
*Nyman, M., Sumpter, L. (2019). The Issue of “proudliness”: Primary students´motivation towards mathematics. International Journal on Math, Science and Technology Education, 7(2), 80-96.
doi:10.31129/LUMAT.7.2.331
*Rajotte, T., Marcotte, C., & Bureau-Levasseur, L. (2016). Evaluation of the effect of mathematical routines on the development of skills in mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi- témiscamingue. Universal Journal of Educational Research, 4(10), 2386- 2391.
Reckman, T. (2010, 4 oktober). Motivation nyckeln till lärandet.
Skolvärlden. Hämtad 20-10-28 från
https://skolvarlden.se/artiklar/motivation-nyckeln-till-larandet
Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Hämtad 20-10- 27 från https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf
Skolverket. (2018). Motivation för matematik. Hämtad 20-10-27 från Motivation för matematik
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (6:e uppl.). Hämtad från Skolverket https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket. (2020). Matematikdidaktik och specialpedagogik. Hämtad 20-10- 27 från Matematikdidaktik och specialpedagogik
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken: - intressen, lärande, kompetens.
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
*Upadyaya, K., & Eccles, J. S. (2014). How do teachers' beliefs predict children's interest in math from kindergarten to sixth grade? Merrill-Palmer Quarterly: Journal of Developmental Psychology, 60(4), 403-430.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-09-23 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.
*Watson-Huggins, J., & Trotman, S. (2019). Gamification and motivation to learn math using technology. Quarterly Review of Distance Education 20(4), 79-101.
8 Bilagor (sökschema)
databas &
datum ERIC 2020-11- 16
sökord/sökfråg a
“student motivat*” OR
“student attitude*” OR
“motivational factor*”
AND mathematic*
AND addition
avgränsninga r
peer reviewed, primary education, publication date 2010- 2020
sökträffa r
10
utvalda referenser Hung, C.-Y., Sun, J.
C.-Y., & Yu, P.-T.
(2015). The benefits of a challenge:
student motivation and flow experience in tablet-PC-game- based learning.
Interactive Learning Environments, 23(2), 172-190.
publikationsty p
Vetenskaplig artikel
ERIC 2020-11- 17
“student motivat*” OR
“student attitude*” OR
“motivational factor*”
AND
mathematic*
AND addition
peer reviewed, primary education, publication date 2010- 2020
10 Upadyaya, K., &
Eccles, J. S. (2014).
How do teachers' beliefs predict children's interest in math from
kindergarten to sixth grade? Merrill- Palmer Quarterly:
Journal of Developmental Psychology, 60(4), 403-430.
Vetenskaplig artikel
ERIC 2020-11- 17
“student motivation”
AND
“mathematics”
AND “teaching styles”
peer reviewed, primary education, publication date 2010- 2020
9 Aldhafri, S., &
Alrajhi, M. (2014).
The predictive Role of Teaching Styles on Omani Students´
Mathematics Motivation.
International
Vetenskaplig artikel
Education Studies, 7(6), 135-144.
ERIC 2020-11- 17
"student motivation"
AND mathematic*
AND
"primary school"
peer reviewed, mathematic instruction OR teaching methods, publication date 2010- 2020
10 Rajotte, T., Marcotte, C., & Bureau-
Levasseur, L. (2016).
Evaluation of the effect of
mathematical routines on the development of skills in mathematical problem solving and school motivation of primary school students in abitibi- témiscamingue.
Universal Journal of Educational
Research, 4(10), 2386-2391.
Vetenskaplig artikel
ERIC 2020-11- 17
“students attitude*” OR
“student
motivation” OR
“motivational factor” OR
“attitude measure”
AND
mathematic*
AND
“mathematic*
education”
peer reviewed, publication date 2010- 2020, primary education
7 Nyman, M., Sumpter, L. (2019) The Issue of “proudliness”:
Primary
students´motivation towards mathematics.
International Journal on Math, Science and Technology
Education, 7(2), 80- 96.
Vetenskaplig artikel
ERIC 2020-11- 17
Only in title- motivat*
AND
mathematic*
peer reviewed, publication date 2010- 2020, primary education
12 Kotaman, H., Aslan, M. (2020). Student Preferences for Motivation Type after Successful Completion of a Mathematics Task.
Educational Psychology, 40(6), 695-712.
Vetenskaplig artikel
OneSearch 2020-11- 18
motivation*
OCH
mathematic*
OCH
“primary school”
OCH educat*
OCH
“mathematic teachers”
OCH
“second grade”
peer reviewed, publication date 2010- 2020, artiklar, teaching methods,
16 Deng, Li, Wu, Shaoyang, Chen, Yumeng, and Peng, Zhengmei (2020).
Digital Game‐based Learning in a Shanghai Primary‐
school Mathematics Class: A Case Study.
Journal of Computer Assisted Learning 36(5), 709-17.
Vetenskaplig artikel
OneSearch 2020-11- 18
motivation*
OCH
mathematic*
OCH
“primary school”
OCH educat*
peer reviewed, publication date 2010- 2020, artiklar
29 Watson-Huggins, J.,
& Trotman, S.
(2019). Gamification and motivation to learn math using technology.
Quarterly Review of Distance Education 20(4), 79-101.
Vetenskaplig artikel
OCH
“mathematic teachers”
OCH
“motivational factor*”
ERIC 2020-11- 18
motivation AND
mathematic*
AND “primary school”
AND
“teaching method*”
peer reviewed, publication date 2010- 2020
14 Brezovnik, A.
(2015). The benefits of fine art integration into mathematics in primary school.
Center for
Educational Policy Studies Journal, 5(3), 11-32.
Vetenskaplig artikel
ERIC 2020-11- 20
“primary school”
AND
mathematic*
AND iPad
peer reviewed, två första titlar endast i titel
2 Hilton, A. (2018).
Engaging primary school students in mathematics: Can iPads make a difference?
International Journal of Science and
Mathematics Education, 16(1), 145-165.
Vetenskaplig artikel
