• No results found

Mötesanteckningar DEMOKRATIBEREDNINGEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mötesanteckningar DEMOKRATIBEREDNINGEN"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ADRESS Stadshuset · 442 81 Kungälv

TELEFON 0303-23 80 00 vx

FAX 0303-132 17

E-POST kommunfullmäktige@kungalv.se

HEMSIDA www.kungalv.se

DEMOKRATIBEREDNINGEN

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plats och tid Hamnen, Stadshuset, den 3 september 2015, kl 15.00 – 16.55

Närvarande Elisabeth Mattsson (FP) Beredningsordförande 15.10 – 16.55

Benny Strandberg (KD) Beredningsordförande kl 15.00 – 15.10 Vice beredningsledare kl 15.10 – 15.55 Pia Gillerstedt (S)

Alexandra Stenlund (UP) Carl Adiels (MP)

Line Christiansen (V) Thomas Alpner (M) Rose-Marie Stenman (C) Rolf Vadström (SD)

Sekreterare

Marie Flodin

Ordförande

Elisabeth Mattsson (FP) Benny Strandberg (KD)

Attest:

Miguel Odhner (S)

Övriga deltagare Marie Flodin Beredningssekreterare

Ing-Britt Runger Kommunledningssektorn Håkan Hambeson Kommunledningssektorn

(2)

Tillkommande och utgående ärenden

 Närvaro tertial 2

 Utbildning för förtroendevalda

 Riktlinjer för besvarande av motioner

Översyn av styrdokument enligt Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Information lämnas till demokratiberedningen om arbetet med styrdokument med

utgångspunkt från policy för Kungälvs kommuns författningssamling som beslutades av kommunfullmäktige den 17 juni 2015. Syftet med policyn är att skapa tydlig styrning genom struktur.

Efter beslut av policy för Kungälvs kommuns författningssamling sker en genomgång av samtliga styrdokument för att sammanställa en författningssamling i enlighet med policyn.

Författningssamlingen ska gälla från årsskiftet 2015/2016.

Struktur och samordning av visionsprocessen och andra processer

Parallellt med visionsarbetet arbetar andra delar av politiken och förvaltningen med att ta fram nya dokument över olika områden, t ex tillväxt och näringslivsutveckling samt miljöpolitiskt program. I dessa båda exempel pratar man också om en vision för respektive område. Även i de aktuella utvecklingsområdena stadskärnan och Ytterby pratar man om en vision för respektive område. Samtliga dessa exempel har aktualiserat ett behov av att få en bild av strukturen och hierarkin mellan olika (styr-)dokument och en renodling av begrepp.

I styrmodellen och i Policy för styrdokument finns redan reglerat den hierarkiska ordningen mellan olika dokument där Visionen finns i den översta nivån. Även begreppen vision, program och plan finns beskrivit i dokumenten.

Håkan Hambeson deltar på beredningsmötet den 16 september, kl 18.00 och gör samma presentation.

Vision 2040

Punkten återkommer.

Val av ledamöter till styrgrupp för införandeprojektet av E-petitioner

Kommunfullmäktige beslutade den 12 mars 2015 (KF § 50/2015) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att införa E-petitioner.

I samband med att beslutet angavs också att: ”En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet.”

Med anledning av detta utser demokratiberedningen Pia Gillerstedt (S) och Alexandra Stenlund (UP) att delta i styrgruppen.

(3)

Dialog om principer för medborgardialog

Förvaltningen presenterar ett utkast till en policy om principer för medborgardialog. Utkastet ska ses som ett underlag för fortsatt dialog i demokratiberedningen.

Förvaltningen driver arbetet med att ta fram ett styrdokument för medborgardialog. Syftet med projektet är att få styrning på dialogarbetet samt att nå fler medborgare på fler arenor och under flexiblare former. Eftersom politiken har en viktig roll i dialogarbetet är det självklart att

demokratiberedningen deltar i utformningen och står bakom förslaget till kommunfullmäktige.

Den 5 maj träffades alla beredningarna och arbetade med frågan om medborgardialog.

Resultatet av arbetet har arbetats in i ett förslag till policy. Till beredningens möte den 1 oktober ska beredningens ledamöter ha lämnat in förslag på formulering av syftet med medborgardialog.

