HT 2020– VT 2021
LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling på Förskolan Kometen
1
Innehåll
Inledning ... 3
Vision rörande värdegrund och likabehandling ... 3
Styrdokument ... 3
Arbetet regleras av: ... 3
Likabehandlingsplanen ... 3
Arbetet bedrivs på följande nivåer: ... 3
Barnhälsa, Barnhälsoteam ... 4
Likabehandlingsgrupp ... 4
Förskolan Kometens främjande arbete i vardagen för alla barns lika rättigheter och möjligheter ... 5
Förhållningssätt... 5
Arbetslagens ansvar ... 5
Undervisning ... 6
Vid läsårsstart ... 7
Årliga kartläggningar och metoder för uppföljning och utvärdering av det främjande arbetet ... 7
Analys av främjande samt förebyggande arbete mot kränkande behandling läsår 19/20: ... 8
Plan och åtgärder för arbetet mot kränkande behandling (nya mål utifrån analys). 10 DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER ... 12
Kartläggning och analys av arbetet under ht-19 samt vt-20 med aktiva åtgärder gällande diskriminering och trakasserier ... 12
Nya mål gällande diskriminering och trakasserier ... 16
Målsättning: Likabehandling oavsett kön ... 16
Målsättning: Likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck ... 16
Målsättning: Likabehandling oavsett sexuell läggning ... 17
Målsättning: Likabehandling oavsett etnisk tillhörighet ... 17
Målsättning: Likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning ... 18
Målsättning: Likabehandling oavsett ålder ... 18
Målsättning: Likabehandling oavsett funktionshinder ... 19
Målsättning: Alla diskrimineringsgrunderna ... 19
Delaktighet ... 20
Barns delaktighet ... 20
2
Vårdnadshavares delaktighet ... 20
Personalens delaktighet ... 20
Ärendehantering ... 21
Upptäcka och utreda - rutiner vid akuta åtgärder ... 21
Akut hantering av diskriminering och annan kränkande behandling. Barn - Barn ... 21
Akut hantering då vuxna diskriminerar eller kränker barn ... 22
Anmälningsförfarande till huvudman ... 22
Händelseförlopp ... 22
Länk till blankett för kränkningsanmälan ... 23
Förtydligande av förekommande begrepp:... 23
Förtydligande av begreppen -diskrimineringsgrunder ... 24
3
Inledning
Förskolan byggdes 2011 och på förskolan Kometen går det 120 barn fördelat på 7 avdelningar. Förskolan ligger på Östra lugnet och ingår i det norra området.
Vision rörande värdegrund och likabehandling
På Kometen ska alla känna sig trygga och lika mycket värda och vi omfamnar varandras olikheter. Alla barn har rätt att utvecklas i en trygg miljö och
bemötas med respekt. Alla barn ska få uppleva tillfredställelsen med att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig som en tillgång i
barngruppen. På vår förskola utgår vi ifrån att alla barn gör rätt om de bara kan! Vi strävar efter att stärka barnens självkänsla och skapa trygga
barngrupper som präglas av positiv framåtanda, nyfikenhet och lusten att lära.
Styrdokument
Arbetet regleras av:
o Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) o Kap 6 i Skollagen
o Läroplan för förskolan 18
o Växjö Kommuns verksamhetsmål o FN:s barnkonvention
Likabehandlingsplanen
Arbetet bedrivs på följande nivåer:
• Att främja barns lika rättigheter och möjligheter.
• Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.
• Att utreda kränkande behandlingar
• Att vidta åtgärder för att förhindra framtida och kränkande behandlingar
I planen finns våra rutiner för anmälan av kränkande behandling. Rutinerna anger hur personal och rektor ska agera, både om personal kränker,
4
diskriminerar eller trakasserar barn och om barn kränker eller trakasserar varandra.
Barnhälsa, Barnhälsoteam
Består av rektor, en specialpedagog och tre förskollärare. Psykolog och bvc- sköterska agerar som stöd vid behov.
Syftet med barnhälsoteamet är att ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv samt att den ska utgöra ett stöd för personalen att agera i
enlighet med skollag och läroplan för att uppfylla de nationella målen.
Likabehandlingsgrupp
Ledningsgrupp samt representanter från enheten.
