Solängens förskoleenhet Diskriminering/trakasseri och
likabehandlingsplan 2020/2021
INNEHÅLL
Syfte och vision Våra definitioner Lagtexter
Så här arbetar vi på Solängens enhet Handlingsplaner
• Förebyggande arbete mot kränkningar.
• Upptäcka-utreda-åtgärda kränkande behandling eller diskriminering.
Bilagor
Observationsmaterial Aktiviteter
Utvärdering
Syfte med planen:
Syfte med planen är att vi med en god beredskap, gemensamma attityder och värderingar skall skapa ett gott klimat så att kränkande behandlingar,
trakasserier och diskriminering inte förekommer hos vare sig barn eller vuxna på Solängens förskoleenhet.
Vision:
• Alla ska känna sig trygga på förskolan
• Ingen ska utsättas för kränkande behandling
• Alla ska visa tolerans och respekt för människors olikheter och kulturella värderingar
• Alla ska ta ansvar för sina egna handlingar
• Alla ska reagera om man misstänker att någon utsätts för kränkande behandling
Våra definitioner
Vad är kränkande behandling/diskriminering/trakasserier
Kränkande behandling anser vi vara när personer blir olika behandlade på grund av:
1. Etnisk tillhörighet 5. Annan trosuppfattning 2. Kön, 6. Sexuell läggning 3. Funktionshinder 7. Religion
4. Ålder 8. Könsöverskridande identitet
Kränkande behandling behöver inte vara medveten eller aktiv. Kränkande behandling är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkande
behandling/diskriminering kan vara både direkt och indirekt. Med direkt kränkning/diskriminering menas till exempel att ett barn som inte har det svenska språket inte får följa med till t ex teatrar för att han/hon ändå inte förstår.
Med indirekt diskriminering menas till exempel att barn av religiösa själ inte får sin specialkost utan blir serverad samma mat som alla andra.
Kränkande behandling kan ske mellan vuxen-barn, barn-barn, vuxen-vuxen och ingen form är accepterad.
Definition av annan kränkande behandling
Kränkande behandling är när man kränker ett barns värdighet och det kan vara vid enstaka tillfällen utan att detta har koppling till diskrimineringsgrunderna till exempel
• Fysiska (till exempel att man blir utsatt för slag och knuffar)
• Verbala (att man blir hotad, bli kallad ful tjock mm)
• Psykosociala (till exempel att man blir utsatt för ryktesspridning, utfrysning och att inte ingå i kamratrelationer)
• Text och bild (vilka bilder vi sätter upp och vad vi skriver vi om barnen) Jämfört med kränkande behandling är mobbning något som sker medvetet av en eller flera personer mot en eller flera personer t ex:
• Blir slagen, förföljd
• Blir retad för hårfärg, kläder eller något annan
• Inte får vara med i gemenskapen
• Får sina saker gömda eller förstörda
Definition av trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns- vuxens- värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
En viktig utgångspunkt är att det är den person som utsätts för trakasserier som avgör vad som kan accepteras och vad som upplevs som kränkande.
Styrdokument
Vi har valt ut citat ur styrdokument och lagstadgar för att visa vad vår likabehandlingsplan grundar sig på.
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Lpfö18 sid 5
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. Främja jämställdhet mellan könen samt
2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.”
Skollagen 1 kap. 2§
”Arbetstagare” som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta (2015:4
Arbetsmiljöverkets författningssamling)
”Problem i samarbetet beror ytterst sällan på en enda person. Orsakerna bör som regel sökas i arbetets organisation och inte hos den enskilde arbetstagaren.
Samtidigt är det viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen.” AFS 2015:4
Barnkonventionen, svensk lag från den 1 januari 2020.
Grundprinciper
• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
SÅ HÄR ARBETAR VI PÅ SOLÄNGENS FSK- ENHET
På Solängens enhet arbetar vi aktivt med att förebygga och stoppa alla former av kränkande, diskriminerande och trakasserande behandling. Vi accepterar inte att någon, varken barn eller vuxen kränker eller utsätts för kränkning. Målet är att det skall råda ”nolltolerans”!