Förslag på formulering skickas till alla ledamöter.

Medborgarstämmor 2015

Höstens medborgarstämmor är inplanerade klockan 19.00 – 21.00 på nedanstående datum och orter:

15 oktober Kärna 21 oktober Ytterby

9 november Solberga/Kode 10 november Romelanda/Kareby 17 november Marstrand

18 november Kungälv 25 november Hålta

Utöver möjligheten att få svar på inskickade frågor kommer medborgarstämmorna ha nedanstående aktuella punkter:

 Information från förvaltningen om vad som är aktuellt i respektive område.

 Möjlighet att lämna in förslag på formulering av ledstjärnan.

 Frågeformulär om hur man tycker att medborgarstämmorna kan utvecklas

(4)

Närvaro till och med 31 augusti 2015

Utbildning för förtroendevalda

På initiativ av beredningsordföranden föreslår beredningen att förvaltningen tar fram ett regelverk när det gäller förtroendevaldas möjlighet till utbildning, konferenser, seminarier etc.

Riktlinjer för handläggning av motioner och medborgarförslag

Benny Strandberg (KD) lyfter frågan om kommunfullmäktiges vs kommunstyrelsens roll och gränsdragningen mellan de båda instanserna. Frågan kommer att tas upp på

kommunfullmäktige och återkommer till demokratiberedningen därefter.

E-meeting för de andra beredningarna.

Beredningen framför att det är viktigt att de andra beredningarna också ska vara med i e- meeting. Marie Flodin informerar om att beredningarna kommer att börja använda e-meetings under hösten. Innan de andra beredningarna kan börja använda funktionen skall en liten anpassning göras och beredningssekreterarna ska utbildas.

Övrigt

Alexandra Stenlund (UP) efterfrågar information om arbetet med Ökat valdeltagande och valambassadörer. Förvaltningens slutrapport och en presentation bifogas dessa

mötesanteckningar.

datum 29-jan 05-mar 16-apr 13-maj 11-jun

timmar 2,0 3,0 3,0 02:50 02:15

Elisabeth Mattsson (FP) - x x x x

Benny Strandberg (KD) x x - x (2:20) x

Pia Gillerstedt (S) x x x (1:40) x x

Alexandra Stenlund (UP) x x x x -

Carl Adiels (MP) x x x x x

Line Kristiansen (V) x x x x x

Thomas Alpner (M) x x - x x

Rose-Marie Stenman © x x x x x

Rolf Vadström (SD) - x x - x

(5)

Slutrapport

för projekt Ökat valdeltagande

(6)

2 1.1.1.1.1.1.1.1 Distributionslista

Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Demokratiberedningen

Magnus Gyllestad Patrik Skog

Bilagor

Dokumentnamn

Revisionshistorik

Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar

0.1 2014-10-22 Marie Flodin

(7)

3

2 Sammanfattning av projektet

2.1 Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2010 att ge demokratiberedningen i uppdrag att till allmänna valet 2014 se över möjligheterna att rösta på fler platser än de traditionella samt ta fram förslag på hur man kan öka valdeltagandet.

Demokratiberedningen utsåg en arbetsgrupp som har tittat på hur andra kommuner arbetat med att öka valdeltagandet. Ett framgångsrikt koncept har varit att använda sig av opolitiska

valambassadörer.

Arbetsgruppens rapport resulterade i nedanstående sex åtgärder som senare godkändes av kommunfullmäktige:

1. Lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppettider.

2. Informera aktivt om valet och hur det går till – även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå.

3. Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten.

4. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val.

5. Valnämnden i kommunen kan ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen.

6. Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan.

Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod.

3 Projektmål

Öka valdeltagandet i kommunen till 51 procent i EU-valet

Öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent

4 Lönsamhetsanalys

En form av förstudie gjordes av en arbetsgrupp från demokratiberedningen. Lönsamhetsanalys gjordes inte under förstudien.

(8)

4

5 Utvärdering av projektet

5.1 Avgränsning

I samband med kommunfullmäktiges beslut om ökat valdeltagande och röstning på fler platser den 24 april 2014 beslutades också att ge valnämnden i uppdrag att beakta möjligheten till

lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppningstider. Detta har hanterats inom ramen för genomförandet av valen. Valnämnden fick också i uppdrag att ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen vilket inte heller har beaktats i detta projekt.

