Fritidshemmet: Dåtid Nutid Framtid

Fakulteten samhälls- och livsvetenskaper

Marita Engdahl

Fritidshemmet

Dåtid-Nutid-Framtid

After-school recreation center

Past-Present-Future

Examensarbete 15 hp Uteliv, hälsa och identitet

Datum: 11-06-10 Handledare: Linda Harkman Examinator: Anders Broman

Abstract

What changes have gone through after-school time and how have these affected the business?

We face more changes in leisure-time, with the new Education Act and LGR 11 how this will affect the school center. These thoughts are my purpose. With the questions How are after- school changed over time? Do managers and educators see the changes in leisure-time? How can you see the after-school from the new curriculum and the Education Act? Through interviews and literature grows a story and scenario by the school center. The interviews concern the areas of leisure-time of change, future vision, cooperation and the new

curriculum. The literature dealing with leisure-past, present and future. The results show that after-school has undergone major changes over time from working homes where quality is controlled by the contacts staff had with better-off parishioners to July 1, 2011 have a chapter in the Education Act. Other changes are that the assignment has been given more weight, number of children has increased and requires trained personnel to a greater extent. Managers and educators want to see more change, primarily in terms of cooperation and greater

integration.

Sammandrag

Vilka förändringar har fritidshemmet genomgått över tid och hur har dessa påverkat

verksamheten? Vi står inför ytterligare förändringar på fritidshemmet i och med den nya

skollagen och Lgr 11 hur detta kommer att påverka fritidshemmet. Dessa funderingar blir mitt

syfte. Med frågorna Hur har fritidshemmet förändrats över tid? Vill chefer och pedagoger se

förändringar på fritidshemmet? Hur ser man på fritidshemmet utifrån den nya läroplanen och

den skollagen? Genom intervjuer och litteratur växer en historia och framtidsbild fram av

fritidshemmet. Intervjuerna berör områdena fritidshemmet i förändring, framtidsvisioner,

samarbete och den nya läroplanen. Litteraturen behandlar fritidshemmets dåtid, nutid och

framtid. Resultatet visar att fritidshemmet har genomgått stora förändringar över tid från

arbetsstugor där kvalitén styrs av vilka kontakter personalen hade med bättre bemedlade

församlingsmedlemmar till att 1 juli 2011 ha ett eget kapitel i skollagen. Andra förändringar

är att uppdraget har fått mera tyngd, antal barn har ökat och det krävs utbildad personal i

större utsträckning. Chefer och pedagoger vill se mer förändring då främst vad det gäller

samarbete och en ökad integrering.

Innehållsförteckning

1 Inledning 3

1.1 Bakgrund 3

1.2 Syfte 4 1.3 Frågeställningar 4 1.4 Styrdokumenten 4

1.4.1 Skollagen 4

1.4.2 Lpo-94 5

1.4.3 Allmänna råd och kommentarer-kvalitet i fritidshem 5

1.4.4 Nya skollagen 6

1.4.5 Lgr 11 6

2 Metod 7

2.1 Val av metod 7 2.2 Urval 7 2.3 Procedur 8 2.4 Källkritik 8 3 Litteraturgenomgång 10

3.1 Dåtid 10 3.2 Nutid 11

3.3 Framtid 13

4 Resultatredovisning 15

4.1 Redovisning intervjuer 15

4.2 Sammanställning intervjuer 22

5 Diskussion 24

6 Analys 26

7 Slutsatser 28

Referenser

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Fritidshemmet är ur ett historiskt perspektiv en relativt ny arena.

Men hur har det sett ut över tid? I detta arbete kommer det att ske en tillbakablick hur det började det vill säga hur

fritidshemmets barndom såg ut från dess start i början av 1800-talet fram till cirka 1960-talet.

Sedan tittar vi på nutiden ca 1960-talet fram till 2011 för att avsluta med hur framtiden kan tänkas komma se ut från och med 2011 och framåt. Jag känner att det är viktigt att få en historia runt det yrke jag nu ska gå in i, under utbildningen har vi tittat lite på historia men då har det främst handlat om skolans historia. Fritidshemmet har en historia även om den inte är självklar utan till mångt och mycket går under förskolans historia. När fritidshemmet skrivs in i läroplanen LPO – 94 kallas den skolbarnsomsorg då sker en förändring vad det gäller

fritidshemmets pedagogiska uppgift. I dag har elever rätt till fritidshems plats f o m 6 år upp till 12 år. Detta åldersintervall kommer att utökas till 13 år i den nya skollagen.

Undersökningar visar att en klar majoritet av dagens elever mellan sex och nio år är inskrivna på fritids.

Utbildningen till fritidspedagog har förändrats över tid från att ha varit en del av

förskolelärarutbildningen till att bli en fristående utbildning. Fritidspedagogutbildningen står inför förändringar hösten 2011. Begreppet helhetssyn vägleder fritids in i 2000-talet.

Regeringen vill se att förskola, fritids och skola ska integreras med varandra för att skapa en gemensam pedagogisk helhetssyn. Men det är fortfarande i LPO-94 knapphändigt beskrivet hur verksamheten ska se ut på fritidshemmen.

Fritidshemmen har fått ett eget kapitel i den nya skollagen kap 14. (se bilaga 1)

Iden nya skollagen blir fritidshemmens pedagogiska uppgift tydligare. Fritidshemmen ska komplettera utbildningen i förskoleklassen grundskolan och övriga skolformer. Man ska även

1 Torstensson-Ed, T Johansson, I (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. Form och Tryck: Lenanders Tryckeri AB, Kalmar s.9

2Johansson, I (2011). Fritidshemspedagogik. Stockholm: Liber s.9

i fritidshemmet erbjuda rekreation, en meningsfull fritid samt stimulera elevernas utveckling och lärande.

Samarbetet bör utvecklas inom de olika verksamheterna för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande detta är rektors ansvar att så sker.

Ett ökat samarbete mellan de olika verksamheterna är ett önskemål som kommer upp under mina interjuver med skolchef, rektor och pedagoger.

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av fritidsverksamheten över tid och en inblick i framtiden, att se förändringar och hur dessa har påverkat verksamheten. Men också titta på hur framtiden kan komma att se ut nu när vi får en ny skolag och läroplan f o m 1 juli 2011.

1.3 Frågeställningar

 Hur har fritidshemmen förändrats över tid?

 Vill chefer och pedagoger se förändringar på fritids? I så fall vilka förändringar vill chefer och pedagoger ha på fritidshemmet?

 Hur ser man på fritidsverksamhetens utifrån den nya läroplanen och skollagen?

