Vattenkraftverket i Laholm, lik- som övriga kraftverk i Lagan, ägs numera av norska Statkraft.
Logotypen för Laholms kommun som geografisk plats.
ärheten till vatten har haft stor histo- risk betydelse för utvecklingen av det område som i dag utgör Laholms kommun.
Handelsplatser skapades intill farbara vat- tenleder. Vattnet gav också förutsättningar för tekniska landvinningar. Kvarnar etable- rades och lite längre fram i historien börja- de el produceras. Då kom Lagan i fokus.
Och i dag är havet och Laholmsbukten vad Vasaloppet är för Mora.
Med denna kop- pling till dåtid och nutid skapa- des en ny grafisk profil för kom- munen - en blå båge för bukten, en vit smal båg- formad strand och ett grönt bälte för in- landet. Symbo- len finns såväl i logotypen för Laholms kom- mun som geo- grafisk plats som för myndigheten La- holms kommun.
- Den nya grafiska profilen är en viktig del i arbetet med Varumärket Laholm och vår gemensamma strävan att lyfta fram kom- munen, säger kommundirektör Kristiina Kosunen Eriksson.
Kärnvärde
Omfamnande är varumärkets kärnvärde.
Med det avses ett synsätt och agerande som omfattar alla och kan beskrivas i tre viljeinriktningar: att skapa närhet och tillit mellan människor, att uttrycka viljan att växa och bli fler, och att skapa ett Laholm som en gästvänlig och välkomnande plats.
Under hösten presenterades logotypen och arbetet med varumärket på fyra olika plat- ser i kommunen. Samtidigt föll täckelsen över vinnande konditor i tävlingen om bäs- ta Laholmsbakelse. När kommuninvånarna
poängsatt smak och formgivning stod Ina Pedersen, innehavare till Dreamcake i La- holm, som vinnare.
Norrmän tog över Vatten stod
också i fokus när norska
Statkraft i början av året över- tog Eons många vat- tenkraft- verk Ge- nom en by- tesaffär med tyska Eon släpp- te norr- männen sin stora ägar- andel i Eon
Sverige. I gengäld övertog Statkraft bland annat vattenkraftverk, däribland 18 kraft- verk i Lagan och dess biflöden. De sju som ligger i Laholms kommun producerar till- sammans el för att värma cirka 17 400 vil- lor. Bytesaffären omfattade också laxod- lingen i Laholm.
Landshövding invigde vindkraftspark Uppgörelsen gav dock inget eltillskott. Det gjorde däremot de tolv, 150 meter höga, vindkraftverken i Oxhult, utanför Hishult. I slutet av april invigde landshövding Lars- Erik Lövdén denna första industriella vind- kraftspark i kommunen. Tillsammans pro- ducerar de cirka 70 000 MWh, vilket mot- svarar årsförbrukningen för 3 000 elupp- värmda villor.
Mycket talar för att landshövdingen kan få fler uppdrag i samma syfte. Ty detta är bara början av vindkraftsutbyggnaden i kommunen. Om alla planer förverkligas kommer ett 100-tal möllor att resa sig över trädtopparna och värma runt 60 000 villor.
N
Laholm under 2009
Badlandet i simhallen har blivit oerhört populärt.
Kulturfestivalen i Laholm drog mycket folk.
Till Västkustrallyt i Laholm kom drygt 150 fordon.
Badland i simhallen
Exploatering av vattendrag har i decennier gett klirr i kassan och lockat besökare till arkitektoniskt vackra kraftverksbyggnader.
”Förädlat” vatten inomhus har emellertid än större dragningskraft. Fråga personalen på simhallen i Laholm, de vet. När den läckande barnbassängen togs bort sjönk antalet badande dramatiskt. Men istället för restaurering satsades 1,3 miljoner kronor på ett badland för småbarn med vattenfall, rutschbana, vattenleksaker och djurfigurer.
Succé är inget överord för att beskriva ef- fekten.
- I kalkylen räknande vi med tusen fler besökare per år och 200 000 kronor i in- täktsökning, säger avdelningschef Christer Johansson.
Den kalkylen sprack omgående. Under årets fyra sista månader steg intäkterna med 227 000 kronor jämfört med samma period året innan och antalet besökande med 3 400!
- Badlandet kan givetvis ha lite av ny- fikenhetens behag över sig, men jag tror inte det. Nya generationer bildar familj, familjer växer och nästan alla barn älskar vatten, säger en förhoppningsfull Christer Johansson.
Inom Folkhälsocentrums område i Laholm iordningställdes också boulebana och i en av idrottshallarna investerades närmare tre miljoner kronor bland annat i nytt golv och ombyggnad av läktare.
Fröjd för öron och ögon
På nationaldagen drogs kommuninvånarna till Lagan i Laholm. Alldeles intill vatten- draget arrangerades för andra året Laholms kulturfestival med dragplåster för såväl yngre som äldre. För ungdomarna var Spe- ech Defect vad Spotnicks och Mikael Wie- he var för den gråsprängda publiken.
Önskade man för ett tag vila öronen för glittrande ögonfröjd fanns det ett stenkast bort. Nypolerade veteranbilar, motorcyklar och mopeder exponerades innan de gav sig ut på Västkustrallyts årliga runda i det hal- ländska landskapet. Arrangemanget firade 30 år och jubilerade i Laholm istället för i Halmstad.
- I Laholm fick vi mycket mer uppmärsam- het och stör- re publik.
Därför fort- sätter vi att köra rallyt här, säger
ordföranden för Hallands fordonsveteraner, Karl-Axel Jansson.