5.2 Projektets mål

Fyra av arbetsgruppens sex åtgärdspunkter beaktades i projektet på olika sätt. De åtgärdspunkter som berör valnämnden beaktades inte i projektet. Nedan följer en beskrivning av aktiviteter för de olika punkterna.

Informera aktivt om valet och hur det går till – även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå.

Samhällsinformatörerna kallades valambassadörer i projektet. Sex ungdomar, tre flickor och tre pojkar, anställdes inom ramen för sommarjobben. En av ambassadörerna kunde tala bosniska och en av ambassadörerna kunde tala persiska och dari.

Valambassadörerna startade med att gå en utbildning om EU och kampanjarbete som arrangerades av LSU, en paraplyorganisation för svenska ungdomsorganisationer. LSU drev nationellt kampanjen ”Makten är din”1 vars syfte var att öka engagemanget och valdeltagandet bland unga inför valet till Europaparlamentet.. I och med att Kungälvs valambassadörer deltog i utbildningen i Göteborg kunde vi använda oss av LSU:s kampanjmaterial o.d. Valambassadörerna fick ytterligare utbildning om EU av två samhällskunskapslärare på Mimers Hus gymnasium.

Det mesta arbetet skedde under maj månad och från mitten av augusti, men också vid speciella tillfällen som Komarkens dag, nationaldagsfirandet och Vikingamarknaden i juli. Deras uppdrag var att informera om varför man ska rösta, var man kan rösta och hur man gör när man röstar.

Inför valet till europaparlamentet bjöds valambassadörerna in till fritidsgårdar i olika kommundelar för att informera förstagångsväljare om valet.

Genom att finnas i centrala Kungälv och i olika kommundelar kunde man prata med de personer man mötte. Valambassadörerna var också med på olika event runt om i kommunen under perioden. Utöver fysiska möten hade man också en facebooksida där man spred information om valet, till exempel när förtidsröstningen startade och kampanjen ”Jag ska rösta”. Inför valet till riksdag, kommun och landsting bjöds valambassadörerna in till några av ALC:s verksamheter för att informera om valet. En av verksamheterna har lämnat feedback och var mycket positiva till besöket. Även särvux bjöds in till en lektion där eleverna informerades om valet och fick prova

1 http://maktenardin.se/

(9)

5

på hur det går till att rösta. Vid samtliga tillfällen hade man med skriftlig information, både på flera olika språk och på lättläst, från valmyndighetens hemsida2.

En spinoff-effekt är att valambassadörernas engagemang och kunskap om demokrati och kommunen har ökat. De har varit aktiva och kunnat formulera sig väl. Utvärderingen av sommarjobbet har visat att de själva upplevt arbetet som både roligt och meningsfullt.

Valambassadörernas respons var fantastisk enligt ansvarig verksamhetsledare.

Bild 1: FC Komarken deltog i kampanjen ”Jag ska rösta”

En planerad aktivitet var att ha information på olika språk för personer födda utanför Sverige.

Trots flera försök att nå nyckelpersoner som kunde delta vid informationsträffarna lyckades vi inte få tag på några. För att öka valdeltagandet bland personer som är födda utanför Sverige behöver man troligtvis arbeta långsiktigt och bjuda in till aktiviteter också mellan valen.

Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten.

Både ABF och studieförbundet vuxenskolan deltog i projektet. Förbunden arrangerade aktiviteter både i egen regi och i samarbete med kommunen. Bland annat kan nämnas debatt om

folkbildning, politikermingel på Mitt Mimers (i samverkan med biblioteket) och valambassadörernas informationstillfällen på ALC.

Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val.

Den 23 maj arrangerade gymnasieskolan skoldebatt för elever i år 2 och 3. Till debatten bjöd man in partier som fanns representerade i riksdagen och i europaparlamentet. Övriga partier hade möjlighet att ha bord i Mimers hus entré. Många elever passade på att förtidsrösta i biblioteket under dagen.