Gruppens uppdrag är att sammanställa, följa upp, utvärdera och utveckla det främjande arbetet i likabehandlingsplanen. Att utvärdera de aktiva åtgärderna och sätta nya mål för kommande läsår.
5
Förskolan Kometens främjande arbete i vardagen för alla barns lika rättigheter och möjligheter
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Lpfö 18
Det är av största vikt att arbetet finns med i vår planering av utbildningen och i genomförandet av undervisningen.
Förhållningssätt
• Vi arbetar utifrån Växjö kommuns värdegrund.
• Vi bemöter alla barn med ett respektfullt förhållningssätt utifrån behov och förutsättningar.
• Vi förstärker och synliggör positiva saker som händer i relationerna barn – barn, barn – vuxen och vuxen – vuxen.
• Vi är alla olika och lär på olika sätt. Vi ser olikheter som en tillgång.
Arbetslagens ansvar
• Vi skapar goda relationer till alla barn på förskolan.
• Vi lyssnar aktivt på barnen både för att förstå och för att ta tillvara barnens tankar och åsikter.
• Vi för diskussioner med barnen i det dagliga arbetet om allas olikheter och ser det som en tillgång i barngruppen.
• Vi jobbar nära barnen så att vi ser/hör hur barnen kommunicerar med varandra.
• Vi agerar stöttande och förstärker det positiva.
• Vi använder oss av vardagsituationer för att stärka alla barns självkänsla.
• Vi synliggör olika situationer för barnen. Händelser som är bra och situationer som behöver utvecklas. Detta görs t.ex. med hjälp av samtal och forumteater och/eller seriesamtal.
6
• Vi pratar med barnen om känslor för att stötta dem att kunna hantera sina egna känslor och för att de ska få förståelse för andras känslor. Vi arbetar språkstärkande för att ge barnen stöd i att kunna sätta ord på sina känslor genom t.ex. TAKK och bildstöd.
• Vi samtalar med föräldrarna om förskolans likabehandlingsplan på föräldramötena under höstterminen samt vårterminen.
Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig i hallen på alla avdelningar.
• Vi har barnens namn på västarna så att det underlättar för personalen att möta andras barn ute.
• Vi använder oss av media och litteratur som stöd i undervisningen för att ge barnen erfarenheter av kamratskap, samspel, olikheter och konfliktlösning.
• Om vi på avdelningen upplever att vi har svårt att förstå och möta något barn, börjar vi att jobba med det inom arbetslaget och ser vilka anpassningar/förändringar som vi kan göra direkt för att hjälpa barnet.
Sedan vi går vidare med att göra en kartläggning för att se vad som fungerar bra och vad vi kan göra annorlunda så att det gynnar barnet. Vi följer vår barnhälsoplan. Vårdnadshavarna informeras och är delaktiga i arbetet.
• Pedagogerna planerar, följer upp och utvärderar det främjande
arbetet i utvärderingsunderlaget för likabehandlingsplan (UL-underlag)
Undervisning Mål utifrån LPFÖ -18
• 2.2.1 Vi arbetar för att barnen ska utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenheten om rätten till sin kroppsliga och personliga identitet,
• 2.1.4 Vi arbetar för att alla barn ska få förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
7
Vid läsårsstart
Alla avdelningar har ett gemensamt fokusområde ”inskolning, trygghet, trivsel”
där vi planerar verksamheten utifrån läroplanens område ”normer och värden”.
• Vi introducerar förskolans miljöer för barnen både inne och ute.
• Vi arbetar med samarbetsövningar för att skapa trygghet.
• Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och att vara bra kompisar.
• Vi genomför trygghetsvandringar, observationer och barnintervjuer.
• Vi hjälper barnen att kunna vänta på sin tur men även att våga ta för sig.
• Vi presenterar likabehandlingsplanen och barnhälsoplanen för all personal.
Årliga kartläggningar och metoder för uppföljning och utvärdering av det främjande arbetet
VAD NÄR Vem ansvarar
Förskoleundersökningen Mars Rektor Trygghetsvandringar,
observationer och intervjuer
Slutet på september Arbetslagen
UL- underlag:
Uppföljning av främjande arbetet i likabehandlingsplanen
Oktober, Januari och
April Arbetslagen
Reflektion/diskussion
föräldrarna Föräldramöte under
hösten. Arbetslagen
Enkät till föräldrarna September (genomförande) April (återkoppling)
Arbetslagen
8
Uppföljning och utvärdering av främjande samt förebyggande arbete mot kränkande behandling läsår 19/20, se bilaga.
