Nationella medicinska indikationer

UPPDRAG

• Utarbeta tydliga medicinska indikationer för behandling inom de stora diagnosområdena med långa väntetider till planerad

vård

SYFTE

• Minska variationen i medicinsk praxis för att därmed kunna erbjuda

vård på lika villkor i hela landet

CBqt 0609

Nationella medicinska indikationer

Operation vid urininkontinens (kvinnor) per 100 000 invånare 2006.

Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Gotland (7,7) Västerbotten (16,7) Örebro (16,8) Sörmland (21,1) Kalmar (23,9) Kronoberg (25,8) Jämtland (27,9) Uppsala (28) Stockholm (31) Östergötland (38) Blekinge (39) RIKET (39,2) Skåne (39,4) Västmanland (40,8) Västernorrland (43,8) Värmland (44,5) Västra Götaland (46,5) Jönköping (47,7) Gävleborg (56,4) Dalarna (58,2) Halland (67,3) Norrbotten (69,7)

Antal per 100 000 inv

Tonsillektomier per 100 000 invånare 2006.

Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Örebro (42,7) Sörmland (68,8) Uppsala (70,8) Stockholm (76,1) Halland (78,1) Värmland (79,1) Jämtland (93,4) Östergötland (94,9) RIKET (102) Västra Götaland (102,1) Skåne (109,2) Jönköping (113,8) Blekinge (117,6) Kalmar (119,5) Västerbotten (119,5) Västmanland (125,2) Västernorrland (140,8) Kronoberg (148,4) Dalarna (153,8) Norrbotten (167,1) Gotland (171,2) Gävleborg (179,3)

Antal per 100 000 inv.

Resurser Behov

D. Geddis, Ministry of Health, NZ

Hur skall allt rymmas ^?

”Körensning”, Effektivisering,

Skärpta indikationer?/ begränsat offentligt uppdrag?

Behandling inom 3 mån

Köer till behandling

Nationella medicinska indikationer

Socialstyrelsen

SKL

Sektionerna

Svenska Läkaresällskapet

SektionernaSektionerna

Sektionerna

Styrgrupp för

Nationella medicinska indikationsarbetet

Christer Bergqvist

Marianne Hanning

Christina Kärvinge

Gunnar Moa

Roger Molin

Britt Nordlander

Jan-Gunnar Sjödin

Nationella medicinska indikationer

Redovisade resultat

• Kataraktoperation

• Urininkontinens

• Livmoderframfall

• Höft- och knäartros

• Diskbråck, spinal stenos, segmentell ryggsmärta

• Menisk- och korsbandsskador

• ^Fotkirurgi

• Axelkirurgi

• Godartad prostataförstoring

• Gallstenssjukdom

• ^Åderbråck

• Reumatologi (nybesök)

ÅTGÄRD / TILLSTÅND

indikationsområde

indikationsgräns

ingen indikation

Gunnar Moa

Nationella medicinska indikationer

Aktuella specialitetsområden 2007

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Nationella medicinska indikationer forts.

UPPDRAG

Vad åtgärda (diagnos/åtgärd)

• Hur åtgärda (behandlingsform)

• Volymberäkningar

• Variation i behandlingspraxis

• Evidens, effekt/nytta, QALY

• Kompetensnivå (Högspec.vård, Länssjv, PV)

• Remissmall

• Uppföljning

• Implementering av rapport

• Tidsram

• Budget

C Bqt 0609

”Arbetet med nationella

indikationer bör främjas av ett systematiskt arbetssätt med samma utgångspunkter som

den nationella modellen för

vertikal prioritering”

Det finns visst stöd för att

evidensbaserade riktlinjer förbättrar resultaten

• Systematisk litteraturundersökning

• Förbättringar ses för

– patienter

– personal (stöd i daglig verksamhet)

– organisationerna (minskade vårdkostnader, kortare vårdtider)

Bahtsevani, Willman m fl 2004

Vilka spridningsmetoder har effekt?

Metod Effekt av åtgärd

Utbildningsmaterial Ringa

Föreläsningar Ringa

Audit och feed back Ej entydig Lokala opinionsbildare Ej entydig Åtgärder riktade mot

patienten

Ej entydig

Påminnelser Effekt visad

Interaktiv utbildning Effekt visad Genombrottsmetodik Effekt visad

När har implementering störst chans att lyckas?