2 http://www.val.se/sprak/

(10)

6

Den 9 september arrangerades en ny skoldebatt då man bjöd in partier som var representerade i riksdagen. Även vid detta tillfälle hade andra partier möjlighet att ha bord i entrén. Debatten var obligatorisk för elever i år 3. Inför valet till riksdag, kommun och landsting anordnades också ett skolval. Resultatet från skolvalet finns att läsa på MUCF:s hemsida (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).3

Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan.

Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod.

Information om mandatfördelning finns på hemsidan sedan länge. Kommunikationsenheten hade i början av projektet brist på personalresurser och hade därför inte möjlighet att delta i projektet i så stor utsträckning. I slutet av projektet och inför valet den 14 september gjordes informationen om valet om både till innehåll och layout. Information enligt ovan får ses som en del i det långsiktiga arbetet med ökat valdeltagande. Det pågår ett arbete med att upphandla en ny hemsida. I samband med detta kan man också beakta information om kommunens politik.

5.2.1 Valet till europaparlamentet

Vid valet 2009 hade Kungälvs kommun ett valdeltagande på 49,06 procent. Målet 2014 var att nå minst 51 procent, vilket skulle inneburit en ökning med nästan två procentenheter.

På gymnasieskolan arrangerades en valdebatt mellan riksdagspartiernas ungdomsorganisationer.

Debatten besöktes av elever i år 3. I samband med debatten var det många som passade på att förtidsrösta på biblioteket.

Nationellt ökade valdeltagandet med 5,54 procentenheter till 51,07 procent. I Kungälv ökade valdeltagandet med 4,56 procentenheter till 53,61 procent. Resultatet ligger 2,6 procentenheter över projektets mål.

Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2009 Skillnad procentenheter

Kungälv 2/Komarken V 41,81 36,65 5,16

Kungälv 3/Komarken Ö 41,09 34,53 6,56

Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 54,21 47,11 7,10

Kungälv 11/Ulvegärde- Solbräcke-Olseröd

50,76 44,49 6,27

Harestad 49,12 49,17 -0,05

Hålta - Lökeberg 57,82 50,24 7,58

Marstrand 51,23 48,62 2,61

Totalt kommunen 53,61 49,06 4,55

Tabell 1: Jämförelse 2009-2014, valet till europaparlamentet

3 http://www.mucf.se/skolval-2014/ValresultatRiksdagP74y3t.do

(11)

7

5.2.2 Valet till riksdag, kommun och landsting

Kungälv har ett relativt högt valdeltagande men skillnaden mellan distrikten har de senaste valen varierat med cirka 15 procentenheter. I valet 2010 hade Kungälv ett sammanlagt valdeltagande på 86,29 procent. Högst valdeltagande hade Ytterby 3 (90,05 procent) och lägst valdeltagande hade Kungälv 2 (74,40 procent). Målet med projekt Ökat valdeltagande var att öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent.

Inför valet 2014 ändrades flera valdistrikt med anledning av att flera distrikt ökat i

befolkningsmängd och blev för stora. Det är därför endast sju distrikt som kan jämföras med valet 2010.

Två av distrikten har fortfarande under 80 procent men ökade valdeltagande med 1,96 respektive 2,05 procentenheter vilket är en högre ökning än snittökningen i kommunen. Övriga distrikt har ett valdeltagande på mellan 80,86 procent och 92,0 procent.

Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2010 Skillnad procentenheter

Kungälv 2/Komarken V 76,36 74,40 1,96

Kungälv 3/Komarken Ö 77,59 75,54 2,05

Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 85,68 81,22 4,46

Kungälv 11/Ulvegärde- Solbräcke-Olseröd

86,45 85,82 0,63

Harestad 86,47 85,39 1,08

Hålta - Lökeberg 90,51 89,69 1,58

Totalt kommunen 87,80 86,29 1,52

Tabell 2: Jämförelse 2010-2014, kommunvalet

5.2.3 Valdeltagande förstagångsväljare och kön

Förstagångsväljare var en målgrupp för projektet. I nationella undersökningar kan man notera att förstagångsväljare röstar i lägre utsträckning än populationen i övrigt. Detta stämmer också för Kungälvs del med undantag för två distrikt. I Komarken norra – Gamla Grinden och Komarken västra röstade förstagångsväljarna i högre utsträckning än genomsnittet i respektive distrikt. Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen.