Analys av främjande samt förebyggande arbete mot kränkande behandling läsår 19/20:
En likabehandlingsplan som tas fram genom ett systematiskt kvalitetsarbete ger effekt. Den effekt vi vill uppnå är en trygg vardag för alla barn samt att de ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Resultatet av att vi
förtydligat våra aktiva åtgärder och haft tydligare mål är att vi fått ett
underlag som är lättare att utvärdera och som ger oss svar på om vi gjort det vi planerat.
Vi ser att reflektionsunderlaget bidrar till att det främjande arbetet och de aktiva åtgärderna blir mer levande i arbetet på avdelningarna.
Trygghetsvandringar och intervjuer ger oss en möjlighet att få ta del av barnens tankar och upplevelser. Personalen har genom detta underlag fått fram om de behöver introducera miljöer annorlunda, förändra sina rutiner eller samtala med barnen mer för att öka tryggheten. Vi upplever att svaren sett annorlunda ut om vi ställt dem under våren. De ”nya” barnen visade mkt större intresse för t.ex. skogen under våren än under hösten. Inget barn nämnde att det känns otryggt på gräsplanen. Detta tolkar vi som att de åtgärder vi skapade har gett resultat och ökad trygghet.
Vi ser att avdelningarna har arbetat olika med de svar som barnen gett.
Några avdelningar satte upp aktiva åtgärder direkt utifrån barnens svar.
Detta arbetssätt gör barnen delaktiga och vi ser det som värdefullt att införa på alla avdelningar framöver.
Föräldrarnas delaktighet har ökat i och med mer information, enkät och
diskussion under föräldramötet. Personalen har fått en bild av hur föräldrarna ser på arbetet och vad de själva kan göra.
Enkäten visar att föräldrarna över lag känner till vår likabehandlingsplan. De vet hur vi arbetar främjande för alla barns rättigheter och möjligheter. De vet hur vi arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling.
Svarsvärdet var sämre på frågan, hur vårdnadshavare kan vara delaktiga i likabehandlingsarbetet och var de kan få mer information. Näst lägsta svarsvärdet var på frågan, hur kan du som vårdnadshavare agera om du upplever du, ditt barn eller någon annan blir diskriminerad, kränkt eller illa behandlad på förskolan? Vi behöver använda detta underlag för att planera diskussionsfrågor till kommande föräldramöte.
9
Ur samanställning av personalens diskussioner där de skulle synliggöra sina egna värderingar och normer så syns det att det finns en medvetenhet kring vikten av att förhålla sig till de styrdokument som finns. Personalen upplever att det är värdefullt att diskutera och reflektera kring olika delar av t.ex.
läroplanen. Dessa reflektioner gör pedagogerna mer medvetna och mer fokuserade på, att alla barn skall få en utbildning där de inte påverkas av könstereotypa åsikter eller annat förhållningssätt som kan medverka till kränkning. Personalen anser att det skulle vara värdefullt för arbetet att få diskutera förhållningssätt kontinuerligt i arbetslagen. Pedagogerna har kommit fram till att följande kan förbättra arbetssättet med att motverka kränkningar:
• Prata om hur vi bemöter barnen när vi vill få dem att komma in på morgonen.
• Använda oss ännu mer av TAKK och bildstöd,
• Se över så det finns mer tid vid vardagliga rutiner som påklädning, toalettbesök och blöjbyten.
10
Plan och åtgärder för arbetet mot kränkande behandling (nya mål utifrån analys)
Målsättning 1. Öka barnens trygghet, delaktighet och inflytande genom att ta vara på de behov och intressen som barnen själva ger uttryck för i intervjufrågorna och via observationer (lilla sidan).
Nuläge Alla avdelningar skapar ej direkta aktiva åtgärder utifrån barnens svar i intervjuerna eller via
observationerna. Vi vill öka barnens delaktighet och inflytande gällande sin egen trygghet så att den ligger till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.
Åtgärder Alla avdelningar skapar direkta aktiva åtgärder utifrån barnens svar i intervjuerna och utifrån vad vi ser i observationerna.