• Budskapet är lätt att förstå

• Budskapet stämmer med mottagarens personliga uppfattning

• Informationskällan är respekterad

• Mottagarens kollegor och överordnade är positiva till budskapet

• Organisationen värdesätter fortbildning

Grol 1998, Burgers 2003

Sammanfattning

Nationella medicinska indikationer

skall från en professionell utgångspunkt ange vid vilken grad av ett visst tillstånd en åtgärd är indicerad att erbjuda

patienten.

Dessa faktaunderlag utarbetas utan hänsyn till vare sig vertikala eller horisontella prioriteringar eller

politiska överväganden.

CBqt 0709

Sammanfattning forts.

Vertikala och horisontella prioriteringar

kommer först in i bilden efter det att nationella medicinska indikationer fastställts

och om utbudsbegränsningar måste göras p.g.a.

exempelvis ekonomiska eller politiska överväganden.

CBqt 0709

Sammanfattning slut

Nationella vårdgarantin

träder i kraft först efter det att beslut om besök eller behandling fattats

och reglerar då hur länge en patient maximalt skall behöva vänta.

CBqt 0709

Ansvaret för god vård

Professionen

Kunskapen

Landstingen

Förutsättningarna

Socialstyrelsen

Uppföljningen

Utvärdering av Nationella Medicinska

indikationer för Kataraktextraktion (NIKE).

Bakgrund – vidgade indikationer

Den ”gyllene triangeln för kataraktoperation”, dvs. relationen mellan olika ”tröskelvärden”

för synskärpa (=indikation) och operationsfrekvens.

Synskärpa Operationsfrekv

ens per miljon inv.

Kvot

6/60 1 300 1

6/36 2 300 2

6/18 3 200 2,5

6/12 6 000 5

6/9 11 500 10

6/6 25 300 20

Sverige,2006 (8 333)

Sverige,1992 (4 528)

Sverige,1980 (964)

Source: Br J of Ophtalmology,2000;84:1-2

Nationella Indikationer för KataraktExtraktion (NIKE)

Patienterna klassas med hjälp av uppgifter från två standardiserade formulär:

1. Priquest-formulär som patienten fyller i.

2. NIKE-formulär för läkaren

Nationella Indikationer för KataraktExtraktion, NIKE 4 indikationsgrupper.

Hänsyn tas till:

• Synskärpa på båda ögon

• Patientens svårigheter att utföra dagliga synkrävande aktiviteter (Priquest)

• Besvär av bländning och sidoskillnad (Priquest)

• Förmåga till oberoende leverne (arbete,

bilkörning, hemhjälp, färdtjänst etc) (Priquest)

• Ögonmedicinska skäl till snar operation

Medelväntetid och medianväntetid i månader, nov 2005 - feb 2007

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb Väntetid (medelvärde Väntetid (median)

Enkät angående rutiner och

implementering av indikationsgruppering till alla klinikchefer samt insamling av

NIKE-blanketter från kliniker under

januari 2007.

Hur har NIKE påverkat?

Ämne Ökat Varken eller Minskat

Operationsvolymer - 63,2 % 21,1 %

Väntetider - 63,2 % 28,9 %

Patientflöde över

landstingsgränser 26,3 % 44,7 % 15,8 %

Bedömningsvariation

mellan kirurger - 52,6 % 28,9 %

Hur Hur har har NIKE NIKE påverkat påverkat ? ?

Ämne Förbättrat Varken Försämrat eller

Arbetsmiljön 13,2 % 42,1 % 34,2 %

Patientmedverkan 52,6 % 39,5 % -

Kommunikation med

andra kliniker 28,9 % 57,9 % 5,3 %

Kommunikation med

andra landsting 15,8 % 68,4 % -

Hur gör kliniken med grupp 4?

• Opereras inte på enheten i dagsläget 79 %

• Registreras som en 4:a och opereras 10,5 %

• Annat sätt 10,5 %

– Op i undantagsfall

– Kommer ej på fråga, får söka igen – Opereras i regel ej, dock inte förbud – “Opereras eller avstyrs(?)”