1.4 Styrdokumenten 1.4.1 Skollagen

I skollagen som gäller nu ingår fritidsverksamheten i samma kapitel som

förskoleverksamheten. Den kallas inte fritidsverksamhet utan skolbarnsomsorg. Där står att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i en kommun ska erbjudas

skolbarnsomsorg i denna kommun. Skolbarnsomsorg ska erbjudas till barn som går i skolan från sex års ålder upp till tolv års ålder. Skolbarnsomsorgens uppgift är att erbjuda en meningsfull fritid och vara ett stöd i barnens utveckling. Skolbarnsomsorgen ska också vara ett komplement till skolans verksamhet. Det ska finnas personal med sådan utbildning att de kan tillgodose barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet. Lokalerna ska vara

3 Johansson 2011 s.13

4 Lgr 11 s.16 http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23785

ändamålsenliga och barngrupperna ska ha en sammansättning som stimulerar deras utveckling. Skolbarnsomsorgen ska se till varje barns behov. Barnens behov av

skolbarnsomsorg styrs av föräldrars förvärvsarbete eller studier och man kan också se till barnens enskilda behov.

1.4.2 Lpo 94

I Lpo-94 benämns fritidshemmen också som skolbarnsomsorg. Det står inte så mycket som är speciellt riktat till fritidshem. Det står att förskoleklass, skola och fritidshem skall genom ett ömsesidigt möte i de pedagogiska synsätten berika elevernas utveckling och lärande. I kapitel två mål och riktlinjer nämns inte fritids. Kapitlets underrubriker är normer och värden,

kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola och hem och bedömning och betyg. I övergång och samverkan står att man genom samarbete ska berika elevers mångsidiga

utveckling och lärande. Detta samarbete ska ske mellan förskoleklass, skola och fritidshem. I rektors ansvar står att det är dennes ansvar att samarbetsformer utvecklas mellan

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja elevers mångsidiga utveckling och lärande.

1.4.3 Allmänna råd och kommentarer – Kvalitet i fritidshem

Skolverkets allmänna råd utgår från skollagen och Lpo-94 man har även sett till det

barnperspektiv som finns i FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Kvalitetsredovisning inom skolväsendet har också beaktats vid utformningen. Upplägget som följs ger allmänna råd som sedan följs av kommentarer, dessa kommentarer utgår från forskning, kunskap och erfarenheter.

5 Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok Solna: Tryckindustri information s.60f

6 Lärarförbundet 2006 s.12-21

7 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727 2011-05-29 s.9

1.4.4 Nya skollagen

I nya skollagen har fritidshemmet ett eget kapitel detta kapitel är kap.14.

Där kan man bland annat läsa om utbildningens syfte, elevgruppernas storlek och den miljö eleverna vistas in (se bilaga 1).

1.4.5 Lgr 11

Precis som i Lpo-94 står inte så mycket i Lgr-11 som är speciellt riktat till fritidshem. Utan det är samma saker som står. Det står att förskoleklass, skola och fritidshem skall genom ett ömsesidigt möte i de pedagogiska synsätten berika elevernas utveckling och lärande. I kapitel två mål och riktlinjer nämns inte fritidshemmet. Kapitlets underrubriker är normer och

värden, kunskaper, elevers ansvar och inflytande, skola och hem och bedömning och betyg. I övergång och samverkan står att man genom samarbete ska berika elevers mångsidiga

utveckling och lärande. Detta samarbete ska ske mellan förskoleklass, skola och fritidshem. I rektors ansvar står att det är dennes ansvar att samarbetsformer utvecklas mellan

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja elevers mångsidiga utveckling och lärande.

8 Lgr 11 s.5,7,13,16 http://www.skolverket.se/sb/d/4166

2 Metod

2.1 Val av metod

Jag har valt att göra intervjuer. Intervjuerna berör områdena fritids i förändring,

framtidsvisioner, samarbete och nya läroplanen. Jag har också sökt litteratur som behandlar fritidshemmets dåtid, nutid och framtid. Maria Rohlin är den som forskat mest om fritids vilket innebär att de flesta av mina källor refererar till hennes undersökningar. Jag hittade också en tidningsartikel som var helt relevant för ämnet.

2.2 Urval

Jag har valt att intervjua sex personer med olika proffesion och anknytning till fritidshemmet.

Det ser också olika ut hur lång erfarenhet de intervjuade har. En skolchef, tre rektorer och två pedagoger. Att jag valde skolchefen berodde på att jag vill se vilken insyn han har i

fritidsverksamheten utifrån sin proffesion och hur han tycker att fritidshemmet förändrats över tid. Han har ju inte daglig kontakt med fritidsverksamheten på samma sätt som rektorer och pedagoger. Tre rektorer valde jag för att se om det var skillnad på landsbygd och centralort och om det spelar någon roll om man är man eller kvinna. Två rektorer var kvinnor och en man. En kvinnlig rektor på landsbygden och en manlig på landsbygden. En rektor i

centralorten. Två pedagoger en man och en kvinna. Kvinnan har lång erfarenhet från fritidsverksamhet och mannen har förhållandevis kort erfarenhet från fritidsverksamhet.

Rektor 1 landsbygden är rektor för två skolor med tillhörande förskolor. Den ena skolan består av ca 125 elever och där utöver förskoleavdelningar den andra av ca 55 elever och där utöver förskoleavdelningar. Rektor 2 landsbygden har en skola och dagmammor i kommunen.

Denna skola består av ca 80 elever. Rektor 3 har en skola i centralorten med tillhörande förskolor. Skolan består av ca 200 elever. Skolchefen har ansvar för förskolor,

förskoleklasser, dagmammor, skolor årskurs ett till sex och en högstadieskola. Pedagogerna jobbar på samma skola på landsbygden med ett elevantal på ca 55 elever. Fritidshemmet består av två avdelningar en fritidsavdelning med barn sex till åtta år och en klubb med barn nio till elva år.

Alla personer som ingår i undersökningen utom pedagog med lite erfarenhet har haft andra

yrken och proffesioner innan den proffesioner de innehar idag.

2.3 Procedur

Jag har valt att göra en strukturerad intervju eftersom man i denna utgår från fasta frågor som ställs till alla som ska intervjuas

på detta sätt har jag kunnat jämföra svaren med varandra i resultatet. Intervjuerna genomfördes enskilt.

Mina förberedelser inför intervjun startade med att jag formulerade frågor utifrån mina frågeställningar. När frågorna var formulerade skickade jag dem till min handledare så hon kunde godkänna dem. Jag ringde till mina utvalda för att boka tider. Jag berättade att jag läste till ”Lärare i fritidshem” och jag nu skrev ett examensarbete. De var mycket vänligt inställda till att bli intervjuade. Jag valde att spela in intervjuerna på bandspelare för att kunna fokusera på själva intervjun, och vara en aktiv lyssnare. Jag frågade om personerna ville vara anonyma de sade att det inte spelade någon roll. Jag tog ändå beslutet att inte namnge varken personer, skolor eller ort. Mina frågor finns i intervjudelen.

2.4 Källkritik

Det fanns inte så mycket litteratur som handlade om fritidshemmet. Det finns mycket

litteratur som handlar om skolan där fritidshemmet får ett litet utrymme. Av den litteratur jag hittade med olika författare så har de flesta refererat till Maria Rohlin. Maria Rohlin är kanske en av de få som forskat runt fritidshemmet och därför blir underlaget lite tunt.