Tidplan oktober
Ansvarig Arbetslagen
Målsättning 2. Alla arbetslag ska genom ett normkritiskt perspektiv se över sina vardagliga rutiner.
Nuläge Utifrån diskussioner på ett APT har pedagogerna kommit fram till att det finns möjligheter att förbättra arbetssättet med att motverka kränkande
behandlingar genom att kontinuerligt få diskutera bemötande.
Åtgärder Ge arbetslagen tid för utvärdering av befintliga rutiner utifrån diskussioner med ett normkritiskt perspektiv.
Tidplan På APT i februari
Ansvarig TEK
11
Målsättning 3. Alla arbetslag ska tre gånger per läsår planera, följa upp och utvärdera arbetet med att motverka
kränkande behandling i underlaget för utvärdering av likabehandlingsplanen kallad UAL.
Nuläge Detta arbete har gett gott resultat och vi ser att arbetslagen arbetar med aktivt med de olika punkterna.
Åtgärder Uppdatera UL-underlaget utifrån nya likabehandlingsplanen 20/21
Tidplan Juni 2020
Ansvarig TEK
Målsättning 4. Diskussionsfrågor till föräldrarna skall bygga på de svar vi får genom enkäten.
Nuläge Vi vill fortsätta att ha ett bra samarbete med vårdnadshavarna gällande vårt arbete med likabehandling, kränkningar och diskriminering. Vi behöver fortsätta att ha aktuella frågeställningar som bygger på Kometens arbete gällande dessa frågor.
Åtgärder Gå igenom enkäten och förskoleundersökningens analys och plocka fram vilka frågor som föräldrarna ska diskutera på höstens föräldramöte.
Tidplan Juni 2020
Ansvarig TEK
12
DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Kartläggning och analys av arbetet under ht-19 samt vt-20 med aktiva åtgärder gällande diskriminering och trakasserier
Diskriminering kopplat till Kartläggning och analys av plan ht-18 vt-19
Kön
Alla barn ska ges samma
förutsättningar i utbildningen oavsett kön.
Pedagogerna har fått möjlighet och tid att få diskutera hur deras
bemötande kan motverka
könsmönster som begränsar barns utveckling. Tid har också getts för att kunna kartlägga i vilka
situationer som det finns risk att de behandlar barnen olika pga kön.
Detta har gett personalen större medvetenhet gällande vad de behöver tänka på i sitt eget bemötande. I resultatet av diskussionen på APT i november framkom att det finns en risk att vi behandlar barnen olika pga. kön med det material vi erbjuder, i de förväntningar och krav vi har och ställer, och när vi delar in barnen i mindre grupper med syfte att det ska bli ”lugnt”. Diskussionen utifrån olika frågeställningar visar att pedagogerna ser sitt ansvar i att förändra arbetssättet för att förhindra att barnen ges olika förutsättningar pga. Kön.
Något som vi anser att vi behöver arbeta vidare med är att vi ser en risk med att vi i hög utsträckning kommunicerar olika beroende på vilket kön barnet har. (Utifrån SKL- rapport ser vi att detta i längre utsträckning kan påverka barnens
13
resultat i skolan) Detta framkom under en diskussion på apt i januari.
Könsöverskridande identitet eller
uttryck
Alla barn ska bemötas av ett tillåtande och könsneutralt
förhållningssätt där varje barn får möjlighet att utveckla sin identitet oberoende av könstillhörighet
Åtgärden har haft positiv effekt efter att pedagogerna har fått en ökad medvetenhet gällande hur vi kan arbeta så att de traditionella könsmönstren inte förstärks av pedagogernas bemötande av barnen.
Efter en kartläggning enligt
husmodellen ser vi dock en risk med att barnen fortfarande möter ett förhållningssätt där pedagoger och andra vuxna i verksamheten
påverkar barns identitet utifrån normer och egna åsikter.
Pedagogerna behöver få ännu mer input kring hur deras
förhållningssätt kan påverka barnens självbild. Pedagogerna behöver fortsätta att arbeta med ett normkritiskt tänkande och planera undervisningen utifrån detta.
Religion eller annan trosuppfattning Barn med annan religion eller
trosuppfattning ska inte diskrimineras.