Sammanfattning

• De flesta klinikchefer tycker idén med nationella gemensamma medicinska indikationer är god.

• Svårigheten har varit att inkludera nya formulär i praktiken och ändra rutiner.

• Många påpekar att det alltid finns patienter för vilka NIKE ger fel utslag.

• Några klinikchefer har uppfattat NIKE enbart som ett prioriteringsinstrument för kliniker som har dålig

tillgänglighet och har ej förstått syftet att ha ett

gemensamt synsätt på vilka som skall opereras i landet.

RR-GRUPPENS UPPDRAG Västra Götaland

• Modell för prognos och behovsbedömning av planerad vård

RR-GRUPPENS UPPDRAG forts

• Underlag för nämndernas beställningar

• Underlag för Vårdslussen

• Underlag för garanti/valfrihetsfrågor

• Underlag för regionala och nationella jämförelser

RR-GRUPPENS UPPDRAG forts

• Information till HSU och Hälso - och sjukvårdsnämnder

• Medicinska indikationer och prioriteringar

• Fortsatt metodutveckling

• Projektgrupp från HSK och Regionkansliets Hälso- och sjukvårdsavdelning

RR-GRUPPENS UPPDRAG forts

Underlag till RR-tabeller:

• Vårddatabasen VEGA

• SKL (EpC)

• Väntetidsuppföljning (HSA månadsrapport)

• Beställningsunderlag från sjukvårdsnämnder

• Befolkningsregistret

Innehållsförteckning

Tabell 1 Prostataoperationer Tabell 2 Gallstensoperationer Tabell 3 Ljumskbråcksoperationer

Tabell 4 b Primära höftplastiker, planerade Tabell 4 c Primära knäplastiker

Tabell 5 Ryggoperationer Tabell 6 Kataraktoperationer

Tabell 7 Livmoderframfall, operation av Tabell 8 Urininkontinens, operation av Tabell 9 Hysterektomier, benign indikation Tabell 10 Tonsillektomier

Tabell 11a PCI, samtliga Tabell 11 b PCI, planerade

Tabell 12 Kranskärlsoperatoner

Tabell 13 Hörselförbättrande operationer Tabell 14 Septumplastik

Primära knäledsplastiker

KKÅ NGB Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL

via An- AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Summa Ref.tal Väntande, totalt

VS nan per inv.

År 2001 antal utförda 0 59 9 83 94 169 196 152 762 2006-12-31 954

År 2002 antal utförda 27 72 93 114 156 242 260 170 1 134 2006-08-31 1082

År 2003 antal utförda 76 87 68 104 119 345 224 148 1 171 2006-04-30 975

År 2004 antal utförda 57 96 67 65 110 336 221 189 1 141 330 1 283 2005-12-31 1132

År 2005 antal utförda 84 147 93 167 185 412 244 195 1 527 433 1 308 2005-08-31 1258

År 2006 antal utförda 75 20 166 124 133 186 406 186 180 1 476 411 1 333 2005-04-30 1156

1 Norra Bohuslän 7 1 7 56 7 2 80 368 81 2004-12-31 1203

2 Dalsland 4 1 1 3 37 9 55 412 50 2003-12-31 1095

3 Trestad 12 4 5 1 2 83 30 1 1 139 365 141 2003-08-31 1130

2002-12-31 1163

4 M Bohuslän 7 8 5 90 7 9 2 128 476 100 2001-12-31 1327

5 Göteborg CentrumVäster 14 2 10 67 7 3 47 150 325 171 2000-12-31 1289

11 Göteborg Hisingen 12 5 7 16 13 2 45 1 101 375 100

12 Göteborg Nordost 4 4 18 12 4 4 42 88 348 94 Väntande >3 mån

7 Södra Bohuslän 6 4 9 20 3 29 71 285 93 2006-12-31 384

2006-08-31 620

6 Mitten-Älvsborg 89 1 2 1 1 6 8 108 498 81 2006-04-30 565

8 Sjuhärad 9 1 6 1 1 5 168 191 407 174 2005-12-31 626

2005-08-31 738

9 Västra Skaraborg 4 214 218 650 124 2005-04-30 364

10 Östra Skaraborg 8 2 1 136 147 434 126

År 2006

Planeringstal, antal 1) 445 400 140 335 775 910 1167 550 4722

Tilläggsbeställning, antal 75 ¹⁾

Antal väntande > 3 m 2006-12-31 0 0 8 14 212 114 36 384

Totalt antal väntande 2006-12-31 35 30 55 187 321 204 122 954

SKL 2002 Referenstal 371/100 000 inv 60+ Köproduktionskvot: 65 Annan: Halmstad 2006