Vad det gäller reliabiliteten som innebär noggrannhet vid undersökning

är den vid mina intervjuer låg vad det gäller resultatet eftersom jag ställde frågor som är personliga och svaren varierar utifrån vad personen upplevt under sitt yrkesverksamma liv. Däremot är reliabiliteten hög vid genomförandet, eftersom jag själv genomförde alla intervjuer och ställde exakt samma frågor till alla intervjuade.

Vad det gäller validiteten så anser jag att det ger en sann bild utifrån mina frågeställningar, men skulle en annan person göra samma undersökning skulle resultatet bli något annat

eftersom frågorna har en personlig karaktär och svaren blir utifrån vad den intervjuade har för erfarenhet.

9 Johansson, B Svedner, P-O (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: s.24

10 Ibid s.69

3 Litteraturgenomgång

3.1 Dåtid, sent 1800 tal till ca 1960

Att beskriva utvecklingen av fritidshemmet såsom på varandra självklara följder är ur ett genealogiskt perspektiv inte möjligt, utan detta beskrivs som en process som uppstått mellan olika intressenters avsikter.

Fritidshemmet är en historiskt sett en relativt ny institution.

Fritidshemmet har över tid genomgått stora förändringar. De så kallade arbetsstugorna anses vara föregångarna till dagens fritidshem. Arbetsstugorna förekom i Stockholm och några andra större städer. De som styrde verksamheten var en lokal styrelse med representanter från skola, församling och andra för platsen intresserade personer. Styrelsen lydde under skolråden och därmed folkskoleinspektionen. Församlingarna stöttade genom lokaler och uppvärmning övriga kostnader betalades genom donationer och privata gåvor. År 1891 fick arbetsstugorna i Stockholm ersättning från stadsfullmäktige. Verksamheten var starkt decentraliserad.

Verksamhetens kvalitet avgjordes av föreståndarinnans ambitioner, styrelsens

sammansättning och kompetens, samt vilka kontakter man hade med bättre bemedlade församlingsbor. Verksamheten delades upp för pojkarna varannan dag och för flickorna varannan dag, vilket innebar att pojkarna fick tre dagar och flickorna fick två dagar detta var en följd av att efterfrågan på platser inte motsvarade behovet.

En annan anledning till att man gjorde på detta sätt var att pojkar i större utsträckning behövde lära sig något vettigt som kunde inbringa inkomst och att de skulle hålla sig borta från gatorna och brottslig verksamhet.

Att lära sig arbeta var ett mål i arbetsstugan.

Från och med 1930-talet utvecklades en kommunal administration som fick till uppgift att förvalta den offentliga verksamheten.

På 1950-talet och 1960-talet startades också så kallade klubbverksamheter. De yngre barnen började direkt efter skolan medans de äldre barnen kom lite senare på dagen. Barnen fick välja mellan till exempel slöjd, bild, spel och lekar. Inom denna verksamhet arbetade förskollärare.

11 Rohlin 1996 s.25

12 Rohlin 1996 s.16,17,21

13 Söderlund, A. (2000). Barn i skola och fritdshem. Stockholm: HLS. s.22

14 Rohlin 1996 s. 22

15Pihlgren, A. S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB. s.32

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet stod fostran och social utveckling högt på dagordningen. Detta var inget nytt men terminologierna har skiftat från tid till annan. Fostran relaterades till vad som bäst gagnade det uppväxande släktet. Inlärning, social utveckling och fostran ses som delar av barns hela utveckling och inlärning är av tradition kopplat till skolan.

Social utveckling är kopplat till omsorgen. De saker som påverkar denna helhet är familjens behov, samhällsekonomin, måldokument och pedagogernas agerande. Så helhetssynen på barns utveckling är inget nytt utan redan på 1800-talet pågick intensiva diskussioner om ungdomens förvildning, då var förvildningen kopplat till fattigdom, men även till föräldrarnas frånvaro. I denna tidsanda vände sig arbetsstugorna främst till den obemedlade arbetarklassen.

Arbetsstugorna blev ett sätt att integrera de fattiga i samhället genom att lära dessa barn disciplin när det gällde att passa tider, börja och avsluta ett arbete, samt ha ett visst mått av gott uppförande.

I de bättre bemedlade familjerna gick barnen i privata skolor och läroverk.

Folkskolan var i behov av allierade för att höja sin status och mot denna bakgrund vävdes arbetsstugorna och skolans syften samman.

Fritidshemmens uppkomst startade inte vid en given tidpunkt utan är en produkt av ett antal händelser som snarare indicerar ett blivande än ett varande. Fritidshemmen befinner sig i ständig förvandling.

Fritidspedagogutbildningen startade till sist i mitten på 1960-talet eftersom det diskuterades om det verkligen behövdes pedagogisk utbildad personal på fritidshemmet.

Embryot till dagens integrerade skolbarnsomsorg kan hittas i arbetsmarknadssituationen på 1950-talet då kvinnor i större utsträckning kom ut på arbetsmarknaden. Under denna period föreslås också att eftermiddagshemmens lokaler blir förlagda i anslutning till skolan i stället för förskolan på grund av infektionsrisken och att stojiga skolbarn hade dåligt inflytande på förskolebarnen. Man antog också namnet fritidshem och att det gällde heldagsomsorg.

Nu ersattes också ”arbete” med ”friare sysselsättning” inom fritidshemmet. Slöjdandet i alla dess former slopades till förmån för det fria skapandet och leken. Tidigare skulle det produceras

16 Rohlin 2001 s. 21f

17 Rohlin 2001 s.15

18 Rohlin 1996 s. 29

19 Rohlin 1996 s. 66

20 Rohlin, M (1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga. Stockholm: HLS förlag. S.109

produkter som det fanns någon nytta med. Vikten av samarbete med skolan påtalades också i denna tidsanda.

3.2 Nutid ca 1960-2011

Från 1960 och framåt pågår en integrationsprocess mellan fritidshemmen och skolan.

Grunden för detta är helhetstanken och att de organisatoriskt fått en gemensam huvudman, lokal- och verksamhetsintegrering och gemensamma styrdokument.

Det som kom att påverka fritidshemmet och skolan under 1960-talet till 1980-talet var synsättet som handlade om olika koncept för samordning som skapade en gemensam syn på barns och ungdomars uppväxt, utveckling och inlärning. Helhetssynen på barn introduceras också under denna tid liksom idén om arbetslag.

Fritidspedagogbegreppet kom 1966. Anledningen till detta var att det under 1960-talet skedde en utbyggnad av fritidshemmen och man startade en fritidspedagogutbildning. Utbildningen var till en början byggd på förskolellärarutbildningen men inriktad på barn 7-12 år.

Utbildningen har förändrats under de senaste 40 åren från att ha varit en tvåårig

gymnasieutbildning till att bli en universitetsutbildning på 3.5 år, den största förändringen var i början på 2000-talet när man ändrade fritidspedagogutbildningen till lärare med inriktning mot fritidshem. Idag arbetar de flesta lärare med inriktning mot fritidshem både i

fritidshemmet och i skolan.

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag har historiskt relaterats till tid före eller efter skolan.