Genom en enkät till
vårdnadshavare har varje avdelning fått en bild av vilka traditioner barnen möter hemma och hur familjerna pratar om religion. Effekten har varit god. Vi har nu ett bättre samarbete med föräldrarna genom att ha ställt frågor om det. Genom kartläggning utifrån husmodellen ser vi däremot en risk med att personalen inte vågar lyfta olika religioner i sin undervisning med rädsla för att inte vara icke-konfessionellt
14
Etnisk tillhörighet
Barn med annan etnisk tillhörighet ska inte diskrimineras.
Personalen planerar för att arbetet med de svenska minoriteterna fortlöper under en längre period så att det ger större effekt och ger barnen fler erfarenheter och ett bättre sammanhang. Detta arbete är förlagt till läsår 20/21 då vi arbetar i tvåårsfokus. Ett underlag som avdelningarna kan utgå ifrån kopplat till
modersmålsundervisningen har tagits fram under läsåret och presenterats på föräldramötet
under hösten. Detta gav god effekt i förskoleundersökningen där vi fick ett bättre resultat för 2020
gällande modersmålet. Utifrån en kartläggning ser vi en risk med att pedagogerna på förskolan inte efterfrågar barnets tidigare erfarenheter i samband med firande av sin födelsedag hemma.
Sexuell läggning
Barn ska inte uppleva diskriminering p.g.a sexuell läggning.
I IST finns det underlag som påvisar att pedagogerna har arbetat med olikheter, haft samtal med barnen om vikten att alla är lika mycket värda och att alla har rätten att få uttrycka vem man är på sitt sätt och har därigenom kunnat ge barnen fler bilder av hur samhället ser ut i verkligheten.
Utifrån kartläggning enligt
husmodellen ser vi en risk med att vikarier, utomstående vuxna eller barn på förskolan uttrycker sig nedlåtande om sexuella läggningar.
Detta då vi inte har rutiner för hur vi informerar dem om vårt
förhållningssätt kopplat till området.
Ålder Personalen har fått
kompetensutveckling utifrån boken
15
Barn ska inte diskrimineras p.g.a.
ålder. ”Hjärna i förskolan” Arbetslagen har
haft diskussioner kring
förhållningssätt och bemötande samt arbetat fram hur de skall erbjuda tillgängliga lärmiljöer. I avdelningskonferenserna finns underlag som påvisar att
pedagogerna har god medvetenhet om arbete med tillgängliga
lärmiljöer och att de kan använda sina kunskaper som de har fått av arbetet utifrån boken. Utifrån
kartläggning enligt husmodellen ser vi en risk med att personalen kan ha förväntningar på barnet utifrån ålder istället för barnets förmågor.
Det finns även risk att materialet som erbjuds i de olika rummen är inte anpassade efter åldrar och inte tillgängliga och tillräckligt utmanande.
Funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning ska inte diskrimineras
Åtgärderna har gett god effekt.
Arbetslagen följer sitt
reflektionsunderlag och diskuterar hur de kan skapa miljöer som göra alla barnen delaktiga. Arbetslagen har deltagit i BHT-konferenser för att lyfta frågeställningar och för att få stöd från barnhälsoteam. Under ett APT har personalen fått kunskap om hur de kan se på verksamheten ur ett normkritiskt perspektiv för att gynna likabehandling oavsett funktionshinder.
Utifrån en kartläggning enligt husmodellen ser vi en risk med att barn som behöver stöd, stimulans och anpassningar utifrån
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättningsproblematik inte får detta i tillräckligt stor
16
utsträckning i alla miljöer på förskolan.
Nya mål gällande diskriminering och trakasserier
Målsättning: Likabehandling oavsett kön
Målsättning Alla barn har rätt att få sina rättigheter och möjligheter tillgodosedda oberoende av könstillhörighet.
Nuläge Vi ser en risk med att vi i hög utsträckning kommunicerar olika beroende på vilket kön barnet har. (Utifrån SKL- rapport ser vi att detta i längre utsträckning kan påverka barnens resultat i skolan)
Åtgärder På APT fortsätta att arbeta med SKL´s rapport gällande bemötande av pojkar/ flickor. Observera vad flickor respektive pojkar vill när de tar kontakt med oss vuxna.
Detta för att se om det skiljer sig åt mellan flickor pojkar och om det skiljer sig i hur många lärandesituationer vi hamnar utifrån initiativ från barnen.