Valdistrikt %

förstagångsväljare

% alla

Komarken N - G:a Grinden 83,12% 82,29%

Komarken V 80,00% 78,71%

Komarken Ö 79,10% 79,42%

Komarken S - Grinden 85,71% 89,65%

Centrum 82,76% 83,54%

Fontin - G:a staden 73,63% 85,75%

Sadelmakaren - Reparatören 82,14% 84,72%

Fridhem - Tveten 85,06% 89,17%

Skälebräcke-Kongahälla-Trankärr 79,69% 88,91%

Munkegärde 75,89% 89,45%

(12)

8

Ulvegärde-Solbräcke-Olseröd 80,00% 88,42%

Solberg - Duvesjön - Norrmannebo 80,00% 88,62%

Diseröd - Dösebacka 86,25% 88,40%

Aröd - Skålldal 84,00% 87,58%

Harestad 70,21% 87,41%

Hålta - Lökeberg 73,44% 91,94%

Kareby - Ullstorp 79,66% 90,37%

Kode 86,36% 87,31%

Lundby - Skårby - Arnebo 80,95% 88,02%

Tjuvkil - Instön - Tofta 80,00% 88,10%

Marstrand 80,33% 84,62%

Solberga - Rörtången 83,33% 88,29%

Kärna Staby 78,13% 86,29%

Kovikshamn - Glose 75,90% 88,36%

Tega - Vena - Ulvesund 88,12% 91,97%

Ytterby C-Kastellegården 82,61% 88,10%

Rollsbo-Bredsten 89,87% 90,59%

Sparrås-Tornhaga 82,08% 86,99%

Totalt Kungälv 81,17% 89,11%

Tabell 3: valdeltagande förstagångsväljare per distrikt

En jämförelse mellan valen 2006, 2010 och 2014 visar ett väldigt lågt deltagande 2006, endast 68 procent. 2010 och 2014 har valdeltagandet legat på över 80 procent även om man kunde se en liten nedgång vid årets val jämfört med 2010.

År 2014 2010 2006

Totalt Kungälv 81,17% 82,00% 68,00%

Tabell 4: valdeltagande förstagångsväljare 2006-2014

Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen samt ha ett ökat samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Det hade varit intressant att göra en jämförelse mellan valdeltagandet per distrikt och hur många elever i åldersgruppen i respektive distrikt som går på Mimers Hus gymnasium.

Från nationella undersökningar vet man också att valdeltagandet generellt sett är högre bland kvinnor än bland män. I Kungälv finns också en sådan tendens men i åtta av valdistrikten är valdeltagandet högre bland männen.

Valdistrikt %

kvinnor

% män Komarken N - G:a Grinden 89,74% 76,32%

Komarken V 83,02% 76,92%

Komarken Ö 79,49% 78,57%

Komarken S - Grinden 84,09% 87,04%

(13)

9

Centrum 88,00% 78,79%

Fontin - G:a staden 78,26% 68,89%

Sadelmakaren - Reparatören 92,31% 73,33%

Fridhem - Tveten 86,96% 82,93%

Skälebräcke-Kongahälla-Trankärr 90,32% 69,70%

Munkegärde 68,97% 83,33%

Ulvegärde-Solbräcke-Olseröd 79,63% 80,33%

Solberg - Duvesjön - Norrmannebo

77,50% 82,86%

Diseröd - Dösebacka 81,82% 89,36%

Aröd - Skålldal 87,88% 80,95%

Harestad 87,50% 61,29%

Hålta - Lökeberg 86,11% 57,14%

Kareby - Ullstorp 83,33% 77,14%

Kode 90,32% 82,86%

Lundby - Skårby - Arnebo 86,21% 76,47%

Tjuvkil - Instön - Tofta 85,71% 76,19%

Marstrand 74,07% 85,29%

Solberga - Rörtången 83,33% 83,33%

Kärna Staby 85,29% 70,00%

Kovikshamn - Glose 75,76% 76,00%

Tega - Vena - Ulvesund 90,74% 85,11%

Ytterby C-Kastellegården 93,94% 72,22%

Rollsbo-Bredsten 92,86% 86,49%

Sparrås-Tornhaga 80,85% 83,05%

Totalt Kungälv 83,79% 78,75%

Tabell 5: Valdeltagande förstagångsväljare utifrån kön

5.3 Projektbudget

Kommunfullmäktige 174 000 kronor Valambassadörer - 107 000 kronor Övriga kostnader - 29 900 kronor