Intresset för denna pedagogiska verksamhet har förändrats under olika tidsperioder detta utifrån rådande konjunktur. Vissa frågor har funnits med i den nästan 100 åriga traditionen dessa frågor är verksamhetens ekonomi, förhållandet mellan social utveckling och kunskap och betydelsen av att det är en ”frivillig” verksamhet. Dessa frågor beskriver hur

fritidsverksamhetens villkor ser ut och har sett ut. Perioden mellan 60-talet och -80-talet kom att bli en dynamisk period då reformerna avlöste varandra. Vad ville då utredarna med fritidshemmen? Man placerade fritidshemmen in i en förskole kontext, barnens situation i skolan lämnades utanför. Arbetssättet relaterade till en förskoletradition istället för

21 Rohlin 1996 s.117

22 Torstenson-ed, Johansson, 2000 s.29

23 Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. Stockholm: Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan. s.83

24 Pihlgren 2011 s.33

skoltradition. Tiden före och efter skolan var en tid där barnen skulle slippa skolans

regelstyrda värld. Ett mer utvecklat tänkande om hur fritidshemmet och skolans verksamheter går in i varandra lämnas helt åt sidan. Skolan genomgår också under denna period

förändringar i vad det gäller synen på skolans fostrande roll.

På 1990-talet startade en diskussion som kom att få stora förändringar för fritidshemmet. Verksamheten diskuterades inom ramen för skolsammanhang detta ledde till att verksamheten skrevs in i skollagen och fick en plats i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet lpo-94. Man kompletterade något senare genom att skriva allmänna råd och kommentarer.

Kvalitet i fritidshem där fritidshemmets uppdrag anges.

I slutet av 90-talet blir fritidshemmen en del av skolan. Detta markeras genom att det i LPO 94 står att det ska finnas en ömsesidighet i det pedagogiska synsättet i förskoleklass, skola och fritidshem som tillgodoser elevers utveckling och lärande. Man markerar också att för att detta ska bli möjligt krävs ett ökat samarbete mellan verksamheterna och att det är lärare och rektor som har ansvar för att så sker. Det är mycket knapphändigt beskrivet i läroplanen hur innehållet i verksamheten ska se ut och hur den ska utformas. Hur fritidshemmen ska förhålla sig till sina samarbetspartners blir istället beroende på lärare, fritidspedagoger och skolans ledning. Att fritidshemmen överhuvudtaget nämns är ändå en viktig markering, att

fritidshemmet är en del i utbildningssystemet och att det finns en pedagogisk uppgift.

Begreppet helhetssyn vägleder fritidshemmet in i 2000-talet. Detta efter en

regeringsförklaring, att förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen ska integreras för att skapa en helhetssyn för den pedagogiska verksamheten. Man arbetar utifrån ett vidgat

undervisningsbegrepp som skapar en meningsfull fritid och en konsekvens av ett temainriktat arbetssätt organiserat mot bakgrund av arbetslagstanken.

Fritidshemmet är nu en etablerad del i vår svenska skola och styrs av LPO 94 och allmänna råd för fritidshem. Fritidshemmet är en pedagogisk miljö som ska komplettera skolan. Majoriteten av landets sex till nio åringar är idag inskrivna på ett fritidshem. Under de senaste åren har det skett en förändring från att fritidstiden omfattade en femårsperiod till att den idag oftast omfattar en treårsperiod.

25 Philgren 2011 s.126f

26 Pihlgren 2011 s. 117f

27 Johansson 2011 s.13

28 Pihlgren 2011 s.127f

29 Johansson 2011 s.7,9

3.3 Framtid

I den nya skollagen som gäller från och med 1 juli 2011 betonas fritidshemmets pedagogiska uppgift tydligare. Fritidshemmen ska komplettera utbildningen i förskoleklassen grundskolan och övriga skolformer. Man ska även i fritidshemmet erbjuda rekreation, en meningsfull fritid samt stimulera elevernas utveckling och lärande.

Fritidshemsplats ska erbjudas till och med det år eleven fyller tretton. Från och med höstterminen det år eleven fyller tio kan öppen fritidsverksamhet erbjudas såvida inte eleven är i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet har i nya skolagen fått ett eget kapitel.

(kapitel 14 se bilaga 1). Från och med 1 juli i år får vi även en ny läroplan där betonas speciellt att utbildningen inom fritidshemmet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och att ett gemensamt synsätt inom de olika skolformerna berikar elevernas utveckling och lärande. Samarbetet bör utvecklas inom de olika

verksamheterna för att stödja elevernas mångsidiga utveckling och lärande detta är rektors ansvar att så sker.

I Fritidspedagogen nr 2/11 Artikeln ”Det här gäller för dig”.

Runt om i landets kommuner pågår förberedelserna inför de nya styrdokumenten. Allt är inte helt glasklart. Vad är det som är nytt och vad gäller för fritidshemmen. Marie Sedvall

Bergsten, undervisningsråd på Skolverket, var en eftermiddag i mars på Bergundaskolan för att försöka reda ordning i förvirringen. I nuvarande skollag är det lite luddigt formulerat om huruvida fritidshemmen ska tillämpa läroplanen. Därför skrevs de ” Allmänna råden för kvalitet i fritidshem”. I nya skollagen är det tydligare beskrivet att läroplanen gäller även för fritidshem. Men det gäller bara kapitel ett och två i Lgr 11, inte kapitel tre som handlar om kursplaner och kunskapskrav. Mari Sedvall Bergsten använder ofta ordet helhetssyn och med det menar hon att verksamheterna ska länka in i varandra.

Fritidshemmet har fått ett eget kapitel i den nya skollagens kapitel 14. Detta utrymme fanns inte i den gamla skollagen. I den nya skollagen är det tydligt att det är rektor som ansvarar för

30 Ibid. S.14

31 Ibid. S.14

32 Lgr 11 s. 5,7,16 http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23785

33Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss. 20-22

34 Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss. 20-22.

fritidshemmet, detta var heller inte tydligt tidigare. De fyra första kapitlen i den nya skollagen är gemensamma för alla skolformer. Kapitel ett består av inledande bestämmelser, kapitel två rör ansvarfördelning och där står att en lärare med utbildning mot fritidshem ska ha

huvudansvaret för verksamheten. Kapitel tre handlar om elevers utveckling mot målen. Det som är nytt här är att i åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ska man tänka in fritidstiden, detta är rektors ansvar. Fjärde kapitlet handlar om inflytande och kvalitet.

Skolan och fritidshemmet ska komplettera varandra med detta menas att man på

fritidshemmet kan erbjuda elever något annat än vad skolan erbjuder till exempel kreativitet, skapande, utelek och att utforska närmiljö samt samhälle. Ordet rekreation förekommer också i nya skollagen tanken med detta är en markering för att det ska finnas möjlighet till lugn och ro under fritidsvistelsen. De senaste årens rapporter om stora barngrupper i för små lokaler föreligger troligtvis denna markering.