Endast tre år fattades för att Laholms kommuns gamla bokbuss skulle ha kunnat kvala in till arrangemanget. Men 27- åringen gick ett annat öde till mötes, skro- tades och ersattes med sprillans ny illröd buss för 3,4 miljoner kronor.
Stadsparken i blom, våren 2009.
Barnen trivs i Stadsparkens lekplats.
Så här kommer centrum att se ut i det nya bo- stadsområdet i Skummeslövsstrand.
Gudjón Halldorssón (t h) har expansiva planer. Arkitekt Andreas Hermansson har hjälpt honom att gestalta det nya bostadsområdet.
Kustnära boende Närhet till vatten be- tyder mycket för kom- muninvånarna och be- söksnäringen. Förhopp- ningsvis kan det även bli en katalysator för att få än fler att flytta till Laholms kommun, och särskilt då till kusten.
I södra Skummeslövs- trand planerar
islänningen Gudjón Halldórsson och hans företag Expendo att bygga bostäder för närmare 800 personer. Barnfamiljer, per- soner i medelåldern och gamla. Alla ska ges plats i området, där såväl villor som radhus och lägenheter i flerbostadshus
byggs. På 30 hektar ska Allarps småstad växa upp med levande cent- rum, grönstråk och vatten.
- Vi vill att exploatören ska skapa den håll- bara staden med sunda, energi- snåla hus. Sam- tidigt ska be- byggelsen knyta an till den be- fintliga miljön, säger samhällsbyggnads- chef Charlotta Hansson.
Hon ser gärna att området sticker ut, att det ges en profil som lockar nya ”bosättare.”
Kommunens mål är nämligen att växa, och det rejält. 2020 ska det bo 25 000 männi- skor i kommunen. Dithän är det ännu en bit kvar. Med 23 345 invånare vid årsskiftet 2009/2010 fattades 1 655 personer till må- let.
Närhet till vatten är också ledstjärnan för att skapa attraktivt boende i inlandet. Hit- tills har det dock varit betydligt svårare att fånga folks blickar för denna del av kom- munen.
Ny lekplats i Stadsparken
Sommaren 2008 åtein- vigdes Laholms stads- park. Naturgeneralisten Peter Gaunitz gavs fria händer att forma norra delen av parken. Då var inte resultatet särskilt synbart. Men under våren, sommaren och hösten 2009 syntes desto mer av hans arbete. Par- ken exploderade i en blomsterprakt som ständigt lockade nya besökare.
Parken kan också bli barnens favorittill- håll. Inte långt från blomster- ängarna har kom-
munen plöjt ner drygt en miljon kronor i lekredskap för små och stora barn. Här finns ”lekskulpturer” signerade träkonstnä- ren Anders Ölund, lekanordningar anpas- sade för rörelsehindrade barn och mark- rutschbana i parkens sluttning.
Andra etappen Lekplatsen är den andra etap- pen av Stads- parkens ovand- ling och restau- rering. Fram- över ska belys- ningen förbätt- ras och döende träd tas bort.
Planer finns också på att för- vandla resterna av den gamla banvallen till trollstig med växter och blommor.
Att få fram doser i tillräcklig mängd var ett ständigt problem under massvaccineringen.
Roland Gottfridsson, Per Asklund och Kristiina Ko- sunen Eriksson har alla anledning att vara stolta.
Laholm är länets vassaste företagskommun.
Länets vassaste företagskommun
Under våren presenterades Svenskt När- ingslivs ranking av företagsklimatet i Sve- riges kommuner. Laholm har länge varit en av landets vassaste företagskommuner och den klart lysande i länet. Efter presenta- tionen lyste kommunen än mer. Laholms kommun klättrade nämligen ytterligare ett pinnhål på rankingen och ligger nu på 12.e plats i riket. Politikerna är dock angelägna om att kommunen ska bli än bättre. Under början av året träffade de närmare 150 fö- retagare för att få deras bild av kommunen och den näringslivsservice som ges. Med spänning väntar de på 2010 års resultat.
Influensa oroade
2009 års största samtalsämne var utan tve- kan svininfluensan. I slutet av april kom larmet.
Världen stod inför en pandemi, som kunde spridas med vindens hastighet och skörda tusentals dödsoffer. På tv-skärmarna visa- des oroväckande bilder från gatorna i
Mexico city. Folk bar munskydd och när- ingar och verksamheter slog igen för att minska smittspridningen. I början av juni klassade världshälsoorganisationen WHO influensan som en pandemi, den första på 41 år då Hongkonginfluensan grasserade.
Influensan fick alla på fötter, på tårna skul- le man till och med kunna säga. Redan före sommarsemestrarna började ansvariga i Laholms kommun förbereda höstens mass- vaccination. Listor upprättades över vård- personal och andra anställda som ansågs upprätthålla samhällsviktiga funktioner och därmed skulle prioriteras. Företagshälso- vården engagerades för att vaccinera grup- perna samtidigt som skolhälsovården rig- gades för att sticka alla elever från årskurs fyra till och med gymnasiet. Men vad hjälpte det att vara på tårna när löften om utlovat vaccin sällan hölls.
Stort tålamod
- Visst kunde det vara svårt att snabbt in- formera om inställda vaccineringar och boka tid för nya. Men vi lärde oss leva med snabba anpassningar till nya direktiv, och alla som berördes visade stort tålamod när förutsättningarna plötsligt ändrades, säger Laholms kommuns säkerhetssamordnare Erik Nerhagen.
Massvaccineringen bidrog säkerligen till att svininfluensan aldrig fick fäste i kom- munen. Vanliga förkylningar och näsdropp hörde förstås årstiden till, och särskilt då när vintern slog till med full kraft. Sen kom snön. Så säg den kommuninvånare som inte haft närhet till vatten…