Tidplan Kompetensutveckling på APT i september Observation varje månad i september-april Ansvarig Likabehandlingsgrupp, arbetslag, TEK
Målsättning: Likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck
Målsättning Alla barn ska bemötas av ett tillåtande och könsneutralt förhållningssätt där varje barn får möjlighet att utveckla sin identitet oberoende av könstillhörighet
17
Nuläge Vi ser en risk med att barnen möter ett förhållningssätt där pedagoger och andra vuxna i verksamheten
påverkar barns identitet utifrån normer och egna åsikter.
Åtgärder Pedagoger behöver fortsatt diskutera vad ett könsneutralt förhållningssätt är. De som arbetar i verksamheten behöver bli mer medvetna om hur deras förhållningssätt kan påverka barnens självbild.
Pedagogerna behöver fortsatt arbeta med ett normkritiskt tänkande och planera undervisningen utifrån detta
Tidplan Diskussion på APT i februari Ansvarig Likabehandlingsgruppen, TEK
Målsättning: Likabehandling oavsett sexuell läggning
Målsättning Alla barn ska känna att de är lika mycket värda oavsett sexuell läggning.
Nuläge Genom vårt arbete med husmodellen ser vi en risk att vikarier, andra vuxna och barn på förskolan inte utgår från den gemensamma värdegrunden som inkluderar arbetet mot homofobi, och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Åtgärder Vi informerar vikarier och andra vuxna och barn som befinner sig här om den gemensamma värdegrunden och agerar om den inte efterlevs.
Tidplan Kontinuerligt under läsåret Ansvarig Arbetslagen
Målsättning: Likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Målsättning Alla barn har rätt till en etnisk tillhörighet. Alla barn har rätt att definiera sin egen tillhörighet.
18
Nuläge Vi ser en risk med att pedagogerna på förskolan inte efterfrågar barnets tidigare erfarenheter i samband med firande av sin födelsedag hemma.
Åtgärder Frågeställningar skickas till föräldrar i början av höstterminen gällande barnets firande av sin
födelsedag hemma. Utifrån detta planerar personalen hur firandet av barnet ska ske på förskolan. Firandet kan med fördel bli en mix av förskolans tradition och barnets tradition hemifrån.
Tidplan Augusti/ September - Frågeställningar skickas Födelsedagar firas – kontinuerligt under året Ansvarig Arbetslagen
Målsättning: Likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Målsättning Alla barn ska ha kännedom om religionsfrihet och vad
detta innebär. Alla barn har rätt till undervisning som är saklig, allsidig och icke-konfessionell.
Nuläge Vi ser en risk med att personalen inte vågar lyfta olika religioner i sin undervisning.
Åtgärder Vi fortsätter att skicka frågeställningar till föräldrarna gällande vilka religioner och traditioner som
uppmärksammas hemma. På APT ges möjlighet att samtala kring hur pedagogerna kan gå vidare med denna information i sin undervisning utifrån ett icke- konfessionellt förhållningssätt.
Tidplan Diskussion på APT i november Ansvarig Likabehandlingsgruppen, TEK
Målsättning: Likabehandling oavsett ålder
Målsättning Miljön och material ska vara tillgängliga och anpassade efter alla barn oavsett ålder och ska tillgodose varje barns behov och förutsättningar.
19
Nuläge Det finns en risk att personalen har förväntningar på barnet utifrån ålder istället för att utgå ifrån barnets förmågor.
Åtgärder Att alla pedagoger se över sina innemiljöer och material och funderar över om de är anpassade efter barnets förmågor, tillräckligt utmanande och tillgängliga, så att det främjar barnens självständighet.
Tidplan Kontinuerligt under läsåret Ansvarig Arbetslagen
Målsättning: Likabehandling oavsett funktionshinder
Målsättning Alla barn ska få en utbildning som är anpassad så att de ska utvecklas så långt som möjligt. Barn som behöver mer stöd och stimulans ska få utbildningen utformad utifrån sina egna behov och förutsättningar.
Nuläge Vi ser en risk med att barn som behöver stöd, stimulans och anpassningar utifrån neuropsykiatrisk
funktionsnedsättningsproblematik inte får detta i tillräckligt stor utsträckning i alla miljöer på förskola Åtgärder På våra avdelningskonferenser följer vi upp varje
avdelningsarbete utifrån tillgänglighetsmodellen.