Vi vill värna om att:
• Alltid reagera på kränkande ord. Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Alla har rätt att bli sedda och bekräftade.
• Stanna upp när barn bråkar, skojknuffas – Vi ska lägga oss i!
• Vara observanta på alla barn som är i riskzonen för att bli kränkta, diskriminerade eller trakasserade, vara en som kränker, diskriminerar eller trakasserar.
• Alla vuxna har ett ansvar att stärka barnens positiva beteende och egenskaper.
• Att ha lyhörd och närvarande personal så väl ute som inne.
Det förebyggande arbetet är långsiktigt och omfattar både individ, grupp och enhetsnivå. Vi anser att kunniga och engagerade vuxna är den mest avgörande framgångsfaktorn i arbetet med att främja lika rättigheter och att förebygga kränkningar. Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder, men det viktigaste av allt är det positiva dagliga arbetsklimatet. Det skapar goda
lärmiljöer för barn och vuxna.
Viktigt är ett gott samarbete mellan hem och förskola.
• Vi vill ha en öppenhet gentemot vårdnadshavare så att alla känner sig trygga och med lätthet kan ta kontakt och prata med varandra.
• Pedagogerna har ett ansvar att förmedla information till vårdnadshavare och ha täta kontakter vid behov.
.
HANDLINGSPLAN – FÖREBYGGANDE ARBETE MOT
KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERING.
• Genom att vara observant i det vardagliga och nära arbetet med barnen uppmärksammar pedagogerna hur barn och vuxna bemöter varandra.
• Pedagogerna pratar kontinuerligt med barnen om hur en bra kompis ska vara.
• Pedagogerna tänker sig för och pratar inte ”över huvudet” på barnen.
• Pedagogerna arbetar med aktivt ”genustänk” och medvetenhet om könsöverskridande beteende.
• Arbete med individ- och gruppstärkande aktiviteter genom lekar, samlingar etc.
• Arbete för trivsel och trygghet. En bra introduktion ger en trygg och stabil grund. Ett gott mottagande på morgonen skapar förutsättningar för en bra dag.
• Daglig kontakt med vårdnadshavare skapar bra förutsättning barnet
• Återkommande utvecklingssamtal där bland annat trivsel och relationer till andra tas upp.
• Vuxna hjälps åt att se till att inga obehöriga personer vistas i förskolan eller på dess område.
• Regelbundna samtal med rektor och barnhälsoteam angående barn med särskilda behov.
HANDLINGSPLAN - UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA TRAKASSERIER, KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING:
• Mobbning är en form av kränkande behandling som kan vara svår att upptäcka. Vi vuxna måste därför vara observanta på tecken som kan tyda på att barn blir utsatta. Dessa tecken kan till exempel vara återkommande huvudvärk, magont, nedstämdhet, utagerande beteenden m.m.
• Pedagogerna har ett nära arbete runt barnen. Är med och se vad som händer och sägs i gruppen. Arbetar för att höja utsatta barns status och hjälpa dem in i leken vid behov.
• Genomgång av alla barn tillsammans i arbetslagen varje termin.
• Samtal med rektor/specialpedagog ang. barn i behov av särskilt stöd.
• Föra barnets talan och meddela rektor om medarbetare eller andra vuxna utsätter barn för kränkande handlingar eller diskriminering.
• Överlämningsplan till förskoleklass
• Handlingsplan görs vid behov efter kontakt med barnhälsoteam
När barn kränker barn
• Anmälan görs till rektor som startar en utredning.
• Åtgärder vidtas. Ex samtal med enskilda barn, barngrupp, ev handlingsplan
• Vårdnadshavare kontaktas vid behov.
• Eventuell kontakt med barnhälsoteam om behov finns
• Uppföljning och dokumentation
När vuxen kränker barn
• Vuxna i barnets närhet har ett ansvar att se och agera genom att anmäla till rektor
• Rektor ansvarar för att information samlas om händelsen och att den dokumenteras och utreds.
• Vårdnadshavare kontaktas.
• Uppföljning och dokumentation När barn kränker vuxen.
• Barnet skall direkt få veta att den vuxne inte accepterar en sådan handling.
kontaktat.
• Kvarstår problemet kontaktas rektor
• Uppföljning och dokumentation utreds av rektor När vuxna kränker vuxna.