Det har också gjorts förändringar i vilka barn som ska ha rätt till fritids. Från och med 1 juli har elever tom det år de fyller 13 år rätt till fritids i den så kallad öppna verksamheten. Elever som har eget behov på grund av familjesituation eller i de fall föräldern är sjukskriven, arbetslös ska också erbjudas plats i fritidshemmet. Nytt är också att platsen ska erbjudas direkt. Det är upp till skolhuvudmännen att skapa förutsättningar för att de nya paragraferna följs.

35Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss. 20-22.

36Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss. 20-22.

37Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss. 20-22.

4 Resultatredovisning

4.1 Redovisning intervjuer

Nedan följer redovisning av de intervjuer som har gjorts. Jag har valt att intervjua en skolchef, tre rektorer och två pedagoger.

Intervju skolchef

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

3,5 år som skolchef, rektor i 9 år, rektorsutbildare 3 år, utbildad förskollärare arbetat som lärare, förskollärare och fritidspedagog. Detta har varit en medveten strategi från min sida.

Hur har fritidshemmet förändrats under de år du arbetat?

I början på 80-talet när jag började vikariera som fritidspedagog var barnen i verksamheten en stund på morgonen sedan försvann de till skolan och vi hade planeringstid tills barnen kom tillbaka från skolan. Från cirka 1998 tycker jag att fritids har varit en mer levande del av skolan i alla fall där jag jobbade. Men detta ser fortfarande väldigt olika ut i olika kommuner.

Från att inte ha jobbat i skolan alls så är man idag cirka 25 % av sin arbetstid som fritidspedagog i skolan. Uppdraget har förändrats, det har blivit mer tyngd i uppdraget.

Antalet inskrivna barn har ökat. Fritids har också haft lite bekymmer med att ta plats.

Fritidspersonal kan ibland bli lite deffensiva i förhållande till skolan. Genom att inte framhöva sin egen proffesion i förhållande till skolan. I vår kommun finns förhållandevis många

utbildade fritidspedagoger i jämförelse med andra kommuner.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Fritids ska vara en aktiv del av barnens hela vardag. Ingen egen enhet som lever ett eget liv.

Hoppas att fritids ska ta lite mera plats och att lärarna ska se kompetensen i fritidspedagogen.

Att alla bjuds in på lika villkor. Att det till exempel är gemensamt utvecklingssamtal för fritids och skola.

Nya skollagen/Lgr 11 hur har ni förberett er?

Om vi är förberedda för de förändringar som den nya skollagen och läroplanen medför på

detta svarar jag både ja och nej. Vi vet inte riktigt hur saker kommer att förändras och hur stor

efterfrågan det blir på nya fritidsplatser. Men vi kommer att behöva använda skolans lokaler

på ett annat sätt än idag. Vi har inte personal om alla vill ha fritidsplats som har rätt till det. I

centralorten skulle det fungera med en öppen verksamhet men det är svårare på landsbygden.

I centralorten tror jag bara det är en tidsfråga innan denna typ av verksamhet finns tillgänglig.

Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola?

I vår kommun ser det väldigt lika ut i skolans värld det vill säga årskurs ett till sex lever sitt eget liv. Sedan har vi förskoleklassen som lever sitt liv, och fritids ytterligare sitt liv.

Förskoleklassen hänger mitt i mellan och känner sig inte hemma någonstans. Detta har skolinspektioen påpekat att vi behöver arbeta för ökad samverkan. Orsaken till detta kan bero på olika skolstrukturer. Att öka samarbetet inom verksamheterna är ett prioriterat

utvecklingsområde. Vi är på gång. Generellt har vi för lite för lite rörlighet på personal detta är inget unikt för vår kommun utan är nog mer kopplat till proffesionen och generationen, nästa generation är mer benägna att röra på sig.

Intervju rektor centralorten

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

16år, just nu i centralorten

Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetat?

De stora förändringarna är fritids integrering i skolan och att det krävs utbildad personal i större utsträckning. Jag har ju jobbat på landsbygdsskolor och i centralorten. När jag kom från landsbygden in till centralorten såg jag stora skillnader. På landsbygden samarbetar man i större utsträckning för man är mindre enheter och måste använda sig av alla resurser för att få verksamheten att fungera. I centralorten är det större enheter och man blir då längre ifrån varandra. För att ändra på detta försöker jag att anställa personal på fritids som ska vara användbara i skolan också. Detta kan se olika ut beroende på vilken kompetens som behövs.

En annan anledning är också att på detta sätt kunna erbjuda heltidstjänster på fritids. Genom att eleverna får träffa samma personal både i skolan och på fritids får eleverna en helhetssyn på sin dag. Personalen får se barnen i dess olika miljöer.

Pedagogisk verksamhet, omsorg, tillsyn och utbildad personal är de saker som Skolverket

tillade på när de gjorde inspektion på fritids. Detta såg inte så bra ut vid inspektionen det var

för mycket omsorg, tillsyn och för lite pedagogisk verksamhet. Detta har vi jobbat på och det

har blivit bättre, man har förstått vikten av att dokumentera verksamheten i stället för att ha

den i huvudet.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Blir lite bekymrad över att man inte kommer att behöva legitimation för att arbeta på fritids, dessutom förkortar man utbildningen. Detta gör att man inte likställer pedagogerna. Det står i nya läroplanen att fritidshemmet precis som skolan ska vara kompensatorisk ändå sänker man kravet på utbildning. Man kan genom ett bra samarbete mellan skola och fritids underlätta för elever att nå målen. För de elever som behöver mer praktisk inlärning genomför man praktisk matte med fritidspedagogen och ökar på det sättet förståelsen. Jag hoppas på att fritids

kommer att bli mer integrerat i skolan. Att få lärarna att vara med vid öppning och stängning på fritids skulle göra att lärarna också fick se sina elever på en annan arena. Detta är en framtidsvision som inte är helt lätt att genomföra.

Nya skollagen/Lgr11 hur har ni förberett er?

Vi är väl förberedda. Vad det gäller fritidsplatser är det få som inte har fritidsplats idag så detta blir inte ett problem, dessutom är det alltid värst när vi startar upp på hösten sedan lättar det på trycket. Det man funderar på är om det blir så att eleverna kommer att ha tid mellan sex och arton, och vem tänker i så fall på eleverna.

Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola

Vad det gäller samarbete fungerar det väldigt bra mellan fritidshemmet och förskoleklass.

Mellan förskoleklassen och skolan behöver samarbetet förbättras. Mellan de två fritidshemsavdelningarna jobbar jag på ett ökat samarbeta genom att ha öppning och stängning tillsammans dessutom samarbetar de under lov och storhelger. Mellanstadiet har inget samarbete med fritidshemmet.

Intervju pedagog 1 landsbygden

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

11 år

Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetat?