Ovanstående kostnader är preliminära på grund av att möjligheten att följa upp inte kunnat göras på ett önskvärt sätt av administrativa skäl. Kostnaden för valambassadörerna blev högre än budgeterat eftersom det var mer att göra än projektgruppen ursprungligen räknade med. Några aktiviteter genomfördes inte som planerat av olika anledningar. Några aktiviteter tillkom men de innebar inte några högre kostnader för projektet.

Studieförbundet vuxenskolan bekostade förtäringen på Mitt Mimers och lönen för en av valambassadörerna för den som lades på information till grupper inom ALC:s verksamheter.

(14)

10

5.4 Tidplan

Projektstart januari 2014

Aktiviteter:

Beslut i kommunfullmäktige april

Information till besökare på fritidsgårdar maj Skoldebatt inför valet till europaparlamentet 23 maj

Cruisingen 24 maj

Val till europaparlamentet 25 maj

Komarkens dag 30 maj

Nationaldagen 6 juni

Vikingamarknaden 25 juli

Sekelskiftesdagarna 22-24 augusti

Kubbiaden 30 augusti

Skoldebatt 9 september

Skolval 10 september

Mitt Mimers 10 september

Kungälvsmässan 11-13 september

Projektslut november 2014

5.5 Ändringar

Inför projektstart planerades föreläsningar. Med anledning av att besked om budget dröjde fanns inte tid att bjuda in föreläsare. En annan planerad aktivitet var att med hjälp av nyckelpersoner arrangera informationsträffar för personer födda utanför Sverige. Trots olika sätt att försöka få tag på nyckelpersoner lyckades vi inte hitta några. Dessa aktiviteter fick därför utgå.

Valambassadörernas fick förfrågan om att vara moderatorer på valdebatter. Vid två tillfällen under Kungälvsmässan var två av ambassadörerna moderator i debatter mellan

socialdemokraterna och moderaterna/kristdemokraterna.

6 Omvärlden

Valdeltagandet har gått upp över lag men i de distrikt som hade lägst valdeltagande har deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket. Det finns yttre faktorer som sannolikt påverkat arbetet med ökat valdeltagande positivt.

• Både regeringen och EU bedrev, direkt och via andra organisationer, kampanjer om ökat valdeltagande inför valet till europaparlamentet. Dessa kampanjer bidrog med stor sannolikhet till det ökade valdeltagandet.

• Flera medier hade valkompasser där man genom att svara på olika påståenden kunde få en bild av vilket parti och vilken kandidat som bäst motsvarade de egna värderingarna.

(15)

11

Eftersom många inte vet vad EU arbetar för kan dessa verktyg sannolikt bidra till att få fler att gå till valurnorna.

• Användandet av sociala medier sprider budskap och kampanjer på ett positivt sätt genom delade artiklar, inlägg etc.

• Både Kungälvs-Posten och Göteborgs-Posten skrev positiva artiklar om valambassadörerna och deras arbete.

Men det finns också faktorer som kunde ha påverkat arbetet negativt. Bråk och personangrepp mellan politiker är ett sådant exempel. Det finns en risk att man då spär på föraktet mot politiker vilket kan leda till att det inte känns lika angeläget att rösta.

7 Egna organisationen

Mimers Hus gymnasium

Gymnasieskolan är en viktig part i arbetet att öka valdeltagandet både när det gäller att nå

ungdomar på olika sätt och att kunna använda lärarkompetensen. I detta projektet var det särskilt gynnsamt genom att:

• Gymnasieskolan arrangerade debatter inför båda valtillfällena. I samband med debatten till europaparlamentet var det många som förtidsröstade på biblioteket. Särskilt debatten inför valet i september fick positiv feedback.

• Medieelever på gymnasieskolan designade affischer som sattes upp innan valet till europaparlamentet.

• Två lärare deltog i utbildningen av valambassadörerna Biblioteket, Mimers Hus

Biblioteket och Mimers Hus kan användas mycket mer som resurs. Dels som förmedlare av skriftlig information men också genom att arrangera föreläsningar med mera. Därför är det viktigt att ha med någon representant från Kultur/biblioteket tidigt i arbetet och förberedelserna.