Tidplan September, november, februari och april Ansvarig Arbetslagen, BHT teamet
Målsättning: Alla diskrimineringsgrunderna
Målsättning Upptäcka om det finns risker i verksamheten som rör diskrimineringsgrunderna.
20
Nuläge Vi behöver fortsätta att arbeta med underlaget som kartlägger riskerna utifrån diskrimineringsgrunderna så att vi tydligare kan upptäcka dem.
Åtgärder Husmodellen Tidplan Januari
Ansvarig Likabehandlingsgruppen
Delaktighet
Barns delaktighet
Barnen är delaktiga genom trygghetsvandringar och intervjuer.
Barnen är delaktiga genom samtal med pedagogerna som arbetar för att lyssna på och ta tillvara på barnens tankar och idéer.
Barnen är delaktiga och kan påverka sin vardag genom att i samtal under hela läsåret få sin röst hörd. Barnen är med och utvärderar verksamheten tillsammans med pedagogerna. Alla avdelningar på Kometen är delaktiga i ett gemensamt tema om gruppgemenskap
Vårdnadshavares delaktighet
Vårdnadshavare får information via föräldramöten och utvecklingssamtalen.
Vårdnadshavare kontaktas om deras barn är inblandade i ärenden med kränkande behandling. Förskolan har utrednings och åtgärdsskyldighet.
Förskolan strävar alltid efter en god kommunikation och samverkan med vårdnadshavare. En god samverkan har stor betydelse för möjligheten att få stopp på alla former av kränkande behandling. Information om
likabehandlingsplanen ges vid höstterminens samt vårterminens föräldramöte.
Vårdnadshavare är med och utvärderar verksamheten genom förskoleundersökningen.
Vårdnadshavare får möjlighet till att diskutera frågeställningar kopplat till likabehandlingsarbetet under höstterminens föräldramöte.
Vårdnadshavare får möjlighet att svara på en enkät med frågor gällande likabehandlingsarbetet under höstterminen.
Personalens delaktighet
All personal på förskolan ska vara väl förtrogen med likabehandlingsplanen och ansvarar för att följa de rutiner som finns beskrivna.
21
Kontinuerligt följs likabehandlingsplanens främjande arbete upp genom BHT- avdelningskonferenser varannan månad.
Vårt reflektionsunderlag skapar en medvetenhet om hur viktigt det är att vara närvarande personal och hur vårt förhållningssätt påverkar barnens vardag.
För att barnen ska känna sig trygga i alla miljöer både inne och ute och under hela dagen skapar personalen strategier i sitt arbetslag för hur de når detta.
Deluppföljning av intervjuer och trygghetsvandringar sker i oktober/november.
Alla avdelningar lämnar in sina resultat och analyser till
Likabehandlingsgruppen som sammanställer resultatet och presenterar på nästkommande APT.
Planen revideras och utvärderas i april/maj. Likabehandlingsgruppen består av personal från avdelningarna samt rektor. Likabehandlingsgruppen
presenterar nya mål utifrån analysen och ser till att planen är uppdaterad genom att gå igenom den på Apt.
Ärendehantering
Upptäcka och utreda - rutiner vid akuta åtgärder
Alla samtal och åtgärder som sker ska dokumenteras skriftligt av den som genomför samtalet. Anmälan om diskriminering eller kränkande behandling till huvudmannen ska ske på blankett utfärdad av Växjö Kommun.
Akut hantering av diskriminering och annan kränkande behandling. Barn - Barn • Den som upptäcker att ett barn är mobbad eller utsatt för annan
kränkande behandling, kontaktar den mobbades avdelningspersonal eller någon annan vuxen på förskolan, som i sin tur kontaktar barnets avdelningspersonal. Upptäckare kan vara både barn och vuxna i förskolan, men även föräldrar
• Rektorn ska omgående informeras och därefter skyndsamt utreda och vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden
• Personalen utreder hur barnet har kränkts
• Personalen pratar med berörda barn
• Personalen informerar föräldrarna
• Personalen har samtal med berörd barngrupp
22
• Personalen dokumenterar händelserna och vad man har gjort
• Rektorn hålls informerad under hela processen
• Återkoppling till berörda föräldrar
• Rektor återkopplar till huvudmannen.