Det är mer strukturerat idag och kraven på verksamheten har ökat. Här på landsbygden

flyttade fritids in i skolans lokaler 1994, innan var fritidshemmet i förskolans lokaler där man

då hade ålder ett till tolv år. När vi startade fritidshemmet i skolans lokaler 1994 hade vi 20

barn och 2,83 % personal. I denna verksamhet ingick också sexårsverksamhet. Idag har vi 38 barn och 2,78 % personal och nu är inte sexårsverksamheten i denna verksamhet.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Önskar att vi kunde erbjuda en bättre verksamhet för de större barnen (10-13 år). Idag slutar de flesta efter årskurs tre på grund av att vi har svårt att erbjuda en verksamhet där de större barnen blir stimulerade. Att kunna använda skolans lokaler på ett bättre sätt vore också önskvärt.

Nya skollagen/Lgr 11 hur har ni förberett er?

Jag anser att vi har ett problem om alla barn ska erbjudas plats på fritids. För oss skulle det innebära att 60 elever skulle ha plats på fritids, mot idag 38 barn. Vi har varken personal eller lokaler för detta. För att detta skulle vara genomförbart skulle vi behöva använda större delen av skolans lokaler och utöka personalen så att vi kunde skapa en verksamhet för en så kallade öppen verksamhet. Detta är en verksamhet som skulle behövas här på landsbygden då vi personal här på fritids upptäckt och även fått rycka ut när elever som inte går på fritids har börjat bråka på skolans fotbollsplan. Så behovet av vuxna på barnens fritid är stort.

Tänk att få planera en verksamhet utifrån de stora barnen med till exempel soffor där de kunde spela kort, läsa en bok och sitta och prata samt umgås tillsammans med vuxna. Man kunde baka, ta tåget till centralorten och så vidare. Att prata om etik och moral i datorns värld är också något som barnen behöver. Det måste finnas vuxna där barnen befinner sig. Alla kanske inte kan eller vill prata med sina föräldrar. Verksamheten behöver delas upp för ålderspannet är för stort som det ser ut idag.

Hur fungerar samarbete förskola/fritidshem/skola

Här fungerar samarbetet bra men det är ganska enkelriktat det vill säga personalen på fritids

arbetar även i skolan. Det skulle inte fungera annars, fritidspersonalen har lektioner och

fungerar som resurs under skoldagen. Men lärarna är inte inne på fritidshemmet. Drömmen

vore att till exempel lärare skulle vara med på öppning och stängning. Vinsten i det skulle ju

också bli att lärarna skulle få se sina elever på en helt annan arena. Vi skulle genom ett utökat

samarbete också kunna utnyttja varandras kompetenser på ett effektivare sätt till exempel

bildlärare, musiklärare, slöjdlärare och ämneslärare. Vilka enorma resurser vi skulle få.

Intervju pedagog 2 landsbygden

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

2 år (utbildad lärare F-åk5)

Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetat?

Eftersom jag inte jobbat så länge är det svårt att svara på. Men jag har tidigare jobbat i skolan som lärare och att komma till fritidshemmet var en stor förändring för mig. Men nu börjar jag få koll på vad verksamheten är och vad som är meningen med den. Har lite sämre koll på verksamhetens mål men jag jobbar på det.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Det är bra som det är nu. När jag började var aktiviteterna mera styrda och alla skulle vara med på det som hände. Nu får barnen välja om de vill vara med eller inte. Barnen kan också mer välja aktivitet efter intresse. Det jag ser som ett problem är åldersspannet, de flesta barn slutar efter årskurs tre för de tycker det är tråkigt. Den nya lagen som ger alla barn rätt till fritidshemsplats till och med 13 års ålder kommer nog inte att skapa problem för kommunerna så länge som verksamheten ser ut som de gör idag. Om man däremot skulle starta en öppen verksamhet där man inriktade sig på 10-13 år och skapade en verksamhet för dem tror jag att trycket skulle öka på fritidsverksamheten. Detta skulle behövas så att barnen slapp att sitta hemma själva eller springa runt i centrum.

Hur fungerar samarbete förskola/fritidshem/skola?

Samarbete vad det gäller barnen är obefintligt detta tycker jag skulle kunna bli bättre till

exempel genom att de större barnen skulle kunna gå in på förskolan och läsa och hjälpa till på

olika sätt. Vad det gäller personalen så är samarbetet enkelriktat genom att fritidspersonalen

på olika sätt går in i skolan. Själv jobbar jag som lärare i årskurs fem och sex i ämnena

engelska, samhällsorientering och hemkunskap.

Intervju rektor 1 landsbygden

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

3 år inom skolan, 14 år som föreståndare förskola, fritids

Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetat?

När jag började arbeta som föreståndare var fritidspersonalen kvar på fritids när barnen gick till skolan. Möjligtvis bytte de av förskolpersonalen så de kunde ha planering. Efter 1997 när sexårsverksamheten drog igång fanns fritidspedagogerna med i skolan. Det finns i vår kommun rekomendationer hur mycket fritidspedagogerna ska jobba i skola respektive fritids dessa rekommendationer är 40/60, det vill säga 40 % i skolan och 60 % på fritids. Det ser väldigt olika ut vad fritidspedagoger gör i skolan allt från elevassistenter till att ha egna lektioner. Så att fritids blev integrerat i skolan är den största förändringen under min tid, men också att antalet barn per vuxen har ökat kraftigt.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Att vi ska öka samarbetet mellan de olika enheterna och ta vara på den kompetens som finns hos de vuxna som arbetar på hela skolan. Vi är på gång men vi har mycket kvar.

Nya skollagen/Lgr 11 hur har ni förberett er?

Har precis läst skoljuridik. Där har vi diskuterat nya skollagen och noggrant gått igenom den.

Inom fritidsverksamheten finns inget tak för hur många barn det får vara i en grupp. Inom förskolan finns det rekommendationer. I dagsläget anser jag att vi inte är riktigt förberedda om alla som har rätt till fritidsplats vill ha en plats. Vi måste titta på hur vi kan förändra verksamheterna för att möta detta behov. Jag satt med i en grupp som var aktiv 1995 där vi diskuterade en öppen verksamhet för kommunens 10-12 åringar. Detta var ett omfattande arbete. Men det gick i stöpet på grund av bristen på lokaler och ointresse från föräldrar som ansåg att deras barn inte kunde förflytta sig till denna verksamhet. Att barnen rörde sig på sin fritid i dessa regioner var en helt annan sak. För att kunna möta de nya kraven måste vi också använda skolans lokaler på ett annat sätt.

Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola?

Samarbetet varierar på mina två skolor. På ena skolan är det väldigt öppet mellan alla

verksamheter. Både barn och personal är inne i varandras verksamheter. Men där är vi inte på

den andra skolan. Jag vill ha mer samarbete man ska känna sig som en enhet. Idag är

samarbetet ganska enkelriktat. Det är viktigt att man tänker på upplägget av verksamheten på fritids så att det verkligen kompletterar skolan. Detta kan ju då bli en fördel om alla barn skulle gå på fritids. Men jag tycker också att det är viktigt att samarbetet har ett syfte. Vad det gäller samarbete mellan förskola och förskoleklass så finns det en lokal plan hur detta ska gå tillväga men som jag förstått så följs inte denna plan ute i verksamheterna.

Intervju rektor 2 landsbygden

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

6 år, fritidspedagog i botten

Hur har fritidshemmet förändrats under de år du arbetat?