Valnämnden

Förtidsröstning har tydliggjorts och förbättrats och allt fler väljer att förtidsrösta. Men det finns mer man kan göra, till exempel i form av mobila valmöjligheter.

Projektorganisationen

Att ha med personal från medborgarservice var positivt med tanke på uppdraget ”En väg in” och mycket direktkontakt med medborgare. Däremot blir det problematiskt när projektmedlemmen måste prioritera bort projektet för att det saknas personal på medborgarservice och det löpande arbetet måste fungera.

8 Restpunktlista

I och med valets genomförande återstår inga punkter för detta projekt.

(16)

12

9 Framtida idéer

För att nå ett högre valdeltagande är det viktigt att det görs insatser/kampanjer inför valen men framförallt är det viktigt att det pågår ett kontinuerligt arbete mellan valen.

Mellan valen

• Långsiktiga utbildningsinsatser hur man påverkar på individnivå, hur man kan engagera sig i en kommun. Studieförbunden har material till studiecirklar som kan användas i detta arbete.

• Långsiktigt demokratiarbete från högstadiet till gymnasiet.

• Engagera demokratiambassadörer som informerar i skolor, daglig verksamhet med mera och på stora evenemang.

Inför valet

• Besluta om projekt och projektbudget i god tid så att planering av aktiviteter kan starta tidigt. Med längre framförhållning finns större chans att engagera andra aktörer.

• Kungälvsriktad slagkraftig slogan, t ex I Kungälv röstar 100 procent för att få en mobilisering bland de som är lokalt förankrade.

• Anställa valambassadörer igen.

• Se över lokaler för förtidsröstning för att bli tillgängligare, till exempel använda Nordmarken som lokal för förtidsröstning.

• Möjliggöra förtidsröstning i samband med olika event, till exempel ha öppet biblioteket på Marstrand i samband med sekelskiftesdagarna, eller stadshuset i samband med cruisingen.

• Arrangera politiska debatter med en duktig moderator alternativt engagera valambassadörerna som moderator.

Om valambassadörer anställs inför nästa val finns det några saker som vi kan dra lärdom av efter detta första tillfälle.

• Kläder: För att valambassadörerna skulle känna sig delaktiga skulle de få vara med och bestämma hur kläderna skulle se ut – vilken färg och vilket tryck som skulle finnas.

Beställningen av kläderna tog längre tid än planerat vilket gjorde att valambassadörerna inte fick sina ”kommunkläder” förrän inför valet i september. Det underlättar för valambassadörerna om det tydligt framgår att de arbetar på uppdrag av kommunen.

• Dator, läsplattor och telefoner: Valambassadörerna behöver både läsplattor och datorer för att kunna utföra sitt arbete. Läsplattor med all nödvändig information kan de ha med sig ute, datorerna behövs när de planerar aktiviteter, tar fram presentationsmaterial, kontaktar personer och annan administration. Inför årets val fick ambassadörerna

läsplattor i tid men det dröjde innan vi besked om datorerna. Valambassadörerna använde sina egna telefoner för att kontakta personer angående ”Jag ska rösta-kampanjen”

• Arbetsledning: I och med att valambassadörerna arbetar intensivt alla veckodagar inför valen behövs det minst två personer som alternerar som arbetsledare.

• Passerkort: Valambassadörerna bör kunna få passerkort så att de kan komma in på arbetsplatsen och hämta material som behövs, förvara datorer och äta lunch.

(17)

13

10 Rekommendation

För framtida liknande projekt är det positivt med en blandad arbetsgrupp med representanter från olika kommunala verksamheter men också andra icke-politiska organisationer.

(18)

Valet 2014

Rapport demokratiberedningen 29 januari 2015

(19)

• Informera aktivt om valet och hur det går till – även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå.

• Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten.

• Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val.

• Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan. Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur

beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under

mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när

de ska välja representanter för nästa mandatperiod.