1) inkl höftplastiker och oplanerade och sekundära

Operationer av urininkontinens hos kvinnor

KKÅ KDGxx, LEGxx Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL

via LU AL Summa Summa Ref.tal Väntande, totalt

VS sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv per inv.

År 2001, antal utförda 7 52 46 128 29 48 4 255 2006-12-31 111

År 2002, antal utförda 7 79 32 102 110 21 45 13 323 2006-08-31 168

År 2003, antal utförda 27 56 0 23 44 92 19 42 10 313 2006-04-30 199

År 2004 antal utförda 18 51 5 33 61 143 13 43 18 385 150 564 2005-12-31 282

År 2005 antal utförda 5 20 59 4 41 98 169 24 140 58 618 238 568 2005-08-31 288

År 2006 antal utförda 6 0 25 88 2 33 125 212 88 64 50 693 265 574 2005-04-30 196

1 Norra Bohuslän 1 24 1 1 27 187 32 2004-12-31 299

2 Dalsland 9 9 107 18 2003-12-31 252

3 Trestad 39 1 2 1 43 159 59 2003-08-31 239

4 M Bohuslän 1 4 11 20 11 3 1 51 246 45 2002-12-31 224

5 Göteborg CentrumVäster 1 2 1 63 25 1 2 95 270 77 2001-12-31 248

11 Göteborg Hisingen 3 1 1 31 21 2 2 61 304 44 2000-12-31 263

12 Göteborg Nordost 1 1 1 2 1 48 12 2 68 343 43

7 Södra Bohuslän 1 35 13 2 1 52 254 45 Väntande >3 mån

2006-12-31 10

6 Mitten-Älvsborg 1 14 1 1 11 4 6 4 42 255 36 2006-08-31 87

8 Sjuhärad 1 1 1 48 39 90 275 72 2006-04-30 81

2005-12-31 94

9 Västra Skaraborg 2 17 64 1 1 85 367 51 2005-08-31 103

10 Östra Skaraborg 12 58 70 300 51 2005-04-30 100

År 2006

Planeringstal, antal 0 5 65 340

Tilläggsbeställning, antal

Antal väntande > 3 m 2006-12-31 10

Totalt antal väntande 2006-12-31 i u 111

SKL 2002 Referenstal 219 per 100 000 kv 45-74 Köproduktionskvot: 16

0 0

NU

59

20

15 27 49

Säs

SkaS SU

0 10

100 111

Kolumnen Summa:

Anger totala antalet operationer/åtgärder

för VGR eller angivet nämndområde.

Kolumnen Summa per invånare:

• Anger antalet operationer/åtgärder

uttryckt per befolkningsmängd. Det kan t.ex. vara per 100 000 individer. Vilken befolkningsmängd det är, anges

nederst på sidan.

Kolumnen Referenstal:

• antalet operationer/åtgärder för angivet geografiskt område, som det skulle

varit, om konsumtionen varit

densamma som referenstalet för riket.

RR-gruppens sammanställning av operationer/väntande VGR

Genomsnittligt antal operationer per år (geometriskt medelvärde) och antal

väntande vid slutet samma år.

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

2001 2002 2003 2004 2005 2006

operationer väntande

RR-gruppens sammanställning av operationer/väntande 2000- 2006

VGR

Antalet kataraktoperationer på Västragötalänningar och antal väntande.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 operationer

väntande

80 100 120 140 160 180 200 220

2001 2002 2003 2004 2005

Index

Katarakt Prolaps

Urininkontinens Hysterektomi Prostata

Procedurfrekvenser i VGR 2001 - 2005