Akut hantering då vuxna diskriminerar eller kränker barn
• Den personal som ser eller upplever en situation med diskriminering eller kränkande behandling ska tala om för berörd vuxen hur situationen har uppfattats
• Händelsen ska omedelbart rapporteras till rektor som skyndsamt ska utreda och vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra liknande situation
• Rektor eller pedagog har samtal med barnet/barnen och därefter med den vuxne för att ta reda på fakta
• Rektorn eller personalen tar kontakt med barnets/barnens vårdnadshavare och informerar om den uppkomna situationen
• Rektorn har samtal med den vuxne som kränkt eller diskriminerat barnet/barnen för att informera om det oacceptabla beteendet.
• Rektorn dokumenterar händelsen och återkopplar till huvudman
Anmälningsförfarande till huvudman
Händelseförlopp
1. När en händelse inträffat där ett barn/elev kan antas ha upplevt sig vara kränkt har ska personal anmäla detta till rektor.
2. Om händelsen involverar skador eller tillbud ska en anmälan också upprättas i LISA. LISA-anmälningar hanteras separat och ersätter inte anmälan om kränkande behandling.
3. Rektor är skyldig att anmäla kännedom om att ett barn eller en elev kan antas ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten till huvudmannen. Anmälan görs via e-post till
utbildningsnamnden@vaxjo.se och ska endast innehålla följande uppgifter:
• namnet på enheten händelsen inträffat vid
• att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
23
• om barnet/eleven har blivit utsatt för kränkande behandling tidigare
• vilket diarienummer ärendet har hos enheten
• Notera att anmälan inte ska innehålla några personuppgifter.
4. Anmälan diarieförs i nämndens diarium och rektor informeras om vilket diarienummer anmälan fått.
5. Rektor ska skyndsamt utreda händelsen och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra ytterligare kränkande behandling i framtiden.
Utredning och åtgärder dokumenteras i blankettens Del 2 samt 3. Om utredningen har visat att ingen kränkande behandling har kunnat konstateras ska inte uppföljnings- och utvärderingsdelen lämnas in och ärendet avslutas i samband med att utredningen skickas till huvudman.
6. Rektor ska därefter följa upp oavslutade ärenden inom ett par veckor för att utvärdera om åtgärderna har gett resultat. Om uppföljningen visar att åtgärderna inte förhindrat ytterligare kränkningar ska
förskolechef/rektor skicka in Del 4. Uppföljning/utvärdering av åtgärder och fyller då i fältet eventuellt nya åtgärder. Nya uppföljningar lämnas kontinuerligt in till dess att kränkningarna har upphört.
7. Rektor ska avsluta ärendet när kränkningarna har upphört. Del 4.
Uppföljning/utvärdering av åtgärder skickas till huvudman.
8. Rektor säkerställer att en kopia av den färdiga blanketten läggs till skrivelsepärmen; rektor säkerställer att en kopia av den färdigställda blanketten läggs till elevakt.
9. Förvaltningssekreterare lägger uppgifterna till sammanställningen som redovisas för nämnden vid varje nämndssammanträde.
Länk till blankett för kränkningsanmälan
https://insidan.vaxjo.se/upload/140182/009%20Blankett%20utredning,%
20åtgärder%20och%20uppföljning%20av%20anmäld%20kränkande%
20behandling.docx
Förtydligande av förekommande begrepp:
Diskriminering:
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering:
Innebär att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
24
Indirekt diskriminering:
Innebär att ett barn missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller handlingssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn enligt de sju diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier:
Uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Förskolan skall förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (6 kap Skollagen)
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbing men också enstaka händelser. Utfrysning, knuffar eller rycka i håret räknas också som kränkande behandling.
Förtydligande av begreppen -diskrimineringsgrunder
Kön:Här kan avses trakasserier som har samband med kön, könsdiskriminering men också sexuella trakasserier.
Etnisk tillhörighet:
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp med samma
nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion och annan trosuppfattning:
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning.
Funktionshinder:
Är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning:
Här menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck:
I diskrimineringslagen avses här de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck. De bryter mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut.
Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner
25
(personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
Ålder: Omfattar alla individer, unga som gamla och ingen får diskrimineras pga. av sin ålder