(20)

Europavalet

Valdistrikt Valdeltagande 2014

Valdeltagande 2009

Skillnad procentenheter

Kungälv 2/Komarken V 41,81 36,65 5,16

Kungälv 3/Komarken Ö 41,09 34,53 6,56

Kungälv 6/ Fontin - G:a staden

54,21 47,11 7,10

Kungälv 11/

Ulvegärde-Solbräcke- Olseröd

50,76 44,49 6,27

Harestad 49,12 49,17 -0,05

Hålta - Lökeberg 57,82 50,24 7,58

Marstrand 51,23 48,62 2,61

Totalt kommunen 53,61 49,06 4,55

(21)

Val till kommunfullmäktige

Valdistrikt Valdeltagande 2014

Valdeltagande 2010

Skillnad procentenheter

Kungälv 2/Komarken V 76,36 74,40 1,96

Kungälv 3/Komarken Ö 77,59 75,54 2,05

Kungälv 6/

Fontin - G:a staden

85,68 81,22 4,46

Kungälv 11/Ulvegärde- Solbräcke-Olseröd

86,45 85,82 0,63

Harestad 86,47 85,39 1,08

Hålta - Lökeberg 90,51 89,69 1,58

Totalt kommunen 87,80 86,29 1,52

(22)

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

100,00%

% förstagångsväljare % alla

(23)

81,17% 82,00%

68,00%

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

Totalt Kungälv 2014 2010 2006

(24)

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

90,00%

100,00%

% kvinnor % män

(25)

• de distrikt som hade lägst valdeltagande har

deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket

• Användandet av sociala medier sprider budskap och kampanjer på ett positivt sätt genom delade artiklar, inlägg etc.

• Både Kungälvs-Posten och Göteborgs-Posten skrev

positiva artiklar om valambassadörerna och deras

arbete.

(26)

• Mimers Hus gymnasium

• Biblioteket, Mimers Hus

• Valnämnden

• Projektorganisationen

(27)

Framtida idéer – mellan valen

• Långsiktiga utbildningsinsatser hur man påverkar på individnivå, hur man kan engagera sig i en kommun.

Studieförbunden har material till studiecirklar som kan användas i detta arbete.

• Långsiktigt demokratiarbete från högstadiet till gymnasiet.

• Engagera demokratiambassadörer som informerar i

skolor, daglig verksamhet med mera och på stora

evenemang.

(28)

Framtida idéer – inför val

• Besluta om projekt och projektbudget i god tid så att planering av

aktiviteter kan starta tidigt. Med längre framförhållning finns större chans att engagera andra aktörer.

• Kungälvsriktad slagkraftig slogan, t ex I Kungälv röstar 100 procent för att få en mobilisering bland de som är lokalt förankrade.

• Anställa valambassadörer igen.

• Se över lokaler för förtidsröstning för att bli tillgängligare, till exempel använda Nordmarken som lokal för förtidsröstning.

• Möjliggöra förtidsröstning i samband med olika event, till exempel ha öppet biblioteket på Marstrand i samband med sekelskiftesdagarna, eller stadshuset i samband med cruisingen.

• Arrangera politiska debatter med en duktig moderator alternativt

engagera valambassadörerna som moderator.

References

Related documents

Om jag kan förklara Finlands låga valdeltagande med hjälp av dessa faktorer så har jag goda möjligheter att förklara även andra staters låga valdeltagande och därmed tror jag

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att inrätta valdistrikt inför val till riksdag, kommun och landsting 2018, enligt valnämndens

-Inrätta valdistrikt inför val till riksdag, kommun och landsting 2018, enligt valnämndens

-Inrätta valdistrikt inför val till riksdag, kommun och landsting 2018, enligt valnämndens

Eftersom de kommuner vars medborgare i snitt har lägre inkomster tenderar att visa både större stöd för SD och lägre valdeltagandedeltagande försvagar dessa kommuner

Sammanfattningsvis kan de institutionella förklaringarna främst bidra med att förklara varför valdeltagandet faller generellt för omval medan de kontextuella, och de

Hög återvinningsgrad på återvinningscentralen betyder mycket för att nå målen.. Vi slänger ca 230 kg avfall per invånare i soppåsen och ca 175 kg

5 Detta kan förklaras av en mängd olika faktors skillnader inom delstaterna, men påverkar vissa av dessa variationer även skillnaderna i valdeltagandet mellan delstaterna?.