Större grupper. Detta måste rektor ta ansvar för och reglera genom att omfördela grupperna.

Mindre barn behöver mindre grupper och större barn klarar större grupper. Hos oss har vi två avdelningar, en fritidsavdelning och en klubb, på fritids går 6-7 åringar och på klubben går 8- 12 åringar.

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Lite av mina framtidsvisioner har vi redan här men vi har saker kvar att jobba med. Men vi har en trygg och stabil personalgrupp och det är en av de viktigaste stöttepelarna. Vi har gjort vissa förändringar för att ta vara på fritidspedagogernas kompetens maximalt.

Fritidspedagogerna börjar aldrig tidigt på morgonen utan vi har två frukostvärdinnor som tar hand om frukosten. Detta gör att fritidspedagogerna finns kvar på eftermiddagen där större delen av fritidsverksamheten ligger. Alla fritidspedagoger jobbar i skolan. Jag har infört en ställtid på 30 minuter. Vilket innebär att fritidspedagogerna slutar sin tid i skolan en timme innan de ska starta fritids, de första 30 minuterna är rast de andra 30 minuterna är till förberedelse för fritidsverksamheten.

Nya skollagen/Lgr 11 hur har ni förberett er?

Vi är inte färdiga med genomgången av nya skollagen och Lgr 11 men vi jobbar kontinuerligt.

Jag tror inte vi får så många 13-åringar på fritids utan hoppas på att de ska vara färdig utskolade då. Det är ett misslyckande om inte vi gett dem tillräckligt för att klara sig själva.

Utskolning är en viktig uppgift för fritids. Öppen verksamhet är en intressant vidareutveckling

av den traditionella fritidsverksamheten. För det handlar ju om att vi på fritids ska förbereda barnen inför att klara sig själva. Vi ska inte ha en verksamhet där vi gör dem mer beroende av vuxna. Det är viktigt med rätt utbildad personal i fritidshemmet.

Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola?

Fritidspersonalen är inne mycket i skolan, cirka 40-50%. Vissa fritidspedagoger har ansvar för speciella barn men får också handledning för detta. För lärarna finns inte utrymme för att jobba i fritidsversamheten. På grund av att de måste rätta, planera, dokumentera och förbereda efter att eleverna gått hem.

4.2 Sammanställning intervjuer

Skolchefen hade gedigen erfarenhet och påpekade att detta varit ett medvetet val från hans sida, för att nå dit han är idag. Han hade själv jobbat som fritidspedagog så han hade mycket god insyn i verksamheten. Rektorerna har lite olika erfarenhet allt från 3 år upp till 16 år. En av rektorerna har varit föreståndare inom förskoleverksamhet många år innan den blev rektor.

Tidigare hade förskolan föreståndare istället för rektorer. Pedagogerna har helt olika bakgrund den ena har jobbat 11 år och den andra två år den senare är utbildad lärare F-5. I början på 1980-talet hade fritidspedagogerna mycket planeringstid eftersom de inte jobbade i skolan i den utsträckning som de gör idag. I slutet av 1990-talet blev fritids en mer levande del av skolan detta var positivt. Uppdraget har förändrats det har blivit mer tyngd i uppdraget. Barn antalet har ökat. Fritidspedagogerna behöver i större utsträckning framhäva sin proffesion i förhållande till lärarna. Den största förändringen på fritids var integreringen i skolan och att det krävs utbildad personal i större utsträckning. Förhoppningsvis kommer fritidshemmen och dess pedagoger att ta mer plats och lärarna kommer att uppskatta och se deras kompetenser.

Att alla bjuds in på lika villkor. Det är lite bekymmersamt att man förkortar utbildningen och att legitimationskrav inte är helt självklart.

En framtidsvision är att verksamheten utvecklas så att man kan ha en bra verksamhet för de

stora åldersspann som är idag. En annan framtidsvision är att samarbetet ska öka mellan de

olika verksamheterna och att man ska ta vara på den kompetens som finns hos de vuxna som

arbetar på hela skolan. Vad det gäller förberedelsen inför nya skollagen/Lgr 11 är man lite

kluven. Om alla barn som har rätt till fritidsplats vill ha plats så har man varken lokaler eller

personal. I centralorten är det bara en tidsfråga innan man måste öppna en så kallade öppen

verksamhet för att tillgodose behovet. Det är viktigt att fritidshemmet jobbar aktivt med

utskolning för att barnen på så sätt ska klara sig när de börjar gå hem från skolan. Vad det

gäller samarbete mellan de olika verksamheterna så ser detta väldigt olika ut och måste bli ett

prioriterat område inför hösten. Samarbetet upplevs av pedagogerna som bra men enkelriktat

det vill säga fritidspersonalen är inne i skolan men lärarna är inte inne på fritids.

5 Diskussion

Att fritidsverksamheten har förändrats över tid råder det ingen tvekan om. Men som Rohlin skriver går det inte att beskriva utvecklingen av fritidshemmet såsom på varandra självklara följder ur ett genealogiskt perspektiv utan detta beskrivs som en process som uppstått mellan olika intressenters avsikter

. Föregångarna till dagens fritids sägs vara de så kallade

arbetsstugorna och redan på denna tid var det pengar som styrde verksamheten som Rohlin skriver, verksamhetens kvalitet avgjordes av vilka kontakter man hade med bättre bemedlade församlingsbor.

Fritidshemmens roll i samhället har också varierat över tid till en början var fritids en plats som barn fick komma till för att lära sig arbeta och hålla sig borta från gatorna och kriminalitet.

Jag tycker det är mycket intressant att social utveckling alltid stått högt på dagordningen även om terminologierna har skiftat från tid till annan. Man diskuterade ungdomens förvildning men då var förvildningen kopplad till fattigdom och föräldrars frånvaro. Men i och med att kvinnorna på 1950-talet i större utsträckning kom ut i arbetslivet börjande fritidshemmet integreras med skolan även om det var långt kvar till det vi har idag.

Under denna period ersattes också arbete med friare sysselsättning. Fritt skapande och den fria leken sattes i fokus. Från 1960-talet och framåt beskriver Rohlin synsättet som handlade om olika koncept för samordning som skapade en gemensam syn på barns och ungdomars uppväxt, utveckling och inlärning.

Pihlgren skriver att fritidshemmets pedagogiska uppdrag har historiskt relaterats till tid före eller efter skolan. Intresset för denna pedagogiska

verksamhet har förändrats under olika tidsperioder, detta utifrån rådande konjunktur.

Den diskussion som startade på 1990-talet och ledde fram till att fritidshemmet skrevs in i

läroplanen är dock den största förändringen under fritidshemmets nästan 100-åriga historia.

Fritidshemmet blir nu en etablerad del av vår svenska skola och styrs av Lpo-94 och allmänna råd och kommentarer för fritidshem. Allmänna råd och kommentarer för fritidshem kom till för att tydligöra fritidshemmets uppdrag eftersom det inte är så tydligt i Lpo-94.