• Alla vuxna har ett ansvar att reagera och meddela rektor
• Rektor är ansvarig och agerar utifrån Kungälvs kommuns handlingsplan vid kränkande särbehandling samt arbetsmiljölagen
www.arbetsmiljöverket.se
Utvärderingsfrågor till arbete med likabehandlingsplan Arbetar vi aktivt utefter planen i vår arbetsgrupp?
• Hur arbetar vi för att främja likabehandling när det gäller till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionshinder?
• Främjar vi att barnens olika behov blir tillgodosedda?
(Likabehandling är inte det samma som att göra lika för alla)
• Möter och erbjuder vi alla barn samma möjligheter
• Förekommer det kränkande ord/nedsättande kommentarer i vår grupp (Mellan barn-barn, barn-vuxen, vuxen-barn, vuxen-vuxen) Vad gör vi i så fall åt det?
• Pratar vi ”över huvudet” på barnen på vår avdelning?
• Lägger vi oss i när barnen skojbråkar?
(Vad väljer vi att se/blunda för)
• Hur säkerhetsställer vi att vi vet vad som sägs och händer i gruppen?
• Finns det barn i riskzonen på vår avdelning?
(Att bli kränkt/diskriminerad eller att vara en som kränker/diskriminerar)
• På vilket sätt arbetar vi aktivt för att motverka kränkningar/diskriminering?
• Tar vi ansvar och för barnets talan vid behov?
• Har barnen och vårdnadshavare varit delaktiga i likabehandlingsplanen? På vilket sätt?
Utvärdering av planen juni 2020 :
Vår håller värdegrunden levande genom att den diskuterats i alla arbetslag både på APT och på pedagogiska diskussioner som vi har varje vecka.
Resultatet och effekter av insatser har diskuterats och sedan sammanställts av en grupp av förskollärare. Vårdnadshavare blir informerade om planen via vår hemsida och på
vårdnadshavarmöte på hösten. Planen finns tillgänglig hallen på varje förskola i pappersformat
Resultat från kommunens vårdnadhavarenkät samt barnintervjuer och trygghetsvandringar ligger till grund för årets åtgärder.
Sammanfattning av åtgärder
I alla barngrupper har vi gjort trygghetvandringar och/eller observationer för få reda i vilka miljöer barn vill vara och i vilka miljöer barn inte tycker att det känns tryggt att vara i.
Det som framkommit är att toaletterna i vissa grupper upplevs som platser där barn inte får vara ifred eller en plats där man inte alltid blir hörd av någon vuxen då man behöver hjälp.
I berörda grupper har pedagoger haft samtal med barnen kring hur alla skall uppträda och respektera varandra vid toalettsituationer. Förskolan har också köpt in ringklockor till samtliga grupper så att barn kan ringa på klockan då de behöver hjälp av någon vuxen.
I någon grupp har barn uttryckt att alla barn inte får vara med och leka i specifika miljöer och att det inte känns bra överallt.
Efter att ha uppmärksammat att barn upplevde en otrygg plats bakom ett förråd ute flyttades staketet så att utrymmet försvann.
Åtgärder för att komma till rätta med detta har varit och är att vi i vår grundorganisation delar barnen i smågrupper i så stor utsträckning som möjligt under dagen. På detta vis blir det färre barn i varje grupp, och pedagoger har större chans att vara närvarande för att stötta i det sociala samspelet, bekräfta och följa upp så att alla barn känner sig inkluderade överallt.
För att barn skall känna sig trygga i vad som händer under en dag på förskolan har vi
samtlig personal, ett medvetet sätt att arbeta med bildstöd samt digitala föreläsningar för personal.
Främjande insatser mot konflikter i barngruppen görs genom att vi under hela året arbetar med våra värdegrundsfrågor både ihop med barn och på pedagognivå.
Vi försöker under året att i så stor utsträckning som möjligt lägga fokus på aktiviteter som främjar samarbete och delaktighet både hos barn och pedagoger.
Flera barngrupper arbetar i projektform med ”kompisböcker” där de fokuserar på hur vi skall vara mot varandra för att vi alla skall må gott.