38 Rohlin 1996 s.25

39 Rohlin 1996 s.16f

40 Söderlund 2000 s.22

41 Rohlin 2001 s.83

42 Pihlgren 2011 s.126f

43 Pihlgren 2011 s.117f

Att fritidshemmet nu fått ett eget kapitel i skollagen tycker jag är en markering att även regeringen ser möjligheter i fritidshemmen och dess pedagoger. Samarbete är något som också återkommer både i litteraturen och i intervjuerna. Vi måste få ett ökat samarbete över gränserna för att skapa de bästa förutsättningarna för elever som passerar den svenska skolan.

Vi måste rusta dem för framtiden på alla sätt och detta gör vi bäst genom att samarbeta över gränserna och använda oss av våra kompetenser oavsett vilken titel vi har. Johansson skriver att i nya läroplanen betonas speciellt att utbildning inom fritidshemmet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och att ett gemensamt synsätt inom de olika skolformerna berikar elevers utveckling och lärande.

44 Johansson 2011 s.14

6 Analys

Fritidshemmet har över tid genomgått stora förändringar.

Den största förändringen är integreringen med skolan på 90-talet.

Men vissa frågor har funnits med i den nästan 100 åriga traditionen dessa frågor är verksamhetens ekonomi, förhållandet mellan social utveckling och kunskap samt betydelsen av att det är en frivillig verksamhet.

Denna bild stämmer väl överens med den bild jag fått utifrån mina intervjuer. Man beskriver hur fritidshemmen blev en mer levande del av skolan i och med att fritidshemmet skrevs in i läroplanen (Lpo-94). Litteratur och undersökning är helt överens om att integreringen med skolan är den största förändringen i fritidsverksamhetens historia. Andra förändringar som överensstämmer är ett ökat krav på utbildad personal och större barngrupper. Man löste stor efterfrågan på ett annat sätt i början på 1900-talet då delade man upp barngruppen i pojkar och flickor som fick vistas varannan dag i verksamheten. Detta fungerade vid denna tidpunkt eftersom man inte var på fritids för att föräldrarna jobbade utan fritidshemmet var en plats där mindre bemedlande barn fick vistas för att hålla sig borta från gatan och brottslig verksamhet man skulle lära sig att arbeta och passa tider.

Idag finns inget tak för hur många barn som får vistats på fritidshemmet. Andra förändringar är att man på 1980-talet hade barnen en stund på morgonen för att efter skolans slut åter ta emot barnen på fritids. Tiden däremellan hade fritidspedagogerna planeringstid och förberedelsetid. Fritidspedagoger arbetade inte i skolan vid denna tid. Idag jobbar de flesta fritidspedagoger i skolan och rekommendationen i vår kommun är 40 % i skolan och 60 % på fritids.

Man är också överens om att fritidshemmet idag är en pedagogisk miljö som ska komplettera skolan och att det under de senaste åren har skett en förändring från att fritidstiden för barnen omfattar en treårsperiod från att förr ha omfattat en femårsperiod. Inför framtiden är

reflektionen från intervjuer och litteratur att det blir mer tyngd i uppdraget i och med att fritidshemmet har ett eget kapitel i skollagen. Detta innebär bland annat att fritidshemmet ska erbjuda rekreation, en meningsfull fritid samt stimulera elevernas utveckling och

45 Rohlin 1996 s. 25

46 Pihlgren 2011 s.118

47 Pihlgren 2011 s.126

48 Söderlund 2000 s.22

lärande.

Man kan ana en viss förvirring inför den nya skollagen/läroplanen allt är inte glasklart och man vet inte riktigt vad detta får för konsekvenser. Kommer det att behövas fler fritidsplatser? Detta kan man inte svara på idag. Kommer utbildad personal finnas tillgänglig?

Detta är några frågor som kommer fram under intervjuerna.

49 Johansson 2011 s.14

7 Slutsatser

Slutsatsen blir att fritidshemmet har genomgått stora förändringar över tid från arbetsstugor där kvalitén styrdes av vilka kontakter personalen hade med bättre bemedlade

församlingsmedlemmar till att idag, 1 juli 2011 ha ett eget kapitel i skollagen. Syftet med verksamheten har också genomgått förändringar från att vara en verksamhet där det skulle produceras produkter som det fanns någon nytta med till att i dag vara en verksamhet som ska komplettera skolan, stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en

meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Chefer och pedagoger vill se mer förändring då främst vad det gäller samarbete och en ökad integrering. Man önskar också att skolans lokaler ska komma att användas på ett bättre sätt.

Hur fritids kommer att påverkas av den nya läroplanen/skollagen är svårt att säga men man

jobbar intensivt runt om i landet för att möte de nya behov som kan uppstå. Vad det gäller

framtiden hoppas både jag, pedagoger, rektorer, skolchef och litteraturen att fritidshemmet

ska få en högre status och att lärare ska se fritidspedagogernas kompetens som en tillgång för

de elever vi tillsammans möter under hela skoldagen.

Referenser

Litteratur

Bengts, M. (den 1 februari nr 2 2011). Det här gäller för dig.Tidskriften Fritidspedagogen , ss.

20-22.

Johansson, I (2011). Fritidshemspedagogik. Stockholm: Liber

Johansson, B Svedner, P-O (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget i Uppsala ab

Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok Solna: Tryckindustri information Pihlgren, A. S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB.

Rohlin, M (1996). Skolbarns omsorg - en samhällsfråga. Stockholm: HLS förlag.

Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. Stockholm: Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan.

Söderlund, A. (2000). Barn i skola och fritdshem. Stockholm: HLS.

Torstensson-Ed, T Johansson, I (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring. Form och Tryck: Lenanders Tryckeri AB, Kalmar

Elektroniska källor Skollagen kap 14

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800#K14 2011-03-11 Lgr 11

http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23785 2011-03-11 Allmänna råd och kommentarer - kvalitet i fritidshem

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727 2011-05-29

Muntliga källor Skolchef: 2011-04-28

Rektor 1: 2011-04-20

Rektor 2: 2011-04-28

Rektor 3: 2011-04-28

Pedagog 1: 2011-04-27

Pedagog 2: 2011-04-27

Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 1

14 kap. Fritidshemmet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

- allmänna bestämmelser (2-10 §§),

- bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14 §§), och - bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i

specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en

sådan plats.

Omfattning

5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.

7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Elevgrupperna och miljön

9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

Placering vid en skolenhet

10 § En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.

Fritidshem med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds

fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§ tillämpas.

Avgifter

12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den anordnar.

Avgifterna ska vara skäliga.

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina fritidshem.

Interkommunal ersättning

14 § En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens

skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp

som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag från hemkommunen

15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.

16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider,

4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem.

17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Insyn

18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Avgifter

19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga.

Bilaga 2

Intervjufrågor

Hur länge har du jobbat på fritidshemmet/rektor/skolchef?

Hur har fritidshemmet förändrats under de åren du arbetet?

Dina framtidsvisioner för fritidshemmet?

Nya skollagen/Lgr11 hur har ni förberett er?

Hur fungerar samarbetet förskola/fritidshem/skola?